MILJÖRAPPORT 2009
Hållbar utveckling bygger på systematiskt arbete N N ordkalk är N klassiga kalkstensb f b annat pappers-, å c by m mt m j å c b. N m f produkterna. Å 2009 c N m till 277,3 m j. B c 1200 på 30 å. N bry ch f å 26 F, S, N, P, E c Ry. Nordkalks miljöavdelning bildades 1995. Miljöarbetets målsättning är att systematiskt lyfta fram väsentliga mål för förbättring samt att upprätthålla ett miljöledningssystem i samarbete med linjeorganisationerna. Nordkalks produkter och processer utvecklas så att miljöpåverkan vid brytning och förädling kan minimeras. I målsättningarna för de kommande åren betonas en effektiv användning av energi och råmaterial, minskad damning samt intensifierad övervakning av utsläpp från verksamheten till såväl luft som vatten. Energieffektiviteten förbättras med nyinvesteringar och produktionsprocesserna optimeras för att minska energiförbrukningen och utsläpp. Dessa aspekter ingår också i divisionernas miljömålsättningar under de kommande åren. Nordkalkkoncernens verksamhetspolicy omfattar principerna för miljö, kvalitet och arbetarskydd och den förutsätter kontinuerlig utveckling. År 2009 använde Nordkalk totalt 3,0 miljoner euro till miljöinvesteringar. Nordkalks nya ledningssystem, som omfattar hela koncernen, togs i bruk i början av år 2009. De gamla delsystemen har sammanförts till ett enda ledningssystem, som nu består av kvalitets- och miljöledningssystemen, principerna för företagshälsovårds- och arbetssäkerhetssystemet samt övriga instruktioner och rutiner som gäller hela koncernen. I början av år 2009 erhöll Nordkalk planenligt sina multisite-certifikat: kvalitetscertifikatet (ISO 9001:2000) gäller hela koncernen, miljöcertifikatet (ISO 14001:2004) verksamhetsorterna i Polen och Sverige samt produktionsanläggningarna i Finland och arbetsmiljöcertifikatet (OHSAS 18001:2007) verksamhetsorterna i Sverige och Polen samt Villmanstrand i Finland. Arbetet för att utvidga miljö- och arbetsmiljöcertifieringen till alla orter slutförs under år 2011. Nordkalk har också en policy för stängning av gruvor, som definierar hur efterbehandlingen skall ske. Ofta är det fråga om att försöka återställa landskapsbilden, men ett alternativ är också att utnyttja de särdrag en gruva erbjuder. År 2010 har FN utlyst till temaår för bevarande av arternas mångfald. Ett nedlagt kalkstensbrott kan erbjuda en utmärkt växtmiljö för många sällsynta kalkgynnande växter och kan på så sätt främja arternas mångfald i naturen. Det finns också många andra användningsområden allt från underjordiska museer till konsertplatser. Arternas mångfald eller biodiversitet var också temat för European Minerals Day. I evenemanget, som arrangerades i mitten av maj 2009, deltog mer än hundra gruvor, kalkbrott och industrianläggningar i 22 länder. Av Nordkalks verksamhetsorter deltog Villmanstrand och Pargas i Finland, Köping och Storugns i Sverige samt Rakke och Vasalemma i Estland. Förutom med temat biodiversitet kunde allmänheten under European Minerals Day också bekanta sig med mineralindustrin, som producerar nödvändiga råmaterial för tillverkning av många förnödenheter som vi använder i vårt dagliga liv. Under European Minerals Day bekantade sig allmänheten med Nordkalks dagbrott i Vasalemma i Estland. 2
L f Nordkalk har deltagit i diskussionen om förnyandet av Finlands gruvlag i egenskap av medlem i branschens samarbetsorganisation Kaivannaisteollisuus. Bolaget har betonat att gruvlagen skall främja utnyttjandet av fyndigheterna på de begränsade områden där de livsviktiga mineralreserverna finns. Gruvlagen får inte innehålla överlappande eller motstridiga miljöregleringar. Den europeiska unionens nya kemikalieförordning REACH trädde i kraft 1.6.2007. Målsättningen med den är att förbättra hälso- och miljöskyddet samt att upprätthålla konkurrenskraften inom EU:s kemiska industri. Nordkalk har förhandsregistrerat de substanser som lyder under REACH. Bolaget är också grundande medlem i det europeiska konsortium som bildats för att behandla frågor som rör dessa substanser och för att sprida information om dem. Den egentliga registreringen enligt REACH kommer att ske i november 2010. Nordkalk fick tillstånd att bryta kalksten på Gotland Miljööverdomstolen i Sverige har gett Nordkalk tillstånd att öppna ett nytt kalkstensbrott i Bunge på norra Gotland. Nordkalk AB:s ansökan hade tidigare behandlats av Miljödomstolen vid Nacka tingsrätt, där den fick avslag. Nordkalk överklagade domen till Miljööverdomstolen, som gav ett jakande utslag den 9 oktober 2009. Miljööverdomstolen har överklagat Bungedomen till Högsta domstolen i Sverige, som ännu inte har meddelat om ärendet tas upp till behandling. Kalkstenen från Gotland är ett oersättligt råmaterial för den nordiska stålindustrin, och att öppna ett nytt brott är av största vikt för att trygga tillgången på kalksten. Stenen i det nuvarande brottet på Gotland räcker fram till år 2012. Målsättningen är att det nya brottet öppnas före det. Nordkalk har i samarbete med konsulter och myndigheter utfört omfattande undersökningar om brytningens miljöpåverkan. Bolaget är övertygat om att man i Bunge kan bedriva en långsiktigt hållbar kalkstensindustri och samtidigt värna om unika naturvärden, i enlighet med gällande miljölagstiftning. En av de stora fördelarna med Bungetäkten är att den ligger längre ifrån bebyggelse än den nuvarande täkten. Bunge ligger också bra till för befintlig infrastruktur och finns ca nio kilometer från Storugns, där stenen sorteras, förädlas och skeppas ut. Nordkalk har planer på att öppna ett kalkstensbrott även i finska Lappland. I december 2009 ansökte bolaget om miljölov för att återuppta brytningen i kalkstensbrottet Ruonanoja i Kolari kommun. Ansökan kommer att behandlas under första hälften av 2010, och man hoppas att provbrytningen kan inledas på sommaren. I Villmanstrand undertecknade Nordkalk och Villmanstrands stad i april 2009 ett avtal om utnyttjande av ett markområde och brytning av kalksten för de följande 60 åren. Ny N På våren 2009 blev det klart att samföretaget NorFraKalks nya kalkugn i Verdal, Norge, erhåller fria utsläppsrätter. Samföretaget ägs av Nordkalk och Franzefoss Minerals AS. Den norska lagstiftningen hotade förbigå ugnen vid utdelningen av utsläppsrätter för perioden 2008-2010, men ägarnas kraftiga reaktion, med stöd från EU, ledde till önskat resultat. Ugnen representerar den allra nyaste teknologin, som möjliggör en miljövänlig och kostnadseffektiv produktionsprocess. Ugnens teknologi stöder också användningen av alternativa bränslen och utsläppen från ugnen är synnerligen små. NorFraKalks miljösystem kommer att certifieras under år 2010. M j Nordkalks produkter används för miljövård. Med olika kalkstensbaserade applikationer kan man både förebygga och åtgärda miljöproblem. Vid jordförbättring är det fråga om kalkning av åkrarna för att minska surheten i jorden. Kalkprodukterna har en viktig roll i vattenreningsprocesserna. Vid beredning av dricksvatten och rening av avloppsvatten används såväl kalkprodukter som bränd och släckt kalk. Med hjälp av kalkningsåtgärder kan vattenkvaliteten i försurade vattendrag återställas till nivån före försurningen. Kraftverkens rökgaser renas effektivt med hjälp av bränd eller släckt kalk, kalkstensmjöl eller dolomit. Även utsläpp som uppstår vid avfallsförbränning reduceras med olika kalkprodukter. Nordkalk deltar i ett flertal vattenvårdsprojekt, t.ex. i avloppsvattenprojekt som syftar till att effektivera avloppsvattenreningen i glesbygden. I bl.a. Nokia och Kerimäki i Finland pågår projekt för att förbättra vattenkvaliteten i sjösystemen på lång sikt. 3
Råmaterial och produktion Kalksten bryts ur berggrunden, antingen i dagbrott eller i underjordiska gruvor. Stenen transporteras sedan till grovkrossning och sortering, varefter den går vidare till förädling. Verksamheten förorsakar vibrationer, buller och damm och dagbrotten förändrar landskapet. Andra olägenheter är oanvändbar sten som uppkommer vid kalkstensbrytning och sekundärprodukter från produktionsprocesserna. Vatten rinner ner i gruvorna, vilket kan påverka grundvattennivån i omgivningen. Kalkstensprodukterna är krossad, mald eller siktad kalksten dvs. kalciumkarbonat (CaCO 3 ). Malningen av kalksten är oftast en torrprocess och dammbildningen vid malningsanläggningarna den största olägenheten för miljön. Dammet kan dock effektivt kontrolleras genom att den utgående luften renas med hjälp av filter. Fy y j ff Utöver den egentliga nyttostenen bryter man också sidosten, som kan tas tillvara som makadam. Den årliga mängden sidosten beror på bl.a. geologiska faktorer och på brytningsplanerna. Målet är att ytterligare öka nyttoanvändningen av sidosten och att bryta miljövänligt. I Finland är nyttoanvändningen av sidosten 70 %. I Nordkalks alla gruvor utarbetas en egen plan för behandling och lagring av sidosten. Detta projekt inleddes ifjol och fortsätter också i år. Nordkalk strävar till att öka utnyttjandegraden av jordmassorna. Målet är att sortera ut jordmaterial som kan användas t.ex. vid återställning (bl.a. humus och lera) och deponera dessa separat för kommande behov. Vid Karinubrottet i Estland pågår ett återställningsprojekt, där man utnyttjar det jordmaterial som avlägsnats från gruvområdet. Kalkstensprodukter används bl.a. som jordförbättringsmedel, för rening av rökgaser från kolkraftverk och för alkalisering av vatten. Därutöver används de i olika byggmaterial, i djurfoder samt som fyllmedel i asfalt och papper. Nordkalk anrikar kalcit och wollastonit från Nordkalks gruva i Villmanstrand, där dotterbolaget Suomen Karbonaatti vidareförädlar den anrikade kalciten till papperspigment. Anrikningsprocessen är huvudsakligen sluten. Vid behov kan man under övervakning släppa ut vatten ur bassängerna i det närliggande vattendraget Rakkolanjoki, dit också vattnet från stadens vattenreningsverk rinner. 4
Energi För att krossa, mala och sikta kalkstensprodukter behövs elektricitet. Dessutom använder man antingen flytgas eller brännolja till torkningsprocessen. Då man bränner kalk, hettar man upp krossad och sorterad kalksten till ca 1100 o C i en roterugn eller schaktugn. Som bränsle används stenkol, olja, koks- eller naturgas eller alternativa bränslen. Bränd kalk är korn- eller pulverformig och den siktas, krossas eller mals till olika produkter. Produkterna används bl.a. vid anrikning av malmer, vid framställning av stål och cellulosa, till markstabilisering samt för vattenrening. Råmaterialet för papperspigmentet PCC är bränd kalk. Kalken släcks genom att vatten tillsätts i bränd kalk. Kalciumoxiden reagerar med vattnet och förvandlas till kalciumhydroxid (Ca(OH)2), dvs. släckt kalk, som är ett torrt och puderliknande ljust mjöl. I produktionsprocessen frigörs värme och vattenånga. Tack vare effektiv dammavskiljning är partikelutsläppen i luften obetydliga. Släckt kalk används bl.a. i kommunala och industriella vattenreningsprocesser, för rökgasrening samt inom byggmaterialindustrin. Med energieffektivitet som målsättning Nordkalk arbetar hårt för att kontinuerligt förbättra energieffektiviteten på samtliga produktionsorter. Energieffektivitet poängteras vid nyinvesteringar och befintliga produktionsprocesser optimeras för att minska den specifika energiförbrukningen. År 2009 blev energieffektiviteten en del av koncernens ledningssystem och verksamhetsprinciper. I Finland anslöt sig Nordkalk redan år 2008 till det finska näringslivets energieffektivitetsavtal, som främjar införandet av ny energieffektiv teknologi samt ökad användning av förnybara energikällor. I hela koncernen granskas energifrågorna vid de interna revisionerna och vid ledningens genomgångar. I Estland och Ryssland arbetar man som bäst med att bygga upp ett miljöledningssystem enligt ISO 14001. I dessa länder kommer energifrågorna att ingå i systemet genast från början. I Villmanstrand och Tytyri har man gjort ändringar i tryckluftsnätet, vilket möjliggjort en betydande energibesparing. Den optimering av kolmalningen som gjordes i Pargas 2008 fungerar bra och bidrar till en energisnålare process. Också i Köping har man effektiviserat användningen av tryckluft genom att ändra på behandlingen av kalkugnens rökgaser. I Uddagården har man effektiverat verksamheten genom att minska förbrukningen av el och bränsle med ca tio procent under de två senaste åren. I gruvorna har utbildningen av personalen gällande ekonomiska körsätt för gruvbilar fortsatt. Alternativa bränslen Nordkalk strävar till att ersätta fossila bränslen med koldioxidneutrala alternativ. I Köping används alternativa bränslen i allt högre grad. Vid kalkugnen installerades år 2009 ett nytt matningssystem för bränslen. Detta system gör det möjligt att kontinuerligt använda alternativa bränslen. Det nya systemet möjliggör ett bredare urval av bränslen och en noggrannare styrning av bränsleinmatningen. Under 2010 kommer systemet att vidareutvecklas, bl.a. genom att en ny mottagningsstation för bränslen byggs, och målsättningen är att öka andelen alternativa bränslen till en fjärdedel. På kalkugnen i Pargas utfördes år 2009 en lyckad provkörning med biobränslen. En avsevärd del av stenkolet kunde vid provkörningen ersättas med ett koldioxidneutralt alternativ. Kalkugnen i Köping I Tytyris kalkugnar har man med framgång gjort försök med konverterad eldningsolja i stället för tung brännolja och stenkol. Vid provbränningen utfördes utsläppsmätningar, och i resultatet från dem fanns ingenting anmärkningsvärt. Fjärrvärme Spillvärmen från kalkugnarna används i städernas fjärrvärmenät i Villmanstrand, Lojo och Pargas. Om en motsvarande värmemängd producerades med brännolja, skulle det innebära koldioxidutsläpp i atmosfären. År 2009 levererade Nordkalk värme för uppvärmning och varmvatten för nästan 2000 privata hushåll. Detta var 23 procent mindre än året innan på grund av att tillverkningen av bränd kalk minskade. Spillvärme används förutom i Villmanstrand, Lojo och Pargas också i den egna produktionen i KPAB på Gotland. 5
Utsläpp Dam c ft Att minska damningen är en av de mest betydande miljöaspekterna i Nordkalks verksamhet och dammavskiljningen förbättras kontinuerligt. Diffus damning uppstår då finkornigt material sprids med vinden från lastnings- och deponiområdena samt via fordonshjul. En förbättrad trafikplanering på fabriksområdena minskar damningen och ökar säkerheten. Asfaltering av vägar och gårdar underlättar renhållningen och ifjol asfalterades fabriksområden bl.a. i Ignaberga. Andra sätt att minska damningen är vattenbegjutning, sköljning av fordonshjul och underreden, skyddsvallar och trädplantering. Vid vattenbegjutning av dammande områden och vägar använder man vatten från gruvor och dagbrott då det är möjligt. I somras använde man i Villmanstrand en snökanon för att binda damm, med gott resultat. I Uddagården täcktes bandtransportören till lagret in och i Tytyri förbättrades lastningsanordningarna. Man följer med effekten av de genomförda åtgärderna och de flesta fabriker mäter regelbundet sina dammutsläpp. T.ex. i Sibbo i Finland visar mätningarna att dammutsläppen har minskat till en fjärdedel sedan 1980-talet. I Miedzianka i Polen togs en ny krossnings- och tvättlinje i bruk i juli 2009. Vid byggandet av den har man fäst stor vikt vid miljöaspekterna. Den nya linjen är försedd med bl.a. dammfilter och sprinkler, som minskar damningen. Även bullret minskar, då täckta transportlinjer och en lastningsstation för lastning från bil till tåg märkbart minskar användningen av rörliga lastningsanläggningar och förkortar lastningstiderna. Denna linje tillverkar produkter för stålindustrin i Polen och Tyskland samt för att bygga ut infrastrukturen i Polen. En ny krossnings- och tvättlinje i Miedzianka i Polen togs i bruk i juli 2009. Den nya anläggningen minskar märkbart belastningen på miljön, förbättrar råmaterialutnyttjandet samt medför ökad effektivitet och större produktionsflexiblitet. 6
Rökgaser Förbränningsgaserna innehåller kväveoxider (NOx), koldioxid (CO 2 ) samt varierande mängder svaveldioxid (SO 2 ). Processen förorsakar också damning. För att minska damningen passerar ugnens rökgaser el- eller textilfilter med mycket hög avskiljningsgrad. I fjol förnyades filter bl.a. i Luleå, där också kalkugnens filter grundrenoverades. I Tytyri renoverades dammavskiljningen och ett nytt silofilter installerades. En del av Nordkalks koldioxidutsläpp uppstår vid användningen av energi, men då man tillverkar bränd kalk frigörs koldioxid under själva processen; koldioxiden frigörs från kalciumkarbonaten på grund av värmen och slutresultatet är kalciumoxid eller bränd kalk. Vid produktionen av bränd kalk kommer teoretiskt sett ca en tredjedel av Nordkalks koldioxidutsläpp från bränslet och resten från själva råvaran. Bränd kalk är ett oersättligt råmaterial i såväl industriella som miljövårdsrelaterade processer. I en del kunders processer, såsom t.ex. vid tillverkning av papperspigmentet PCC, binds koldioxid som frigjorts vid bränningen tillbaka i produkten och det sker en s.k. återkarbonatisering. På Nordkalks alla produktionsorter i Finland används koldioxidfri elektricitet. Nordkalk deltar i forskning om nyttoanvändning och slutlig placering av koldioxid. Via forskningen ökar kännedomen om hur man kan öka energi- och materialeffektiviteten, vilket å sin sida minskar påverkan på miljön. Forskningen omfattar också koldioxidavskiljningsmetoder som lämpar sig för kalkbränningsprocessen. Buller och vibration På Nordkalks anläggningar och maskiner utför man kontinuerligt bullerdämpande förbättringar. Man fäster också stor vikt vid att omarbeta arbetsrutinerna så att både personal och omgivning utsätts för så lite buller som möjligt. Ifjol reducerades bullret i Orsa då man isolerade fabriksväggarna och filterfläkten. I Köping mättes bullernivån i den nya lossningsterminalen för bränd kalk, och man konstaterade att bullernivån är lägre än vad som tillåts i miljötillståndet. Dagbrotten är belägna nära bostadsområden, vilket beaktas då brytningen planeras och utförs. Ibland frågar personer som bor i närheten av dagbrottet om vibrationer och då utreds olägenheterna och vid behov görs ändringar i sprängnings- och brytningsmetoderna för att minska vibrationerna. T.ex. i Tytyri i Lojo mättes vibrationer i flera fastigheter ifjol, vilket dock inte krävde några fortsatta åtgärder. I Lojo byggs ett nytt bostadsområde i närheten av gruvan. Nordkalk strävar till att i samarbete med myndigheterna se till att man redan vid planeringen beaktar eventuell miljöpåverkan som brytningen förorsakar. I Pargas och Villmanstrand samt i Storugns på Gotland har man utvecklat laddningen av sprängningsfälten för att minska på vibrationsolägenheterna i närheten av gruvorna. Man har strävat till att optimera borrmetrarna, borrhålens riktning och sprängmedelsmängderna så att stenen lossnar så lätt som möjligt, vilket medför mindre vibration. Man försöker också åstadkomma förbättringar genom att ta bättre hänsyn till de geologiska omständigheterna, genom samanvändning av olika sprängmedel samt genom att begränsa och rikta sprängfälten. I Villmanstrand slutförs under våren 2010 ett diplomarbete, i vilket utreds hur vibrationerna från sprängningarna inverkar på kantsluttningarna i gruvan. I samband med avbaningen kommer man att bygga avsatser av sten för att stabilisera jordmassorna. På basis av undersökningen får man fram ett tabellverktyg och med hjälp av det kan sprängämnesanvändningen optimeras på varje område för att trygga ekonomi och säkerhet. Vatten Grundvatten rinner ner i gruvorna längs sprickor i berggrunden, och till dagbrotten rinner också ytvatten. Detta kan inverka på grundvattennivån. Både yt- och grundvattnet undersöks regelbundet. T.ex. de analyser som gjorts i Villmanstrand visar att vattnet från industriområdet, huvudsakligen regnvatten, är av god kvalitet då det rinner ut i vattendragen. Även grundvattnets tillstånd följs upp. På industriområdet i Villmanstrand finns ett tjugotal mätpunkter. Mätningarna visar att vattenkvaliteten är god och att grundvattnets yta inte har sjunkit, trots att brytningen i gruvan sker på allt lägre nivå. I Miedzianka i Polen börjar man bygga en anläggning för behandling av lak- och industrivatten. I Polen levererar Miedzianka grundvatten till de närliggande hushållen och från Tytyri i Finland levererar man grundvatten till det lokala vattenverket. Försäljningen av vatten från Tytyri ökade ifjol med ca 20 %, genom att pumpningslinjen förnyades och pumpningens effektivitet ökades. 7
Efterbehandling av nedlagda gruvor Nordkalk har en policy för stängning av gruvor, som definierar hur efterbehandlingen skall ske. För varje gruva har det gjorts en egen plan; de sista planerna blir färdiga under innevarande år. Dessa preliminära planer justeras utgående från områdets särdrag och samhällets behov. En gruva har en livslängd på tiotals år och planen uppdateras enligt hur brytningen framskrider. Utgångsläget för efterbehandlingen är att garantera säkerheten på gruvområdet med bl.a. stängsel. Ofta jämnar man ut de brantaste väggarna och brottet görs till en del av det omgivande landskapet. För dagbrottet i Vasalemma i Estland, har man gjort upp planer för efterbehandling i samarbete med universitetet i Tartu. Samarbetet har pågått i många år, och tidigare har liknande planer gjorts för brottet i Kurevere. År 2010 har FN utlyst till temaår för bevarande av arternas mångfald. I kalkstensrika gruvmiljöer kan man hitta många sällsynta växter och levande organismer och ett nedlagt kalkstensbrott erbjuder en utmärkt växtmiljö för kalkgynnande växter. I Finland är biodiversiteten som störst just på kalkrika områden och alltid klart större än i närbelägna kalkfattiga livsmiljöer. På de kalkhaltiga områdena i Väståboland har man i många av de undersökta grupperna hittat det största antalet arter i Finland. museum, utställningshall och festsal i de delar som inte längre är i bruk. En del av de tomma gruvschakten i Tytyri används för slutförvaring av kraftverksaska. I Storugns på Gotland har man byggt en motorsportbana i ett nedlagt dagbrott. På gruvområdena har man också ordnat konserter och det spektakulära landskapet i den fungerande gruvan i Pargas har förevigats på bilder, reklamfilmer och t.o.m. i en långfilm. Till exempel kan man ekonomiskt utnyttja en kalkhaltig jordmån genom att odla den värdefulla tryffelsvampen på gruvområdet. Miljöcentralen i Finland kartlade i fjol förekomsten av mossor och lavar i dagbrotten i Tytyri och Svartå i Lojo samt på gruvområdet i Pargas i Väståboland. Vid kartläggningen fann man ett flertal sällsynta och delvis utrotningshotade arter. Nordkalk planerar en kartläggning av arterna i sina gruvor. Kalkstengruvorna har en viktig roll när det gäller att bevara biodiversiteten, som kan erbjuda guidade naturupplevelser för turister när gruvverksamheten har upphört. De särdrag en gruva erbjuder kan utnyttjas även på många andra sätt. I den underjordiska gruvan i Tytyri finns det Vid Klinthagens brott på Gotland återställs delar som inte längre används, medan brytning pågår i andra delar av brottet. Detta innebär att branterna jämnas ut och vegetation planteras. En del av branterna i brottet, som påminner om typiska naturlandskap på Gotland, bevaras. Av vattnet som samlats på bottnen har det bildats en liten sjö för fåglar. 8
Nordkalkkoncernens verksamhetspolicy Nordkalk bryter, förädlar och levererar kalksten samt producerar tjänster som hänför sig till verksamheten Riktlinjer för verksamheten Arbetsmiljön skall vara god och trygg för alla. Vi följer gällande lagar, förordningar och överenskommelser. Vi strävar till att minimera verksamhetens miljöpåverkan. Vi verkar i enlighet med våra värden förtroende, kompetens och kvalitet Vi levererar rätt produkt, kvalitet och tjänst vid överenskommen tidpunkt. Kontinuerlig förbättring Vår målsättning är att kontinuerligt förbättra våra produkter, tjänster och processer med beaktande av ekonomi, miljöpåverkan och energiförbrukning. Vi har en fungerande kommunikation med kunden och förbättrar vår prestation även via avvikelseuppföljning. Som en del av den strategiska och årliga planeringen utarbetar vi förbättringsplaner som omfattar arbetsmiljö-, kvalitets-, miljöaspekter och energirelaterade kostnader samt dess mål och åtgärder med tillhörande investeringar. Vid bedömning av investeringar inom Nordkalk skall en utvärdering av investeringarnas arbetsmiljö- och miljöpåverkan göras. Vi följer kontinuerligt upp våra mål i arbetsmiljö-, kvalitets- och miljöarbetet. Ansvar Samtliga i ansvarig ställning skall säkerställa att personalen förstår sin roll samt har nödvändiga befogenheter och tillräcklig kompetens i sitt arbete. Vi har alla ett ansvar att påtala brister och felaktigheter. Nordkalks verkställande direktör har övergripande ansvar för uppföljning av att verksamhetsprinciperna efterlevs Kommunikation Dessa principer granskas regelbundet och uppdateras vid behov. De delas ut till personalen och är allmänt tillgängliga för alla Nordkalks intressegrupper. 9
www.nordkalk.com