Innehållsförteckning Inledning... 3 Uppdrag... 3 Kommunikation med medborgarna... 3 Förslag till beslut... 4 Samhällsperspektivet... 4 Bo hemma under trygga och goda levnadsvillkor... 4 Vård- och omsorgsboende - trygghetsboende... 4 Samhällsperspektivet... 5 Inledning... 5 Det ordinarie bostadsbeståndet... 5 Bostadsanpassning... 5 Närmiljö och service... 6 Service... 6 Närmiljö... 6 Kommunikationer... 6 Förslag till beslut... 6 Bo hemma under trygga och goda levnadsvillkor... 7 Inledning... 7 Social gemenskap... 7 Fysisk aktivitet... 7 Goda matvanor... 7 IT-teknik/kommunikation... 7 Den biståndsbedömda hjälpen i hemmet... 7 Förslag till beslut... 8 Vård- och omsorgsboende - trygghetsboende... 8 Vård- och omsorgsboenden idag... 8 Framtida behov av vård- och omsorgsboende... 9 Framtida investeringsbehov... 9 Vård och omsorgsboenden i framtiden... 9 Trygghetsboende... 9 Förslag till beslut... 10 Bakgrund... 11 Processgrupper... 11 Projektorganisation... 11 Bilagor... 13 Åsa Nylander, controller 24 januari 2013 2
Inledning Uppdrag Utredningen om Framtidens Äldreomsorg i Heby kommun startade i augusti 2011. Huvuduppdraget var att ta fram förslag på hur kommunen, på bästa sätt, kan utnyttja de ekonomiska resurserna som finns inom äldreomsorgen utifrån lagstiftning och forskning. Hur kan kommunen på bästa sätt använda befintliga resurser för sina äldre medborgare? All forskning visar att äldre personer vill bo kvar hemma så länge det är möjligt. Så länge det är möjligt är individuellt och varierar från person till person. Samtidigt visar ekonomiska beräkningar att det oftast är mindre kostsamt för kommunen att ge äldre stöd och hjälp i hemmet, istället för att dessa flyttar in på vård- och omsorgsboenden. Hur kan vi arbeta mer förebyggande? Hur kan vi skjuta upp tidpunkten när behov av hjälp uppstår? Olika arbetsgrupper startade i slutet av år 2011 för att arbeta vidare utifrån tre nyckelområden: Samhällsperspektivet Vad har kommunen för förutsättningar att på samhällsnivå möta äldres behov? Stöd för att äldre ska kunna bo kvar hemma under trygga och goda levnadsvillkor. Vård- och omsorgsboende - trygghetsboende. Uppdragsbeskrivningen finns i sin helhet i bilaga 1. Denna slutrapport är en sammanfattning av vad de tre arbetsgrupperna kommit fram till och presenterat i sina delrapporter. Samtliga delrapporter finns i sin helhet som bilagor till denna slutrapport. Inga extra medel har avsatts för utvecklingsarbetet. Detta har genomförts inom befintlig ram genom samarbete mellan vård- och omsorgsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen och centrala förvaltningen. Beredningen för äldre- och omsorgsfrågor är det politiska organ som är ansvarigt för utvecklingsarbetet Framtidens Äldreomsorg i Heby kommun. Kommunikation med medborgarna Äldreomsorgen är ett område som berör och engagerar många medborgare. Därför beslutades, när utredningsarbetet om Framtidens Äldreomsorg i Heby kommun startade, att en öppen och ömsesidig dialog med medborgarna skulle föras. Ett debattforum startades på kommunens hemsida med möjlighet för medborgarna att framföra sina åsikter till ansvariga politiker och tjänstemän. Möjlighet fanns också att skriftligen, eller via en kontaktperson, framföra sina åsikter. Två medborgarmöten har hållits i Heby ett den 3 maj 2012 med ca 30 deltagare och ett den 13 november 2012 med ca 100 deltagare. Ett tredje medborgarmöte ska även hållas i början av 2013 i Östervåla. Annonsering har regelbundet skett i annonsbladet Västra Uppland som delas ut till alla hushåll i Heby kommun. 3
Förslag till beslut Nedan följer en sammanställning över de förslag till beslut som presenteras i slutrapporten. Samhällsperspektivet Förslag till beslut: Äldres villkor tas med i all samhällsplanering som sker inom Heby kommun, med särskilt fokus på samhällsservice, kommunikationer och bostäder. Ett tydliggörande tas fram över hur samverkan mellan beredningen för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor och beredningen för äldre- och omsorgsfrågor ska fungera vad gäller samhällsplanering för äldre. Medel avsätts årligen för att bygga upp inbjudande närmiljöer som uppmuntrar till utomhusvistelse för äldre. En utredning genomförs för att fastställa var ansvaret för färdtjänsten ska ligga organisatoriskt. En översyn genomförs av riktlinjer för färdtjänsten. Särskilt fokus läggs på färdtjänsttaxan och resor för de grupper äldre som ska delta i aktiviteter i kommunens regi. Hebygårdar reserverar vissa lägenheter för äldre personer och skapar en särskild kö för dessa. Möjligheten övervägs att omvandla de lägenheter som ligger nära vård- och omsorgsboenden till trygghetsboende. I översiktsplanen tas planering för vård- och omsorgsboenden med i de områden där det kan vara aktuellt enligt boendeplaneringen. Bo hemma under trygga och goda levnadsvillkor Förslag till beslut: Medel avsätts för att kunna prioritera mera förebyggande arbete riktat mot äldre som bor i ordinärt boende. Kommunen ser möjligheterna i den IT-utveckling som pågår och följer med i denna, samt tar vara på de erfarenheter som Dreaming-projektet har gett. Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen utvärderas. Vård- och omsorgsboende - trygghetsboende Förslag till beslut: Kommunen fortsätter, så länge det är möjligt, att använda de befintliga vård- och omsorgsboenden som idag håller en god kvalitet. Man planerar också för totalt 3-4 vård- och omsorgsboenden utifrån nu aktuell prognos av framtida behov och utökad satsning på förebyggande insatser i vid bemärkelse. En boendeplanering tas fram för både nuvarande och framtida vård- och omsorgsboenden i kommunen. Där finns även prognos för framtida behov av platser med. Boendeplaneringen ska uppdateras regelbundet t ex vartannat år. I samband med att kommunen planerar för ny- eller ombyggnation av vård- och omsorgsboende förbereder man också för att koppla hemtjänst, dagvård, trygghetsbostäder och andra förebyggande verksamheter till de nya boendena. Kommunen påbörjar planeringen för att skapa någon form av trygghetsboende som förebyggande åtgärd, förslagsvis i anslutning till befintliga vård- och omsorgsboenden och, där det är möjligt, använder bostäder som idag redan finns och är lämpliga för äldre. En investeringsplan för vård- och omsorgsboenden tas fram utifrån nedanstående: o Skapa ett nytt vård- och omsorgsboende i södra kommundelen som ersätter Tegelbacken. En del av platserna kan från början användas som trygghetsboende och sedan, när behovet av platser till vård- och omsorgsboende ökar, omvandlas till sådana. Planering av investeringen bör då påbörjas under 2013. o För att öka kostnadseffektiviteten bör endast ett vård- och omsorgsboende finnas i Östervåla. En utredning tillsätts under 2013 för att fastställa placering av boendet. Investeringen sker när ytterligare platser av vård- och omsorgsboende behövs. Enligt nuvarande prognos sker detta först i norra kommundelen om ca 10-15 år. 4
Samhällsperspektivet Inledning En av äldreomsorgens viktigaste frågor är hur det ser ut inom kommunen när det gäller bostäder, närmiljöer och kommunikationer. Hur är det att vara äldre och bo i Heby kommun? De allra flesta människor bor kvar hemma under hela sitt liv och många klarar sig utan stöd från kommunen. Hur kan kommunen utveckla och förstärka de områden som är viktiga för att äldre människor ska kunna leva ett självständigt liv? Hur ser förutsättningarna ut i Heby kommun för att möte äldre människors behov? Grupp 1 har gjort en kartläggning över följande områden: Det ordinarie bostadsbeståndet Närmiljö och service Kommunikationer Det ordinarie bostadsbeståndet Finns det bostäder i Heby kommun som passar bra för äldre att bo i? Hur ser det ut i kommunens olika orter? En bostad som är lämplig för äldre ska uppfylla följande krav: Bostad på markplan eller med hiss. Bostaden är tillgänglighetsanpassad eller kan enkelt anpassas så att den t ex fungerar för en person med rullstol, rullator eller dylikt. Följande lägenheter som är lämpliga för äldre finns hos Hebygårdar AB och hos privata hyresvärdar: (samtliga uppgifter avser juni 2012) Ort Antal lägenheter (varav privata hyresvärdar) Heby 68 stycken (7) Morgongåva 34 stycken (0) Vittinge 2 stycken (0) Runhällen 15 stycken (0) Tärnsjö 71 stycken (59) Östervåla 119 stycken (0) Harbo 50 stycken (0) Huddunge 18 stycken (0) Totalt antal lägenheter 377 bostäder Sammantaget finns det ganska bra med lägenheter i Heby kommun som är lämpliga för äldre. Lägenheter finns på samtliga orter, men de flesta finns i norra kommundelen. Inga av dessa lägenheter är idag reserverade för äldre personer och det finns ingen särskild kö hos Hebygårdar eller hos de privata hyresvärdarna för äldre personer. I vissa områden är det dock så, att det redan nu bor mest äldre personer och för dessa lägenheter bör man överväga om de skulle gå att omvandla till trygghetsboende. Bostadsanpassning Ett sätt att möjliggöra för äldre att bo kvar i det egna hemmet kan vara anpassning av bostaden. Enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag ges bidrag endast till personer som har funktionshinder. Dessa kan vara medfödda eller ha vållats av sjukdom, olycka, eller av tilltagande ålder. Byter man bostad så ska man själv i möjligaste mån, beroende på vilket utbud som finns, försöka välja en bostad som inte behöver anpassas eller som bara behöver enkla anpassningsåtgärder. Tar man inte hänsyn till detta, så kan man bli nekad anpassningsbidrag. Det gäller oavsett om man har en bostad som redan är anpassad eller en som inte är anpassad. 5
Närmiljö och service Service Hur ser serviceutbudet ut i Heby kommun? Finns det affärer, vårdcentraler, restauranger, bibliotek och så vidare? Generellt kan man säga att utbudet av service är bra. Tack vare att det finns flera mindre orter och inte en centralort finns det något i nästan alla orter. Mataffärer finns på alla orter utom i Vittinge och Runhällen och restauranger finns på alla orter utom i Huddunge och Runhällen. Vårdcentraler, apotek och medborgarkontor finns i Östervåla och Heby. I övriga orter som har mataffär fungerar dessa också som apoteksombud. Bankfilialer finns i Heby, Östervåla och Tärnsjö och det finns en god tillgång på datorer som är tillgängliga för allmänheten via bl a medborgarkontoren och biblioteken. Möteslokaler finns på samtliga orter och kultur- och fritidsenheten har också uttalat att man vill skapa flera mötesplatser för äldre. Närmiljö Heby kommun har en vacker natur och en levande landsbygd med många naturnära miljöer. I de olika orterna bör man utveckla eller skapa promenadstråk som är bättre anpassade för äldre. Ett jämt underlag gör att det blir enklare att gå eller ta sig fram med hjälpmedel, bänkar ska finnas att slå sig ner på, gärna i samband med något stimulerande att titta på. Promenadstråken bör också vara belysta. Genom plan- och bygglagen finns också krav på undanröjande av enkelt avhjälpta hinder på allmänna platser och i lokaler dit allmänheten har tillträde. Miljö- och byggnämnden ansvarar för att detta sker, men åtgärd genomförs i dagsläget enbart om det kommit in en anmälan från allmänheten. Kommunikationer Hur ser det då ut när det gäller de allmänna kommunikationer i Heby kommun? Finns det möjligheter att resa mellan orterna i kommunen och hur ser det ut om man vill resa till och från kommunen? Heby kommun är stor till ytan. Det finns ingen naturlig centralort och det är förhållandevis långt mellan tätorterna. Logistiskt är det därför ganska komplicerat och kostsamt att sörja för goda kommunikationer över hela kommunen. Det kan vara svårare att resa inom kommunen än till tätorter utanför kommunen. Åtta orter i kommunen har allmänna kommunikationer. Östervåla och Harbo har mycket goda bussförbindelser med Uppsala. Heby och Morgongåva har såväl tåg- som bussförbindelser med både Uppsala och Sala. De orter som har sämst kommunikationer är Huddunge och Runhällen/Enåker. På grund av ovan nämnda är bilen det färdmedel som används mycket inom Heby kommun. För de äldre som inte längre själva kan köra bil eller få skjuts med någon annan blir färdtjänsten ett viktigt kommunikationsmedel. För vidare information se delrapport 1 från arbetsgrupp 1 i bilaga 2. Förslag till beslut Arbetsgruppen föreslår: Äldres villkor tas med i all samhällsplanering som sker inom Heby kommun, med särskilt fokus på samhällsservice, kommunikationer och bostäder. Ett tydliggörande tas fram över hur samverkan mellan beredningen för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor och beredningen för äldre- och omsorgsfrågor ska fungera vad gäller samhällsplanering för äldre. Medel avsätts årligen för att bygga upp inbjudande närmiljöer som uppmuntrar till utomhusvistelse för äldre. En utredning genomförs för att fastställa var ansvaret för färdtjänsten ska ligga organisatoriskt. En översyn genomförs av riktlinjer för färdtjänsten. Särskilt fokus läggs på färdtjänsttaxan och resor för de grupper äldre som ska delta i aktiviteter i kommunens regi. Hebygårdar reserverar vissa lägenheter för äldre personer och skapar en särskild kö för dessa. Möjligheten övervägs att omvandla de lägenheter som ligger nära vård- och omsorgsboenden till trygghetsboende. I översiktsplanen tas planering för vård- och omsorgsboenden med i de områden där det kan vara aktuellt enligt boendeplaneringen. 6
Bo hemma under trygga och goda levnadsvillkor Inledning All forskning visar att äldre människor vill bo kvar hemma så länge det är möjligt. Så länge det är möjligt är individuellt och varierar från person till person. Hur kan kommunen hjälpa och stimulera äldre att bo hemma under trygga och goda levnadsvillkor? Gruppen 2 har identifierat fyra olika områden som är viktiga för att äldre personer ska uppleva hälsa och känna sig trygga med att bo kvar hemma. Dessa är; 1. Social gemenskap stöd/trygghet/meningsfullhet 2. Fysisk aktivitet/tillgänglighet/säkerhet 3. Goda matvanor 4. IT, teknik/kommunikation Social gemenskap Det finns ett rikt föreningsliv med olika aktiviteter för äldre på de flesta orterna i kommunen. Volontärverksamheter med frivilliga är också väl utbredda. Vad som saknas och efterfrågas är en resurs som samordnar de olika aktiviteterna och frivillig verksamheterna, som t ex hjälper till att hitta lämpliga lokaler, inbjuder till föreläsningar osv. Genom en samordnare skulle det rika föreningslivet och frivillig verksamheterna som redan finns på orterna, kunna utvecklas och komma många fler äldre personer till godo. Arbetsgruppen ser också ett behov av någon form av dagverksamhet för äldre personer med omfattande funktionshinder som bor kvar i hemmet. Fysisk aktivitet I alla orter i kommunen finns trevliga närmiljöer som skulle kunnas göra mer tillgängliga för äldre personer med relativ enkla medel. Arbetsgruppen föreslår att man successivt bygger upp inbjudande närmiljöer för äldre att röra sig i t ex genom att utveckla promenadstråk i samhällen med bättre belysning, bänkar och ett planare underlag. Detta skulle stimulera fler äldre till att röra på sig mera. Fysiska aktiviteter förebygger fallskador och medför ofta sociala kontakter. Arbetsgruppen föreslår en seniorcoach som arbetar över hela kommunen för att stödja äldre att komma igång med livsstilsförändringar t ex lotsa äldre vidare till aktiviteter, ta initiativ till olika fysiska aktiviteter etc. Goda matvanor Maten och trivsamma måltider har stor betydelse för hälsa och välbefinnande i alla åldrar. Många äldre har redan en god kosthållning men matvanor förändras med åldern, exempelvis genom en förändrad livssituation som att bli sjuk eller ensam. Därför är det viktigt att stödja äldre att behålla goda matvanor t ex genom att informera om vilka alternativ som finns som att äta på skolor och äldreboende, starta matcirklar etc. IT-teknik/kommunikation Inom pensionärsorganisationerna finns ett stort intresse för data och kommunikation bland gruppen äldre. Mänsklig kontakt kan inte ersättas med datorer, men de kan vara ett värdefullt komplement. Arbetsgruppen föreslår att Heby kommun ska se möjligheterna i den IT-utveckling som pågår och följa med i utvecklingen, samt att man tar tillvara på de erfarenheter Dreaming-projektet gett. I Dreamingprojektet, som avslutade 2012, fick äldre personer med kol, diabetes eller hjärtsvikt prova olika tekniska hjälpmedel i hemmet. Syftet var att öka tryggheten och bryta isoleringen. Den biståndsbedömda hjälpen i hemmet Cirka 400 personer får hjälp hemma via hemtjänsten. En del får hjälp med någon enstaka syssla t ex städning, medan andra personer med stora omvårdnadsbehov får hjälp av hemtjänsten flera gånger per 7
dag. För att få hjälp av hemtjänsten måste man alltid kontakta en biståndshandläggare först för en utredning. Heby kommun har idag en traditionell biståndshandläggning med viss förenkling genom rambeslut. Det innebär att den som behöver hemtjänst först ska kontakta en biståndshandläggare för att ansöka om att få hemtjänst. Biståndshandläggaren fattar därefter ett beslut utifrån den enskildes behov med stöd av socialtjänstlagen och de politiskt beslutade riktlinjerna som beredningen för äldre- och omsorgsfrågor ansvarar för. Flera nya arbetssätt är genomförda de senaste åren när det gäller biståndsbedömningen i Heby kommun. I januari 2011 infördes nya riktlinjer och rambeslut. Valfrihetssystem infördes också inom hemtjänsten i februari 2011. Istället för att i nu genomföra ytterligare förändringar föreslår arbetsgruppen att man istället följer upp och utvärderar de förändringar som är genomförda. Hur fungerar de nya riktlinjerna i praktiken? Är det någon del som behöver förändras? Därefter kan en omprövning göras om man ytterligare ska utveckla biståndsbedömningen. En mer utförlig information med bland annat kostnadsberäkningar för de olika aktiviteterna ovan finns i grupps 2 s delrapport 1 och 2 i bilaga 3,4 och 5. Förslag till beslut Arbetsgruppen föreslår: Medel avsätts för att kunna prioritera mera förebyggande arbete riktat mot äldre som bor i ordinärt boende. Kommunen ser möjligheterna i den IT-utveckling som pågår och följer med i denna, samt tar vara på de erfarenheter som Dreaming-projektet har gett. Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen utvärderas. Vård- och omsorgsboende - trygghetsboende Kommunen står inför en stor utmaning för att klara det förväntade ökade behovet av vård- och omsorgsplatser i framtiden. Hur kan kommunen skapa flexibla och kostnadseffektiva boenden med god kvalitet? När i tiden ska en investering i form av ny eller ombyggnation ske? Vård- och omsorgsboenden idag I Heby kommun finns för närvarande fem vård- och omsorgsboenden med totalt 163 platser enligt nedan: Ort Vård och omsorgsboende Antal platser Morgongåva Rungården 33 Heby Tegelbacken 21 Heby Tegelbacken - korttidsboende 22 Östervåla Kvarnängen 24 Östervåla Tallgården 23 Tärnsjö Liljebacken 40 Totalt antal platser 163 Beredningen för äldre- och omsorgsfrågor beslutade den 21 juni 2012 att införa inflyttningsstopp på Tallgården. Anledningen var att det sammantaget, på kommunens olika boenden, fanns ett överskott på ca 10 platser. Genom att successivt samla de tomma platserna till ett av boendena kan en besparing göras genom en minskning av antalet personal. De tio platserna med inflyttningsstopp finns med i sammanställningen ovan och kan användas vid behov. Tre av boendena i kommunen uppfyller de krav som boverket ställer på ett vård- och omsorgsboende. Dessa är Rungården, Kvarnängen och Liljebacken. Två av boendena, Tegelbacken och Tallgården, uppfyller inte de krav som ställs på ett vård- och omsorgsboende och kommer därför på sikt att behöva avvecklas eller byggas om. 8
Framtida behov av vård- och omsorgsboende I statistiken i grupp 3 s delrapport 1 framgår att behovet av antalet platser inom särskilt boende inte kommer att öka så mycket de närmaste tio åren. Den största ökningen kommer mellan år 2020 och år 2030 då behovet av antalet platser beräknas vara drygt 170 på vård- och omsorgsboende. Motsvarande siffra för korttidsboende beräknas bli drygt 20 platser. Detta sammantaget gör att behovet av vård- och omsorgsplatser, enligt prognosen, beräknas vara sammanlagt ca 200 platser år 2030. Idag finns sammanlagt 163 platser. Det ökade behovet kommer något tidigare i norra kommundelen än i södra. I delrapporten framgår dock att det kan vara svårt att göra säkra prognoser när det gäller det framtida behovet av vård- och omsorgsboende, inte minst när det gäller det framtida behovet av demensboende. Därför är det viktigt att regelbundet göra nya prognoser och följa utvecklingen både lokalt och nationellt. En boendeplanering bör tas fram för vård- och omsorgsboende i Heby kommun och uppdateras regelbundet. Gruppen trycker på vikten av att de framtida vård- och omsorgsboendena ska vara flexibla så att de, med enkla medel, kan ändra inriktning, byggas ut eller minskas ned. Behov ses också av mer flexibla lösningar både när det gäller lokalernas utformning och användningsområden samt personalen som ska arbeta där. Detta för att höja effektiviteten och för att klara de allt högre kvalitetskraven som ställs på äldreomsorgen. Framtida investeringsbehov Idag ser det ut som att Heby kommun i framtiden behöver göra investeringar för att kunna tillgodose behovet av platser på vård- och omsorgsboenden utifrån följande: Behovet av vård- och omsorgsplatser ser ut att öka på grund av en större andel äldre medborgare. Två av boendena idag, Tallgården och Tegelbacken, har omfattande behov av renovering och ombyggnation för att uppfylla boverkets standard för vård- och omsorgsboende. Några av boendena är idag alltför små för att kunna drivas kostnadseffektivt. En nybyggnation av ett vård- och omsorgsboende med ca 60 platser innebär en investeringskostnad på minst 100 Mkr troligtvis mer. En investering i form av en ny- eller ombyggnation innebär också nästan alltid högre driftskostnader i form av ökade hyror. Därför bör befintliga boenden användas så länge detta är möjligt samtidigt som en avvägning behöver göras över kommunens sammanlagda framtida investeringsbehov. En samordning behöver också göras av det framtida behovet av kostproduktion. Vård och omsorgsboenden i framtiden Hur många vård- och omsorgsboenden ska då Heby kommun satsa på i framtiden och var ska de ligga? För att få svar på denna fråga behöver man ta hänsyn till flera aspekter: Större vård- och omsorgsboenden är mer kostnadseffektiva än mindre. En gräns förefaller ligga runt 60-80 platser där den kvalitativa gränsen är 60 platser. Kommunens struktur med flera tätorter utan en centralort och långa geografisk avstånd. Vilka boenden som finns idag och håller en god standard samt inte är alltför små. Vilka investeringar och ökade driftskostnader som kommunen har råd med i framtiden. Kommunens vision om bl a trygghet, närhet och livskvalitet. Utifrån det beräknade platsbehovet 2030 och utifrån ovanstående punkter, föreslår arbetsgruppen att kommunen, så långt det är möjligt, fortsätter att använda de befintliga vård- och omsorgsboende som idag håller god kvalitet och planera för 3-4 vård- och omsorgsboenden utifrån det framtida behovet. För att uppnå de större enheternas kostnadseffektivitet, knyts närliggande bostäder till vård- och omsorgsboendena och fungerar som trygghetsboende. Hemtjänsten basplaceras i nära anslutning till vård- och omsorgsboendet och på så sätt kan samutnyttjande ske av lokaler och personal. Kommunens två minsta vård- och omsorgsboende, Tallgården och Kvarnängen, ersätts med ett boende i Östervåla för att öka kostnadseffektiviteten. Trygghetsboende Heby kommun har idag inte någon form av mellanboende och många äldre som idag ansöker om vård- och omsorgsboende gör det utifrån ett behov av trygghet. Ett väl fungerande trygghetsboende kan sannolikt fördröja behovet av vård- och omsorgsplatser hos ett antal äldre personer. Detta är därför att betrakta som en förebyggande insats. För vissa skulle sannolikt vård- och omsorgsboende inte ens bli aktuellt om man istället kan bo i ett trygghetsboende. 9
I det ordinära bostadsbeståndet finns möjligheter till trygghetsboende i norra kommundelen genom de marklägenheter som finns i anslutning till Liljebacken och Tallgården. I södra kommundelen finns inga marklägenheter i direkt anslutning till Rungården eller Tegelbacken. Däremot finns lägenheter som är anpassade för äldre i Heby centrum. Ett alternativ kan vara att samordna dessa med Torggårdens gemensamhetslokaler till en form av trygghetsboende. Ytterligare information om vård- och omsorgsboenden och trygghetsboende finns i delrapporterna från grupp 3. Bilagor 6, 7 och 8. Förslag till beslut Arbetsgruppen föreslår: Kommunen fortsätter, så länge det är möjligt, att använda de befintliga vård- och omsorgsboenden som idag håller en god kvalitet. Man planerar också för totalt 3-4 vård- och omsorgsboenden utifrån nu aktuell prognos av framtida behov och utökad satsning på förebyggande insatser i vid bemärkelse. En boendeplanering tas fram för både nuvarande och framtida vård- och omsorgsboenden i kommunen. Där finns även prognos för framtida behov av platser med. Boendeplaneringen ska uppdateras regelbundet t ex vartannat år. I samband med att kommunen planerar för ny- eller ombyggnation av vård- och omsorgsboende förbereder man också för att koppla hemtjänst, dagvård, trygghetsbostäder och andra förebyggande verksamheter till de nya boendena. Kommunen påbörjar planeringen för att skapa någon form av trygghetsboende som förebyggande åtgärd, förslagsvis i anslutning till befintliga vård- och omsorgsboenden och, där det är möjligt, använder bostäder som idag redan finns och är lämpliga för äldre. En investeringsplan för vård- och omsorgsboenden tas fram utifrån nedanstående: o Skapa ett nytt vård- och omsorgsboende i södra kommundelen som ersätter Tegelbacken. En del av platserna kan från början användas som trygghetsboende och sedan, när behovet av platser till vård- och omsorgsboende ökar, omvandlas till sådana. Planering av investeringen bör då påbörjas under 2013. o För att öka kostnadseffektiviteten bör endast ett vård- och omsorgsboende finnas i Östervåla. En utredning tillsätts under 2013 för att fastställa placering av boendet. Investeringen sker när ytterligare platser av vård- och omsorgsboende behövs. Enligt nuvarande prognos sker detta först i norra kommundelen om ca 10-15 år. 10
Bakgrund Processgrupper Äldreomsorg är ett begrepp med stor vidd som omfattar många olika delar. Inför starten av Framtidens Äldreomsorg i Heby kommun behövde vi få svar på följande: Vad skulle utredningsarbetet fokusera på? Vad är viktigast just nu i Heby kommun? För att få svar på dessa frågor inbjöds till tre processgrupper under hösten 2011 med personer som på ett eller annat sätt var berörda av äldreomsorgen. Inbjudna var berörda förtroendevalda och tjänstemän samt representanter från Hebygårdar, vårdcentraler, intresseorganisationer, fackliga organisationer och företagarföreningar. Hjälp togs av en processledare från Regionförbundet i Uppsala län. Vid alla tre tillfällena var det god uppslutning och stort engagemang i gruppen. Drygt 40 personer deltog vid varje tillfälle. Huvudfrågan vid det första mötet med processgruppen var Vad behövs för ett gott åldrande i Heby kommun? Boende, kommunikationer, kost/mat, fritid/sysselsättning/aktiviteter var de områden som flest såg som viktiga delar för ett gott åldrande i Heby kommun. När grupperna sedan skulle välja ut det allra viktigaste området prioriterades boendet högst av de allra flesta. Med boende avsågs alla olika boendeformer. Huvudfrågan vid det andra mötet var Vad innebär ett tryggt och bra boende? De mest prioriterade områdena som då lyftes fram var utifrån prioriteringsordning: 1. En bostad som är utformad/anpassad efter mina behov 2. Tillgång till goda kommunikationer 3. Närhet till bra service 4. Möjlighet till sociala aktiviteter och gemenskap 5. Tillgång till bra och kompetent personal om behov av omvårdnad och service finns Huvudfrågan vid tredje och sista processgruppen var Vad behöver vi göra för att äldre i Heby kommun ska kunna bo kvar hemma under trygga och goda levnadsvillkor? De områden som grupperna då lyfte fram var följande: 1. Tillgång till bra hemtjänst och praktisk fixarhjälp 2. Möjlighet till anhörigstöd och avlastning 3. Kommunikationer och färdtjänst som gör att jag kan ta mig dit jag vill 4. Bra bostäder som fungerar för äldre 5. Samordning och samverkan kring förebyggande insatser i Heby kommun 6. Möjlighet till social samvaro både hemma och borta Sammanfattningsvis kan sägas att området boende och boendemiljö kom upp vid alla tre processtillfällena. Det finns både ett stort behov och många goda idéer för att förbättra detta område i Heby kommun. Processgruppen poängterade också vid ett flertal tillfällen att utveckling av boende måste kompletteras med utveckling av kommunikationer. För att utveckla förutsättningarna för ett gott åldrande i Heby kommun lyftes vikten av att utveckla de förebyggande insatserna. Det som identifierades var möjligheterna till social samvaro och praktiskt stöd såväl i form av fixare, utbyggd hemtjänst som anhörigstöd. En mer utförlig redovisning av processarbetet finns i bilaga 9. Projektorganisation För att säkerställa att utvecklingsarbetet skulle bli väl förankrat på både politisk nivå och på tjänstemanna nivå, såväl som hos intresseorganisationerna, bildades en projektorganisation enligt nedan när utvecklingsarbetet startade: 1. Politisk styrgrupp a. Äger och styr utvecklingsarbetet. b. Ledamöter är ordförande och 2 e vice ordförande för beredningen för äldre- och omsorgsfrågor samt ordförande för sociala nämnden, med stöd av förvaltningschef vård och omsorg och controller. 11
2. Parlamentarisk referensgrupp a. Deltar i utvecklingsarbetet och är referensgrupp för den politiska styrgruppen. b. Informerar och förankrar utvecklingsarbetet i det egna partiet. c. Samtliga partier finns representerade. d. Intresseorganisationerna adjungeras till den parlamentariska referensgruppen vid behov. 3. Processgrupp a. Deltar i processarbetet för att ta fram underlag till utvecklingsarbetet. b. Inbjudna är berörda förtroendevalda och tjänstemän samt representanter för Hebyfastigheter, vårdcentraler, intresseorganisationer, fackliga organisationer och företagarföreningar. 4. Ledningsgrupp tjänstemän a. Ansvarar för utvecklingsarbetet på förvaltningsnivå. b. Ledamöter är förvaltningschef vård och omsorg, verksamhetschef äldreomsorg, enhetschef biståndsenhet, enhetschef hälso- och sjukvård och controller på central förvaltning. 5. Tre arbetsgrupper a. Fördjupar sig och utreder de olika områdena vidare. Resultaten presenteras i delrapporter till styrgruppen och den parlamentariska referensgruppen. b. Ledamöter är berörda tjänstemän inom vård- och omsorgsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen, central förvaltning och Hebyfastigheter AB. I tjänsten Barbro Ellgrim, enhetschef biståndsenhet Gunnel Pettersson, förvaltningschef vård och omsorg Åsa Johansson, verksamhetschef äldreomsorg Åsa Nylander, controller central förvaltning 12
Bilagor Bilaga 1 Uppdragsbeskrivning. Bilaga 2 Delrapport 1. Arbetsgrupp 1 - Samhällsperspektivet Bilaga 3 Delrapport 1 Arbetsgrupp 2 - Bo hemma under trygga och goda levnadsvillkor Bilaga 4 Delrapport 2 Arbetsgrupp 2 - Bo hemma under trygga och goda levnadsvillkor Bilaga 5 Delrapport 1 Arbetsgrupp 2 - Den biståndsbedömda hjälpen i hemmet Bilaga 6 Delrapport 1 Arbetsgrupp 3 - Vård- och omsorgsboende - trygghetsboende Bilaga 7 Delrapport 2 Arbetsgrupp 3 - Vård- och omsorgsboende - trygghetsboende Bilaga 7 Delrapport 2 Arbetsgrupp 3 - Bilaga delrapport 2 Bilaga 8 Delrapport 3 Arbetsgrupp 3 - Vård- och omsorgsboende - trygghetsboende Bilaga 9 Sammanfattande redovisning av processarbetet 13