Ann Albihn, Klimatförändring Jönköpings län 120417 Klimatförändringen ökad risk för sjukdom hos djur och människor? Ann Albihn, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Uppsala, www.sva.se
Klimatets påverkan på smittsamma sjukdomar är väl dokumenterad Klimat- och sårbarhetsutredningen 2005-2007 HÄLSOEFFEKTER AV EN KLIMATFÖRÄNDRING I SVERIGE En nationell utvärdering av hälsokonsekvenser hos människa och djur. Risker, anpassningsbehov och kostnader En rapport utarbetad för Klimat- och sårbarhetsutredningen SOU 2007:60 Bilaga B34
Zoonoser smittar djur människa Årligen dör 14 milj. människor av Z 70% av människans alla infektioner Svårare att bekämpa än rena människosjukdomar
Foto C. Fugelsang Globaliseringen - den viktigaste orsaken till smittspridning till nya områden
Klimatförändringen - en viktig orsak till att infektionssjukdomar kan etableras i nya områden Global warming Extremväder
Smitta bland vilda djur Kan drabba vilda populationer hårt Smittrisk för husdjur och människa Skyddseffekt av hög biodiversitet, smittan späds ut bland mottagliga och resistenta arter
Ekosystemen påverkas.. Ökad smittspridning Vid migration/omflyttning Krympande livsrum/ ökad populationstäthet Vattenbrist Ändrat beteende Fler vektorinsekter Ökad infektionskänslighet Sämre näringsstatus Stress (värme, habitat, föda, vatten) Minskad biologisk mångfald
Artfattiga ekosystem är känsligare vid förändringar... Gloal warming blir högst vid polerna
Akvatiska ekosystem är känsliga Vattentemperaturen ökar Syremättnaden minskar Vattnet blir surare Salthalten ändras Invasiva exotiska arter Nya smittämnen
species extinction EMERGING ZOONOSES terrorism poverty pandemic water scarcity disease resource-based consumerism large scaled, intensive, animal production CLIMATE CHANGE population growth land use and food security PANDEMIC DISEASIS Mark Drewell: Petrobras, Rio de Janeiro, 28 November 2007 Modified from Mark Drewell 2007
Vektorburna sjukdomar hamnar i fokus pga KF
Insektsvektorer kan spridas avsevärda sträckor med vinden Foto C. Fugelsang
Asiatiska tigermyggan Aedes albopictus, Världens mest invasiva myggart En multikompetent vektor Reser gärna långt i vattenskvättar i begagnade bildäck och blomplantor Märks när den anlänt (snygg och aggresiv!) Till Stockholm år 2030?
Vad följer i spåren av klimatförändringen?
Mycket starkt samband BORRELIAINF:- 5 fästing ALGTOXIN-vatten ANAPLASMOSfästing; febersjd BABESIOS-fästing; malarialiknande sjd Klimat-risk-konsekvensbedömning för infektionssjukdomar i Sverige hos djur. Starkt samband Medelstarkt samband Svagt samband Mycket svagt samband Inf=infektion, sjd = sjukdom. Ur klimat och sårbarhetsutredningen, Bilaga om Hälsokonsekvenser för människor och djur. SOU 2007:60, Bilaga B 34 Klimatkoppling i Sverige 4 3 MJÄLTBRAND- bete/ inandning/ foder; 2 dödlig akut febersjd 1 CRYPTOSPORIDIUM- INF. - mat/vatten; diarrésjd FODERBOTULISMandningsförlamning LEPTOSPIRAINF. gnagare; febersjd HARPEST- mygga; dödlig sjd, bölder GIARDIAINF.- mat/vatten/kontakt smitta; diarrésjd LISTERIAINF.- jord/bete; missfall, symtom fr centrala nervsystemet FÅGELINFLUENSA kontakt smitta; dödlig febersjd STELKRAMP jord; dödlig sårinfektion CAMPYLOBACTER- INF. mat/vatten; diarrésjd VTEC- mat/vatten/bete; ger smittbärare SALMONELLAINF.- mat/vatten; ger smittbärare FRASBRAND bete; akut dödlig febersjd BLUETONGUE svidknott; dödlig sjd VISCERAL LEISHMANIASIS*- mygga; febersjd WEST NILE FEBER*- mygga; febersjd, neurlogiska symtom PARATUBERKULOSbetesmark/gödsel; dödlig dödlig hjärninflammation EEE/WEE/VEE*- mygga; tarmsjd RIFT VALLEY NÖTKREATURSTBC- FEBER*- mygga/ inandning/bete; dödlig luftburen; hemorragisk lungsjd feber USUTU VIRUS- mygga; AFRIKANSK inre organ förstörs, död HÄSTPEST* svidknott; dödlig febersjd 1 2 3 4 5 Konsekvens för hälsoläget i Sverige Mycket begränsade Risk vid klimatförändring: Mycket Hög Risk Hög Risk Medelhög Risk Låg Risk Mycket Låg Risk bland människa och / eller djur * Stark klimatkoppling utomlands Begränsade Allvarliga Mycket allvarliga Katastrofala
Zoonoser med ökad risk i Sverige Babesios, V, Viceral leishmaniasis, V, Anaplasmos, V, Campylobacterios, West Nile Feber, V, Ngt lägre riskklassade Borrelios, V, LeptospirosV, Salmonellos, EEE/WEE/VEE (häst-hjärninflammation) V, Rift Valley Feber, V,
Borrelia Fästingburen (Ixodes) Gnagare är reservoardjur Rådjur, människa m.fl. är födodjur och vanligen dead end host Temperatur, fuktighet, vegetation
Rift valley feber Globalt en av de zoonoser som skördar flest människoliv Aedes- myggor är reservoarer äggen torkresistenta Hög dödlighet bland unga idisslare, abort Influensaliknande symtom, ibland andra alvarliga hos människa Förekommer i: Afrika År 2000 till Saudiarabien och Yemen.
West Nile feber Reservoar: fåglar Vektor :Mygg Culex o Aedes
West Nile virus Upptäcktes i New York 1999 1999
West Nile virus Upptäcktes i New York 1999 2000
West Nile virus 2001
West Nile virus 2002
West Nile virus 2003
West Nile virus 2009
Bluetongue - en epizooti hos idisslare Afrikansk sjd, år 2007 till flera EU länder, till Sverige 2008 Infekterade svidknott blåste in från Danmark Varm sommar och täta populationer av svidknott möjliggjorde spridning i Sv Kostsam bekämpning Storskalig vaccination
Epidemiologin för inhemska sjukdomar kan påverkas av klimatet Geografiska mönster Säsongsbundenhet Frekvens av förekomst Zoonoser ex. Bakterier Salmonella Campylobacter Sporformande bakterier Mjältbrand Parasiter Cryptosporidier, Giardia
Värmestress känsligheten för infektioner ökar Myskoxar blir lätt värmestressade, Sept 2006, Dovrefjell i Norge, ovanligt varmt, Drygt 10% av djuren dog Infektioner som idag orsakar begränsade problem kan bli direkt populationsreglerande
Fluglarvsangrepp i huden Temperatur Antal fall Mer flugor! Snabbare utvecklingscykel Längre flugsäsong Högre aktivitet
Fluglarvsangrepp. väder, flock storlek, ras, ålder, parasitbörda, nedsmutsning med avföring,. Anpassning: Flugfällor Användning av insekticider Avmaskningsrutiner Tidigare klippning på våren
Climate change prolongs the growing season (temp > 5 C) Institutionen för växtproduktionsekologi H. Fogelfors 2008. www.vpe.slu.se ~2085 A2 1961-90 (Fogelfors et al.,2008)
Även positiva hälsoeffekter ses! Längre betessäsong för djuren Lägre förekomst av luftvägs- och mag-tarmsjukdomar vilka är vanligast under stallperioden Nya fodergrödor En extra vallskörd
Sammanfattning Ökad förståelse för hur KF och miljöförändringar påverkar smittsamma sjd Mer samverkan,både tvärvetenskapligt och mellan myndigheter och länder Samhällsekonomiskt välmotiverat att minska risken för sjukdomsutbrott Anpassning genom t.ex. Förutse och förebygga Information och utbildning Tidig upptäckt och varning Vektorkontroll, vaccinationer,..