Kommunstyrelsens IZatrineholms kommun \. KOMMUNSTYRELSEN Datum handling nr 79/2008 1 (8) Vår handlãi:i:are Mats Hedberg Ortutvecklingsstrateg Ert detum Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 STOCKHOLM Er betecknini: Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholm - RUFS 2010. Samrådsförslag Inledning Samådsf6rslaget RUFS 2010 - Regional utvecklingsplan f6r Stockholm ska 2010 formell antas av landstingsfullmäkige som en regional utvecklingsplan f6r Stockholms lãn. Samrådsf6rslaget beskrver och analyserar dock en större geografi benämnd både Stockholmsregionen och Östra Mellansverige. Avsikten är att RUFS 2010 ska vägleda regionen under planperioden, det vil säga fram til 2050. Den ska också med ett sektorsövergrpande anlag visa regionens samlade vilja och hur regionen ska möta de utmangar den står in6r. Planen ska dessutom vara grd f6r en mãngd olika planer och operativa insatser. Mål för samrådet F örslaget anger fya mål f6r samrådsremissen: 1. Tydliga besked om samådsf6rslagets f6rslag til vision, mål och strategier f6r regionens utveckling samt f6rslagen til planerigsmål och regionala åtaganden. 2. Tydliga besked om samrådsf6rslaget har rätt avgrãnsning. 3. Konstriva synpunter som bidrar med kunskap och perspektiv som kan utveckla samrådsf6rslaget. ' 4. Engagemang och mobilsering kring regionens framtidsfrågor. Kart beskrivning av samrådsförslaget Stockholmsregionen fugerar som nationell tilväxtmotor och måste kuna möta globaliserigen och samtidigt övervina de sex lokala utmangar som samådsf6rslaget målar upp. En regional utvecklingsplanering måste, såsom skrivs i plan6rslaget, vila på kunskaper om mrãndrngar i omvärlden, regionens särskilda mrutsättningar och långsikiga bedömningar av utvecklingen. Förslaget beskrver omvär1dsfaktorer och KOMMUNLEDNINGSFÖRVAL TNINGEN Postadress: 64180 KATRINE HOLM ww.katrineholm.se Besöksadress: Djulögatan 41 Telefon: 0150-57000 vx Telefax: 0150-57025 kommunledningsforvaltningentmkatrineholm.se Org.nummer 212000-0340
2 (8) en värld i förãndring, främst i perspektivet av Stockholm som storstad. Förutom globaliseringens effekter på ekonomin, beskrivs här också hur de globala klimatf6rãndringara påverkar livsvillkoren. Samrådsf6rslaget slår fast att Stockholm är en betydelsefull kunskapsregion i Europa, en ledande storstadsregion i Östersjöområdet och en växande region. Förslaget beskriver hur Stockholms futionella arbetsmarknadsregion vidgas och hur alltfler kommuner integreras. Avgörande f6r regionf6rstoringen är f6rbättringar av transportsystemet. Såmrådsförslaget ser ett antallångsiktiga utmangar f6r Stockholmsregionen: i. Att möjliggöra befolknngstilväxt och samtidigt mrbätta regionens miljö och invånaras hälsa. 2. Att vara en liten storstadsregion och samtidigt intemationellt ledande. 3. Att öka trggheten i regionen samtidigt som omvärlden upplevs som mer osäker. 4. Att minska klimatpåverkan och samtidigt utveckla en tilgänglighet som möjliggör ekonomisk tilväxt. 5. Att åtgärda kapacitetsbrister samtidigt som behoven fortsätter att växa. 6. Att öppna regionen och samtidigt minska utanrskapet. Samrådsf6rslaget ger exempel på hur visionen 'Europas mest attakiva storstadsregion' ansluter til olika aktörers långsiktiga mål och visioner i Stockholmsregionen. De fya målen ska sammantaget uttrycka den attakivitet som regionen behöver känetecknas av: i. En öppen och tilgãnglig region 2. En ledande tilväxtregion 3. En region med god miljö 4. En resurseffektiv region Målen ska nås genom sex strategier som är riktmärken f6r utvecklingsarbetet: i. Öka uthållig kapacitet och kvalitet inom utbildnngen, transportema och bostadssektom. F örvalta oeh utveekla befintliga resurser.. Förbätta kapacitet och kvalitet. 2. Utveckla idéer och f6myelsef6rmåga. Skapa generella forutsättingar oeh robusta miljöer for fornyelse, innovationer oeh entreprenörskap. 3. Säka värden f6r framtida behov. Förvalta oeh utveekla kultur-, rekreations- oeh natuärden samt värden i den bebyggda miljö.. Utveekla effektiva tekniska forsörjnings- oeh transportsystem som minskar klimatpåverkan.. Hushålla med naturresurser. 4. Vidareutveckla en flerkärng och tät region. Eftersträva en koneentration genom en flerkärnig oeh tät region, såväl inom Stockholms län som i Östra Mellansverige.
3 (8) 5. Stärk sammanållningen. Förstärk proeesser for en sammanhållen region med en social oeh kulturell mångfald - bry segregerande processer. 6. Frigör livschanser. Ta bort barriärer så att människor kan tilvarata sin fulla livspotential. Under varje strategi följer tre huvudavsnitt: i. Nuläge och trender 2. Planeringsmål 3. Átaganden För vissa strategier hãnvisas til två altemativa planbilder f6r Stockholms lãn: altemativ Fördelad respektive Tät. Dessa altemativ avser utvecklingen fram til år 2030 och omfattar bland anat tranportsystem, bebyggelsestr och grönstr. På motsvarande sätt finns två altemativa målbilder f6r den rusliga utvecklingen i hela Östra Mellanverige: altemativ Städer och Storstäder. Dessa har ett tidsperspektiv fram til 2050. Tre frågor som utgångspunkt för Katrineholms kommuns yttrande över samrådsförslaget Katreholms kommun f6rhåller sig til samådsremissens fyra mål genom att ställa tre frågor: i. Vad kan Katrneholms kommun i ett ortsstrategiskt perspektiv bidra med f6r att utveckla Stockholms lãn och Östra Mellansverige? 2. Hur delakig blir orten (=kommunen) Katrneholm i samhällsbyggandets regionala stödjande infastruer? 3. Hur överensstämmer kommunens uppfattng om egen potentiell utvecklingskraft med RUFS - f6rslagets teoretiska systemsyn? Besked, synpunkter och perspektiv på samrådsförslaget från Katrineholms kommun Regionf6rbundet Sörmland har i sitt remissytande efterlyst en större stringens ifråga om anvãndningen av begreppet region. Det är viktigt, anser Katrineholms kommun, att olika fuionella samband och motsvarande systemanalyser preciseras och inte i alia lägen generaliseras, t.ex. i en enhet stor1ek. För att en ort ska bidra til regional utveckling, det är kommunens absoluta uppfattning, behöver det inte a11tid vara en fråga om storlek. Funtioner och systemelement kan identifieras även f6r mindre orter och kan då också i sig innehålia potential och utvecklingskraft. Samrådsf6rslagets vision, mål och strategier bygger på väl grdad och accepterad regional tilväxtteori f6r ett utvecklat och glest befolkat industrland i en europeisk kontext. För Sverige är regionf6rstoring och regionitegrering en f6rutsättng mr alltmer av innovativ tilväxt och stärkt intemationell konkurenskraft.
4 (8)... -.. _. --.._. _. _._.._--... Katrineholm är en kommun i ett attaktivt läge meuan storstad och landsbygd. i Storstad är då ett relativt begrepp och avser inte bara Stockholm utan även omkrgliggande städer: exempelvis Norrköping och Eskilstua med arbetsmarknader, utbildningsinstitutioner och handelsnoder (Ingelsta och Tuna Park). I det perspektivet representerar Katrineholm ett delregionalt centr f6r det geografiska området Katrineholm - Flen - Vingåker. Katrineholm betecknar sig som Den moderna knutpunkten. Katrineholm ligger i korsnigen mellan västra och södra stambanoma. Här möts riksvägara 52,55,56 och 57. Katrineholm har under många år varit och kommer i ett tjugoårsperspektiv att vara en av de viktigaste bytespuntema f6r fjäråg, intercity- och regionaltåg. Katrneholm knyter genom väg- ochjämvägsf6rbindelsema dessutom samman två tilväxtcentra: Mälardalen och Östergötland (Norrköping - Linköping). Genom sitt läge har Katrineholm tilgång til de storagodsflödena i Östra Mellansverige. Vägoch jämvägsknutpunten Katrineholm utvecklar person- och godstranportemas nya futioner genom Resecentr och Katreholms Logistikcentru. Beskrvningen av Katrineholm i ett regionalt, infastrellt och ortsstrategiskt perspektiv ger anedning til synpunter på samrådsf6rslagets teoretiskt grdade rekommendation av altemativet Storstäder framf6r altemativet Städer (den rusliga målbilden f6r Östra Mellansverige). Utvecklingskraften f6r ortema i Östra Mellansverige - och inte minst f6r ortema i Sörmland och då särskilt Västra Sörmland - tilgodoses, enligt vår uppfattnig i Katrineholms kommun, bäst genom fortsatt staka befintliga radiella stråk utifrån Stockholm, vilka systemmässigt byggs ihop mednord - sydliga tvärf6rbindelser. Exempel på sådana nord - sydliga tvär6rbindelser är med utgångspunt i Katrineholm stråk mot Västerås, Eskilstua, Uppsala, Norrköping och Linöping. Sådana stråk torde även vara av betydelse ur nationell synpun. Attbygga samället utifrån den strtuanen främjar även en futionell flerkärg utveckling. Slutsatsen är då att RUFS - f6rslagets målbilder och samhällsbyggande inte kan ses som antingen Storstäder eller Städer. Funionellt och inte minst samhä1lsekonomiskt bör samhällsbyggandets strane vara städer med både klara fuioner och potentiell utvecklingskraft i samspel med 'storstäder' som vid sidan av Stockholm är tilväxtfrämjande. Om det regionala utvecklingsarbetet och samhällsbyggandet drvs utifrån samspelet mellan befintliga städer och storstäder, kommer även mindre orter, som redan har eller utvecklar vikiga fuioner, att tilsammans med sitt närngsliv kuna fà del av samhällsbyggandets regionala stödjande infastrer. Utbyggda vägar och jämvägar ger ökad tilgãnglighet til vidgade arbetsmarknader liksom til studier vid unversitet och högskolor. Möjligheten flnns då också att med hjälp av bättre tilgänglighet bygga innovativa miljöer även på mindre orter. Finns exempel som stödjer ett sådant resonemang? Frågan kan uttckas på anat sätt: Kan en mindre ort som Katrineholm och andra likande orter bidra til Stockholm - Mälaregionens och Östra Mellansveriges utveckling och tilväxt? Vad kan en ort som Katrneholm bidra med? i Wigren, Anders och Elin Johansson: Omvärldsanalys Katrineholm. Inregia AB, december 2005.
5 (8) Här ges några exempel från Katrineholm som svarar mot de sex strategier som ska förverkliga målen i Samrådsf6rslaget RUFS 2010. Cl Bostäder: Kommunen har ambitionen och planerar f6r att bostäder ska byggas både i attraktiva sjönära lägen men även i centrala lägen nära Resecentr. PEAB och lokala byggf6retag har producerat flerbostadshus - som bostadsrätter och hyresrätter - i centrala lägen. Förutsättgar för yter1igare bostadsproduktion i centrala lägen föreligger, då kommunen har både byggbar mark och planberedskap. Cl Modernt logistikcentrum fôr gods: Katrneholm kommun bygger själv Katrneholmsterminalen (kombiterminal). I ett samägt bolag med PEABkoncemens fastighetsbolag Brinova AB utvecklas Katrineholms Logistikcentru.2 Loka1a, nationella och intemationella företag är medintressenter. Katrineholms kommun och Göteborgs hamn har i en gemensam avsiktsf6rklaring uttckt viljan att tilsamans med närngslivet utveckla en 'torrhamn' i Katrineholm: Railport Scandinavia. Ett logistiskt centr f6r modema och miljömässigt riktiga transporter är och kommer i ãn högre utsträcknng att bli en mycket viktig fakor f6r nya fôretagslokaliseringar. Cl Besöksnäringen: Katreholms kommun har tilsammans med besöksnärngen bildat KFV Marknadsf6ringsbolag AB. Med varärket Sveriges Lustgård - som refererar til Sörmlands natu och kultu - har bolaget uppgifter inom marknadsf6rig och besöksnäringen. Cl Innovativa miljöer: Katrineholms kommun har tilsammans med PEAB - koncemen (Skandinaviska Byggelement AB i Katrineholm) och Linköpings unversitet bildat Brains & Bricks, ett forsknngscentr f6r högteknologiskt byggande. I Katrneholm flnns fler inovativa miljöer. CeMIDcare är ett forskngsprojekt i samarbete mellan f6retag, unversitet, landsting och kommun f6r att utveckla distribuerad vård med hjälp av informationsteknologi. Branschorganet ruc (Installatöremas Utbildnigscentr f6r Sverige) och dotterbolaget Sveriges energi & kylcentr utvecklar i Katrneholm tilsammans med KTH nya köldmedier. Den nya ishallen, byggd av Katreholms kommun, fugerar som det nya köldmediets demonstrationsanäggnng. Med stöd av Nutek utvecklar Katrineholms kommun Inovationsbyrån, en f6rsöksverksamhet avseende innovationskedjans allra mrsta led. Kommunen f6rbereder tilsammans med näringslivet en bolagsbildning Katrineholms Entreprenörscentr. Cl Biogas: Med stöd av Klimp-medel bygger Katrineholm Energi AB en produktionsanläggnng f6r biogas, vilken f6rsörjs med rågas från kommunens avloppsverk. Anäggnngen avser att f6rsörja en biogasmack utmed rv 52 vid utfaren mot Nyköping. Produkionsvolymen är tilräcklig f6r att f6rsörja den lokala marknaden. Planer flnns på utöknng av verksamheten och en f6rdubbling av produkionen upp 800.000 Nm3/år. Vilken blir då slutsatsen? 2 htt://ww.katrineholmslogistikcentrum.se
6 (8) De systemelement som beskrivits ovan ger Katrineholm framtidens utvecklingskraft och potential. Utvecklingskraft och potential är inte avhãngig, det vil kommunen med emfas hävda, ortens stor1ek. Att jämvägens stambanor möts tilsamans med vägsystemets fution av tvär6rbindelser mellan europavägar, unversitetsorter och tilväxtcentra är de starkaste systemelementen. Ett logistiskt läge med utvecklingspotential f6religger. Regionf6rstoring och regionintegrering är med nuvarande samstämig politisk inktnng vägen til tilväxtoch utveckling - regionalt och nationellt. Vilka systemelement kan då identifleras f6r 'stockholmsregionen' och Östra Mellansverige? Beträffande inovationssystemets inastru (som upp mbarligen är stommen i altemativet storstäder) utgörs delara av unversitets- och högskoleortema: Stockholm, Uppsa1a, Eskilstua - Västerås, Linköping - Norrköping och Örebro. Väg- ochjämvägsinfrastren (som bildar systemdelara i altemativet städer) utgörs av: de radiella stråken E 18, E 20, E 4, rv 52 och 57 respektive Mälarbanan, Svealandsbanan, Västra stambanan och Nyköpingsbanan. Det är däred ingen faktisk motsättning mellan altemativet städer och storstäder. De nord-sydliga element i ett system fór flerkarnighet som behöver synliggöras är: rv 56 (Räta Linjen3) Norrköping - Gävle, rv 55 (Mälardiagonalen4) Norrköping- Uppsala, jämvägstrafikeringen UVEN (Uppsala - Västerås - Enköping (Flen- Katrneholm) Norrköping) (nordsydligt via södra stambanan och delar av TGOJbanan). För Västra Sörmland är de nord - sydliga tvärörbindelsema viktiga av flera skä1. Mälardiagonalen (rv. 55 Norrköping - Strãngnäs - Uppsala) blir dels vägförbindelsen til Stockholm via E 20 Södertälje, dels en västlig f6rbifar Stockholm. För näringslivet i Västra Sörmland är en utbyggnad av Mälardiagonalen til mötesfr landsväg (2+ 1) en av de viktigaste närigspolitiska insatsema. Det bör noteras att rv 56 Räta Linjen av Godstransportdelegationen har utpekats som en viktig godstransportled. Dr ett Katrineholmsperspektiv vidgas arbetsmarknaden i korrdorer åt olika håll: mot Norrköping, mot Stockholm (även om Katrneholm änu inte statistiskt sett omfattas av Stockholms futionella arbetsmarknadsområde), mot Eskilstua - Västerås, mot Nyköping och i mindre utsträcknng mot Örebro. Katrineholm är och kommer i allt högre utsträckning - genom korsande vägar och jämvägar - att bli en modem knutpun i Östra Mellansverige. Det betydelsefulla är då att resurser inte enbart koncentreras til de så kallade storregionala kärnorna. 'Systemetför flerkärnighet', vilket de facto är en kombination av altemativen storstäder och städer, bör stärkas genom väl defmierade och avvägda systemsatsningar som gynnar både storstäder och städer: 3 Räta Linjen - en utvecklingskorridor. En sammanfattande rapport om Räta Linjens förutsättningar, funktion och stadard. Mars 2007. (WSP Analys & Strategi) 4 Mälardiagonalen i samhällsbyggandet. Ett pilotprojekt med lokalt, regionalt och nationellt intresse. Bengt Andersson, Dag Boman. Inregia AB, Capire AB. Oktober 2006.
7 (8) ~ Kollektivtafikutbyggnaden bör sikta på Östra Mellansverige (och en koppling mellan Östergötland och Mälardalen); arbetspendling med tåg är ett långsiktigt mål: o Mälarbanan o Svealandsbanan o Västra stambanan o Nyköpingsbanan - Ostlänen o UVEN som tvär6rbindelse (södra och västra stambanoma och TGOJbanan) o Systematisk uppbyggnad av tåg- och busstrafiken enligt FramKo utredningens idéskisser; se utbyggnaden i ett Östra Mellansverige - perspektiv och inte ensidigt utifrån en stockholmshorisont och framf6r aut se samspelet mellan altemativen storstäder och städer, vilket kan ge bätte f6rutsättningar för en flerkärg utveckling som ger regionens alla delar möjlighet att bidra til utvecklingen. ~ Marknaden kommer att kräva en utbyggnad av godstrafken på jämväg; Göteborgs hamn ökar i betydelse ochjämväg länar hamnen til torrhamnar (Railport Scandinavia) (Katreholms Logistikcentr utvecklas til en sådan torrhamn.) Katrineholms logistikläge grundar sig på o Västra stambanan o Södra stambanan o Rv 52, 55, 56 och 57 Funktionen som knutpunkt ger även möjligheter ör Katrineholms Logistikcentrum at! öka andelen gods påjärnväg via övriga bandelar! ~ Västra stambanan behöver underhållas men även byggas ut; Ostlänen i drift ligger minst tjugo år framåt i tiden. Fjäråg, intercityåg och regiona1tåg samt en ökande volym godståg måste kuna trafikera banan samtidigt. ~ UVEN - trafiken måste säkas, dvs. samspelet mellan kommersiell och samhällsstödd jämvägstrafik måste fugera; unversitets- och högskolestråket Norrköping / Linköping - Uppsala bör ha en utbyggd jämvägstrafik. ~ TGOJ - banan bör säkas; planer på stora investeringar i Oxelösund kräver väsentligt utökad godstrafi på banan; diskussioner f6rs om under1aget mr återupptagen persontrafik, dvs. en tänbar tvär6rbindelse Eskilstua - Flen- Skavsta / Nyköping - Oxelösund; de ökande godsvolymema på jämväg aka1iserar också frågan om f6rbättad koppling mellan Västra stambanan oeh TGOJ-banan i Flen. ~ Mälardiagonalen, rv 55 (Norrköping - Katrineholm - Flen - Strãngnäs - Enköping - Uppsala) har som mål mötesfri landsväg (2+1); rv 55 är prioriterad av Västra Sörmlands närngsliv; rv 55 är ett systemelement f6r flerkämig utveckling i hela Stockholm - Mälaregionen och Östra Mellansverige; en vägf6rbindelse vid sidan av UVEN i unversitets- och högskolestråket Norrköping / Linöping - Uppsala.
Vår betecknlng 8 (8) ~ Räta Linjen, rv 56 (Norrköping - Katrineholm- Eskilstua - Västerås - Sala- Heby - Gävle) har som mål mötesfr landsväg (2+ 1); rv 56 är en tug godstranportled, en tvärf6rbindelse mellan europavägara E 4, E 20 och E 18; rv 56 binder saman hamar, logistiklägen (Norrköping, Katrineholm (Katrineholm bör tillfras på kartanl j, Eskilstua, Västerås och Gävle) och tilväxoinåden söder och norr om Mä1aren. Regionf6rbundet Sörmland pekar i sitt remissytande bland anat på behovet att klarlägga kopplingen mellan ansvarsnivåer och planeringsprocesser i regionalt utvecklingsarbete. Til exempel menar Regionf6rbundet att det behövs dialog och processer mellan berörda akörer vad gä1ler den f6reslagna regionala rusliga målbilden. Grdfrågan är f6rståss hur kan orter i Östra Mellansverige vara delakiga i och bidra til en regional utveckling som främjar tilväxt. Katrineholms kommun vil slutligen betona värdet av en öppen och prövande metod f6r samhällsplanering och utvecklingsarbete. Inte minst med tane på det ömsesidiga beroende som blir aut tydligare mellan marknadsstyng och samällsplanering. Samhällsaköremas planering och utvecklingsarbete sker allt mer inte bara i samverkan och samarbete med närngslivet utan också i olika former av samägda bolag eller olika former av parerskap (exempelvis triple helix). Göran Dahström Kommunstyelsens ordf6rande (f ~ /- cf Ú '-ats Hedberg