Sigtuna Återvinning AB. Brista avfallsanläggning

Sigtuna Återvinning AB Brista avfallsanläggning Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken April 2012

2 1. Inledning och syfte Sigtuna Återvinning AB, SÅAB, planerar att ansöka om ett nytt tillstånd enligt miljöbalken för verksamheten på Brista avfallsanläggning i Sigtuna kommun. Tillståndet kommer att sökas hos miljöprövningsdelegationen. Den som ska ansöka om tillstånd ska samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Samrådet ska avse verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt innehållet i och utformningen av den miljökonsekvensbeskrivning som ska upprättas. Föreliggande dokument är ett underlag för samrådet. 2. Administrativa uppgifter Anläggning Brista avfallsanläggning Platsnummer 0191-64-001 Fastighet Norrsunda-Brista 2:8 och 2:9 Kommun Verksamhetsutövare Sigtuna Sigtuna Återvinning AB Organisationsnummer 556201-3902 Postadress Högbytorp, 197 93 BRO Kontaktperson Eva Bivall, eva.bivall@ragnsells.se, 070-927 27 93 3. Nuvarande verksamhet och tillstånd 3.1 Verksamhet Brista avfallsanläggning har varit i drift sedan år 1984. Verksamheten drivs av Sigtuna Återvinning AB som ägs av Ragn-Sells AB och Sigtuna kommun. Nedan beskrivs de verksamheter som finns på platsen med angivande av de mängder avfall som hanterades under år 2011. Verksamhet Mängd år 2011, ton Sortering av verksamhetsavfall 7 400 Flisning av ris- och träavfall 3 000 Kompostering av park- och trädgårdsavfall 190 Omlastning av hushållsavfall 27 000 Omlastning av septicslam till avloppsledning 19 600 Avslutning av deponi för icke-farligt avfall 107 000

3 Tillstånd mm Verksamheten på Brista bedrivs med stöd av ett tillstånd enligt miljöskyddslagen meddelat av Länsstyrelsen i Stockholms län 1993-03-23. Tillståndet omfattar sortering, återvinning och deponering. Ett antal anmälningar om mindre ändringar har gjorts sedan 1993 och avslutningen av den gamla deponin regleras genom den avslutningsplan som godkänts av tillsynmyndigheten. 4. Lokalisering Brista avfallsanläggning är belägen söder om Märsta i Sigtuna kommun (figur 1). Närmaste bebodd bebyggelse är Gustavsborg (Norrsunda-Brista 5:8) och Brista Gård (Norrsunda-Brista 2:8), som båda ligger öster om anläggningen. Dit är avståndet ca 800 m. Mellan anläggningen och nämnda bebyggelse går spårområdet för norra stambanan och där finns också Brista bränsledepå. Öster om järnvägen ligger en golfbana. I söder gränsar anläggningen till ett militärt övningsområde och där löper också Upplandsleden (figur 2). I väster dominerar åker och skogsmark med några fastigheter. Närmaste bebodda fastigheter västerut ligger på ca 1 km avstånd: Östra Lönnsvik (Steninge 10:4) och Björkvillan (Norrsunda-Brista 2:8). Ytterligare bebyggelse ligger ca 1,5 km bort dels väster om anläggningen i Valsta och Östra Steninge, dels norr om anläggningen i Tingvallaområdet. Norr om anläggningen, i nära anslutning till avfallsanläggningen, ligger Brista kraftvärmeverk. Brista industriområde ligger ca 1 km nordost om anläggningen. Figur1. Översikt över anläggningens lokalisering. Anläggningen är markerad med rött streck.

4 Figur 2. Anläggningen. Källa bakgrundskarta www.hitta.se 4.1 Geologiska förhållandenn Anläggningen ligger i en dalsänka i nordväst-sydostlig riktning. Mot norr,, öst och väst avgränsas dalen med bergryggar. Området är småkuperat med en topografisk höjdvarians mellan +25 och + 40 m.ö.h. Enligt geotekniska undersökningar gjorda i området (Orrje, 1975; Scandiaconsult 1981; Ragn-Sells Miljörevision 1993) utgörs terrängen vid deponin av a ett långsträckt lerområde i nord-sydlig riktning med berg i dagen påå sina ställen. Jordartenn består huvudsakligen av lera med en varierande mäktighet på 0-4,5 m ovanpå morän i sänkorna. s Kring de områden där berget går i dagen utgörs jordlagren av sandig-siltig morän. Moränen är i de övre lagren svallad och övergår med djupet till en hårt packad sandig-siltig g morän. Området innehåller även sankmarksområden där vatten ställvis står över markytan. Berggrunden utgörs av kristallina bergarter, granodiorit, gnejs och granit. Denna typ av a berggrundd har i regel en låg vattenförande förmåga och grundvattenströmningen sker normalt uteslutande i bergets spricksystem. Seismiska undersökningarr där deponin är belägen har uppmätt bergytan på ett största djup av 10 m. I lågpunkten har även en krosszon indikerats i de e seismiska undersökningarnaa (Scandiakonsult 1981). Geologiska kartbladet från 1971 bekräftar den geologiska lagerföljden enligt ovan och visar även att jordarten i de nordvästliga dalgångarna (där de två vattendragen rinner) utgörs av glaciall lera. Berggrundskartan visar att det finns nordväst/sydostliga sprickor i ungefär sammaa riktning som vattendragen.

5 4.2 Hydrologiska förhållanden Hela Brista avfallsanläggning tillhör Märstaåns avrinningsområde men kan delas in i mindre delavrinningsområden. Ytavrinning sker via tre vattendrag, Rosersbergsbäcken i söder och två mindre vattendrag mot nordväst (Bristabäcken samt ett vattendrag utan namn). De tre vattendragen mynnar slutligen ut i Märstaån (Figur 2). Inom avrinningsområdet finns också bl.a. Märsta tätort och Arlanda flygplats. Märstaån mynnar i Steningeviken i Mälaren. Den genomsnittliga årsnederbörden är 540 mm (SMHI:s mätstation i Sätra, Upplands Väsby). Grundvattnet ligger högt i området, i nivå med markytan eller inom ett djup av 0,8 m. Baserat på de topografiska förhållandena på platsen antas att grundvattnet i stort följer samma strömningsmönster som ytvattnet. 5. Planförhållanden och områdesskydd I den nyligen antagna regionala utvecklingsplanen RUFS 2010 sägs att regionala anläggningar behövs för mottagning och sortering av avfall. För att säkerställa en effektiv hantering av avfall framöver måste lämpliga lokaliseringar identifieras och skyddas. Plats bör säkras för små insamlingsställen, hantering och regionala återvinningsanläggningar. Översiktsplan för Sigtuna kommun antogs av kommunfullmäktige 2002-06-13. I översiktsplanen anges för det aktuella området att en utveckling planeras av Brista kraftvärmeverk och Brista avfallsanläggning. Området är också utpekat som ett område som har ett högt naturvärde och där friluftslivets intressen är särskilt starka. Översiktsplanen har setts över under 2011 och vissa fördjupningsområden har pekats ut. Brista ingår inte i något av dessa. En detaljplan för området som tillhör kraftvärmeverket har tagits fram under våren 2010. Detaljplanen går in i avfallsanläggningens område i norr samt i det sydöstra hörnet men det finns ingenting i planen som strider mot användningen av ytorna till SÅABs verksamhet. I Sigtuna kommuns avfallsplan 2010 anges att Brista avfallsanläggning är den avfallsanläggning i Sigtuna kommun som har störst betydelse för avfallshanteringen i kommunen. I övrigt finns det ingenting i planen som direkt berör, och heller därför inte står i strid med, den planerade verksamheten på Brista. Det finns två områden som är av riksintresse för kulturmiljövården som ligger 600 m sydost om anläggningen (Skålhamravägen) respektive 1,5 km väster om anläggningen (Steninge). Skarven är av Riksintresse för yrkesfisket (www.miljöatlas.se 2010-07-15). Sydväst om anläggningen ligger Rosersbergs övningsområde som även det är klassat som Riksintresse för Försvarsmakten enligt 3:9 Miljöbalken (Sigtuna kommun, 2002).

6 Mellan anläggningen och järnvägen i öster finns ett 30-tal fornlämningar i moränkullar i marken (figur 3). Längs med Märstaåns dalgång och ner till åns utlopp i Steningeviken sträcker sig Steningedalens naturreservat. Det är det närmaste naturreservatet och är beläget ca 400 m nordväst om anläggningen. Det omfattar ca 60 ha och bildades av Sigtuna kommun i september 2006. Området är tänkt att utvecklas som rekreationsområde utan att kompromissa den biologiska mångfalden. I området finns flera vattendammar som anlagts för att rena den förorenade Märstaån. Närmaste Natura 2000-områden är Västerängsudd som ligger ca 3,5 km sydväst om anläggningen. Stockholmsåsen-Norrsunda är ett grundvattenmagasin som är klassat som ett vattenskyddsområde för reservvattentäckt och ligger ca 2 km öster om anläggningen. Ett mindre naturvärdesområde enligt Skogsvårdsstyrelsens klassning, finns vid ett parti av Skvalet som är ett tillflöde till Märstaån. Denna rinner under Returvägen innan infarten till Kraftvärmeverket norr om Brista avfallsanläggning. Bäckravinen är brant sluttande och djupt nedskuren på båda sidor av vägen och bäcken är forsande. I ravinen växer asp, al och björk (Fortum, 2009). I figur 4 visas lägen för de skyddsvärda naturområdena i närheten av anläggningen. Figur 3. Moränkullar öster om anläggningen, källa miljöatlas.

7 Sköndalsskogen Stockholmsåsen Steningedalen Vattenskyddsområde Västerängsudd Fysingen Figur 4. Översikt över Naturreservat, natura 2000-område och vattenskyddsområde. Anläggningen markerad med röd ring. Källa VISS. 6. Planerad verksamhet och planerade skyddsåtgärder 6.1 Planerad verksamhet SÅAB avser att förändra verksamheten vid Brista och ansöka om tillstånd för nedan angivna verksamheter och maximala mängder. Aktuella koder i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd anges också.

8 Verksamhet Maximal mängd Koder i bilagan till förordningen (1998:899) Sortering och mekanisk bearbetning av icke-farligt avfall Mellanlagring 1) av icke-farligt avfall Mellanlagring 1) av farligt avfall 375 000 ton bygg-, rivnings- och verksamhetsavfall per år, 75 000 ton slagg per år, 100 000 ton schaktamassor per år 50 000 ton bygg-, rivnings- och verksamhetsavfall vid ett och samma tillfälle, 5 000 ton hushållsavfall vid ett och samma tillfälle, 2 000 bioaska vid ett och samma tillfälle, 25 000 ton septikslam per år (påsläpp på ledning) 2) 90.70 B 90.100 B 90.110 C 90.40 C 5 ton oljeavfall, 30 ton blybatterier, 90.60 C 100 ton elektriska eller elektroniska produkter, 30 ton impregnerat trä eller 1 ton annat farligt avfall vid ett och samma tillfälle 3 000 ton per år 90.170 C Kompostering av park- och trädgårdsavfall Deponi för inert avfall 200 000 ton per år 90.310 B Användning av avfall för Totalt 450 000 ton 90.140 C anläggningsändamål Lagring av timmer 100 000 m 3 fub per år 20.80 C 1) 2) Med mellanlagring avses sådan lagring som inte föregår eller föregås av behandling. Inte mellanlager i egentlig mening De flesta frågor som rör avslutningen av den gamla deponin kommer inte att ingå i prövningen utan hanteras tillsynsvägen genom avslutningsplanen. Hanteringen av lakvattnet kommer dock att ingå i ansökan eftersom det planerade ändrade omhändertagandet, inklusive recipient, bedöms vara tillståndspliktigt. Det i dag tillståndsgivna området avses inte att utökas. En principskiss över anläggningens tänkta utformning finns i bilaga 1.

9 Sortering och krossning av bygg-, rivnings-, verksamhets- och grovavfall Sortering av den här typen av avfall bedrivs på anläggningen i dag. Verksamheten avses att utvidgas genom att krossning tillkommer och mängderna avses ökas. Avfallet som kommer in till anläggningen är blandat bygg-, rivnings- och verksamhetsavfall som sorteras. Det utsorterade brännbara avfallet kommer att krossas för att bli bränsle. Den färdiga bränslekrossen kommer därefter att läggas upp på lagerytor i väntan på transport till en förbränningsanläggning. Det kommer att ställas stora krav på lagringsmöjligheter på anläggningen eftersom förbränningsanläggningarnas behov av bränsle varierar över året. Ansökan avses också omfatta framställning av material för bygg- och anläggningsändamål. Avfallet som kommer att komma in till anläggningen är bygg- och rivningsavfall bestående av inert avfall såsom betong, kakel, klinker, asfalt och sten. Avfallet kommer att lagras innan det krossas för tillverkning av ballastmaterial som kan användas för internt bruk eller säljas för extern användning. Hantering av källsorterat verksamhetsavfall Den här verksamheten är ny för anläggningen. Det källsorterade avfall som kommer att komma in till anläggningen består i huvudsak av förpackningar och trycksaker, dvs. kartong, wellpapp, plast och papper av olika kvaliteter. Materialet balas därefter i syfte att åstadkomma effektivare transporter till andra anläggningar. Sortering av slagg Den här verksamheten är ny för anläggningen. Slagg från avfallsförbränning kommer att sorteras och med syftet är att framställa ett ballastmaterial, s.k. slaggrus, och att återvinna järn och metaller ur slaggen. Innan sortering sker kommer slaggen att läggas upp i strängar för att karbonatiseras, vilket innebär att ph höjs och utlakningen av metaller minskar. Sortering av schaktmassor och jordar Den här verksamheten är ny för anläggningen. Avfallet kommer att utgöras av schaktmassor och jordar som kommer att sorteras för att kunna användas dels som konstruktionsmaterial för anläggande av hårdgjorda ytor, dels som sluttäckningsmaterial vid täckningen av den befintliga deponin. Försäljning av utsorterade jordar och återvunnet material kan också komma att ske. Material som inte kan användas kommer att deponeras på deponin för inert avfall.

10 Mellanlagring av icke farligt avfall Den här verksamheten finns delvis på anläggningen i dag. Omlastning av hushållsavfall avses, i ett övergångsskede tills Fortums nya avfallseldade pannan på Brista tas i drift, utföras på samma sätt som i dag. När Fortums nya panna för förbränning av avfall står klar kommer denna verksamhet inte att bedrivas längre eftersom insamlat hushållsavfall då kan köras direkt dit. Visst behov kommer dock att finnas av att kunna lagra hushållsavfall, vid t.ex. stopp i ordinarie förbränningsanläggning. Vidare avses bioaska från förbränningsanläggningar att tas in på anläggningen och lagras i avvaktan på borttransport. Askan kan också komma att användas på anläggningen för att, vid behov, t.ex. stabilisera andra blöta massor. Påsläpp av septicslam på ledningen till Käppala reningsverk avses utföras på samma sätt som idag, dvs. genom att inkommande bilar med septicslam ansluter tanken till en ledning som pumpar slammet direkt till reningsverket. Mellanlagring av farligt avfall Det farliga avfall som avses att mellanlagras är sådant som lämnas på återvinningscentralen. Förutom detta kommer sådant farligt avfall som felaktigt kommit med annat avfall, och som därför behöver sorteras ut från det övriga avfallet, att hanteras och transporteras bort från anläggningen. Kompost för park- och trädgårdsavfall Den här verksamheten finns på anläggningen i dag. Avfall som kommer in till anläggningen är park- och trädgårdsavfall från hushåll och verksamheter. Den färdiga produkten kommer att används som växtskikt vid slutåterställningen av deponin och kan även komma att sättas externt. Deponi för inert avfall Den här verksamheten är delvis ny för anläggningen. En avslutad deponi för icke-farligt avfall finns på anläggningen och nu avses en ny deponi för inert avfall att anläggas. Deponin kommer att utgöras av två delar som ansluter direkt till två sidor (västra resp. östra) av den befintliga deponin. På deponin kommer sådant avfall som inte kan återanvändas eller återvinnas och som uppfyller generella kriterier för att få deponeras på

11 en deponi för inert avfall att deponeras. På den västra delen av deponin kommer sådant material att läggas vars egenskaper är sådana att det kan utgöra en grund för behandlingsytor. På den östra delen kommer sådant material som inte uppfyller dessa funktionskrav att läggas. Anläggandet av den östa deponidelen kan komma att föregås av brytning av berg. Användning av avfall för anläggningsändamål Den här verksamheten är ny för anläggningen. Behovet av hårdgjorda ytor är stort inom området. Avfall kommer att användas som konstruktionsmaterial som ersättning för jungfruligt material. Det avfall som kommer att vara aktuellt är inert avfall som t.ex. krossad betong, asfalt och annat avfall som är packningsbart enligt föreskrifterna i Mark AMA. Som miljömässiga kriterier för att avfallet ska kunna användas avses mottagningskriterierna i för avfall till inert deponi att tillämpas. Lagring av timmer Den här verksamheten är ny för anläggningen. Fortum Värme har ett behov av att lagra timmer för den biobränsleeldade pannan på Brista. Timret kommer att komma in till anläggningen med lastbil där det kommer att lagras för att sedan transporteras ca 300 m till Fortum Värme. 6.2 Planerade skyddsåtgärder Vatten Bolaget arbetar aktivt med sluttäckningen av den gamla deponin för att på så sätt minska mängden lakvatten som behöver behandlas. Det lakvatten som ändå uppstår avses att renas med avseende på kväve, t.ex. i en nitrifikationsreaktor. Så mycket som möjligt av det behandlade lakvattnet avses sedan spridas över deponin och det befintliga mark-växt-systemet för avdunstning under växtsäsongen och den varma delen av året. Befintliga lakvattendammar utnyttjas som buffert. Detta systemet innebär att någon utsläppspunkt i en ytvattenrecipient i normalfallet inte är aktuell annat än i händelse att extrema hydrologiska situationer då bräddning av buffertmagasin måste ske. Deponin för inert avfall kommer inte att generera ett lakvatten som kräver ett särskilt omhändertagande. Vatten från behandlings- och lagringsytor kommer att samlas upp och genomgå rening i form av sedimentering och oljeavskiljning samt enkel biologisk rening i form av luftning, ev. med bärarmaterial. Efter rening föreslås att vattnet leds till Rosersbergsbäcken, nedströms

12 lakvattendammarna. Annat ytavrinnande vatten, dvs. från vägar och från återvinningscentralen bedöms vara lågförorenat. Det kan dock behöva genomgå sedimentation och oljeavskiljning innan det leds till ytvattenrecipient. Vatten från sluttäckta deponislänter kan släppas direkt till recipienten. Recipienten föreslås vara densamma för detta vatten som för renat vatten från behandlingsoch lagringsytor, dvs. Rosersbergsbäcken. Sanitärt avloppsvatten kommer, liksom idag, att ledas till Käppala reningsverk. Luft Utsläppen till luft utgörs i dag, och kommer även vid sökt verksamhet att utgöras, av utsläpp från arbetsmaskiner och -utrustning, dammande behandlingsverksamheter och dammande avfall. Utsläppen från arbetsmaskiner och annan större utrustning (kross- och sorteringsverk) utgörs framför allt av koldioxid och partiklar från förbränning av diesel. Damning kan förekomma vid lagring, sortering eller krossning av avfall och vid behov kommer därför avfallet att begjutas med vatten eller annat dammbekämpande medel. Damning kommer även att uppkomma vid transporter på vägarna i området varför dessa regelbundet kommer att sopas och vid behov begjutas med vatten eller annat dammbekämpande medel. Lukt Verksamhetsavfall kan innehålla mindre mängder organiskt material som kan bidra till lukt. En åtgärd för att minska risken för lukt kan vara att, om avfallet behöver lagras någon längre tid, bala det. Dagens hantering av hushållsavfall för omlastning till container, som förutses fortsätta tills Fortums nya panna tagits i drift, innebär vanligen att avfallet inte lagras mer är några dygn (i container) varför det normalt inte uppstår några luktproblem. När en längre tids lagring skulle behövas, t.ex. vid längre stopp i förbränningsanläggningar, kommer avfallet att balas för att minska risken för lukt. Lakvatten och vatten från behandlings- och lagringsytor kan lukta. Risken för lukt kan minskas genom att förse kommande system för vattenhantering, t.ex. lagringsdammar, med god luftningskapacitet. Skulle problem med lukt ändå uppstå vid någon av verksamheterna kommer aktiv luktbekämpning med t.ex. luktabsorbent eller ozon att användas.

13 Buller Det är främst arbetsmaskiner och kross- och sorteringsverk, som kan bidra till buller. Om behov av bullerdämpning skulle uppkomma vid krossning och sortering kan åtgärder som t.ex. uppbyggnad av skyddsvallar och ljuddämpning av kross- och sorteringsverk vidtas. Brand Bolaget arbetar enligt gällande regler för systematiskt brandskyddsarbete, vilket bl.a. innebär att vattenposter och pumpstationer för brandsläckning finns på flera ställen. Övrigt brandsläckningsmaterial, t.ex. slangar och handbrandsläckare, finns utplacerade över hela anläggningen. Vidare utbildas och övas personalen återkommande i frågan. Lagringen av brännbart material kommer att planeras och kontrolleras noga, bl.a. med avseende på lagrens placering, storlek och temperatur. Vissa typer av avfall kan, vid behov av länge tids lagring, behöva balas för att minska risken för brand. Nedskräpning, fåglar och skadedjur Sortering och krossning av bygg-, industri- och grovavfall kan, om inga åtgärder vidtas, innebära att avfallet sprids med vinden. Den aktuella anläggningsdelen kommer därför att omgärdas av ett minst fyra meter högt nät. Balning av källsorterat avfall kommer att ske inomhus för att minimera risken för nedskräpning. Städning kommer att utföras regelbundet. Visst avfall kan locka fåglar och skadedjur varför avskjutning av fåglar och annan bekämpning av skadedjur, sannolikt i samarbete med en skadedjursbekämpningsfirma, kan komma att bli nödvändigt. 7. Förutsedd miljöpåverkan Utsläpp till mark Den inerta deponin som sådan kan anses utgöra en påverkan på mark men avfallets karaktär innebär att miljökonsekvenserna förväntas bli små. För att ett avfall ska kunna klassas som inert ska det, enligt deponeringsförordningen, har vissa angivna egenskaper och det får inte äventyra kvaliteten på yt- eller grundvatten. Det är således låg risk att ett sådant avfall ska orsaka några större miljökonsekvenser. Verksamheten i övrigt ska inte ge upphov till utsläpp till mark. I och med att ytorna där avfall hanteras till största delen är hårdgjorda minskar risken för infiltration av förorenat vatten. Ytorna kommer att vara belägna ovan den forna deponin och ovan konstruerade ytor. Om något utsläpp skulle ske ovan dessa ger det inte upphov till förorening av jungfrulig mark.

14 Utsläpp till vatten Utsläppet till vatten kommer att utgöras av renat vatten från behandlings- och lagringsytor, vatten från övriga ytor, vatten från sluttäckta deponislänter och, vid perioder med stor nederbörd, renat lakvatten från den gamla deponin. Utsläppspunkten avses förläggas i Rosersbergsbäcken, söder om området där lakvattendammarna är placerade idag. Rosersbergsbäcken mynnar efter ca 3 km i Märstaån. Både Rosersbergsbäcken och Märstaån är redan belastad av utsläpp från omgivande åkermark och verksamheter varför en ytterligare belastning måste övervägas noga. Bedömningar och beräkningar på vad vattnet kan tänkas innehålla efter föreslagen rening samt beräknade flöden i Rosersbergsbäcken och Märstaån ligger till grund för bedömningen av hur recipienten kan påverkas. Det beräknade utsläppet av renat vatten från anläggningen ger ett måttligt tillskott till halten av de studerade parametrarna (Cl, COD, N-tot, NH4-N, P.tot., As, Pb, Cr, Hg, Cu, Ni, Zn, Cd). Haltförhöjningarna är så pass små att de inte kommer att påverka den vattenkemisk/fysikaliska karaktären i primärrecipienten Roserbergsbäcken nämnvärt och bedöms heller inte ge upphov till någon påverkan på den ekologiska statusen. Den initiala utspädningen av det renade vattnet efter inblandning med bäckvattnet uppgår till cirka 25 gånger. I Märstaån sker en ytterligare utspädning av det renade vattenet med cirka 7,5 gånger och den sammanlagda utspädningen är av storleksordningen 180 gånger. Utsläpp till luft De utsläpp till luft som är en konsekvens av verksamheten genereras redan idag på anläggningen. Utsläppen från arbetsmaskiner och processutrustning kommer att öka på platsen. När verksamheten på Brista etableras kommer dock motsvarande verksamheter på andra platser att upphöra, varför de totala utsläppen blir de samma. Viss risk finns för att påverkan från dammande avfall kan öka i och med den större mängd avfall som avses hanteras. Med vidtagna skyddsåtgärder är dock bedömningen att damning inte kommer att utgöra ett problem för miljön. Utsläppen till luft kommer i MKB:n att kvantifieras och bedömas mot bakgrund av närområdets luftförhållanden. Lukt Med de skyddsåtgärder som har beskrivits ovan samt verksamhetens lokalisering är bedömningen att lukt från verksamheten inte kommer att påverka närboende negativt. Buller Buller från verksamheten är svårt att undvika. De delar av verksamheten som kommer att generera ett tillskott av buller, jämfört med idag, är huvudsakligen sortering, krossning och transporter.

15 Påverkan från buller är svårbedömt eftersom det kan upplevas väldigt olika och konsekvenser av buller på ekologi är svårmätt. Valet av lokalisering, i ett industriområde med relativt långa avstånd till närboende, innebär dock att risken för påverkan från buller till omgivningen minskar. Med de föreslagna skyddsåtgärder som angivits ovan kommer risken för påverkan från buller att minska ytterligare. Hushållning med mark Ingen ny mark kommer att tas i anspråk utan den planerade verksamheten kommer att rymmas inom nuvarande tillståndsgivna område. Hushållning med energi och råvaror Stora delar av verksamheten som planeras är i högsta grad en hushållning med råvaror då förbrukade produkter tas omhand och återvinns. Lokaliseringen nära kraftvärmeverket innebär även att de båda industriverksamheterna kommer att kunna dra nytta av varandras produkter och därigenom optimeras hantering och transporter av olika produkter sett ur ett större perspektiv. Vid utredning av vattenhanteringen har det tagits i beaktande hur olika reningsalternativ påverkar resursförbrukningen och ett alternativ med låg resursförbrukning kommer att väljas. Kemikalieanvändning Verksamheten kommer inte att förbruka några större mängder kemikalier. Förutom drivmedel hanteras endast mindre mängder kemikalier för underhåll. Transporter Transporter till och från anläggningen kommer huvudsakligen att ske med lastbil. Infarten till anläggningen sker idag från väg 263 och via cirkulationsplatsen vid Valsta. Detaljplanen för Brista kraftvärmeverk innebär att en ny väg kommer att byggas från Norrsundavägen och ansluta till Returvägen vilket kommer att minska belastningen på cirkulationsplatsen vid Valsta samt påverkan från motortrafik på Steningedalens naturreservat. Detaljplanen för Brista ger utrymme för ännu ett stickspår från ostkustbanan vilket skulle möjliggöra en utökad gods- och bränslehantering för Fortum. Det kan därför inte uteslutas att transport av avfall i framtiden skulle kunna ske med järnväg. Antalet transporter till och från anläggningen kommer att öka. Under år 2011 uppgick antalet transporter till anläggningen till 14 450 st. och året innan dess 16 890 st. Det framtida antalet transporter beräknas kunna bli maxinmal ca 45 000 st. per år om alla sökta verksamheter bedrivs i sin maximala omfattning samtidigt. Det är dock inte rimligt att anta att detta kommer

16 att vara praktiskt möjligt, varför en mer sannolik situation efter några års verksamhet bedöms vara ca 20 000 st. transporter per år. Vid beräkningarna har inga returtransporter antagits, vilket innebär att det verkliga utfallet kommer att vara lägre eftersom returtransporter kommer att efterstävas. Utsläpp och buller från transporter kommer i MKBn att behandlas som en indirekt effekt och jämföras gentemot den rådande trafikbelastningen i närområdet och övriga regionala luftutsläpp. Påverkan på landskapsbilden Den befintliga deponin utgör ett inslag i terrängen med en höjd om +52 meter. Den inerta deponidelen i öster planeras att komma upp i höjd med denna medan de behandlingsytor som byggs på den inerta deponidelen i väster kommer att ligga på en lägre nivå. I norr, söder och öst förekommer skogbeklädda bergsområden vilka skyddar mot insyn. I väst förekommer skogsområden. Undantaget utgör riktningen mot kraftvärmeverket där något insynskydd inte förekommer. Skog inom arrendeområdet kommer att avverkas för att ge plats åt den nya verksamheten. Så länge skyddande skogsridåer utanför anläggningen behålls kommer insyn till anläggningen och påverkan på landskapsbilen att vara liten. SÅAB har dock inte rådighet över eventuell avverkning av skog som ägs av andra fastighetsägare. Påverkan på kulturmiljön och riksintresse Inga kulturhistoriska värden är kända inom tillståndgivet område varför någon påverkan på kulturmiljö inte beräknas ske. Inte heller kommer de i närheten utpekade riksintressena för kulturmiljö att påverkas. Riksintresset för Försvarsmakten (Rosersbergs övningsområde) kommer inte heller att påverkas. Skarven utgör riksintresse för yrkesfisket men de beräkningar som har genomförts gör bedömningen att fisket inte kommer att påverkas negativt av ett utsläpp till vatten efter vidtagna reningsåtgärder. Påverkan på friluftslivet Inom avfallsanläggningsområdet saknas friluftsvärden varför någon påverkan på friluftsvärden inte kommer att ske. Obehöriga har inte heller tillträde till området. Utanför anläggningen löper Upplandsleden men denna kommer inte att beröras av den sökta verksamheten. Skadedjur och fåglar och nedskräpning Det avfall som kommer att hanteras kan dra till sig skadedjur. Visst avfall kan även riskera att spridas med vinden. Förutsatt att de skyddsåtgärder som angivits ovan följs är bedömningen

17 att påverkan från skadedjur, fåglar och nedskräpning kommer att vara hanterbar. Risker De största riskerna med verksamheten har identifierats till: brand i avfall bräddning av vatten från dammar i händelse extrema regn spridning av damm/skräp i händelse mycket kraftiga vindar olyckor vid transport av avfall Bolaget arbetar systematisk med att inventera och hantera risker i enlighet med kraven i egenkontrollförordningen. 8. Ansökan och miljökonsekvensbeskrivning SÅAB planerar att lämna in ansökan med miljökonsekvensbeskrivning till Miljöprövningsdelegation under våren 2012. Ansökan kommer att innehålla de uppgifter som krävs enligt 22 kap. 1 miljöbalken, 20 a förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd och 36 förordningen (2001:512) om deponering av. Ett utkast till innehållsförteckning i miljökonsekvensbeskrivningen finns i bilaga 2.

18 9. Referenser Fortum 2009, Miljökonsekvensbeskrivning till ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid kraftvärmeverket i Brista, Sweco Vatten och Miljö, Uppdragsnummer 1150648000 Orrje & Co 1975, Avfallsdeponering vid Brista, Dränering (Bilaga 5 I Tillståndsansökan från 1990). Ragnsells Miljörevision 1993, Jordartskatering, Brista avfallsanläggning, Sigtuna kommun. Göran Bergman Scandiaconsult 1981, Sigtuna kommun, Brista avfallsstation, Geotekniskt utlåtande, arbtesnummer 52.1608-09, Göran Nordstrand och Bo Fahlge (Bilaga 5 i tillståndsansökan 1990). Sigtuna kommun, 2002. Översiktsplan 2002 Sigtuna kommun. Antagen av kommunfullmäktige 13/6-2002 Bilagor: 1. Principskiss över anläggningens tänkta utformning 2. Utkast till innehållsförteckning i miljökonsekvensbeskrivningen

Bilaga 2 Förslag på innehållsförteckning i MKB 1 Administrativa uppgifter... 2 En icke-teknisk sammanfattning... 3 Ansökan avser... 4 Läsanvisning och avgränsning av MKB... 5 Verksamhetens utformning och omfattning... 5.1 Nuvarande verksamhet... 5.2 Planerad verksamhet... 6 Val av plats, nollalternativ och alternativ utformning... 7 Samrådsprocessen... 8 Omgivningsbeskrivning... 8.1 Lokalisering och angränsande bebyggelse... 8.2 Planförhållanden... 8.3 Upptagsområde och transportvägar... 8.4 Motstående intressen... 8.5 Nuvarande miljösituation... 8.5.1 Geologi... 8.5.2 Omgivande yt- och grundvatten... 8.5.3 Skyddsvärda områden... 8.5.4 Förorenade områden... 8.5.5 Vindförhållanden... 8.5.6 Luftrecipienten... 8.5.7 Buller i området... 9 Utsläpp, miljökonsekvenser och störningsbegränsande åtgärder... 9.1 Utsläpp till luft... 9.2 Miljökonsekvenser av utsläpp till luft... 9.3 Störningsbegränsande åtgärder luft... 9.4 Utsläpp till vatten... 9.5 Miljökonsekvenser av utsläpp till vatten... 9.5.1 Lakvattenhantering... 9.5.2 Vatten från lagrings- och behandlingsytor... 9.5.3 Vatten från inert deponi, deponislänter, ÅVC och övriga ytor... 9.6 Störningsbegränsande åtgärder för vatten... 9.7 Påverkan på mark... 9.8 Miljökonsekvenser av påverkan på mark... 9.9 Störningsbegränsande åtgärder för mark... 9.10 Buller... 9.11 Miljökonsekvenser av buller... 9.12 Störningsbegränsande åtgärder för buller... 9.13 Transporter... 9.13.1 Antal... 9.13.2 Utsläpp till luft från transporter... 9.13.3 Buller från transporter... 9.13.4 Olyckor... 9.14 Påverkan på landskapsbild... 9.15 Påverkan på kulturmiljö och riksintressen... 9.16 Påverkan på friluftsliv... 9.17 Driftstörningar och risk för olyckor till exempel haveri, brand och dylikt... 9.18 Avslut och framtida utseende... 10 Hushållning med råvaror och energi... 11 Kemikalieanvändning...

12 Miljökvalitetsnormer... 12.1 Allmänt... 12.3 Ytvatten... 12.4 Grundvatten... 12.5 Påverkan på miljökvalitetsnormer... 13 Miljömål... 13.1 Nationella... 13.2 Regionala... 13.3 Kommunala... 13.4 Verksamhetens påverkan på miljömålen... 13.4.1 Regionala... 13.4.2 Lokala... 13.4.3 Övriga... 14 Jämförelse mellan olika alternativ... 15 Samlad miljöbedömning... 16 Referenser... 17 Bilagor...