KALLELSE Barn- och utbildningsnämnden

1/3 KALLELSE Barn- och utbildningsnämnden Dag och tid: 2016-05-19 kl. 08:30 Plats: Sessionssalen Justerare: Ann-Sofie Hagenvind (S) Gruppmöte KD, M, L, C, MP kl. 08:00 i sessionssalen Gruppmöte S, V kl. 08:00 i Ekedalen Kallade Ledamöter Per-Erik Thurén (S), ordförande Krister Rohman (KD), vice ordförande Ann-Sofie Hagenvind (S) Arne Andersson (S) Anette Söderstedt (S) Monica Karlén (S) Ida Davidsson (M) Tetyana Zakrevska-Johansson (L) Karin Olofsson (MP) Ersättare Michelle Hjerp (S) Ann-Charlotte Karlén (S) Daniel Jonasson (V) Henrik Vang (V) Ulf Alteg (M) Elisabeth Alfredsson (M) Lisbeth Wallgren (C) Tjänstemän t.f. utbildningschef Eva Thelin nämndsekreterare Jenny Beckman förvaltningsekonom Ola Pettersson, p. 4-5, kl. 08:30 kvalificerad handläggare Lena Kulin, p. 5-6 kl. 08:30 förskolechef Susanne Hammar, p. 7, kl. 09:30 verksamhetschef Nina Kindbom, p. 9-11, kl. 10:00 utvecklingsledare Johanna Ljungqvist, p. 12, kl. 10:30 Presskonferens i t.f. utbildningschefens rum 2016-05-23, kl. 09:30. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: jenny.beckman@tidaholm.se www.tidaholm.se 1

2/3 ÄRENDEN 1 Föredragningslista Per-Erik Thurén 2 Information om rapporter Jenny Beckman 3 Information om delegationsbeslut Jenny Beckman 4 Beslut om utdelning samfonden Ola Pettersson 5 Beslut om tertialrapport 1 2016 Ola Pettersson och Lena Kulin 6 Beslut om policy miljögifter och farliga kemikalier i förskolor/skolor Lena Kulin 7 Beslut om riktlinje för kommunal förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Jenny Beckman och Susanne Hammar 8 Beslut om ändring av beslut gällande startdatum för barnomsorg på obekväm arbetstid Jenny Beckman 9 Beslut om äskande av medel för tvärprofessionellt team Nina Kindbom 10 Beslut om att återta äskande för inrättande av särskild undervisningsgrupp Nina Kindbom 11 Information om rutin för att samverka med socialtjänsten gällande elever inom Statens institutionsstyrelse (SIS) Nina Kindbom 12 Information om Sveriges kommuner och landstings rapport Öppna jämförelser Grundskola 2016 Johanna Ljungqvist 13 Beslut om en-till-en-satsning Eva Thelin 2016/5 2016/3 2016/4 2016/91 2016/129 2016/90 2016/76 2015/69 2015/276 2015/149 2015/296 2016/139 2014/157 Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: jenny.beckman@tidaholm.se www.tidaholm.se 2

3/3 14 Beslut om yttrande gällande samråd planprogram Bälteberga Jenny Beckman 15 Beslut om remissvar bostadsstrategiskt program Jenny Beckman 16 Beslut om fördelning av medel avseende tillfälligt stöd med anledning av flyktingsituationen Per-Erik Thurén 17 Information från ordföranden Per-Erik Thurén 18 Information från utbildningschefen Eva Thelin 2016/114 2016/115 2016/127 2016/61 2016/60 Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: jenny.beckman@tidaholm.se www.tidaholm.se 3

1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2016-05-12 Ärendenummer 2016/3 Till barn- och utbildningsnämnden Jenny Beckman 0502-606105 jenny.beckman@tidaholm.se Rapporter Beslut från Skolverket BUN 2016/140 Skolverket har beslutat att bevilja Tidaholms kommun statsbidrag med 308 750 kr för gymnasial lärlingsutbildning för våren 2016. Begäran om yttrande från Barn- och elevombudet BUN 2016/138 Barn- och elevombudet har begärt ett yttrande gällande en anmälan om kränkande behandling vid Kungsbroskolan / Forsenskolan i Tidaholms kommun. Beslut från Skolinspektionen BUN 2015/275 Skolinspektionen har meddelat beslut i ett anmälningsärende gällande elevens rätt till stöd och särskilt stöd och skyldigheten att motverka kränkande behandling vid Forsenskolan i Tidaholms kommun. Skolinspektionen förelägger i beslutet Tidaholms kommun att senast den 11 juni vidta åtgärder så att elevens rätt till stöd och särskilt stöd tillgodoses. I detta ingår att rektorn ska fatta beslut, antingen om att utarbeta åtgärdsprogram eller att åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Skolinspektionen ger även Tidaholms kommun en anmärkning när det gäller rektorns skyldighet att anmäla uppgifter om kränkande behandling till huvudmannen. I övrigt konstaterar Skolinspektionen att det inte är visat att huvudmannen brustit när det gäller skyldigheterna att utreda samt vidta åtgärder vid uppgifter om kränkande behandling. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslås besluta lägga inkomna rapporter till handlingarna. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: charlotte.daremark@tidaholm.se www.tidaholm.se 4

1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2016-05-11 Ärendenummer 2016/4 Till barn- och utbildningsnämnden Jenny Beckman 0502-606105 jenny.beckman@tidaholm.se Information om delegationsbeslut Löpnr Delegationsbeslut Datum för beslut 2016/60 5.4 Beslut omyttrande om placering i 2016-04- annan kommuns förskola 14 2016/61 3.4 Beslut om tillsvidareanställning av 2016-03- verksamhetspersonal inom respektive 15 utbildningsområde 2016/62 7.5 Beslut om antagning vid senare 2016-05- tillfälle än vid början av utbildningen 02 2016/63 7.5 Beslut om antagning vid senare 2016-04- tillfälle än vid början av utbildningen 2016/64 3.4 Beslut om tillsvidareanställning av verksamhetspersonal inom respektive utbildningsområde 26 2016-04- 25 Ansvarig Eva Thelin Marica Eskdahl Anders Liedholm Anders Liedholm Marica Eskdahl Delegationsbeslut 61-64 är beslutade av rektor. Delegationsbeslut 60 är beslutade av t.f. utbildningschef. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslås besluta lägga rapporterade delegationsbeslut till handlingarna. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: charlotte.daremark@tidaholm.se www.tidaholm.se 5

1/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-05-10 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2016/91 44 Beslut om utdelning samfonden Sammanfattning av ärendet År 2016 finns medel att söka ur samfonden. Sju ansökningar har inkommit. Utdelningsbart belopp är 16 960 kr. Ansökningarna avser medel för studiebesök, skolresa, fritidsverksamhet och förvärv av material för gemensamma ändamål. Ändamålen är i enlighet med stadgarna för samfonden. Totalt ansökt belopp: 40 185 kr Då ansökt belopp överstiger utdelningsbart belopp kan nämnden inte bevilja alla ansökningar. Förvaltningen föreslår nämnden bevilja ansökningar till inköp av utrustning upp till 3 000 kr. Och att stödja ansökningar om skolresor och studieresor med vardera 1 500 kr. Avkastning som inte används skall enligt stadgarna reserveras för utdelning under kommande år. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Utdelning samfonden, förvaltningsekonom Ola Pettersson, 2016-04-26 Stadgar för samfonden vid Tidaholms grundskola Ansökan från åk 1-3 Forsenskolan, demonstrationspengar Ansökan från Fröjered skola, studieresa till Forntidsbyn, åkmadrasser Ansökan från åk 3 Forsenskolan, studieresa till Ekehagens forntidsby Ansökan från Grundsärskolan, skolresa till Gränna och Visingsö Ansökan från Forsen och Hökensås fritids, fiskespön Ansökan från Hökensås fritids, utomhusbordtennisbord Ansökan från Valstads skola, pedagogisk utemiljö Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta bevilja enligt följande: Ansökan från åk 1-3 Forsenskolan, demonstrationspengar 1 755 kr Ansökan från Fröjered skola, studieresa och åkmadrasser 3 000 kr Ansökan från åk 3 Forsenskolan, studieresa 1 500 kr Ansökan från Grundsärskolan, skolresa 1 500 kr Ansökan från Forsen och Hökensås fritids, fiskespön 3 000 kr Ansökan från Hökensås fritids, utomhusbordtennisbord 3 000 kr Ansökan från Valstads skola, pedagogisk utemiljö 3 000 kr - Krister Rohman (KD) föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar att enbart prioritera ansökningarna för skolresor. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 6

2/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-05-10 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott - Ordföranden föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag med det tillägget att vid kommande ansökningar ska det anges vid utskicket vilka ansökningar som kommer att prioriteras. Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det finns tre förslag till beslut, förvaltningens, Rohmans och ordförandens. Ordföranden ställer proposition på var förslag för sig och finner att arbetsutskottet beslutar bifalla ordförandens förslag. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut - Arbetsutskottet föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag med det tillägget att vid kommande ansökningar ska det anges vid utskicket vilka ansökningar som kommer att prioriteras. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande 7

Ansökan Samfonden Valstads skola Vi ansöker medel från Samfonden till Valstads skola och fritids för att främja elevers aktiviteter utomhus. Forskning tyder på att elevers hälsa och koncentration befrämjas av att vara ute så mycket som möjligt. Valstads fritids har tänkt att så mycket som möjligt bedriva sin verksamhet utomhus. Vi arbetar t ex med utomhuspedagogik. Vi har en vision av att ha ett uteklassrum och att den sterila skolgården ska blomstra och delas in i rum såsom gömslen där elever kan dra sig tillbaka enskilt eller i mindre grupper. Vi önskar: 20 st pingisrack à 52 kr 1.040 kr 20 st rockringar à 30 kr 600 kr 5 st konhäckar à 349 kr 1.745 kr Planteringsmaterial för odling såsom pallkragar, jord, redskap, armeringsjärn 2.000 kr Partytält till uteklassrum Utomhuspedagogiskt material Utegrill för matlagning 2.500 kr 2.000 kr 500 kr Vänligen Valstads skola och fritids Kontaktperson Kerstin Bender 8

1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2016-04-26 Ärendenummer 2016/91 Barn- och utbildningsnämnden Ola Pettersson 0502-606321 ola.pettersson@tidaholm.se Utdelning samfonden Ärendet År 2016 finns medel att söka ur samfonden. Sju ansökningar har inkommit. Utdelningsbart belopp är 16 960 kr. Beslutsunderlag Stadgar för samfonden vid Tidaholms grundskola Ansökan från åk 1-3 Forsenskolan, demonstrationspengar Ansökan från Fröjered skola, studieresa till Forntidsbyn, åkmadrasser Ansökan från åk 3 Forsenskolan, studieresa till Ekehagens forntidsby Ansökan från Grundsärskolan, skolresa till Gränna och Visingsö Ansökan från Forsen och Hökensås fritids, fiskespön Ansökan från Hökensås fritids, utomhusbordtennisbord Ansökan från Valstads skola, pedagogisk utemiljö Utredning Ansökningarna avser medel för studiebesök, skolresa, fritidsverksamhet och förvärv av material för gemensamma ändamål. Ändamålen är i enlighet med stadgarna för samfonden. Totalt ansökt belopp: 40 185 kr Utredningens slutsatser Då ansökt belopp överstiger utdelningsbart belopp kan nämnden inte bevilja alla ansökningar. Förvaltningen föreslår nämnden bevilja ansökningar till inköp av utrustning upp till 3 000 kr. Och att stödja ansökningar om skolresor och studieresor med vardera 1 500 kr. Avkastning som inte används skall enligt stadgarna reserveras för utdelning under kommande år. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslås besluta bevilja enligt följande: Ansökan från åk 1-3 Forsenskolan, demonstrationspengar 1 755 kr Ansökan från Fröjered skola, studieresa och åkmadrasser 3 000 kr Ansökan från åk 3 Forsenskolan, studieresa 1 500 kr Ansökan från Grundsärskolan, skolresa 1 500 kr Ansökan från Forsen och Hökensås fritids, fiskespön 3 000 kr Ansökan från Hökensås fritids, utomhusbordtennisbord 3 000 kr Ansökan från Valstads skola, pedagogisk utemiljö 3 000 kr Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: charlotte.daremark@tidaholm.se www.tidaholm.se 9

Tidaholm 160425 Ansökan till Samfonden Då riksdag och regering fattat beslut att under 2016 byta vår valuta samt lägga till nya sedlar och mynt hamnar vi i skolan i ett läge där vi måste köpa in nya pedagogiska pengar att laborera med samt nya demonstrationspengar till whiteboard vid genomgångar. Detta är inte avsatt i vår budget och därför ansöker vi om ekonomiskt bidrag för att kunna göra dessa inköp. En ny uppsättning med demonstrationspengar till en whiteboard med enbart de nya sedlarna kostar 95kr/uppsättning och laborativa pengar till undervisning kostar ca 100 kr/uppsättning. I de lägre åldrarna på Forsen behöver vi 9 uppsättningar av vardera i dagsläget. Mvh År 1-3 på Forsenskolan 10

From: Erika Schultz Sent: 25 Apr 2016 16:24:50 +0200 To: Jenny Beckman Subject: Ansökan ur Samfonden Hej, vi på Fröjered skola söker ur Samfonden till studieresa, buss och inträde på Forntidsbyn till en summa av 3145 kronor. Vi söker också bidrag om 1500 kronor till åkmadrasser att åka på till vintern då detta är populärt men pengar till att köpa in finns inte. Barnen får ta med hemifrån vilket ibland gör att det känns orättvist då det är olika vad man kan ta med. Med vänlig hälsning Erika Schultz, Eleonor Thorn och Anna-Carin Malmström 11

Tidaholm 160421 Samfonden tillhanda Arbetslaget för 3 på Forsenskolan vill härmed ansöka om bidrag till studieresa till Ekehagens forntidsby. Under år 3 läser vi temat Forntiden och som avslutning vill vi åka till Ekehagens forntidsby för att förstärka inlärningen och uppleva bla stenåldersliv med alla sinnen. Dagen ger eleverna en större förståelse för vårt historiska arv och de kunskaperna medför förhoppningsvis en större förståelse för nutiden. Denna resa är den enda klassresan som klasserna genomför då vi på Forsenskolan inte har klasskassor eller föräldraföreningar som kan gå in och sponsra den här typen av aktiviteter. Kostnaden tas på de ordinarie läromedelspengarna, vilket motsvarar ca 25 % av läromedelsbudgeten för hela lågstadiet. Kostnaden för resan är ca 8000 kr. Vänliga hälsningar Lärare i år 3 på Forsenskolan Linda Fredriksson, Christina Karlsson, Ulrika Eneroth och Maria Nilsson 12

From: Annelie Thurén Sent: 16 Mar 2016 11:26:10 +0100 To: Jenny Beckman Subject: Samfonden Hej! Vi är träningsskoleklassen Björken och grundsärklassen Asken A, som består av 9 elever och 8 vuxna. Flera av eleverna är multihandikappade och behöver få uppleva saker och få stimulans. Flera av dem har omfattande handikapp och låg utvecklingsnivå. För att ge dem stimulans och för att få dem att uppleva omvärlden, så har vi planerat en skolresa. Vi planerar att med hyrd buss åka till Gränna. Därifrån åker vi med färja över till Visingsö. På Visingsö tänker vi boka en rundtur med det lokala remmalaget som tar oss runt med häst och vagn. När vi tagit färjan tillbaka till Gränna tänkte vi titta på polkagristillverkning innan vi åker hem. Denna resa skulle stimulera våra elever, för de skulle uppleva många olika saker som de inte kommer iväg på annars. Kostnaden för dagen beräknas enligt följande: Buss 2500 kr, Remmalag 1500 kr, Båt 850 kr, Mat 1700 kr, Fika 850 kr. Vi hoppas på stöd från er för att kunna genomföra denna resa. Vore bra med svar så fort som möjligt så att vi vet om vi kan fortsatta att planera den. Med vänliga hälsningar Anneli Thuren Forsenskolan / Björken Asken A Särskolan Forsg7 52232 Tidaholm 0502 606127 anneli.thuren@tidaholm.se 13

Tidaholms 2015-03-10 Ansökan om bidrag från Samfond Forsens och Hökensås fritidsverksamheter för barn i åldrarna 9-12 år ansöker härmed om ett bidrag från Samfond till sin årliga lägervistelse vid Hyltan. Fritidshemmen har sedan några år ett samarbete för att skapa nya bekantskaper och utveckla sina sociala färdigheter. Syftet är även att tillsammans göra roliga och utvecklande aktiviteter. En del i detta samarbete är vår lägerverksamhet i Hyltan. Där tillbringar vi tre dagar tillsammans under vecka 26. Vi vistas i naturen, umgås, leker lekar, fiskar, badar, äter tillsammans och mycket mer. För en del av barnen kan detta vara det närmaste en semestervistelse de kommer. Vi tycker att vistelsen vid Hyltan är viktig och givande för barnen och vill gärna kunna fortsätta med denna. Men den är ganska kostsam vad det gäller transporter dit och hem. Vi skulle även vilja köpa in några fiskespön eftersom det inte är så många barn som har egna spön att ta med sig. Därför ansöker vi nu om ett bidrag på 3000:- från Samfond. Om vi behöver komplettera vår ansökan eller om det är något ni undrar om rörande vår verksamhet så hör gärna av er. Vänliga hälsningar Forsen och Hökensåsskolans fritids. Kontaktperson Lena Rydholm mobilnr: 0706101223 14

Tidaholms 2016-03-10 Ansökan om bidrag från Samfond Hökensåsskolans fritidsavdelning Klubben, fritidsverksamhet för barn i åldrarna 9-12 år, ansöker härmed om ett bidrag från Samfond till ett utomhus-bordtennisbord. Vi vill kunna erbjuda de barn som vistas hos oss på eftermiddagarna roliga utomhusaktiviteter som lockar till rörelse och aktivitet. Att barnen vistas utomhus och rör på sig bidrar till en bättre hälsa och välbefinnande. Vi vet även att det, tyvärr, finns en alldeles för stor andel barn med barnfetma i Tidaholms kommun. Att vistas utomhus och röra på sig gynnar även prestationerna i skolan. Runt ett bordtennisbord skapas gemenskap, såväl mellan tjejer som killar. Vårt mål är att barnen ska tycka det är roligt att vistas utomhus, att de hittar aktiviteter som passar dem och att de rör på sig. Med ett bordtennisbord utomhus är vi övertygade om att utomhusvistelsen blir mer positiv och aktiv. Vi tror även att det kan locka en del barn som vanligtvis inte tycker det är roligt att vara ute, eftersom de har svårt att hitta aktiviteter som de gillar. Även om det nu är Klubbens fritidsverksamhet som ansöker om medel till ett utomhusbordtennisbord, så kommer det även övriga barn tillgodo på rasterna under skoldagen. Vår tanke är att det skall användas även då. Därför ansöker vi nu om ett bidrag på 5000:- från Samfond. Om vi behöver komplettera vår ansökan eller om det är något ni undrar om rörande vår verksamhet så hör gärna av er. Vänliga hälsningar Klubbens fritidsavdelning på Hökensåsskolan. Kontaktperson Lena Rydholm mobilnr: 0706101223 15

16

17

1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-05-10 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2016/129 45 Beslut om tertialrapport 1 2016 Sammanfattning av ärendet Förvaltningen har sammanställt en tertialrapport för barn- och utbildningsnämnden, avseende perioden januari april 2016. I rapporten saknas den ekonomiska redovisningen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslut om tertialrapport 1 år 2016, kvalificerad handläggare Lena Kulin, 2016-04-27. Rapport Tertialrapport 1 år 2016 (januari april), kvalificerad handläggare Lena Kulin, utvecklingsledare Johanna Ljungqvist, förvaltningsekonom Ola Pettersson, 2016-04-27. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag till tertialrapport 1 år 2016, avseende perioden januari april. - Krister Rohman (KD) föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag till tertialrapport 1 år 2016 avseende perioden januari april, med det tillägget att resultatet i Sveriges kommuner och landstings öppna jämförelser ska anges i verksamhetsberättelsen. Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut, förvaltningens och Rohmans. Han ställer förslagen mot varandra och finner att arbetsutskottet beslutar enligt Rohmans förslag. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag till tertialrapport 1 år 2016 avseende perioden januari april, med det tillägget att resultatet i Sveriges kommuner och landstings öppna jämförelser ska anges i verksamhetsberättelsen. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 18

1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2016-04-27 Ärendenummer 2016/129 till barn- och utbildningsnämnden Lena Kulin 0502-606232 lena.kulin@tidaholm.se Beslut om tertialrapport 1 år 2016 Ärendet Förvaltningen har sammanställt en tertialrapport för barn- och utbildningsnämnden, avseende perioden januari april 2016. Beslutsunderlag Rapport Tertialrapport 1 år 2016 (januari april), kvalificerad handläggare Lena Kulin, utvecklingsledare Johanna Ljungqvist, förvaltningsekonom Ola Pettersson, 2016-04-27. Information Tertialrapporten består av två avsnitt: 1) Verksamhetsberättelse och ekonomisk uppföljning Avsnittet beskriver viktiga händelser inom nämnd och förvaltningen samt den ekonomiska utvecklingen under januari april 2016. Texten kommer att delges ekonomiavdelningen och återges i kommunens gemensamma tertialrapport. 2) Delårsuppföljning av mål Avsnittet följer upp de mål i den strategiska planen 2016-2018 som berör barn- och utbildningsnämnden, samt målen i barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan 2016-2018. Texten kommer att delges kommunledningskontoret och utgöra underlag vid sammanställningen av kommunens gemensamma tertialrapport. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslås besluta att - anta förvaltningens förslag till tertialrapport 1 år 2016, avseende perioden januari april. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: charlotte.daremark@tidaholm.se www.tidaholm.se 19

Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalificerad handläggare, Lena Kulin Utvecklingsledare, Johanna Ljungqvist Förvaltningsekonom, Ola Pettersson Ärende: 2016/129 Fastställd: Reviderad: Version: RAPPORT Tertialrapport januari-april 2016 20

Delårsuppföljning av mål, tertialrapport 1 år 2016 2/22 Innehållsförteckning Verksamhetsberättelse...3 Ekonomisk uppföljning...4 Delårsuppföljning av mål...7 Attraktiv kommun...8 Medborgaren i fokus...15 Boende...18 Näringsliv...19 Livslånga lärandet...21 21

Delårsuppföljning av mål, tertialrapport 1 år 2016 3/22 Verksamhetsberättelse Sedan januari 2016 har förvaltningen en tillfällig ledningsorganisation bestående av en tillförordnad förvaltningschef tillika kommunchef, samt tre verksamhetschefer tillika rektorer. Ny förvaltningschef har rekryterats under våren, och tillträder i augusti. Under hösten 2015 utförde Skolinspektionen regelbunden tillsyn av huvudmannen och riktad tillsyn av utvalda enheter inom förvaltningen. I februari 2016 meddelade Skolinspektionen sina uppföljningsbeslut. Skolinspektionen anser att förvaltning och huvudman har åtgärdat de brister som Skolinspektionen noterade vid tillsynen. Arbetet med att ta emot nyanlända elever har varit en stor uppgift för förvaltningen under inledningen av 2016. Rudbecksgymnasiets olika introduktionsprogram har flyttat in i nya lokaler på Smedjegatan. Byggnationen av Hellidens förskola närmar sig slutskedet och verksamheten planerar att flytta in i de nya lokalerna under våren. I mars beslutade nämnden att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid från och med hösten 2016. I april publicerade Skolverket statistik som visar att Tidaholms kommun har en stor andel fritidspedagoger i fritidshemmen jämfört med kommungenomsnittet i Sverige. Detta uppmärksammades av flera nyhetsmedier. I april publicerade Sveriges kommuner och landsting (SKL) rapporten Öppna jämförelser, grundskola 2016. I rapporten redovisas bland annat SKL:s årliga kommunranking som utgår från skolresultat i årskurs 9. År 2015 rankas Tidaholms kommun på plats 166 av 290. Tidaholm har därmed klättrat 26 placeringar sedan år 2014, då kommunen rankades på plats 192. Placeringen år 2015 är Tidaholms bästa sedan 2011, då kommunen låg på plats 127. Under våren fortsätter förvaltningen att ta del av flera satsningar som finansieras med statsbidrag, såsom karriärtjänster, lov- och sommarskola, skapande skola, kvalitetsäkrande åtgärder i förskola, lärarlyft, läxhjälp, matematiklyft och lärlingsutbildning. 22

Delårsuppföljning av mål, tertialrapport 1 år 2016 4/22 Ekonomisk uppföljning Driftsredovisning Barn- och utbildningsnämndens samlade prognos för helår är en budget i balans. Då prognosen för barn- och utbildningsnämnden är i balans behöver inga åtgärder vidtas. Nämnden följer utfall och prognos varje månad och kan om behov uppstår besluta om åtgärder. Nämndresultat Barn- och utbildningsnämnden, tkr Utfall april 2015 Utfall april 2016 Utfall år 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Verksamhetens intäkter 23 036 35 038 72 370 78 635 79 061 Verksamhetens kostnader -94 862-104 273-298 581-319 752-320 178 Därav personalkostnader -67 610-73 320-209 682-230 565-230 565 Verksamhetens nettokostnader -71 826-69 235-226 211-241 117-241 117 Kommunbidrag 75 114 75 159 232 218 241 117 241 117 Nämndresultat 3 288 5 924 6 007 0 0 Ingående medel vid årets början 4 298 Nämndens totala medel vid årets slut 4 298 Kommentarer till utfall april 2016 Delårsresultat för barn- och utbildningsnämnden efter apr är + 5 924 tkr. Det positiva delårsresultatet beräknas täcka: Läromedel Läromedelsinköp inför läsår 2016/2017. Inköp av datorer och IT-utrustning. Från år 2016 skall inköp av datorer ske inom förvaltningens driftsbudget. Inköpen sker inför nytt läsår. Barn och elever i behov av särskilt stöd, BIS Nämnden utökade i budget 2016 resurs till BIS med 1 000 tkr. Medlen hanteras av Centrala resursteamet (CRT). Skolorna ansöker hos CRT om att få del av resurs till BIS. Alla resurser som riktats till BIS kommer att användas 23

Delårsuppföljning av mål, tertialrapport 1 år 2016 5/22 under året. Inför hösten 2016 har CRT fördelat resurser till förvaltningens verksamheter motsvarande 10 tjänster. Statsbidrag för lågstadiesatsning läsår 2015/2016 Hösten 2015 ansökte Tidaholms kommun om statsbidrag för lågstadiesatsning. Beslut om statsbidrag för lågstadiesatsning fattades av skolverket den 3 november 2015. Tidaholms kommuns bidragsram var 2 274 tkr. Tidaholm ansökte om medel utöver bidragsramen och beviljades 4 460 tkr. Då större delen av hösten 2015 passerat innan beslut om bidrag fattades av Skolverket har förstärkningen med lågstadiesatsningen inte kunnat inledas förrän i slutet av hösten 2015. Hela statsbidraget kommer därför inte att nyttjas under läsår 2015/2016. Ej nyttjat statsbidrag skall återbetalas till Skolverket. Överskott från lågstadiesatsning läsår 2015/2016 beräknas bli 1 500 tkr. Skolverket har aviserat en fortsättning på lågstadiesatsningen läsår 2016/2017. Enhet för flerspråkigt lärande Enheten för flerspråkigt lärande ansvarar för mottagningsenhet, svenska som andraspråk (SVA), modersmål och studiehandledning för grundskolan. Enheten finansieras med de bidrag som eftersöks från Migrationsverket. Då antalet nyanlända/asylsökande elever ökat kraftigt under hösten 2015 är de beräknade intäkterna från Migrationsverket för våren 2016 högre än enhetens kostnader för samma period. Inför hösten 2016 förstärks organisationen med personal som stödjer skolenheter som integrerat nyanlända elever i klasserna. Medel för oförutsett Av barn- och utbildningsnämndens medel för oförutsett återstår 1 750 tkr, vilket bidrar till ett positivt utfall i april. Medel för oförutsett kommer att användas under året. Helårsprognosen för nämnden är en budget i balans. Riktat statsbidrag, 5 000 tkr Under år 2016 har staten beslutat om extra statsbidrag till de kommuner som har ett högt mottagande av nyanlända invånare. Tidaholms kommun har erhållit 25 000 tkr, varav barn- och utbildningsnämndens andel är 5 000 tkr. 24

Delårsuppföljning av mål, tertialrapport 1 år 2016 6/22 Kommentarer till prognos 2016 Barnomsorg Förskolan Stallängen kommer fortsätta att ha en extra avdelning utöver de fyra ordinarie avdelningarna. Avdelningen har varit i drift under våren 2016, och då antalet barn är fortsatt högt behöver avdelningen behållas. Förvaltningen har sökt riktat statsbidrag för mindre barngrupper i förskolan inför läsår 2016/2017, 669 tkr. Statsbidraget kan täcka merkostnaden för en extra avdelning på förskolan. Intäkterna inom barnomsorgen är större än beräknat. Prognos helår + 300 tkr Grundskola F-9 Skolan har ökade kostnader för inköp av ekologiska livsmedel. En kostnadsjämförelse mellan ekologiska livsmedel och icke ekologiska livsmedel har gjorts under första kvartalet. I verksamhetsplanen är målet att andel ekologiska livsmedel skall uppgå till 32%, vilket innebär en ökad kostnad på 500 tkr. Kostnaden för köp av skolplatser av andra huvudmän är 200 tkr lägre än budgeterat. Prognos helår 300 tkr Gymnasieskola och gymnasiesärskola Rudbecksgymnasiet har ökade kostnader för skolmåltid, 600 tkr, beroende på att elevantalet har ökat på skolan. Gymnasiesärskolan visar ett överskott på 600 tkr vilket framförallt beror på minskade kostnader för interkommunala ersättningar. Prognos helår är en budget i balans. Vuxenutbildning Elevantalet på svenska för invandrare (SFI) har ökat, vilket innebär ökade intäkter och kostnader. Prognos helår är en budget i balans. I övrigt mindre avvikelser från budget. 25

Delårsuppföljning av mål, tertialrapport 1 år 2016 7/22 Delårsuppföljning av mål Uppföljningen omfattar de mål i kommunfullmäktiges strategiska plan 2016-2018 där barn- och utbildningsnämnden står som processägare eller ansvarig nämnd, samt målen i barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan 2016-2018. Denna uppföljning utgör barn- och utbildningsnämndens bidrag till kommunens gemensamma uppföljning av den strategiska planen. Delårsuppföljningen av målen i årets första tertialrapport redovisar inte resultat. Istället beskrivs utgångsläget för arbetet med målen, hur förvaltningen arbetar med, eller planerar att arbeta med, målen utifrån befintliga strategier. Då det är möjligt beskrivs även åt vilket håll utvecklingen går. Ett flertal mål mäts med hjälp av SCB:s medborgarenkät. Enkäten genomförs vartannat år i Tidaholm och mäter medborgarnas uppfattningar om kommunen. Resultatet redovisas med olika index, såsom nöjd region-index (NRI), nöjd inflytande-index (NII) och nöjd medborgar-index (NMI). Indexvärdet anges på en skala från 0-100. SCB klassar indexvärden under 40 som inte godkänt. Gränsen för nöjd får vid 55 och 75 eller högre tolkas som mycket nöjd. 26

Delårsuppföljning av mål, tertialrapport 1 år 2016 8/22 Attraktiv kommun Tidaholms kommun skall aktivt medverka till att skapa förutsättningar för det goda livet Effektmål Andelen medborgare som upplever Tidaholms kommun som en bra plats att leva och bo i ska öka Mätmetod Ansvarig nämnd / Processägare Medborgarundersökning NRI, nöjd regionindex, SCB Utfall Målvärde 2013 2014 2015 2016 2017 2018 64-59 - 67 - ALLA/TN Strategi: För att höja andelen medborgare som upplever Tidaholms kommun som en bra plats att bo och leva ska kommunen arbeta för goda kommunikations-möjligheter, verka för ett varierat bostadsutbud, värna om den lokala handeln, samt ha en skola och omsorg med hög kvalité Analys/Uppföljning: Nöjd regionindex (NRI) är en sammanvägning av flera olika index, varav "utbildningsmöjligheter" är en. Enkätfrågorna gäller medborgarnas tillgång till eftergymnasial utbildning inom rimligt avstånd. År 2015 fick Tidaholms "utbildningsmöjligheter" indexvärdet 57, vilket är något bättre jämfört med genomsnittet för kommuner med 10 000-14 999 invånare, som är 56. SCB bedömer att medborgarna i Tidaholm är så pass nöjda med utbildningsmöjligheterna att befintliga möjligheter bör bevaras och att utveckling på området har lägsta prioritet på en fyrgradig skala. En del av kommunens strategi är att verka för en skola med hög kvalitet. Barn- och utbildningsnämnden har därför antagit målet att "skolan och undervisningen ska förbättras sett ur elevernas perspektiv", vilket mäts med SKL:s elevenkät. Det sammanvägda enkätresultatet från februari 2016 visar att 92 % av eleverna i åk 5 och 79 % av eleverna i åk 8 är nöjda med skolan och undervisningen. Detta är ett bättre resultat jämfört med våren 2015, då 88 % i åk 5 och 78 % i åk 8 var nöjda med skolan och undervisningen. Tidaholms resultat år 2016 är även bättre jämfört med genomsnittet bland svenska kommuner år 2015, som var 87 % i åk 5 och 75 % i åk 8. Elevernas nöjdhet med skolan och undervisningen förbättrades delvis därför att en större andel elever (+ 10-12 %) instämmer i påståendet "Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter". Detta tyder på att grundskolans utvecklingsarbete för ett stärkt elevinflytande har gett resultat 1. Berörda rektorer har delgivits vårens enkätsvar att använda som underlag i det fortsatta arbetet för målen och i det systematiska kvalitetsarbetet. 1 Läs mer om detta under målet andel medborgare som är nöjda med inflytandet i kommunen ska öka. 27

Delårsuppföljning av mål, tertialrapport 1 år 2016 9/22 Effektmål Mätmetod Utfall Målvärde 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Ansvarig nämnd / Processägare Andel medborgare som är nöjda med kommunens verksamheter ska öka Medborgarundersökning, NMI, nöjd medborgarindex, SCB 60-60 - 64 - ALLA/KS Strategi: Kommunen ska verka för en effektiv och rättsäker ärendehantering där medborgaren har insyn i handläggningsprocessen, detta bland annat genom att minska ledtider, verka för en ökad digitalisering och kommunicering. Kommun ska även verka för att samtliga medborgare och andra besökare upplever att de blir väl bemötta av kommunens tjänstemän. För att nå detta krävs en kommunövergripande diskussion kring värdegrund och utbildning. Medborgaren ska ha möjlighet till inflytande i den kommunala beslutsprocessen, detta bland annat genom medborgardialog. Analys/Uppföljning: SCB:s index NMI är en sammanvägning av ett antal faktorer som beskriver medborgarnas nöjdhet på olika områden. Barn- och utbildningsnämnden har antagit målet att verksamheterna inom barn- och utbildningsförvaltningen håller en sådan kvalitet att medborgarna är mycket nöjda med verksamheterna. Mätmetoden för nämndens mål är de faktorer i NMI som gäller skolväsendet. Mellan 2013 och 2015 har Tidaholms NMI förbättrats vad gäller gymnasieskolan (från 62 till 63) men försämrats för grundskolan (från 63 till 59). NMI för förskolan är oförändrat (65). År 2015 var Tidaholms NMI på skolområdet bättre eller lika med genomsnittet för kommuner med 10 000 14 999 invånare. SCB bedömer att Tidaholms kommun bör prioritera att förbättra bland annat förskola, grundskola och gymnasieskola för att öka medborgarnas generella nöjdhet med kommunens verksamheter. En del av kommunens strategi är att främja medborgarens inflytande i den kommunala beslutsprocessen med hjälp av medborgardialog. Under 2016 har representanter för nämnd och förvaltning deltagit i en utbildning om medborgardialog. Förvaltningen har även, i enlighet med nämndens strategi och i samverkan med berörda fackförbund och personalavdelning, påbörjat arbetet med att ta fram en rekryteringsstrategi samt fortsatt utvecklingen av huvudmannens och enheternas systematiska kvalitetsarbete. Under 2016 planerar förvaltningen även att anordna intern kompetensutveckling för tjänstemän vid barn- och utbildningskontoret om informationssäkerhet, förvaltningslagens krav på ärendehandläggning och myndigheters serviceskyldighet. 28

Delårsuppföljning av mål, tertialrapport 1 år 2016 10/22 Effektmål Mätmetod Utfall Målvärde 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Ansvarig nämnd / Processägare Andel medborgare som skulle rekommendera andra att bosätta sig i Tidaholm ska öka Medborgarundersökning, NRI, nöjd regionindex, SCB 67-60 - 70 ALLA/KS Strategi: Kommunen ska tillhandahålla väl fungerande verksamheter som upplevs som trygga och professionella. Kommunen ska arbeta för att stärka den lokala stoltheten, detta bland annat genom marknadsföring, aktiviteter och en satsning på de gröna offentliga rummen. En viktig faktor är även att marknadsföra och att satsa på det breda föreningslivet och det rika kulturutbudet. Analys/Uppföljning: SCB:s indexvärde för "rekommendation" mäter i vilken mån kommunens medborgare skulle rekommendera andra att bosätta sig i kommunen. Tidaholms "rekommendationsindex" har sjunkit från 67 till 60 mellan åren 2013 och 2015. Trots detta har Tidaholm år 2015 samma indexvärde som genomsnittet bland kommuner med 10000-14999 invånare. SCB rekommenderar Tidaholm att bevara befintliga utbildningsmöjligheter då nöjdheten på detta område är relativt god. Nämnden har antagit målet "en stigande andel elever slutför sina kurser inom vuxenutbildningen". Strategin är att utveckla en ännu bättre, väl fungerande, trygg och professionell vuxenutbildning genom att analysera vad avhopp och avbrott beror på och därefter vidta förebyggande åtgärder. Rektor följer utvecklingen vad gäller elever som slutför respektive avbryter kurser och ser att det finns många olika skäl till avhopp. Under 2016 planerar rektor för att analysera skäl till avbrott och identifiera åtgärder som främjar fullföljda studier. Nämndens målvärde för 2016 är att 59 respektive 60 procent av eleverna i grundläggande respektive gymnasial vuxenutbildning ska slutföra sina kurser under året. Skolverket har ännu inte publicerat dessa nyckeltal för 2015. 2014 var andelen elever som har slutfört kurs vid årets slut 57,8 respektive 58,5 % i Tidaholm. Andelen elever som avbrutit en kurs under året var 16,4 respektive 20,9 %. Övriga elever fanns i pågående utbildning vid mättillfället. 29

Delårsuppföljning av mål, tertialrapport 1 år 2016 11/22 Effektmål Mätmetod Utfall Målvärde 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Ansvarig nämnd / Processägare Folkhälsan skall förbättras Sjukfrånvaro i Tidaholm, sjukpenningtalet 31 dec, försäkringskassan 13,6 % 14,4 % 13,6 % 13,8 % 13,6 % 13,4 % ALLA/KS Strategi: Genomföra ett välfärdsbokslut under mandatperioden för att få underlag för fortsatt arbete. Fortsatt samverkan med försäkringskassan, arbetsförmedlingen och Närhälsan ibland annat projektet Friskare Tidaholm. Arbeta vidare med att genomföra Verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete 2015/2016 Analys/Uppföljning: Sjukfrånvaron inom barn- och utbildningsförvaltningen har ökat de senaste tre åren från 4,2 % år 2013 till 5,6 % år 2015, sett till antalet sjukdagar inom förvaltningen delat på antal anställningsdagar i förvaltningen under året. Förvaltningen har ännu inte analyserat vad ökningen kan bero på. Nämnden har antagit målet att sjukfrånvaron bland förvaltningens medarbetare ska minska. Nämndens strategi för att minska sjukfrånvaron är att utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet på olika sätt och säkerställa att arbetsmiljöpolicyn följs vad gäller sjukrutiner och rehabilitering. Förvaltningen arbetar sedan augusti 2015 med en tydlig årsplan och handlingsplan för arbetsmiljöarbetet. I april 2016 behandlade barn- och utbildningsnämnden en årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet och beslutade om förbättringsåtgärder vad gäller bestämmelser i årsplanen. Förvaltningen har även identifierat förbättringsåtgärder vad gäller rutiner och information om arbetsmiljöarbetet. 30

Delårsuppföljning av mål, tertialrapport 1 år 2016 12/22 Effektmål Mätmetod Utfall Målvärde 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Ansvarig nämnd / Processägare Folkhälsan skall förbättras Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) (N17461, Kolada) 2 1 1 68 % (70, 3%) 69 % 70 % 71 % SON, BUN, KFN/ BUN Analys/Uppföljning: Våren 2015 erhöll 68 % av alla gymnasieelever som är folkbokförda i Tidaholms kommun en gymnasieexamen inom 4 år. Omkring hälften av dessa elever studerade vid Rudbecksgymnasiet. Under hösten 2015 utformade rektorerna för Rudbecksgymnasiet en handlingsplan med syfte att öka andelen elever som tar gymnasieexamen inom planerad tid. Handlingsplanen sträcker sig över hela läsåret 2015/2016. Rektor för gymnasieskolan har gett elevhälsoteamet i uppdrag att under våren 2016 utreda hur skolan kan utveckla elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete med mål att höja elevernas resultat. Nämnden har antagit målet att alla elever upplever god studiemotivation, samt strategin att undersöka vad som ökar/minskar elevernas studiemotivation och vidta åtgärder. Enligt en enkät 3 som besvarades av elever vid Rudbecksgymnasiet i mars 2016 instämmer 60 % av eleverna vid nationella program (år 2) och 79 % av eleverna vid introduktionsprogram i påståendet "skolarbetet gör mig nyfiken så att jag får lust att lära mig mer". Totalt 83 % respektive 80 % av eleverna vid nationella program (år 2) och introduktionsprogram är nöjda med skolan och utbildningen. Rektorerna har mottagit enkätresultatet och använder detta som ett av flera underlag för att undersöka vilka aspekter av skolan och utbildningen som bör utvecklas för att stärka studiemotivationen. 2 I den strategiska planen för 2016-2018 anges nyckeltalet Andel elever som fullföljer sin utbildning inom 4 år inkl. IV samt följande resultat: 81 % i Tidaholm och 77 % i riket år 2013, 77 % i Tidaholm och 78 % i riket år 2014. Nyckeltalet upphörde år 2015. Från och med 2015 följer kommunen istället nyckeltalet Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%), som utgår från den nya läroplanen för gymnasieskolan Lgr11. 3 Samma enkätfrågor som i SKL:s elevenkät för grundskolan. Resultatet kan dock ej jämföras med grundskolans resultat. Enkäten har ej genomförts tidigare på Rudbecksgymnasiet. 31

Delårsuppföljning av mål, tertialrapport 1 år 2016 13/22 Effektmål Mätmetod Utfall Målvärde 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Ansvarig nämnd / Processägare Folkhälsan skall förbättras Andel elever i åk 9 som är lägst behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) (N15436, Kolada) 80 % 85,1 % 84,4 % (85,6 %) 81 % 82 % 83 % SON, BUN, KFN/BUN Analys/Uppföljning: Våren 2015 erhöll 84,4 % av Tidaholms elever i åk 9 behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. Nämnden har antagit målet att alla elever upplever god studiemotivation. Strategin är att undersöka vad som ökar/minskar elevernas studiemotivation och vidta åtgärder. Pågående åtgärder är bland annat den kompetenshöjande insatsen "Bedömning och betyg" som samtliga lärare genomgår under 2014-2016. Insatsen väntas bland annat främja elevernas studiemotivation. Exempel på aktiviteter som anges i enhetsplaner för grundskolan är arbete med att minska stressnivån för elever kring skolarbetet, anpassning av undervisningen och särskilt stöd efter elevernas behov, att pedagoger tydliggör vilka förväntningar de har på eleverna vad gäller uppträdande och bemötande samt skapar struktur och tydlighet i samband med undervisning. I februari 2016 visade SKL:s elevenkät att en större andel elever i Tidaholm nu instämmer med påståendet "skolarbetet gör mig nyfiken så att jag får lust att lära mig mer" jämfört med våren 2015. I åk 5 har andelen stigit från 78 till 89 %, och i åk 8 från 49 till 52 %. Därmed ligger Tidaholm över kommungenomsnittet i Sverige som var 87 % i åk 5 och 75 % i åk 8 år 2015. Samtidigt visar enkätresultatet att elevernas lust att lära är ett utvecklingsområde, särskilt vad gäller åk 8. Berörda rektorer har delgivits enkätresultatet som underlag i det fortsatta arbetet med att stärka elevernas studiemotivation. 32

Delårsuppföljning av mål, tertialrapport 1 år 2016 14/22 Effektmål Mätmetod Utfall Målvärde 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Ansvarig nämnd / Processägare Kommunens arbete med att skapa det hållbara samhället ska förbättras Placering i Miljöaktuellts ranking 237 177 237 170 165 160 ALLA/MBN Strategi: Analysera resultaten och därifrån vidta åtgärder. Analys/Uppföljning: Miljöaktuellts ranking utgår från en enkät där kommunens miljöarbete poängsätts. År 2015 fick Tidaholm 16,6 av 60 möjliga poäng och sjönk då från plats 177 till 237. Nämnden har antagit målet att förvaltningen ökar sitt inköp av ekologiska livsmedel till skolmåltider. Under januari mars 2016 uppgår andelen ekologiska livsmedel till 31,2 %, vilket ligger nära nämndens mål för året som är 32 %. Nämnden har även antagit målet att förvaltningen ska verka för att en allt större del av inköpsvärdet för kött- och charkprodukter ska utgöras av livsmedel som producerats i Sverige. Under januari mars 2016 har 77,7 % av inköpsvärdet för kött- och charkprodukter avsett svenska livsmedel. Målvärdet för 2016 är 79 %. En analys visar att fem av åtta tillagningskök har handlat 100 % svenska kött- och charkprodukter. Vid tre kök finns utrymme för förbättringar. Personal vid förvaltningens tillagningskök har informerats om nämndens mål och verksamhetsplan. Kostplaneraren och personalen har tillsammans planerat matsedel för hösten 2016 med hänsyn till målen och ska delta i fortbildning för främjande av ett hållbart samhälle. Kostplaneraren deltar även i en referensgrupp inför 2017 års upphandling av livsmedel. Gruppen verkar för ett ramavtal som omfattar fler ekologiska och svenska livsmedel och som underlättar för lokala producenter att delta i upphandlingen. Arbetet med nämndens mål kan eventuellt bidra till att kommunen får ett högre poäng i Miljöaktuellts enkätfråga "kopplar kommunen sina miljömål till det praktiska upphandlings- och inköpsarbetet?". 33

Delårsuppföljning av mål, tertialrapport 1 år 2016 15/22 Medborgaren i fokus Tidaholms kommuns medborgare skall uppleva delaktighet, meningsfullhet och trygghet. Effektmål Andel medborgare som är nöjda med inflytandet i kommunen ska öka Mätmetod Medborgarundersökning, NII, nöjd inflytandeindex, SCB Utfall Målvärde 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Ansvarig nämnd / Processä gare 43-41 - 55 ALLA/KS Strategi: Kommunen ska aktivt skapa delaktighet hos medborgarna bland annat genom medborgardialog och råd. Ta tillvara klagomål och synpunkter från medborgarna samt revidera strategi för synpunktshantering. Arbeta med förhållningssätt och värderingar i den kommunala verksamheten. Analys/Uppföljning: SCB:s nöjd inflytandeindex (NII) är en sammanvägning av faktorerna information, kontakt, förtroende och påverkan. Enligt SCB bör Tidaholms kommun stärka medborgarnas förtroende för kommunen och möjligheter att påverka kommunen för att medborgarna ska bli mer nöjda med inflytandet i kommunen. I kommunens strategi ingår att främja medborgardialog. Nämnden beslutade hösten 2015 att regelbundet möta representanter för grundskolans elevråd och föräldraföreningar i diskussionsforum. Sådana diskussionsforum arrangeras vid två tillfällen under 2016. Nämnden har antagit målet att "alla barn och elever upplever delaktighet och inflytande över sin utbildning". Strategin är att med olika metoder stärka elevinflytandet i enlighet med FN:s barnkonvention och skollag. Hösten 2015 deltog skolledare och tjänstemän i en utbildning om barnkonventionen och delgavs metoder för att stärka elevinflytandet. Under 2016 fortsätter förvaltningen arbetet för ett stärkt elevinflytande. Våren 2015 visade en elevenkät 4 att elevernas inflytande i grundskola och gymnasium var ett utvecklingsområde i Tidaholm. I februari 2016 visade SKL:s elevenkät i grundskolan att en betydligt större andel elever nu instämmer i påståendet "lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter" jämfört med maj 2015. Andelen har ökat från 78 till 90 % i åk 5 och från 63 till 73 % i åk 8 5. Detta kan vara ett tecken på att utvecklingen är på väg åt rätt håll vad gäller elevinflytande i Tidaholms grundskolor. 4 Elevenkäten var kopplad till kompetensutvecklingsinsatsen "Bedömning och betyg", som bland annat ska främja elevinflytande. 5 Tidaholms enkätresultat på denna fråga i februari 2016 är även bättre än kommungenomsnittet i Sverige år 2015, som var 87 % i åk 5 och 71 % i åk 8. 34

Delårsuppföljning av mål, tertialrapport 1 år 2016 16/22 Effektmål Andel medborgare som upplever att de är trygga ska öka Mätmetod Ansvarig nämnd / Processägare Medborgarundersökning, NRI, nöjd region-index, SCB Utfall Målvärde 2013 2014 2015 2016 2017 2018 61-54 - 65 - ALLA/TN Strategi: Samverkan med andra aktörer t.ex. andra myndigheter och civilsamhället (polis, föreningar, Närhälsan). Arbeta utifrån handlingsplanen Samverkan mellan Tidaholms kommun Polismyndigheten Analys/Uppföljning: 2015 var indexvärdet för medborgarnas trygghet 54 6 i Tidaholm, vilket är strax under SCB:s gränsvärde för "nöjda medborgare" (55). Indexvärdet baseras på enkätfrågor om trygghet vad gäller vistelse utomhus på kvällar och nätter, vad gäller hot, rån och misshandel samt inbrott i hemmet. Nämnden har antagit målet att alla barn och elever känner sig trygga i förvaltningens verksamheter. Strategin är att vidta åtgärder som stärker trygghet och studiero, till exempel genom insatser inom arbetsmiljöarbetet, likabehandlingsarbetet och utveckling av elevhälsans förebyggande arbete. Arbete med att utveckla elevhälsoteamets förebyggande arbete pågår vid gymnasieskolan. SKL:s elevenkät våren 2016 visar att allt fler elever i åk 5 instämmer i påståendet "Jag känner mig trygg i skolan". Andelen har ökat från 93 till 98 % sedan våren 2015. I åk 8 har andelen istället minskat från 96 till 91 %. Rektorerna har delgivits enkätresultaten att analysera och använda som underlag i arbetet med att stärka elevernas trygghet och studiero i skolan. Exempel på aktiviteter i enhetsplaner för ökad trygghet i grundskolan är att pedagoger vid behov delar in elever in i mindre grupper för att skapa lugn, trygghet och ökade individuella möjlighetar att nå sina mål, samt arbetar med olika metoder för att stimulera utvecklingen av elevernas förmåga till socialt samspel. Nämnden har även antagit målet att förvaltningens samtliga medarbetare känner sig respekterade på sina respektive arbetsplatser. Strategin handlar om att vidta åtgärder utifrån resultat av medarbetarenkäter. Chefer inom förvaltningen har tagit fram handlingsplaner utifrån den medarbetarenkät vars resultat presenterades våren 2015. Förvaltningen har ännu inte analyserat effekten av handlingsplanerna. 6 Skalan löper från 0-100 där 100 är bästa möjliga indexvärde. 35

Delårsuppföljning av mål, tertialrapport 1 år 2016 17/22 Effektmål Mätmetod Utfall Målvärde 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Ansvarig nämnd / Processägare Information som finns tillgänglig på kommunens hemsida ska förbättras Kommunens information på hemsida SKL:s årliga webbgranskning 77 76 76 82 84 88 ALLA/KS Strategi: Årlig analys av resultatet i SKL:s mätning och därefter genomföra förbättringsåtgärder. Då e-tjänster ingår i resultatet även inkludera strategier för fler e-tjänster. Genomföra mätningar av medborgarnas upplevelse av tidaholm.se Analys/Uppföljning: SKL:s bedömning av kommunens hemsida är en sammanvägning av flera faktorer. SKL granskar bland annat webbsidor för förskola, grundskola och gymnasium. Nämnden har antagit målet att den information som finns tillgänglig för medborgarna på förvaltningens hemsida ska förbättras. SKL:s indexvärde för förskolans, grundskolans och gymnasieskolans webbsidor är oförändrat under perioden 2013-2015. Indexvärdet för gymnasieskolans webbplats (88) är något högre jämfört med kommungenomsnittet i Sverige (75). Indexvärdet för förskolans och grundskolans webbplatser (67 respektive 81) är något lägre jämfört med kommungenomsnittet i Sverige, som i båda fall är 83. Av SKL:s webbgranskning framgår även vilken typ av information eller e-tjänst som finns/saknas på verksamheternas respektive webbsidor. Denna information är ett värdefullt tillskott till förvaltningens befintliga behovsanalys vad gäller utveckling av e-tjänster. Förvaltningen har utsett personer som under 2016 ska driva utvecklingen av förvaltningens e-tjänster respektive sitta med i kommunens webbgrupp. Under året ska förvaltningen även förtydliga ansvarsfördelningen vid publicering och uppdatering av webbsidans olika delar samt se över webbsidans innehåll. 36

Delårsuppföljning av mål, tertialrapport 1 år 2016 18/22 Boende Tidaholms kommun skall medverka till att öka tillgången på ett bra och varierat boende för alla Effektmål Mätmetod Utfall Målvärde 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Ansvarig nämnd / Processägare Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska förbättras Andel kommunala lokaler som finnas med i tillgänglighetsdatabasen 0 % 0 % 0 % 70 % 90 % 100 % ALLA/KF N Strategi: Uppdatera strategin för tillgänglighetsarbetet i Tidaholms kommun. Informera fastighetsägare om skyldigheten att tillgänglighetsanpassa sina lokaler där kommunal verksamhet bedrivs. Analys/Uppföljning: De lokaler som inhyser barn- och utbildningsnämndens verksamheter finns ännu inte med i Tillgänglighetsdatabasen. Enligt den strategiska planen ska kommunen uppdatera strategin för tillgänglighetsarbetet. Under 2016 har kommunen startat en arbetsgrupp för ökad tillgänglighet där en representant för barn- och utbildningsförvaltningen sitter med. Barn- och utbildningsnämnden har antagit målet att "förvaltningens pedagogiska verksamhet ska vara tillgänglig för alla barn och elever". Enligt Myndigheten för delaktighets kommunenkät uppfyllde grundskolan år 2014 myndighetens mått på tillgänglighet till 59 %, vilket är något bättre än genomsnittet bland rikets kommuner som var 55 %. Vad gäller fysiskt tillgängliga grundskolenheter får Tidaholm 1 av 3 möjliga poäng. Enligt enkätresultatet kan tillgängligheten stärkas genom att medel nämnden avsätter medel för tillgänglighetsarbetet, tillämpar FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och anordnar skolskjuts till andra grundskolor än den närmsta, antar mätbara och förankrade mål, samt tar tillvara elevers och vårdnadshavares uppfattningar i arbetet för ökad tillgänglighet. Förvaltningen ska ta till sig enkätresultatet och identifiera aktuella och möjliga åtgärder. Enheter har identifierat aktiviteter för att stärka tillgänglighet på olika sätt, till exempel genom att fortbilda personal och använda teknik för att tillgängliggöra information i högre grad. 37

Delårsuppföljning av mål, tertialrapport 1 år 2016 19/22 Näringsliv Tidaholms kommun skall vara en aktiv och främjande kraft för näringslivet och civilsamhället. Effektmål Mätmetod Utfall Målvärde 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Ansvarig nämnd / Processägare Placering i Svenskt Näringslivsklimat ska förbättras Placering i Svenskt näringslivs företagsklimat 241 168 233 100 90 85 ALLA/KS Strategi: Tidaholms kommun ska arbeta för ett gott företagsklimat genom bra dialog, snabb och effektiv ärende-hantering och skapa mötesplatser. Ta fram och erbjuda attraktiv industrimark och lokaler. Se över och förbättra rutiner mellan förvaltningarna och beskrivningar för effektiva flöden. Skolan ska utbilda elever för framtida behov. Samverka med andra aktörer t.ex. Högskolor. Marknadsföra ledigt lokalinnehav. Dialog mellan kommun och företagare. Analys/Uppföljning: Svenskt näringslivs företagsklimat är en ranking som utgår ifrån en enkät till företagare, samt statistik som beskriver strukturella förutsättningar för företagande. Den tyngst vägande faktorn i rankingen är företagens sammanfattande omdöme om näringslivsklimatet i kommunen. Skolväsendet i Tidaholm kan främst påverka faktorerna "tillgång till kompetens" och "skolans attityd till företagande". Vad gäller "tillgång till kompetens" har Tidaholms placering sjunkit från 63 (år 2014) till 179 (år 2015). Förvaltningen har ännu inte hunnit analysera vad detta beror på. Vad gäller "skolans attityd till företagande" har Tidaholm klättrat från placeringen 165 (år 2014) till 125 (år 2015). Enligt kommunens strategi ska förvaltningar samverka med andra aktörer t.ex. högskolor. Under 2015 har grundskolan och gymnasiet samverkat med näringsliv och högskola på en rad olika sätt såsom deltagande vid yrkesmässa, teknikevent, företagsbesök och föreläsning samt PRAO. Även denna typ av samverkan fortsätter under 2016. Nämnden har antagit målet att "en stigande andel elever som avslutat sina studier vid Rudbecksgymnasiet går vidare till högre utbildning". Skolverket har ännu inte publicerat några siffor för 2015 som beskriver detta. Nämndens strategi är bland annat att utveckla studie- och yrkesvägledningen i enlighet med de allmänna råden. En projektgrupp har startat upp ett arbete för att utveckla en kommunal handlingsplan för studie- och yrkesvägledning från förskoleklass till åk 9. Syftet är att studie- och yrkesvägledningen ska bli mer integrerad i skolverksamheten, arbeta mer systematiskt samt att tillgången till studie- och yrkesvägledning ska bli mer likvärdig inom kommunen, i enlighet med Skolverkets allmänna råd. 38

Delårsuppföljning av mål, tertialrapport 1 år 2016 20/22 Effektmål Mätmetod Utfall Målvärde 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Ansvarig nämnd / Processägare Antal nya företag ska öka Antal nya företag per 1000 invånare, Nyföretagarbarometern 3,7 3,0 2,8 3,4 3,6 3,8 KS, BUN, MBN, TN/KS Strategi: Tidaholms kommun ska arbeta för ett gott företagsklimat genom bra dialog, snabb och effektiv ärendehantering och skapa mötesplatser. Ta fram och erbjuda attraktiv industrimark och lokaler. Se över och förbättra rutiner mellan förvaltningarna och beskrivningar för effektiva flöden. Skolan ska utbilda elever för framtida behov. Samverka med andra aktörer t.ex. Högskolor. Marknadsföra ledigt lokalinnehav. Dialog mellan kommun och företagare. Analys/Uppföljning: I Tidaholm har det under 2015 startats 2,8 företag per 1000 invånare. Nämnden har antagit målet att skolan väcker fler elevers lust att prova på att starta eget företag. I nämndens strategi ingår att utveckla arbetet med entreprenöriellt lärande i syfte att främja elevernas initiativförmåga och företagaranda. Under 2015 har förvaltningen bland annat arbetat med entreprenöriellt lärande genom att anordna Sommarlovsentreprenörerna för gymnasieelever och Företagande för en dag för elever i årskurs 9. Insatserna har varit uppskattade av berörda elever. Sommarlovsentreprenörerna kommer att genomföras även sommaren 2016. Förvaltningen har ännu inte fattat beslut om huruvida Företagande för en dag ska genomföras hösten 2016. 39

Delårsuppföljning av mål, tertialrapport 1 år 2016 21/22 Livslånga lärandet Varje barn, ungdom och vuxen ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sina behov och förutsättningar Effektmål Öka utbildningsnivån i Tidaholms kommun Mätmetod Andel invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%) (Kolada N01982) Utfall Målvärde 2013 2014 2015 2016 2017 2018 23,4 % totalt, 30 % kvinnor, 17 % män, (31,9 %) 7 23,9 % totalt, 30,5 % kvinnor, 17,6 % män, (32,3%) 24,5 % Ansvarig nämnd / Processägare BUN, 10 10 11 SON, % 8 % 8 % 8 KFN/ Strategi: Arbeta med entreprenöriellt lärande, samverka med andra förvaltningar, kommuner, högskolor och internationellt. Lyfta betydelsen av det livslånga lärandet. Analys/Uppföljning: Mellan åren 2014 och 2015 ökade andelen invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning med 0,5 procentenheter, vilket motsvarar ungefär 30 personer. Nämnden har antagit målet att "samtliga elever tar gymnasieexamen inom 3 år". Resultatet år 2015 var 57,4 % för Tidaholm och 54,4 % för kommuner i Sverige 9. Då cirka 30 procent av eleverna vid Rudbecksgymnasiet läser introduktionsprogram (som ger möjlighet att läsa in behörighet till nationella program) är det max cirka 70 % av eleverna som har möjlighet att få en gymnasieexamen från ett nationellt program inom 3 år 10. Det är därmed inte möjligt att nå målet till 100 %. Nämndens målvärde för år 2016 är 65 %. Nämnden har även antagit målet att "allt fler elever uppnår grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år". Målvärdet för 2016 är 41 %. Redan 2015 var resultatet 45,7 %. Kommungenomsnittet i Sverige är 41,8 %. I enlighet med nämndens strategi arbetar förvaltningen med att utveckla rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet och att utveckla den förebyggande elevhälsan. Läs mer om hur förvaltningen arbetar med entreprenöriellt lärande under målet Antal nya företag ska öka. Utfall Målvärde Ansvarig nämnd / Effektmål Mätmetod 7 I den strategiska planen 2016-2018 står det felaktigt: 9 %, 6 % män, 23 % kvinnor i Tidaholm och Processägare 2013 2014 2015 2016 2017 2018 19 % i riket år 2013. Felet har korrigerats i samband med införande av utfall för 2014. 8 Målvärdena för år 2016-2018 (10-11 %) sattes utifrån den felaktiga uppgiften att andelen invånare med eftergymnasial utbildning i Tidaholms kommun uppgick till 9 % år 2013, se fotnot 7. 9 Nyckeltalet avser "lägeskommun" och beräknas genom att antalet elever som började på gymnasium i kommunal regi i kommunen för tre år sedan med examen inom tre år, inklusive elever vid introduktionsprogram, dividerat med antal elever som började på gymnasium i kommunal regi i kommunen för tre år sedan, inklusive elever vid introduktionsprogram. 10 Siffrorna är ungefärliga och avser samtliga elever vid Rudbecksgymnasiet. Fördelningen av elever som läser nationella respektive introduktionsprogram kan variera kraftigt sett till olika årskurser. 40

Delårsuppföljning av mål, tertialrapport 1 år 2016 22/22 Sammanvägt resultat i grundskolan, lägeskommun, ranking (av 290 kommuner) Sammanvägt resultat utifrån flera indikatorer i SKLs rapport Öppna Jämförelser, Kolada, (U15428) 258 192 187 180 175 170 BUN, SON, KFN/BUN Strategi: Arbeta med entreprenöriellt lärande, samverka med andra förvaltningar, kommuner, högskolor och internationellt. Lyfta betydelsen av det livslånga lärandet. Analys/Uppföljning: Sedan 2008 sammanställer SKL en årlig kommunranking utifrån skolresultaten i årskurs 9. År 2015 rankas Tidaholms kommun på plats 166 av 290. Tidaholm har därmed klättrat 26 placeringar från 192 år 2014. Rankingplaceringen är Tidaholms bästa sedan 2011, då kommunen låg på plats 127. Rankingen är en sammanvägning av faktorer som beskriver kunskapsresultaten i åk 9. Att Tidaholm stiger i rankingen beror bland annat på att en större andel elever uppnår kunskapskraven i alla ämnen. År 2015 är andelen 79 %, jämfört med 76 % år 2014. Detta är Tidaholms bästa resultat sedan 2006 då andelen var 84 procent. Barn- och utbildningsförvaltningen ska nu gå vidare med att analysera SKL:s rapport inom ramen för det pågående arbetet med nämndens mål. Barn- och utbildningsnämnden har antagit målet att samtliga elever i grundskolan åk 9 blir minst behöriga att söka till gymnasieskolans yrkesprogram. Andelen behöriga elever i Tidaholm har växelvis gått upp och ner sedan 2011. År 2015 är andelen 84,4 %, vilket är en procentenhet sämre än 2014 men 4 procentenheter bättre än 2013. Nämnden har även antagit målet att det genomsnittliga meritvärdet bland elever i grundskolan årskurs 9 stiger. Meritvärdet (16 ämnen) har gått upp och ner de senaste 10 åren, men stigit årligen sedan 2012. Mellan 2012 och 2015 steg genomsnittet från 193,8 till 203,2. Kommungenomsnittet i Sverige år 2015 är 208,7. 41

1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-05-10 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2016/90 46 Beslut om policy miljögifter och farliga kemikalier i förskolor/skolor Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige har beslutat att uppdra åt barn- och utbildningsnämnden att ta fram ett förslag till policy som anger hur Tidaholms kommun ska förhålla sig till miljögifter och kemikalier vid inköp av material och mat samt vid byggnation när det gäller förskolor och skolor (beslut 24/2016). Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till sådan policy kallad Giftfri skola och förskola. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslut om förslag till policy för en giftfri skola och förskola, kvalificerad handläggare Lena Kulin, 2016-04-27. Förslag till policy Giftfri skola och förskola, kvalificerad handläggare Lena Kulin Kommunfullmäktiges beslut 24/2016 Beslut om besvarande av motion om miljögifter och farliga kemikalier i förskolor och skolor, 2016-02-29. Utredning angående motion om miljögifter och farliga kemikalier i förskolor och skolor, kommunsekreterare Sofie Håkansson, 2015-01-15. Barn- och utbildningsnämndens beslut 108/2015 Motion om att anta ett handlingsprogram för en giftfri förskola, 2015-09-03. Tekniska nämndens beslut 61/2015 Begäran om yttrande angående motion om att anta ett handlingsprogram för en giftfri förskola, 2015-05-28. Motion om miljögifter och farliga kemikalier i förskolor och skolor (MP, C, FP, M), 2015-03-30. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att anta förvaltningens förslag till policy för en giftfri skola och förskola som barn- och utbildningsnämndens förslag till kommunfullmäktige. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag till policy för en giftfri skola och förskola som barn- och utbildningsnämndens förslag till kommunfullmäktige. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 42

1/2 TJÄNSTESKRIVELSE 2016-04-18 Ärendenummer 2016/90 till barn och utbildningsnämnden Lena Kulin 0502-606232 lena.kulin@tidaholm.se Beslut om förslag till policy för en giftfri skola och förskola Ärendet Kommunfullmäktige har beslutat att uppdra åt barn- och utbildningsnämnden att ta fram ett förslag till policy som anger hur Tidaholms kommun ska förhålla sig till miljögifter och kemikaler vid inköp av material och mat samt vid byggnation när det gäller förskolor och skolor (beslut 36/2016). Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till sådan policy. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut 36/2016 Beslut om besvarande av motion om miljögifter och farliga kemikalier i förskolor och skolor, 2016-02-03. Utredning angående motion om miljögifter och farliga kemikalier i förskolor och skolor, kommunsekreterare Sofie Håkansson, 2015-01-15. Barn- och utbildningsnämndens beslut 108/2015 Motion om att anta ett handlingsprogram för en giftfri förskola, 2015-09-03. Tekniska nämndens beslut 61/2015 Begäran om yttrande angående motion om att anta ett handlingsprogram för en giftfri förskola, 2015-05-28. Motion om miljögifter och farliga kemikalier i förskolor och skolor (MP, C, FP, M), 2015-03-30. Information Förvaltningen har tagit fram ett förslag till en policy kallad Giftfri skola och förskola. Enligt kommunfullmäktiges beslut ska policyn avse förskola och skola. Förvaltningens tolkning är att skola i detta fall motsvarar verksamheterna grundskola, grundsärskola och fritidshem. Den föreslagna policyn beskriver därför kommunens förhållningssätt vid upphandling och inköp av material och livsmedel till förskolan, fritidshemmet, grundskolan och grundsärskolan. Policyn beskriver även kommunens förhållningssätt vid upphandling och inköp av byggnadsmaterial samt upphandling av bygg- och fastighetsentreprenader vid ombyggnation, nybyggnation och tillbyggnation av lokaler och utemiljöer avsedda nämnda verksamheter. Vid beredning av ärendet har förvaltningen tagit del av information och handlingsplaner för en giftfri förskola som utgivits av Kemikalieinspektionen, Naturskyddsföreningen, Upphandlingsmyndigheten samt kommunerna Danderyd, Linköping, Göteborg, Ronneby, Stockholm, Sundbyberg och Sölvesborg. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: charlotte.daremark@tidaholm.se www.tidaholm.se 43

2/2 Förvaltningen har stämt av förslaget till policy med tekniska förvaltningen, miljö- och byggnadsförvaltningen och ekonomiavdelningen. Kommunledningskansliet har granskat förslagets språk och layout. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden förslås besluta - att anta förvaltningens förslag till policy för en giftfri skola och förskola som barn- och utbildningsnämndens förslag till kommunfullmäktige. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: charlotte.daremark@tidaholm.se www.tidaholm.se 44

Barn- och utbildningsförvaltningen Ärendenr: 2015/152 Fastställd: Reviderad: POLICY Giftfri skola och förskola 45

2/5 Innehållsförteckning Inledning...3 Syfte...3 Policyns avgränsning och begrepp...4 Förhållningssätt vid upphandling...4 Förhållningssätt vid inköp...5 Information, tips och råd...5 Dokumentansvarig: Kvalificerad handläggare Giltighetstid: Tills vidare Foto: MostPhotos 46

3/5 Inledning Tidaholms kommun vill minska och förebygga förekomsten av hälsoskadliga ämnen i skolor och förskolor genom att etablera ett gemensamt och medvetet förhållningssätt vid upphandling och inköp till dessa verksamheter. Kommunfullmäktige har därför den [datum] antagit policyn Giftfri skola och förskola 1. Hälsofarliga ämnen och kemikalier är ämnen med egenskaper som är cancerframkallande, mutagena, reproduktionsskadliga och hormonstörande 2. I dagens samhälle kan sådana ämnen förekomma i till exempel leksaker, möbler, textilier, byggnadsmaterial, damm, mat och livsmedelsförpackningar. Barn är särskilt utsatta för kemikaliepåverkan av hälsofarliga ämnen, bland annat därför att barn: tar in mer kemikalier via hudkontakt och inandning, har ett högre upptag av kemikalier genom blodhjärnbarriären samtidigt som hjärnan är under utveckling, äter och dricker mer än vuxna i förhållande till sin kroppsvikt, får i sig mer damm då de vistas ofta på golvet, stoppar saker och fingrar i munnen. 3 Syfte Syftet med policyn Giftfri skola och förskola är att främja barns hälsa på kort och lång sikt genom att minska och förebygga förekomsten av hälsofarliga ämnen i Tidaholms förskolor, fritidshem, grundskolor och grundsärskola. Policyn främjar även kommunens efterlevnad av miljöbalkens hänsynsregler i förskola, fritidshem, grundskola och grundsärskola 4. Hänsynsreglerna anger bland annat att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga 5. Kommunens arbete för en giftfri skola och förskola ligger även i linje med riksdagens miljökvalitetsmål Giftfri miljö. Målet innebär att det till år 2020 ska finnas förutsättningar för att skydda människors hälsa och miljön från farliga kemikalier 6. 1 Beslutsparagraf och ärende 2 Källa: Upphandlingsmyndighetens webbplats den 160413, www.upphandlingsmyndigheten.se/ omraden/giftfri-forskola/giftfri-omgivning-viktigt-for-barn/ 3 Källa: Barns exponering för kemiska ämnen i förskolan, Rapport Nr 8/13, Kemikalieinspektionen (2013) 4 2 kap. 2-5, Miljöbalken (1998:808) 5 2 kap. 4, Miljöbalken (1998:808) 6 Läs mer om riksdagens miljökvalitetsmål Giftfri miljö i departementspromemorian Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål. 47

4/5 Policyns avgränsning och begrepp Denna policy beskriver kommunens förhållningssätt vid upphandling och inköp av material och livsmedel till förskolan, fritidshemmet, grundskolan och grundsärskolan. Med material avses inventarier och annan utrustning såsom leksaker, läromedel, pyssel- och hobbymaterial, textilier, mattor, möbler, köksutrustning, hygienprodukter, städredskap och kemikalier för rengöring. Med livsmedel avses samtliga livsmedel som köps in till nämnda verksamheter. Policyn anger även kommunens förhållningssätt vid upphandling och inköp av byggnadsmaterial samt upphandling av bygg- och fastighetsentreprenader vid byggnation avsedd för förskolan, fritidshemmet, grundskolan och grundsärskolan. Förhållningssätt vid upphandling Tidaholms kommun tecknar ramavtal för upphandling av material, livsmedel och byggnadsmaterial i samverkan med ett flertal kommuner. Samverkan samordnas av upphandlingsenheten i Skövde. Tidaholms kommun ska förebygga inköp av varor med hälsofarliga ämnen genom att föra dialog med Upphandlingsenheten i Skövde och efterfråga ramavtal som ställer miljö- och hållbarhetskrav. Inför respektive upphandling som Upphandlingsenheten i Skövde samordnar avgör Tidaholms kommun om sitt eget deltagande i upphandlingen och nyttjande av avtalet 7. Tidaholms kommun ska undvika att nyttja avtal som saknar upphandlingskriterier som ställer miljö- och hållbarhetskrav. Tidaholms kommun tecknar på egen hand ramavtal för upphandling av byggoch fastighetsentreprenader. Vid utformning av ramavtal för upphandling av bygg- och fastighetsentreprenader som gäller lokaler och utemiljöer till förskolan, fritidshemmet, grundskolan och grundsärskolan ska Tidaholms kommun ställa miljö- och hållbarhetskrav för att undvika byggnation med byggnadsmaterial som innehåller hälsoskadliga ämnen. Tidaholms kommun gör även egna direktupphandlingar då det som ska köpas har ett värde som understiger direktupphandlingsgränsen. Vid direktupphandling ska Tidaholms kommun ställa miljö- och hållbarhetskrav för att undvika upphandling av material, livsmedel och byggnadsmaterial som innehåller hälsoskadliga ämnen. 7 Detta enligt Upphandlingsenheten i Skövde, 2016-04-27. http://www.skovde.se/naringsliv/upphandlingar-2/information-om-upphandling1/ 48

5/5 Förhållningssätt vid inköp Vid inköp av material, livsmedel och byggnadsmaterial till förskolan, fritidshemmet, grundskolan och grundsärskolan ska inköpare: I första hand beställa varor som omfattas av kommunens ramavtal och undvika inköp utanför avtal, eftersom dessa varor inte omfattas av de miljö- och hållbarhetskrav som ramavtalet ställer. Välja ekologiska livsmedel i så stor omfattning som möjligt. Vid inköp utanför avtal välja varor som är tillverkade inom Sverige, Norden eller EU, eftersom de omfattas av de hårdare kemikaliekraven inom EU. Vid inköp utanför avtal välja miljömärkta, ekologiska, parfymfria och allergivänliga varor. Information, tips och råd Läs mer om hur hälsofarliga ämnen kan undvikas vid inköp till förskolan, fritidshemmet, grundskolan och grundsärskolan i aktuell information från myndigheter, bransch- och miljöorganisationer. Se till exempel: Upphandlingsmyndighetens kravpaket med hållbarhetskrav (hållbara upphandlingskriterier). BASTA-registret, en webbaserad databas över bygg- och anläggningsprodukter som klarar BASTA:s krav på kemiskt innehåll 8. Naturskyddsföreningens och Kemikalieinspektionens rapporter om åtgärder för giftfria förskolor. 8 EU:s lagstiftning Reach är kärnan i BASTA: s krav. Reach-förordningen handlar om registrering, utvärdering, tillstånd och begränsningar av kemiska ämnen. Reach innehåller också krav på användare av kemikalier, vilket inte förekommer i tidigare lagstiftning. Läs mer på http://www.kemi.se/hitta-direkt/lagar-och-regler/reach-forordningen. 49

1/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-02-29 Kommunfullmäktige 2015/152 24 Beslut om besvarande av motion om miljögifter och farliga kemikalier i förskolor och skolor Sammanfattning av ärendet Tomas Vestin (MP) med flera har lämnat in en motion om miljögifter och farliga kemikalier i förskolor och skolor. Motionärerna yrkar på att Tidaholms kommun ska anta ett handlingsprogram för en giftfri förskola. Motionen har skickats på remiss till tekniska nämnden och barn- och utbildningsnämnden som båda föreslår att kommunfullmäktige ska besluta att bifalla motionen. Kommunstyrelsen föreslår att det först tas fram en policy som anger hur Tidaholms kommun ska förhålla sig till miljögifter och kemikaler vid inköp av material och mat samt vid byggnation när det gäller förskolor och skolor. När den policyn är antagen av kommunfullmäktige är det sedan upp till tekniska nämnden och barn- och utbildningsnämnden att ta fram varsin riktlinje som anger hur respektive nämnd ska arbeta för att leva upp till det som står i policyn. Eftersom det är barn- och utbildningsnämnden som bär huvudansvaret för kommunens förskolor och skolor gör kommunstyrelsen bedömningen att det bör vara barn- och utbildningsnämnden som får i uppdrag att ta fram policyn. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut 36/2016 Beslut om besvarande av motion om miljögifter och farliga kemikalier i förskolor och skolor, 2016-02-03. Utredning angående motion om miljögifter och farliga kemikalier i förskolor och skolor, kommunsekreterare Sofie Håkansson, 2015-01-15. Barn- och utbildningsnämndens beslut 108/2015 Motion om att anta ett handlingsprogram för en giftfri förskola, 2015-09-03. Tekniska nämndens beslut 61/2015 Begäran om yttrande angående motion om att anta ett handlingsprogram för en giftfri förskola, 2015-05-28. Motion om miljögifter och farliga kemikalier i förskolor och skolor (MP, C, FP, M), 2015-03-30. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen om miljögifter och farliga kemikalier i förskolor och skolor. - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att uppdra åt barn- och utbildningsnämnden att ta fram en policy som anger hur Tidaholms kommun ska förhålla sig till miljögifter och kemikaler vid Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 50

2/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-02-29 Kommunfullmäktige inköp av material och mat samt vid byggnation när det gäller förskolor och skolor. Tomas Vestin (MP) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen om miljögifter och farliga kemikalier i förskolor och skolor. Kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt barn- och utbildningsnämnden att ta fram en policy som anger hur Tidaholms kommun ska förhålla sig till miljögifter och kemikaler vid inköp av material och mat samt vid byggnation när det gäller förskolor och skolor. Sändlista Barn- och utbildningsnämnden Tomas Vestin Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande 51

1/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-05-10 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2016/76 54 Beslut om riktlinje för kommunal förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Sammanfattning av ärendet Vid nämndsammanträdet 2016-03-31 beslutade barn- och utbildningsnämnden att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid från och med 2016-08-15 ( 35/2016). Förvaltningen hade till ovan nämnda sammanträde utarbetat ett förslag till riktlinje för kommunal förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. I riktlinjerna ingår regler för barnomsorg på obekväm arbetstid. Barn- och utbildningsnämnden beslutade att återremittera ärendet till förvaltningen för att göra ändringar i riktlinjerna. Förvaltningen har genomfört beslutade ändringar i riktlinjen, förutom den tredje och fjärde punkten, Barnomsorgen ska utvärderas i samband med budgetarbetet 2017 och Finansieringen sker genom nämndens buffert, då riktlinjen inte tar upp dessa frågor. Förvaltningen har även ändrat i riktlinjen gällande syskonförtur, i enlighet med barn- och utbildningsnämndens beslut 36/2016, 2016-03-31. Beslutsunderlag Förslag till Riktlinje för kommunal förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg, nämndsekreterare Jenny Beckman. Barn- och utbildningsnämndens beslut 35/2016 Beslut om barnomsorg på obekväm arbetstid, 2016-03-31. Barn- och utbildningsnämndens beslut 36/2016 Beslut om syskonförtur, 2016-03-31. Barn- och utbildningsnämndens beslut 37/2016 Beslut om riktlinje för kommunal förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg, 2016-03- 31. Taxa för barnomsorg, fastställd av kommunfullmäktige, 2015-12-14. Förslag till beslut - Ordföranden föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar att: o anta förslag till Riktlinje för kommunal förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg med den ändringen att barnomsorg på obekväm arbetstid endast erbjuds under följande tider: måndag-torsdag mellan 17.30 och 21.45 alternativt mellan 17.30 och 07.30 samt fredag mellan 17.30 och 21.45, under förutsättning att kommunfullmäktige fattar beslut om att upphäva Taxa för barnomsorg. o riktlinjen gällande de punkter som rör barnomsorg på obekväm arbetstid gäller fr.o.m. 2016-09-19. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 52

2/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-05-10 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott o övriga delar i riktlinjen börjar gälla från och med att kommunfullmäktige beslutat att upphäva Taxa för barnomsorg. - Krister Rohman (KD) yrkar att vårdnadshavare som ansöker om barnomsorg på obekväm arbetstid ska bifoga intyg från arbetsgivaren som visar att det inte går att ordna arbetstidsbyte. Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det, förutom ordförandens förslag till beslut, finns ett tilläggsyrkande från Rohman. Ordföranden ställer först ordförandens förslag under proposition och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet med detta. Ordföranden ställer därefter proposition på Rohmans tilläggsyrkande och finner att arbetsutskottet beslutar att bifalla detta. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut - Arbetsutskottet föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar att: o anta förslag till Riktlinje för kommunal förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg med den ändringen att barnomsorg på obekväm arbetstid endast erbjuds under följande tider: måndag-torsdag mellan 17.30 och 21.45 alternativt mellan 17.30 och 07.30 samt fredag mellan 17.30 och 21.45, under förutsättning att kommunfullmäktige fattar beslut om att upphäva Taxa för barnomsorg. o riktlinjen gällande de punkter som rör barnomsorg på obekväm arbetstid gäller fr.o.m. 2016-09-19. o övriga delar i riktlinjen börjar gälla från och med att kommunfullmäktige beslutat att upphäva Taxa för barnomsorg. o vårdnadshavare som ansöker om barnomsorg på obekväm arbetstid ska bifoga intyg från arbetsgivaren som visar att det inte går att ordna arbetstidsbyte. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande 53

Barn- och utbildningsnämnden Ärendenr: 2015/76 Fastställd: Reviderad: FÖRFATTNINGSSAMLING Riktlinje för kommunal förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 54

2/8 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 1. Inledning...3 2. Vem har rätt till barnomsorg?...3 Boende i kommunen/annan kommun...3 Arbetslöshet/föräldraledighet med annat barn...3 Allmän förskola...3 Fritidshem under lov...4 3. Hur ansöker man om barnomsorg?...4 Ansökan före inflyttning till kommunen...4 4. Vad gäller vid placering?...4 Syskonförtur...4 Tider...4 Schema...4 5. Kan man få barnomsorg på obekväm arbetstid?...5 Tider...5 6. Vad gäller vid uppsägning?...5 7. Hur mycket kostar det?...6 Inkomstunderlag...6 Betalning...7 Barnomsorgstaxa 2016- så här mycket kostar det...7 Allmän förskola och barn med behov av särskilt stöd...8 Fritidshem på lov och tillfälligt fritidshem...8 Återbetalning...8 8. Övrigt...8 Stängning...8 Personuppgiftslagen (1998:204)...8 Skollagen (2010:800)...8 Dokumentansvarig: Förvaltningschef Giltighetstid: Tillsvidare 55

3/8 1. Inledning De här riktlinjerna redogör för vad som gäller för kommunal förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Tidaholms kommun. Barn- och utbildningsnämnden, som är ansvarig för verksamheterna, har fastställt riktlinjerna 2016-03-31. Taxorna har fastställts av kommunfullmäktige 2015-12-14. Riktlinjerna ska börja tillämpas 2016-08-15. 2. Vem har rätt till barnomsorg? Vårdnadshavare som har barn från ett års ålder till och med vårterminen det år barnet fyller 13 år kan ansöka om barnomsorg. För barn från ett år fram tills att barnet börjar förskoleklass/grundskoleklass erbjuder kommunen omsorg i form av förskola eller pedagogisk omsorg. Kommunen erbjuder omsorg i form av fritidshem från det att barnet börjar i förskoleklass. Boende i kommunen/annan kommun Vårdnadshavare som arbetar, studerar, är föräldraledig eller arbetslös och bor i kommunen kan ansöka om förskoleplats/pedagogisk omsorg. Vid särskilda skäl kan även barn som bor utanför Tidaholm ha rätt till plats, t.ex. om barnet bor nära kommungränsen, om vårdnadshavare arbetar i Tidaholm eller om barnet bor växelvis hos vårdnadshavare i olika kommuner. Barnets hemkommun ska då godkänna att de köper plats av Tidaholm och ansökan sker på särskild blankett. Arbetslöshet/föräldraledighet med annat barn Vid arbetslöshet eller föräldraledighet erbjuder kommunen förskoleplats/ pedagogisk omsorg för barn från ett års ålder minst tre timmar per dag eller 15 timmar per vecka. Förskolan respektive den pedagogiska omsorgen bestämmer barnets vistelsetid. Fritidshemsplats får behållas en månad efter syskons födelse. Vårdnadshavarna ansvarar för att säga upp platsen, se avsnitt uppsägning. Vid arbetslöshet erbjuder kommunen barnet tillfälligt fritids max tre dagar per månad när vårdnadshavaren deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Allmän förskola Från höstterminen det år barnet fyller tre år erbjuder kommunen avgiftsfri allmän förskola. Verksamheten omfattar minst 525 timmar om året/15 timmar per vecka. Förskolan bestämmer vilka tider barnet ska gå utifrån den pedagogiska verksamheten. Allmänna förskolan börjar den 1 september och avslutas vid skolans terminsslut i juni. 56

4/8 Fritidshem under lov Kommunen erbjuder barn som vanligtvis inte har placering vid fritidshem en plats under skollov, om vårdnadshavarna arbetar eller studerar. 3. Hur ansöker man om barnomsorg? Ansökan sker på blankett som finns på kommunens hemsida eller på utbildningskontoret. Det går också att ansöka via kommunens e-tjänst/ självbetjäning. Ansökan före inflyttning till kommunen Familjer som har för avsikt att flytta till kommunen kan ansöka om barnomsorg innan flytten skett. 4. Vad gäller vid placering? Kommunen ska erbjuda barnet förskoleplats inom fyra månader från ansökan, om inte önskat placeringsdatum är senare. Vårdnadshavare som vid erbjudande inom fyra månader tackar nej har möjlighet att stå kvar i kön för sitt förstahandsval. Syskonförtur Tidaholms kommun tillämpar syskonförtur utifrån anmälningsdatum. Om vårdnadshavarna till två barn vid placeringstillfället önskar placering på samma förskola ges förtur åt det barn som har syskon som redan är placerat/de vid den aktuella förskolan. Tider Kommunen erbjuder barnomsorg den tid då vårdnadshavarna arbetar eller studerar, inklusive restid, mellan kl. 06.30 och kl. 18.30. Vissa förskolor öppnar dock kl. 06.00. Om inte redan befintlig skolskjuts/kollektivtrafik passar är det vårdnadshavares ansvar att sköta transporten till och från fritidshemmet. Schema Schemat med normal vistelsetid för barnet utgör avtal för omsorgens omfattning. Den/de vårdnadshavare som har fått en placering för sitt barn i barnomsorgen, s.k. platsinnehavare, ska underteckna schemat som sedan ska godkännas av barnomsorgspersonalen. Ingen ändring görs av schemat vid lov, semester, studiedagar el. dyl. Platsinnehavaren ska inte heller göra någon schemaändring vid tillfälligt längre vistelsetid och/eller vid enstaka tillfälle. Platsinnehavare har ansvar för att inlämnat undertecknat schema stämmer och är skyldig att anmäla eventuella ändringar i god tid. 57

5/8 Kommunen erbjuder de vårdnadshavare som har behov av barnomsorg mindre än 15 timmar i veckan att utnyttja platsen 15 timmar. Om en platsinnehavare är sjukskriven gäller ordinarie schema för barnomsorg på vardagar från kl. 06.00 och kl. 18.30 de tre första månaderna. Därefter görs en ny avstämning med rektor eller förskolechef. Om en platsinnehavare arbetar på inringning (saknar schemalagd arbetstid) räknas den som arbetssökande de veckor som någon arbetstid inte är planerad. I de fall barnet vistas växelvis hos sina vårdnadshavare och båda har behov av barnomsorg får barnet två separata placeringar, dock inte två olika platser. Platsinnehavarna ansvarar för sin placering. 5. Kan man få barnomsorg på obekväm arbetstid? Målgruppen för barnomsorg på obekväm arbetstid är barn till ensamstående vårdnadshavare med arbetstider på kvällar/nätter och sammanboende vårdnadshavare där båda har sådana arbetstider. Med sammanboende vårdnadshavare jämställs vårdnadshavare som sammanbor i äktenskap eller äktenskapsliknande förhållande med någon som inte är förälder till barnet. Vårdnadshavare som ansöker om barnomsorg på obekväm arbetstid ska visa att denne annars riskerar att förlora möjligheten till försörjning, att behovet är regelbundet och vid minst fyra tillfällen under en månad. Till ansökan ska vårdnadshavaren bifoga: arbetstidsschema för minst fyra veckor framåt Kommunen gör i varje enskilt fall en prövning av vårdnadshavarens/nas rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Omprövning sker en gång per termin och vid förändrade förhållanden för vårdnadshavaren/na. I bedömningen ingår även vårdnadshavarens/nas reella möjligheter att ordna omsorg för sina barn själva. Om platsinnehavare blir sjukskriven omprövas beslutet om placering i barnomsorg på obekväm arbetstid. Tider Kommunen erbjuder barnomsorg på obekväm arbetstid, på vardagar och helger, under de tider som ordinarie barnomsorg inte är öppen. Kommunen anvisar var barnomsorg på obekväm arbetstid erbjuds. Det är vårdnadshavarens ansvar att sköta transport till och från barnomsorg under obekväm arbetstid. 58

6/8 6. Vad gäller vid uppsägning? Vid uppsägning ska vårdnadshavarna använda en uppsägningsblankett som finns hos personalen, på utbildningskontoret eller på kommunens hemsida. Uppsägningstiden är en månad. Avgiften betalas under uppsägningstiden oavsett om platsen nyttjas eller inte. Kommunen har möjlighet att säga upp plats som inte används. Vid flytt från kommunen upphör barnomsorgsplatsen samma dag som flytten sker. 7. Hur mycket kostar det? Platsinnehavare är skyldig att betala avgift. Avgiften beräknas på platsinnehavarens familjs gemensamma månadsinkomst, före skatt. Följande inkomster/ ersättningar ligger till grund för avgiften: Inkomst av anställning före skatt inklusive timlön, ersättning för obekväm arbetstid, övertidsersättning, semesterersättning, provision med mera. Bilförmån (den del av lönen som vederbörande avstått från på grund av tjänstebil). Inkomst av rörelse* Sjuk/föräldrapenning Arbetslöshetsersättning/introduktionsersättning eller dylikt Utbildningsbidrag /vuxenstudiestöd med mera Sjukbidrag Vårdbidrag för handikappat barn under 16 år Familjehemsersättning, arvodesdelen Övriga arvoden Pensioner dock ej barnpension Övriga inkomster/bidrag som är skattepliktiga Familjebidrag, t ex. ekonomisk hjälp vid värnplikt eller militärtjänstgöring *Avser alla skattepliktiga inkomster: Beräknad inkomst innevarande år samt kopia på skattsedel avseende slutlig skatt enligt den senaste taxeringen skall bifogas. Kommunen medger inte avdrag för underhåll. Kommunen tar ut avgift för högst tre barn. För platserna som vårdnadshavarna betalar avgift för, räknas det yngsta barnet som barn ett enligt tabellen nedan. Inkomstunderlag Vid inkomster över 43 760 kronor per månad debiterar kommunen den högsta avgiftsnivån, så kallad maxtaxa. Om familjens gemensamma inkomst är lägre 59

7/8 än 43 760 kronor per månad ska inkomstunderlag lämnas till kommunen. Blanketter finns på kommunens hemsida och på utbildningskontoret. Platsinnehavare har skyldighet att vid nyplacering, efter kommunens begäran och efter förändringar i inkomsten skriftligt anmäla familjens inkomst före skatt till utbildningskontoret. Den som inte anmäler rätt uppgift kan få krav på betalning i efterhand. Om platsinnehavare inte lämnar in en inkomstredovisning debiteras högsta avgift. Om platsinnehavare separerar räknas inkomsten om från det att ändring har skett i folkbokföringen. Platsinnehavaren måste själv begära ändring av avgift. Kommunen har rätt att jämföra uppgiven inkomst före skatt, arbetstider och familjeförhållanden med arbetsgivare och andra myndigheter. I tveksamma fall och om personen i fråga inte kan acceptera tjänstemans bedömning av inkomsten kan barn- och utbildningsnämnden pröva frågan. Betalning Kommunen fakturerar avgiften 12 månader per år och ändrar inte avgiften vid semester, sjukdom eller annan frånvaro. Platsinnehavaren får faktura med preliminär avgift för innevarande månad med eventuell korrigering av avgiften från föregående månad. Platsinnehavaren får betala avgift även under inskolningsperioden. Betalning kan ske via autogiro, blanketter för detta finns på kommunens ekonomiavdelning och på utbildningskontoret. Om platsinnehavaren inte betalar avgiften upphör barnomsorgsplaceringen. Platsinnehavaren kan åter ansöka om barnomsorg när skulden är betald. Barnomsorgstaxa 2016- så här mycket kostar det Förskola/pedagogisk Inkomst lägre än Inkomst 43 760 kr omsorg 43 760 kr Barn 1 3 % av inkomsten 1 313 kr Barn 2 2 % av inkomsten 875 kr Barn 3 1 % av inkomsten 438 kr Barn 4 eller fler avgiftsfria 0 kr Fritidshem/pedagogisk Inkomst lägre än Inkomst 43 760 kr omsorg 43 760 kr Barn 1 2 % av inkomsten 875 kr Barn 2 1 % av inkomsten 438kr Barn 3 1 % av inkomsten 438 kr Barn 4 eller fler avgiftsfria 0 kr 60

8/8 Exempel: Två barn i förskolan: 1 313 kr + 875 kr = 2 188 kr Ett barn i förskolan och ett barn på fritids: 1 313 kr + 438 kr = 1 751 kr Allmän förskola och barn med behov av särskilt stöd Från och med höstterminen det år barnet fyller tre år har barnet rätt till allmän förskola. Avgiften avser då den del av verksamheten som överstiger 525 timmar per år. Om behovet av barnomsorg är mer än 15 timmar per vecka minskar kommunen avgiften med 3/8-delar (37,5 %). För barn som har plats i förskolan/pedagogisk omsorg på grund av sitt behov av särskilt stöd är 15 timmar per vecka avgiftsfritt. För barn som är placerat i fritidshem på grund av sitt behov av särskilt stöd utgår avgift enligt den vanliga taxan. Fritidshem på lov och tillfälligt fritidshem Fritidshem på lov och tillfälligt fritidshem kostar 75 kr per dag. Återbetalning Återbetalning kan endast ske om pedagogisk omsorg varit stängd på grund av att verksamheten varit stängd på grund av sjukdom hos personal eller att dennes familj varit sjuka och vikarie inte kunnat ordnas. Vårdnadshavare måste då skriftligt begära återbetalning till utbildningskontoret inom två månader. 8. Övrigt Stängning Sommarstängning kan tillämpas i max fyra veckor. Vårdnadshavare som har behov av omsorg erbjuds alternativ plats. Omsorgsbehovet ska styrkas med intyg/schema. Verksamheten kan stänga upp till tre dagar per läsår för personalens fortbildning och planering. Vårdnadshavare som har behov av omsorg erbjuds alternativ plats. Personuppgiftslagen (1998:204) Vid ansökan om barnomsorg kommer personuppgifter att behandlas enligt personuppgiftslagen. Skollagen (2010:800) Regler om förskola finns i 8 kap., om fritidshem i 14 kap. och om barnomsorg på obekväm arbetstid i 25 kap. 5 skollagen. 61

1/4 TJÄNSTESKRIVELSE 2016-04-04 Ärendenummer 2016/76 Till barn- och utbildningsnämnden Jenny Beckman 0502-60 61 05 jenny.beckman@tidaholm.se Riktlinje för kommunal förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Ärendet Vid nämndsammanträdet 2016-03-31 beslutade barn- och utbildningsnämnden att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid från och med 2016-08-15 ( 35/2016). Förvaltningen hade till ovan nämnda sammanträde utarbetat ett förslag till riktlinje för kommunal förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. I riktlinjerna ingår regler för barnomsorg på obekväm arbetstid. Barn- och utbildningsnämnden beslutade att återremittera ärendet till förvaltningen för att göra ändringar i riktlinjerna. Beslutsunderlag Förslag till Riktlinje för kommunal förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg, nämndsekreterare Jenny Beckman. Barn- och utbildningsnämndens beslut 35/2016 Beslut om barnomsorg på obekväm arbetstid, 2016-03-31. Barn- och utbildningsnämndens beslut 36/2016 Beslut om syskonförtur, 2016-03-31. Barn- och utbildningsnämndens beslut 37/2016 Beslut om riktlinje för kommunal förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg, 2016-03- 31. Taxa för barnomsorg, fastställd av kommunfullmäktige, 2015-12-14. Utredning Barn- och utbildningsnämnden beslutade att återremittera ärendet och ändra i riktlinjerna enligt följande: - Riktlinjen ska inte ange att plats inte garanteras inom fyra månader. - Kommunen ska även erbjuda barnomsorg på helgerna. - Barnomsorgen ska utvärderas i samband med budgetarbetet 2017. - Finansieringen sker genom nämndens buffert. - Barnomsorg på obekväm arbetstid ska inte begränsas till pedagogisk omsorg. - Det ska framgå i riktlinjerna att det finns möjlighet till barnomsorg från kl. 06.00-18.30. - Ta bort det generella kravet på arbetsintyg från arbetsgivare när det gäller barnomsorg på obekväm arbetstid. - Ta bort tiderna under barnomsorg på obekväm arbetstid, ange att det är all tid utöver det som erbjuds i den vanliga barnomsorgen. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: charlotte.daremark@tidaholm.se www.tidaholm.se 62

2/4 - Skrivningen angående att platsen inom barnomsorg på obekväm arbetstid upphör om platsinnehavare blir sjukskriven ändras så att det framgår att vid sjukskrivning ska beslutet om placering omprövas. Förvaltningen har genomfört ovanstående ändringar i riktlinjen, förutom den tredje och fjärde punkten, Barnomsorgen ska utvärderas i samband med budgetarbetet 2017 och Finansieringen sker genom nämndens buffert, då riktlinjen inte tar upp dessa frågor. Förvaltningen har även ändrat i riktlinjen gällande syskonförtur, i enlighet med barn- och utbildningsnämndens beslut 36/2016, 2016-03-31. Rättsliga förutsättningar Barnomsorg på obekväm arbetstid regleras i 25 kap. 5 skollagen (2010:800). Där anges följande: Kommunen ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrars förvärvsarbete och familjens situation i övrigt. I propositionen till skollagen kan man läsa om bakgrunden och motiven till regeln (prop. 2009/10:165). Där anges bl.a. följande (s. 531 f): Utgångspunkten för regeringens förslag är att det i ett modernt samhälle ska gå att kombinera föräldraskap och förvärvsarbete. Många yrkesgrupper, t.ex. inom kulturområdet, har arbetstider helt eller delvis förlagda till kvällar, nätter eller helger. Här bör dock vägas in i bedömningen om arbetsgivaren har möjligheter att förlägga arbetet till vardagar under dagtid för de föräldrar som behöver det. Föräldrar ska kunna känna sig trygga med omsorgen för sina barn, även om de arbetar andra tider än dagtid måndag till fredag. Om män och kvinnor ska ges samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, utvecklingsmöjligheter i arbetet och delat ansvar för hem och barn, krävs det att samhället ger stöd till dem som arbetar inom yrken som medför tjänstgöring på udda tider. Inte minst för ensamstående föräldrar är omsorg för barn under s.k. obekväm arbetstid viktig. Även för näringslivet på en ort kan det vara viktigt att omsorg anordnas även under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds för att kunna behålla och rekrytera rätt kompetens. Utgångspunkten bör vara att omsorg ska erbjudas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller familjens situation i övrigt, om föräldrarna inte själva kan ordna omsorgen. Som exempel på vad som kan utgöra familjens situation i övrigt kan nämnas ensamstående föräldrar samt barn med förälder som fullgör värnpliktstjänstgöring, är intagen på behandlingshem, kriminalvårdsanstalt eller liknande. Att sträva efter innebär enligt regeringens förslag att en kommun inte utan vidare kan avstå från att tillhandahålla sådan omsorg. Ambitionen måste vara att tillhandahålla omsorg även under s.k. obekväm arbetstid åt familjer som har behov av det. Om kommunen vid en viss tidpunkt inte har någon efterfrågan måste kommunen ändå planera för att tillhandahålla omsorg, när efterfrågan förändras. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: charlotte.daremark@tidaholm.se www.tidaholm.se 63

3/4 Detta innebär att det inte bör vara möjligt för en kommun att generellt avskaffa tillgången till kommunalt finansierad omsorg för barn till föräldrar som förvärvsarbetar under s.k. obekväma tider. Å andra sidan innebär det inte en rättighet att i enskilda fall få omsorg under obekväm arbetstid. Föräldrars ansvar för att hitta lösningar på barnets behov av omsorg kvarstår. Kommunen bör, för varje ansökan om plats, göra en individuell bedömning utifrån de lokala förutsättningarna och besluta om plats därefter. I bedömningen bör även ingå föräldrarnas reella möjligheter att ordna omsorg för sina barn själva. Det ska vara upp till kommunen att besluta i vilka former verksamheten ska bedrivas samt tidpunkten för när kvällsomsorgen tar vid efter dagtid. Som framgår ovan ur utdraget ur propositionstexten anser regeringen att kommunen, vid en prövning av en ansökan om barnomsorg på obekväm arbetstid, bör väga in om arbetsgivaren har möjligheter att förlägga arbetet till vardagar under dagtid för de föräldrar som behöver det. För att kunna göra den bedömningen anser förvaltningen att det vore önskvärt att nämnden beslutar att kravet på intyg från arbetsgivare som visar att det inte går att ordna arbetstidsbyte är kvar i riktlinjen. Förvaltningen vill även framhålla att regeringen, som i och för sig är tydlig med att kommunen ska ha som ambition att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid, också är tydlig med att föräldrarna har ett ansvar för att hitta lösningar själva och att det inte är en rättighet med barnomsorg på obekväm arbetstid. Förvaltningen anser därmed att det finns anledning att ställa krav på att komma in med underlag till ansökan som styrker behovet av barnomsorg på obekväm arbetstid. Ekonomiska förutsättningar Beräknad årlig kostnad för barnomsorg på obekväm arbetstid (BOA) enligt nämndens beslut: Omsorg och pedagogisk verksamhet 2 000 tkr Pedagogiskt material och utrustning 75 tkr Måltider 75 tkr Lokalkostnader 25 tkr Övriga kostnader 100 tkr S:a exkl statsbidrag 2 275 tkr Statsbidrag BOA (vid 10 platser) - 121 tkr S:a inkl statsbidrag 2 154 tkr Beräkningen är baserad på att avdelningen är bemannad med en personal under all den tid som BOA bedrivs, samt att en person nattetid 22.00 06.00 har beredskap för att vid behov kunna öka bemanningen. Lokalkostnader avser merkostnad för lokalvård. Övriga kostnader kan täcka den ökade personalkostnaden då beredskapen inkallas till tjänst. Riktat statsbidrag finns att söka för barnomsorg på obekväm arbetstid. Bidragsbeloppet för år 2016 är 6 066 kr per genomsnittligt antal barnomsorgsplatser och halvår. Statsbidrag utgår för verksamhet som pågår Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: charlotte.daremark@tidaholm.se www.tidaholm.se 64

4/4 mellan 19.00 och 06.00 och/eller under helger och som erbjuds varje barn i en omfattning om minst 30 timmar per månad. Finansiering I budget år 2016 finns 500 tkr avsatt för barnomsorg på obekväm arbetstid. För att erbjuda BOA enligt nämndens beslut behöver den årliga finansieringen ökas med 1 654 tkr till totalt 2 154 tkr. Finansieringen behöver rymmas inom nämndens budgetram. Om finansieringen sker med omfördelning av förskolans resurser innebär det större barngrupper i ordinarie verksamhet, vilket också påverkar möjligheten att ta del av riktade statsbidrag för mindre barngrupper i förskolan, vilket för 2016 motsvarar 669 tkr. Om finansiering sker med omfördelning av medel för nämndens övriga verksamheter minskar där utrymmet för andra satsningar, det kan även bli aktuellt med besparingar inom övriga verksamheter för att kunna finansiera barnomsorg på obekväm arbetstid. Årlig driftskostnad för barnomsorg på obekväm arbetstid enligt nämndens beslut är beräknad till 2 154 tkr. Förslag till beslut Ärendet överlämnas utan tjänstemannaförslag till barn- och utbildningsnämnden för ställningstagande kring riktlinje för kommunal förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg samt finansiering av barnomsorg på obekväm arbetstid. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: charlotte.daremark@tidaholm.se www.tidaholm.se 65

1/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-03-31 Barn- och utbildningsnämnden 2016/76 37 Beslut om riktlinje för kommunal förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Sammanfattning av ärendet Förvaltningen har berett ärenden om barnomsorg på obekväm arbetstid (dnr BUN 2015/69) och syskonförtur (dnr BUN 2015/198) och tagit fram förslag till beslut till barn- och utbildningsnämnden. I samband med detta har förvaltningen tagit fram ett nytt styrdokument, Riktlinje för kommunal förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. Riktlinjen ska ersätta Taxa för barnomsorg. I den nya riktlinjen finns ovan föreslagna beslut med. I övrigt har dokumentet arbetats om för att bli enklare och tydligare för medborgarna. Beslutsunderlag Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut 28/2016 Beslut omriktlinje för kommunal förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg, 2016-03-10. Tjänsteskrivelse Riktlinje för kommunal förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg, nämndsekreterare Jenny Beckman, 2016-03-01. Förslag till Riktlinje för kommunal förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg, Jenny Beckman, 2016-03-01. Taxa för barnomsorg, fastställd av kommunfullmäktige, 2015-12-14. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår barn- och utbildningsnämnden att besluta att återremittera ärendet till förvaltningen för att utreda den formella gången. - Ordföranden, Ann-Sofie Hagenvind (S) och Krister Rohman (KD) yrkar på att barn- och utbildningsnämnden beslutar att återremittera ärendet till förvaltningen för att ändra i riktlinjerna enligt följande: - Riktlinjen ska inte ange att plats inte garanteras inom fyra månader. - Kommunen ska även erbjuda barnomsorg på helgerna. - Barnomsorgen ska utvärderas i samband med budgetarbetet 2017. - Finansieringen sker genom nämndens buffert. - Barnomsorg på obekväm arbetstid ska inte begränsas till pedagogisk omsorg. - Det ska framgå i riktlinjerna att det finns möjlighet till barnomsorg från kl. 06.00-18.30. - Ta bort det generella kravet på arbetsintyg från arbetsgivare när det gäller barnomsorg på obekväm arbetstid. - Ta bort tiderna under barnomsorg på obekväm arbetstid, ange att det är all tid utöver det som erbjuds i den vanliga barnomsorgen. - Skrivningen angående att platsen inom barnomsorg på obekväm arbetstid upphör om platsinnehavare blir sjukskriven ändras så att det framgår att vid sjukskrivning ska beslutet om placering omprövas. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 66

2/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-03-31 Barn- och utbildningsnämnden Forts. 37 Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det finns två yrkanden om återremiss, arbetsutskottets och ordföranden med fleras yrkande. Han ställer förslagen mot varandra och finner att barn- och utbildningsnämnden beslutar enligt ordföranden med fleras yrkande om återremiss. Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att återremittera ärendet till förvaltningen för att ändra i riktlinjerna enligt följande: - Riktlinjen ska inte ange att plats inte garanteras inom fyra månader. - Kommunen ska även erbjuda barnomsorg på helgerna. - Barnomsorgen ska utvärderas i samband med budgetarbetet 2017. - Finansieringen sker genom nämndens buffert. - Barnomsorg på obekväm arbetstid ska inte begränsas till pedagogisk omsorg. - Det ska framgå i riktlinjerna att det finns möjlighet till barnomsorg från kl. 06.00-18.30. - Ta bort det generella kravet på arbetsintyg från arbetsgivare när det gäller barnomsorg på obekväm arbetstid. - Ta bort tiderna under barnomsorg på obekväm arbetstid, ange att det är all tid utöver det som erbjuds i den vanliga barnomsorgen. - Skrivningen angående att platsen inom barnomsorg på obekväm arbetstid upphör om platsinnehavare blir sjukskriven ändras så att det framgår att vid sjukskrivning ska beslutet om placering omprövas. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande 67

1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2016-05-11 Ärendenummer 2015/69 Till barn- och utbildningsnämnden Jenny Beckman 0502-606105 jenny.beckman@tidaholm.se Ändring av beslut gällande startdatum för barnomsorg på obekväm arbetstid Ärendet Barn och utbildningsnämnden beslutade 2016-03-31 bl.a. att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid fr.o.m. 2016-08-15. Med hänsyn till att ärendet återemitterats behöver barn- och utbildningsnämnden på grund av tidsbrist ändra startdatum. Beslutet bör istället vara att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid fr.o.m. 2016-09-19. Beslutsunderlag Barn- och utbildningsnämndens beslut 35/2016 Beslut om barnomsorg på obekväm arbetstid, 2016-03-31. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslås besluta att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid fr.o.m. 2016-09-19 och ändrar därigenom tidigare beslut 35/2016 Beslut om barnomsorg på obekväm arbetstid. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: charlotte.daremark@tidaholm.se www.tidaholm.se 68

1/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-03-31 Barn- och utbildningsnämnden 2015/69 35 Beslut om barnomsorg på obekväm arbetstid Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden beslutade 2015-10-22 (BUN 141/2015) att utvidga uppdraget i beslut BUN 93/2015, så att uppdraget omfattar följande delar: 1. ett regelverk för barnomsorg på obekväm arbetstid, 2. en plan för hur verksamheten, med tänkt start i augusti 2016, i stort ska organiseras, 3. förutsättningar för att starta (antal barn), 4. en undersökning av medborgarnas intresse av barnomsorg på obekväm arbetstid. Kvalificerad handläggare Lena Kulin presenterar den genomförda undersökningen. Beslutsunderlag Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut 26/2016 Beslut om barnomsorg på obekväm arbetstid, 2016-03-10. Tjänsteskrivelse Beslut om barnomsorg på obekväm arbetstid, kvalificerad handläggare Lena Kulin, 2016-02-23. Förvaltningens förslag till Riktlinje för kommunal förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg, nämndsekreterare Jenny Beckman, 2016-03-01. Brev till vårdnadshavare, Förfrågan om barnomsorgstider utöver de som erbjuds idag", kvalificerad handläggare Lena Kulin, 2015-12-18. Barn- och utbildningsnämndens beslut 141/2015 Beslut om barnomsorg på obekväm arbetstid, 2015-10-22. Barn- och utbildningsnämndens beslut 93/2015 Barnomsorg på obekväm arbetstid, 2015-06-10. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta - att ta till sig informationen om resultat av undersökning angående medborgarnas intresse av barnomsorg på obekväm arbetstid. - att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid från och med 2016-08- 15. Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar - att ta till sig informationen om resultat av undersökning angående medborgarnas intresse av barnomsorg på obekväm arbetstid. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 69

2/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-03-31 Barn- och utbildningsnämnden Forts. 35 - att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid från och med 2016-08- 15. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande 70

1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-05-10 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2015/276 47 Beslut om äskande av medel för tvärprofessionellt team Sammanfattning av ärendet Socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen har tillsammans genomfört två utredningar avseende möjligheten att gemensamt genomföra förebyggande aktiviteter och tidiga insatser. En av utredningarna har utmynnat i ett förslag till tidiga insatser. Detta förslag, som det här ärendet handlar om, avser ett förslag till att inrätta ett tvärprofessionellt team som ska förebygga ogynnsam social utveckling. I september 2015 beslutade socialnämnden att hos kommunstyrelsen äska medel ur den lokala utvecklingsreserven med 1 740 tkr för inrättande av ett tvärprofessionellt team. Under handläggningen hos kommunledningsförvaltningen har det dock framkommit ändrade förutsättningar. Kommunledningsförvaltningen har därför begärt komplettering i ärendet. Barn- och utbildningsförvaltningen har därför skrivit en ny projektbeskrivning- En social framtidsinvestering i Tidaholm. Av denna framgår bl.a. följande. För att inrätta ett tvärprofessionellt team krävs 4 000 tkr fördelat på tre år. Syftet med projektet är att tidigt identifiera familjer med barn i åldern 0 8 år som visar tecken på ogynnsam utveckling. Familjen ska erbjudas tidiga stödinsatser genom ett tvärprofessionellt team. Målet är att insatserna som teamet gör ska leda till att barnen inte kommer att vara i behov av samhällets särskilda stödinsatser i vuxen ålder. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse tvärprofessionellt team, verksamhetschef Nina Kindbom, 2016-04-25 Projektbeskrivning- En social framtidsinvestering i Tidaholm, 2016-02- 29 Begäran om komplettering angående tvärprofessionellt team från kommunledningsförvaltningen 2016-02-03 Barn- och utbildningsnämndens beslut 135/2015 Beslut om tvärprofessionellt team, 2015-10-22 Social- och omvårdnadsnämndens beslut 103/2015 Beslut om tvärprofessionellt team samt åtgärder för barn som har särskilda behov avseende lärande och socialt samarbete, 2015-09-22 Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att äska medel om 4 000 tkr fördelat på tre år ur den lokala utvecklingsreserven för att upprätta ett tvärprofessionellt team. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att äska medel om 4 000 tkr fördelat på tre år ur den lokala utvecklingsreserven för att upprätta ett tvärprofessionellt team. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 71

1/2 TJÄNSTESKRIVELSE 2016-05-12 Ärendenummer 2015/276 Till barn- och utbildningsnämnden Nina Kindblom 0502-606131 nina.kindbom@tidaholm.se Tjänsteskrivelse tvärprofessionellt team Ärendet Socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen har tillsammans genomfört två utredningar avseende möjligheten att gemensamt genomföra förebyggande aktiviteter och tidiga insatser. En av utredningarna har utmynnat i ett förslag till tidiga insatser. Detta förslag, som det här ärendet handlar om, avser ett förslag till att inrätta ett tvärprofessionellt team som ska förebygga ogynnsam social utveckling. Beslutsunderlag Rapport- En social framtidsinvestering i Tidaholm, 2016-02-29 Begäran om komplettering angående tvärprofessionellt team från kommunledningsförvaltningen 2016-02-03 Barn- och utbildningsnämndens beslut 135/2015 Beslut om tvärprofessionellt team, 2015-10-22 Social- och omvårdnadsnämndens beslut 103/2015 Beslut om tvärprofessionellt team samt åtgärder för barn som har särskilda behov avseende lärande och socialt samarbete, 2015-09-22 Utredning I september 2015 beslutade socialnämnden att hos kommunstyrelsen äska medel ur den lokala utvecklingsreserven med 1 740 tkr för inrättande av ett tvärprofessionellt team. Under handläggningen hos kommunledningsförvaltningen har det dock framkommit ändrade förutsättningar. Kommunledningsförvaltningen behöver utifrån dessa få följande information och beslut från social- och omvårdnadsnämnden eller barn- och utbildningsnämnden innan ärendet kan hanteras på nytt: En komplett och uppdaterad projektbeskrivning och projektplan där det framgår vilken nämnd som ska vara huvudman, projekttid, projektledare och projektorganisation, målgrupp för projektet samt hur (metod, indikatorer) projektet ska utvärderas samt av vem. En komplett och uppdaterad budget för projektet. Ett klarläggande kring projektets relation i förhållande till den ordinarie verksamheten. Ett beslut från ansvarig nämnd om äskande om medel från LUR som avser hela den planerade projekttiden. Begäran om yttrande har även skickats till social- och omvårdnadsnämnden. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: charlotte.daremark@tidaholm.se www.tidaholm.se 72

2/2 För att inrätta ett tvärprofessionellt team krävs 4000 tkr fördelat på tre år. Syftet med projektet är att tidigt identifiera familjer med barn i åldern 0 8 år som visar tecken på ogynnsam utveckling. Familjen ska erbjudas tidiga stödinsatser genom ett tvärprofessionellt team. Målet är att insatserna som teamet gör ska leda till att barnen inte kommer att vara i behov av samhällets särskilda stödinsatser i vuxen ålder. Utredningens slutsatser Förvaltningen föreslår nämnden att äska medel ur den lokala utvecklingsreserven för upprättande av ett tvärprofessionellt team. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslås besluta att äska medel om 4000 tkr fördelat på tre år ur den lokala utvecklingsreserven för att upprätta ett tvärprofessionellt team. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: charlotte.daremark@tidaholm.se www.tidaholm.se 73

TIDAHOLMS KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden En social framtidsinvestering i Tidaholm - eller hur en kostnad blir en vinst M Uppdaterad 2016-02-29 74

Inledning Det som på kort sikt med nuvarande budget och uppföljningssystem ser ut som en kostnad visar sig med ett annat uppföljningssystem, i form av en socioekonomisk analys, vara en vinst. Nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog har med sin forskning visat att tidiga och förebyggande insatser samt framgångsrik rehabilitering av barn och unga ofta är en mycket lönsam affär. De ekonomiska vinsterna är ofta okända eller osynliga. Nilsson/Wadeskog har tagit fram en modell och ett verktyg socioekonomiska analyser och bokslut som ett hjälpmedel för att synliggöra och värdera effekterna av tidiga och förebyggande insatser, ett hjälpmedel för att ta fram underbyggda ekonomiska beslutsunderlag. Det är uppföljningssystem jämförbara med övriga offentliga styr- och uppföljningssystem såsom budget, verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser med resultaträkning och nyckeltalsanalys. Det handlar om att ändra synsätt: - tänka tidiga insatser och förebyggande - tänka långsiktigt i stället för kortsiktigt - tänka koncern i stället för förvaltning - tänka samhällsekonomiskt istället för enskilda samhällsaktörer - tänka investering i stället för kostnad Det handlar också om att skapa styr- budget- och uppföljningssystem som beaktar helhetssyn och långsiktighet. Med socioekonomiska analyser och bokslut kan effekterna av tidiga och förebyggande insatser beräknas och synliggöras. Det krävs mod att ta ansvar för helheten. Det gäller att göra insatserna tidigt så att samhället inte tappar kommande produktionstillskott i en samhällsekonomi där det krävs att många bidrar till välfärdssamhället. Projektgruppen har för att lära sig att tillämpa modellen valt att göra beräkningar på ett projekt som handlar om att öka förutsättningarna för familjer med barn i åldern 0 12 år, att ge sina barn en uppväxt som rustar dem för livet. Ett liv utan omfattande sociala insatser. Bakgrund Forskning 1 och praktiska exempel från andra kommuner 2 visar att tvärprofessionellt och teamorienterat arbetssätt med barn och familjer skapar förutsättningar för barnet att lyckas med sina studier. Goda studieresultat är en viktig framgångsfaktor för ett fungerande socialt vuxenliv och för att förhindra utanförskap. Ett utanförskap medför stort mänskligt lidande och omfattande kostnader för samhället såsom arbetsförmedling, kommun, försäkringskassa, landsting och rättsväsende. Socialtjänsten och skolan har under hela 2000-talet haft mycket höga kostnader för stöd och vårdinsatser avseende barn och ungdomar. Socialtjänstens externa kostnader för vård och 1 Bo Winnerljung 2 Skolfam Helsingborg 2 75

behandling uppgick år 2011 till 16, 8 mnkr. Skolans kostnader avseende insatser för barn som har behov av särskilt stöd uppgick år 2011 till 14,4 mnkr. Socialtjänsten och skolan har under 13 år haft en samverkan som är välstrukturerad. Trots det goda samverkansarbetet och de insatser som myndigheterna tillsammans gör så minskar inte behovet av stödinsatser för barn i åldern 13 16 år. Vidare konstaterar socialtjänsten och skolan att det i takt med barnets stigande ålder är svårare att åstadkomma förändringar både vad gäller barnets beteende samt studiemotivation. Efter en grov uppskattning så görs bedömningen att socialtjänstens och skolans stödinsatser avseende barn med sociala svårigheter och inlärningssvårigheter till 70 % tillfaller barn från 13 år och uppåt. Projektets inriktning mot föräldrar med små barn har sin grund i att nyblivna föräldrar är mera motiverade att ta till sig råd och stöd i frågor rörande föräldraskapet. Syfte Projektets syfte är att tidigt identifiera familjer med barn i åldern 0 5 år där barnen visar tecken på ogynnsam utveckling. Familjen ska erbjudas tidiga stödinsatser. Tanken är att detta ska göras genom ett tvärprofessionellt sammansatt team. Barnets föräldrar, förskola/skola skall också via teamet få verktyg i arbetet med barnet. Målgrupp Målgruppen består av 20 familjer med barn i åldern 0 5 år vilka bedömts ha ett behov av riktat föräldrastöd. Målgruppen kommer att vara växande då teamet kommer att följa vissa barn och familjer under flera år. Målgruppen kommer efter tre år att vara i ålderspannet 0 8 år. Mål Målsättningen är att insatserna som det tvärprofessionella teamet ger familjerna, barnen, förskolan och skolan skall leda till att barnen inte kommer att vara i behov av samhällets särskilda stödinsatser i vuxen ålder. Projektgruppens beräkningar bygger på att 9 av 20 barn inte kommer att vara i behov av samhällets särskilda stödinsatser i vuxen ålder. Det långsiktiga målet är att de nio barnen efter avslutad skolgång kommer i arbete och bidrar till finansieringen av välfärdssamhället. Projektidé Projektidén En social framtidsinvestering i Tidaholm har sin grund i Helsingborgsmodellen SkolFam. SkolFam är en verksamhet riktar sig till kommunens familjehemsplacerade barn. I verksamheten arbetar en specialpedagog, en socionom och en psykolog. 3 76

Barnen som varit föremål för projektet hade efter två år förbättrat sina medelvärden i nästan alla pedagogiska tester. Den kognitiva prestationsförmågan och läshastigheten var signifikant högre. Dessutom hade barnen fått förbättrade relationer och social förmåga. Projektet En social framtidsinvestering i Tidaholm kommer att rikta sina insatser i huvudsak till familjer med barn i åldern 0 5/8 år, familjer och barn som av BVC, familjecentralen, förskolan och skolan bedömts vara i behov av tidiga tvärprofessionella insatser. Projektet kommer att ha en nära samverkan med BVC, familjecentralen, förskolan och skolan. Samverkan kommer att ha fokus på konkret handledning av samverkanspartnerna och en samordning av myndigheternas insatser. Genom utveckling av tidiga tvärprofessionella insatser så förväntas bättre studieresultat samt en ökad social förmåga. Projektet En social framtidsinvestering i Tidaholm föreslås vara organiserat under barnoch utbildningsförvaltningen. Projektet kommer att bemannas med 1,0 specialpedagog, 1,0 socialpedagog och 1,0 förskollärare. Vid behov kommer psykologtjänster att inköpas. Underlaget för det tvärprofessionella teamets arbete kommer att vara en grundläggande observation varje barns utvecklingsnivå samt varje barns sociala förmåga. Med utgångspunkt från detta upprättas individuella planer. Anpassade stödinsatser sätts in så att barnet kan nå de mål som beskrivits i den individuella planen. Avstämning avseende barnets utveckling mot målen kommer göras regelbundet för att säkerställa att målen kommer att nås. Beräkning av socioekonomiska effekter Kostnader för utanförskap En årskull består av upp emot 110 000 barn i Sverige. Cirka 13 000 av dem, eller knappt 12 %, vare sig arbetar eller studerar några år efter det att de slutat gymnasiet. För Tidaholms del skulle detta innebära att i varje årskull som idag är cirka 100 barn riskerar 12 barn att hamna i ett framtida utanförskap som vuxen. Enligt de studier som Nilsson/Wadeskog har gjort kommer var och en av dem under sitt vuxna liv att skapa samhällskostnader på tio till femton mnkr. Detta till följd av den marginalisering det innebär att inte ta sig in på arbetsmarknaden. Modellen Nilsson/Wadeskog har utarbetat en kalkylmetod för att beräkna utanförskapets kostnader. Genom att jämföra dessa beräknade kostnader med projektkostnaden kan man göra en beräkning av vilka kostnader samhället undviker genom att sätta in en tidig insats. Den grundläggande kalkylen är enkel. Människor i utanförskap kostar samhället pengar på grund av att de står utanför arbetsmarknaden och saknar försörjning. De kräver också oftast olika typer av insatser från samhället i större utsträckning än den genomsnittliga medborgaren. Det rör sig t ex om insatser i form av sjukvård, omsorg, kriminalvård, polisinsatser, kapitalförstörelse etc. 4 77

Ur ett socioekonomiskt perspektiv innebär det att utanförskapet består i: - dels kostnader i form av tillkommande insatser och försörjningsbehov - dels i uteblivna egna bidrag till det gemensamma, såväl i arbetsinsats som i skatter. Ett projekt eller en insats syftar till att minska eller förhindra tillkommande insatskostnader och försörjningsbehov samt att ge personerna i fråga möjlighet att bidra till det gemensamma genom egna arbetsinsatser. Projektkalkyl Vi har beräknat projektkostnader för 20 familjer per år. Kostnaden för projektet beräknas till 3 977 000kr. Under projekttiden nyttjas 1,0 tjänst från socialförvaltningens öppenvårdsteam i det tvärprofessionella teamet. Denna tjänst är finansierad genom social- och omvårdnadsnämndens budget. Kostnader år 1 år 2 år 3 år 4 Löner 655 1 217 1 320 660 Lokaler 18 39 45 23 673 1 256 1 365 683 3 977 5 78

Övriga antaganden Vi har räknat med att vi kan förhindra att 9 av barnen i målgruppen hamnar i utanförskap. Samhällets merkostnader för barnen i målgruppen i det fall vi inte gör någon insats har beräknats enligt följande: Genomsnittskostnad för utanförskap per år 13-20 år 21 år - 577 720 kr/person 519 773 kr/person Vi har utgått ifrån de kostnader som Nilsson/Wadeskog kommit fram till i sin forskning. I beräkningen ingår kostnader från alla samhällsaktörer; kommuner, landsting, arbetsförmedling, försäkringskassan och rättsväsende. Beräkningen grundas på följande delar: Uteblivna kostnader Avser kostnader som vi undviker för de nio vi lyckas med. Vi har antagit att samhällkostnaderna för deltagarna minskar successivt under fyra år. Kvarvarande kostnader I samband med att framtida utanförskap förhindras kvarstår dock vissa merkostnader för målgruppen utöver vad kostnaden är för en normalmedborgare. I vår kalkyl har vi antagit att den kvarvarande kostnaden avklingar ned till 10 % vilket vi antagit är den nivå på merkostnader som för den här gruppen kommer att kvarstå. Produktionsvärde Produktionsvärde avser det samhällsvärde som tillförs genom att individen arbetar. I modellen har vi antagit att de nio vi lyckas med, successivt från 22 års ålder kommer in på arbetsmarknaden och från 30 års ålder är alla nio helt i arbete. Vi har kalkylerat med en månadslön på 17 000 kr plus personalomkostnader vilket genererar ett produktionsvärde på 2 570 400 kr per år. Vilka vinster kan vi räkna med över tid? Då nio av projektets deltagare klarar sin skolgång och kommer ut i arbete uppgår kommunens ackumulerade vinst efter fem år till 10, 7 mnkr och efter tio år till 30, 2 mnkr. Projektet leder till stora vinster för kommunen men även för andra aktörer i samhället. Hur den ackumulerade nettovinsten fördelar sig mellan olika aktörer och år framgår av nedanstående tabell; 6 79

Netto per Aktör - Grupp Antal år 1 2 3 5 10 15 20 Arbetsförmedling 0 0 0 0 279 464 889 330 1 390 595 Försäkringskassan 55 404 180 642 372 059 785 566 2 225 189 4 118 958 5 675 499 Kommunen -813 522 946 128 3 986 163 10 746 237 22 298 346 26 640 951 30 210 256 Landstinget 119 016 388 047 799 238 1 687 512 3 960 798 6 241 100 8 115 343 Rättsväsendet 47 976 156 423 322 175 680 242 2 623 280 5 782 943 8 379 956 Övriga 36 608 119 358 245 834 519 056 1 918 027 4 146 436 5 978 025 Summa -554 519 1 790 598 5 725 470 14 418 613 33 305 104 47 819 718 59 749 673 Förutom ovanstående ackumulerade vinster tillkommer ett produktionsvärde av att de i vuxen ålder kommer ut i arbete. Det ackumulerade produktionsvärdet efter 20 år uppgår då till 10,5 mnkr. Produktionsvärde - Grupp Antal år 1 2 3 5 10 15 20 Produktionsvärde 0 0 0 0 361 186 4 318 001 10 503 341 Den ackumulerade samhällsekonomiska vinsten inklusive produktionsvärde fördelad över tid. Vinst Grupp Antal år 1 2 3 5 10 15 20 Vinst -554 519 1 790 598 5 725 470 14 418 613 33 666 290 52 137 719 70 253 015 7 80

90000000 80000000 70000000 60000000 50000000 40000000 30000000 20000000 Arbetsförmedling Försäkringskassan Kommunen Landstinget Rättsväsendet Övriga Produktionsvärde Vinst 10000000 0-10000000 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10111213141516171819202122232425 Ju längre tidsperspektiv vi har desto större blir den ackumulerade vinsten för kommunen och övriga samhällsaktörer. Den kalkylerade vinsten motsvarar den kostnad samhället får om vi väljer att avstå från insatsen. Avkastning på investerade medel För att få en uppfattning om en satsning på det här projektet med ett tvärprofessionellt team är en god investering eller inte så har vi räknat fram vilken avkastning kommunen kommer att får på satsat kapital. Kostnaden för projektet uppgår till 3 977 mnkr. Avkastningen uppgår till 270 % under en femårs period, vilket innebär 10,7 mnkr. Slutsats Med den socioekonomiska analysen av vårt praktikfall med insatser av ett tvärprofessionellt team kan vi konstatera följande: - vi måste tänka och räkna långsiktigt - vi måsta arbeta över förvaltningsgränserna - det finns stora vinster i att satsa på tidiga och förebyggande insatser - det som idag kan tyckas vara en kostnad är på lång sikt en lönsam investering - våra nuvarande uppföljningssystem visar inte denna dolda lönsamhet Satsningen på projektet En social framtidsinvestering i Tidaholm ger en avkastning? 8 81

Med nuvarande uppföljningssystem ser vårt projekt ut att enbart vara en kostnad, 3 977 tkr. En socioekonomisk analys visar att det istället på 10 års sikt är en ackumulerad vinst för kommunen med 22,2 mnkr och för samhället med 33,3 mnkr. Förutom stora mänskliga vinster så är tidiga och förbyggande insatser lönsamma och ger god ekonomisk hushållning. Nina Kindbom Rektor Bengt Höglander Socialchef 9 82

1/2 TJÄNSTESKRIVELSE 2016-02-03 Ärendenummer 2016/25 Barn- och utbildningsnämnden Anna Eklund 0502-60 60 48 anna.eklund@tidaholm.se Begäran om komplettering angående Tvärprofessionellt team Ärendet Social- och omvårdnadsnämnden har inkommit till kommunstyrelsen med ett äskande om medel den lokala utvecklingsreserven (LUR). I beslut SON 103/2015 har nämnden beslutat att äska medel ur den lokala utvecklingsreserven med 1 740 tkr för inrättande av ett tvärprofessionellt team. I nämndernas två skrivelser framgår att social- och omvårdnadsnämnden och barn- och utbildningsnämnden tillsammans har genomfört två utredningar avseende möjligheten att gemensamt genomföra förebyggande aktiviteter och tidiga insatser. Utredningarna har vidare utmynnat i två olika förslag till insatser. Det ena förslaget är inrättande av ett tvärprofessionellt team, vilket är en verksamhet som ska förebygga ogynnsam social utveckling för barn. Det andra förslaget är inrättande av en särskild undervisningsgrupp, vilket är en verksamhet som ska ge barn/elever med särskilda behov förutsättningar för lärande och socialt samspel. Kommunen avsatte i budget år 2013 12,6 miljoner kronor i en lokal utvecklingsreserv (LUR). Medel är avsedda att användas för sociala investeringar och utveckling av kommunen, detta främst i projektform. Vid utgången av 2015 återstår cirka 12 miljoner. Tanken med sociala investeringar är att de ska ge direkt budgetpåverkande effekter, men också generera samhällsekonomiska långsiktiga kostnadsbesparingar. Kommunledningsförvaltningen har påbörjat en beredning av ärendet. Under handläggningen har det framkommit förändrade förutsättningar för de påtänkta projekten. I samråd med ansvariga tjänstemän på socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen har projekten bedömts behöva löpa under minst tre år. Detta dels för att erbjuda kontinuitet för de som ska ingå i projekten; barnen, deras familjer samt personalen, dels att det krävs en längre projektid för att kunna se och utvärdera arbetsmetodernas effekter och resultat. Kommunledningsförvaltningen konstaterar vidare att både social- och omvårdnadsnämnden och barn- och utbildningsnämnden har äskat medel som täcker projektkostnader för ett år. Det har även konstaterats att båda projekten bör organiseras under barn- och utbildningsnämnden. Detta främst av legala skäl. Social- och Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholm@tidaholm.se www.tidaholm.se 83

2/2 omvårdnadsnämnden bör således inte vara huvudman för projektet Tvärprofessionellt team vilket framgår i social- och omvårdnadsnämndens beslut. Kommunledningsförvaltningen behöver utifrån denna bakgrund få följande information och beslut från social- och omvårdnadsnämnden eller barn- och utbildningsnämnden innan ärendet kan hanteras på nytt: En komplett och uppdaterad projektbeskrivning och projektplan där det framgår vilken nämnd som ska vara huvudman, projekttid, projektledare och projektorganisation, målgrupp för projektet samt hur (metod, indikatorer) projektet ska utvärderas samt av vem. En komplett och uppdaterad budget för projektet. Ett klarläggande kring projektets relation i förhållande till den ordinarie verksamheten. Ett beslut från ansvarig nämnd om äskande om medel från LUR som avser hela den planerade projekttiden. Begäran om yttrande har även skickats till social- och omvårdnadsnämnden. Med vänliga hälsningar Anna Eklund Kanslichef Göran Andersson Ekonomichef Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholm@tidaholm.se www.tidaholm.se 84

1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-10-22 Barn- och utbildningsnämnden 2015/276 135 Beslut om tvärprofessionellt team Ärendet Socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen har tillsammans genomfört två utredningar avseende möjligheten att gemensamt genomföra förebyggande aktiviteter och tidiga insatser. Utredningarna har utmynnat i två olika förslag till insatser. Det ena förslaget avser åtgärder för barn som har särskilda behov avseende lärande och socialt samspel (BUN 2015/149). Det andra förslaget, som det här ärendet handlar om, avser ett förslag till att inrätta ett tvärprofessionellt team som ska förebygga ogynnsam social utveckling. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse den 12 oktober av utbildningschef Börje Hallin Social- och omvårdnadsnämndens beslut 103/2015 Tjänsteskrivelse den 10 juni 2015 av socialchef Bengt Höglander Rapport- En social framtidsinvestering i Tidaholm Utredning Social- och omvårdnadsnämnden har den 22 september beslutat att hos kommunstyrelsen äska medel ur den lokala utvecklingsreserven med 1 740 tkr för inrättande av ett tvärprofessionellt team. Syftet med projektet är att tidigt identifiera familjer med barn i åldern 0 12 år som visar tecken på ogynnsam utveckling. Familjen ska erbjudas tidiga stödinsatser genom ett tvärprofessionellt team. Målet är att insatserna som teamet gör ska leda till att barnen inte kommer att vara i behov av samhällets särskilda stödinsatser i vuxen ålder. Social- och omvårdnadsnämnden har äskat medel för hela kostnaden för det tvärprofessionella teamet medan förslaget är att barn- och utbildningsnämnden ska äska medel för hela kostnaden för det andra förslaget (BUN 2015/149). Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden att ta till sig informationen. Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ta till sig informationen. Sändlista Social- och omvårdnadsnämnden Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 85

1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-09-22 Social- och omvårdnadsnämnden 2015/222 103 Beslut om tvärprofessionellt team samt åtgärder för barn som har särskilda behov avseende lärande och socialt samarbete Sammanfattning av ärendet Socialförvaltningen och barn- och utbildningsnämnden har tillsammans genomfört två utredningar avseende möjligheten att gemensamt genomföra förebyggande aktiviteter och tidiga insatser. Utredningarna har utmynnat i två olika förslag till insatser, ett förslag till verksamhet som ska förebygga ogynnsam social utveckling, tvärprofessionellt team. Förslag två, är en verksamhet som ska ge barn/elever med särskilda behov förutsättningar för lärande och socialt samspel vilket Barn och-utbilningsförvaltningen kommer att ta ställning till. Beslutsunderlag Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskotts beslut 154/2015, 2015-06-25. Tjänsteskrivelse Förebyggande arbete och tidiga insatser socialchef Bengt Höglander, 2015-06-10. Rapport En social framtidsinvestering i Tidaholm- Hur en kostnad blir en vinst. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår att social- och omvårdnadsnämnden hos kommunstyrelsen äskar medel ur den sociala investeringsfonden med 1 740 tkr för inrättande av ett tvärprofessionellt team. Social- och omvårdnadsnämndens beslut Social- och omvårdnadsnämnden beslutar att hos kommunstyrelsen äska medel ur den lokala utvecklingsreserven med 1 740 tkr för inrättande av ett tvärprofessionellt team. Sändlista Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 86

1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-05-10 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2015/149 48 Beslut om att återta äskande för inrättande av särskild undervisningsgrupp Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden beslutade 2015-10-22 ( 136/2015) att hos kommunstyrelsen äska medel ur den sociala investeringsfonden med 2 177 tkr för inrättande av en särskild undervisningsgrupp (enligt spår A åk 6-9). Kommunledningsförvaltningen har påbörjat en beredning av ärendet. Under handläggningen har det framkommit förändrade förutsättningar för det påtänkta projektet. Kommunledningsförvaltningen har därför begärt en komplettering i ärendet. Den omnämnda särskilda undervisningsgruppen har startat och finansiering sker inom barn- och utbildningsnämndens ordinarie budget. Det är därför inte längre aktuellt att äska medel ur den sociala investeringsfonden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse begäran om komplettering angående särskild undervisningsgrupp, nämndsekreterare Jenny Beckman, 2016-04-25 Begäran om komplettering angående inrättande av särskild undervisningsgrupp från kommunledningsförvaltningen, 2016-02-03 Barn- och utbildningsnämndens beslut 136/2015 Beslut om barn i behov av särskilt stöd, 2015-10-22 Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att dra tillbaka tidigare äskande i beslut 136/2015 (2 177 tkr ur den sociala investeringsfonden för inrättande av en särskild undervisningsgrupp). Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att dra tillbaka tidigare äskande i beslut 136/2015 (2 177 tkr ur den sociala investeringsfonden för inrättande av en särskild undervisningsgrupp). Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 87

1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2016-04-25 Ärendenummer 2015/149 Till barn- och utbildningsnämnden Jenny Beckman 0502-60 61 05 jenny.beckman@tidaholm.se Tjänsteskrivelse begäran om komplettering angående särskild undervisningsgrupp Ärendet Barn- och utbildningsnämnden beslutade 2015-10-22 ( 136/2015) att hos kommunstyrelsen äska medel ur den sociala investeringsfonden med 2 177 tkr för inrättande av en särskild undervisningsgrupp (enligt spår A åk 6-9). Beslutsunderlag Begäran om komplettering angående inrättande av särskild undervisningsgrupp från kommunledningsförvaltningen, 2016-02-03 Barn- och utbildningsnämndens beslut 136/2015 Beslut om barn i behov av särskilt stöd, 2015-10-22 Utredning Kommunledningsförvaltningen har påbörjat en beredning av ärendet. Under handläggningen har det framkommit förändrade förutsättningar för de påtänkta projekten. Kommunledningsförvaltningen har därför begärt en komplettering i ärendet. Den omnämnda särskilda undervisningsgruppen har startat och finansiering sker inom barn- och utbildningsnämndens ordinarie budget. Det är därför inte längre aktuellt att äska medel ur den sociala investeringsfonden. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslås besluta att dra tillbaka tidigare äskande i beslut 136/2015 (2 177 tkr ur den sociala investeringsfonden för inrättande av en särskild undervisningsgrupp). Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: charlotte.daremark@tidaholm.se www.tidaholm.se 88

1/2 TJÄNSTESKRIVELSE 2016-02-03 Ärendenummer 2016/25 Anna Eklund 0502-60 60 48 anna.eklund@tidaholm.se Barn- och utbildningsnämnden Begäran om komplettering angående inrättande av särskild undervisningsgrupp Ärendet Barn- och utbildningsnämnden har inkommit till kommunstyrelsen med ett äskande om medel den lokala utvecklingsreserven (LUR). I beslut BUN 136/2015 beslutar nämnden att äska medel ur den sociala investeringsfonden 1 med 2 177 tkr för inrättande av en särskild undervisningsgrupp (enligt spår A åk 6-9). I nämndernas två skrivelser framgår att social- och omvårdnadsnämnden och barn- och utbildningsnämnden tillsammans har genomfört två utredningar avseende möjligheten att gemensamt genomföra förebyggande aktiviteter och tidiga insatser. Utredningarna har vidare utmynnat i två olika förslag till insatser. Det ena förslaget är inrättande av ett tvärprofessionellt team, vilket är en verksamhet som ska förebygga ogynnsam social utveckling för barn. Det andra förslaget är inrättande av en särskild undervisningsgrupp, vilket är en verksamhet som ska ge barn/elever med särskilda behov förutsättningar för lärande och socialt samspel. Kommunen avsatte i budget år 2013 12,6 miljoner kronor i en lokal utvecklingsreserv (LUR). Medel är avsedda att användas för sociala investeringar och utveckling av kommunen, detta främst i projektform. Vid utgången av 2015 återstår cirka 12 miljoner. Tanken med sociala investeringar är att de ska ge direkt budgetpåverkande effekter, men också generera samhällsekonomiska långsiktiga kostnadsbesparingar. Kommunledningsförvaltningen har påbörjat en beredning av ärendet. Under handläggningen har det framkommit förändrade förutsättningar för de påtänkta projekten. I samråd med ansvariga tjänstemän på socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen har projekten bedömts behöva löpa under minst tre år. Detta dels för att erbjuda kontinuitet för de som ska ingå i projekten; barnen, deras familjer samt personalen, dels att det krävs en längre projektid för att kunna se och utvärdera arbetsmetodernas effekter och resultat. Kommunledningsförvaltningen konstaterar vidare att både social- och omvårdnadsnämnden och barn- och utbildningsnämnden har äskat medel som täcker projektkostnader för ett år. 1 1 Med sociala investeringsfonden menas lokala utvecklingsreserven (LUR) Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholm@tidaholm.se www.tidaholm.se 89

2/2 Kommunledningsförvaltningen behöver utifrån denna bakgrund få följande information och beslut från barn- och utbildningsnämnden innan ärendet kan hanteras på nytt: En komplett och uppdaterad projektbeskrivning och projektplan där det framgår vilken nämnd som ska vara huvudman, projekttid, projektledare och projektorganisation, målgrupp för projektet samt hur (metod, indikatorer) projektet ska utvärderas samt av vem. En komplett och uppdaterad budget för projektet. Ett klarläggande kring projektets relation i förhållande till den ordinarie verksamheten. Hur ska arbetet fortskrida med att skapa undervisningsgrupper för de andra tre grupperna. A-spår för åk f-åk 5 och B-spår F-5 och B-spår 6-9. Ett beslut från ansvarig nämnd om äskande om medel från LUR som avser hela den planerade projekttiden. Med vänliga hälsningar Anna Eklund Kanslichef Göran Andersson Ekonomichef Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholm@tidaholm.se www.tidaholm.se 90

1/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-10-22 Barn- och utbildningsnämnden 2015/149 136 Beslut om barn i behov av särskilt stöd Ärendet Socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen har tillsammans genomfört två utredningar avseende möjligheten att gemensamt genomföra förebyggande aktiviteter och tidiga insatser. Utredningarna har utmynnat i två olika förslag till insatser. Det ena förslaget avser ett förslag till att inrätta ett tvärprofessionellt team som ska förebygga ogynnsam social utveckling (BUN 2015/276). Det andra förslaget, som det här ärendet handlar om, avser åtgärder för barn som har särskilda behov avseende lärande och socialt samspel. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse den 12 oktober av utbildningschef Börje Hallin Social- och omvårdnadsnämndens beslut 104/2015 Tjänsteskrivelse den 10 juni 2015 av socialchef Bengt Höglander Rapport- Åtgärder för barn som har särskilda behov avseende lärande och socialt samspel Utredning Barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen har tillsammans skrivit en rapport- Åtgärder för barn som har särskilda behov avseende lärande och socialt samspel. Förslaget i rapporten är att fyra särskilda undervisningsgrupper ska inrättas, som kan möta varje elev utifrån elevens förutsättningar och behov. Grupperna föreslås delas in i två spår, för att kunna möta olika behov hos eleverna. Den totala kostnaden per grupp beräknas till 2 177 tkr. Barn- och utbildningsnämnden föreslås äska medel för hela kostnaden för det här förslaget medan social- och omvårdnadsnämnden har äskat medel för hela kostnaden för det tvärprofessionella teamet (BUN 2015/276). Utredningens slutsatser Införandet av särskilda undervisningsgrupper bör ske i flera steg. Steg ett bör vara spår A åk 6-9 då det idag bedöms vara mest angeläget att möta de barn som för närvarande inte har en fungerande skolmiljö. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att fastställa rapporten Åtgärder för barn som har särskilda behov avseende lärande och socialt samspel. - Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att hos kommunstyrelsen äska medel ur den sociala investeringsfonden med 2 177 tkr för inrättande av en särskild undervisningsgrupp (enligt spår A åk 6-9). Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 91

2/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-10-22 Barn- och utbildningsnämnden - Tetyana Zakrevska-Johansson (FP), Karin Olofsson (MP) och Krister Rohman (KD) yrkar att den andra beslutspunkten i arbetsutskottets förslag ska formuleras enligt följande: Barn- och utbildningsnämnden beslutar att hos kommunstyrelsen äska medel ur den sociala investeringsfonden med 2 177 tkr för inrättande av ett särskilt expertteam (enligt spår A åk 6-9). Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut, arbetsutskottets och Zakrevska-Johanssons/Olofssons/Rohmans. Han ställer förslagen mot varandra och finner att barn- och utbildningsnämnden beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att fastställa rapporten Åtgärder för barn som har särskilda behov avseende lärande och socialt samspel. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att hos kommunstyrelsen äska medel ur den sociala investeringsfonden med 2 177 tkr för inrättande av en särskild undervisningsgrupp (enligt spår A åk 6-9). Reservation Karin Olofsson (MP) och Tetyana Zakrevska-Johansson (FP) reserverar sig till förmån för sitt eget yrkande. Sändlista Kommunstyrelsen Social- och omvårdnadsnämnden Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande 92

1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-05-10 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2015/296 49 Information om rutin för att samverka med socialtjänsten gällande elever inom Statens institutionsstyrelse (SIS) Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden beslutade 2015-10-22 ( 140/2015) att förvaltningen ska utarbeta rutiner för att samverka med socialtjänsten för att följa upp att elever som är placerade inom SIS får den utbildning de har rätt till. När det gäller SIS-placerade barn så behöver förvaltningen samverka för att tydliggöra vem som ansvarar för vad och för vilken rutin. Skola, socialtjänst och SIS kommer att träffas den 10 maj. Förvaltningens intentioner är att arbeta efter en modell som kallas SiSam. Där tydliggörs vad som behöver göras och vem som är ansvarig (se bilaga Samverkansavtal SiSam). Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Information om rutiner för samverkan med SIS, verksamhetschef Nina Kindbom, 2016-04-26 Samverkansavtal SiSam Barn- och utbildningsnämndens beslut 140/2015 Beslut om uppföljning och resultat för placerade elever, 2015-10-22. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att ta till sig informationen. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att ta till sig informationen. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 93

1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2016-04-28 Ärendenummer 2015/296 Till barn- och utbildningsnämnden Nina Kindblom 0502-60 61 31 nina.kindbom@tidaholm.se Information om rutiner för samverkan med SIS Ärendet Barn- och utbildningsnämnden beslutade 2015-10-22 ( 140/2015) att förvaltningen ska utarbeta rutiner för att samverka med socialtjänsten för att följa upp att elever som är placerade inom SIS får den utbildning de har rätt till. Beslutsunderlag Samverkansavtal sisam Barn- och utbildningsnämndens beslut 140/2015 Beslut om uppföljning och resultat för placerade elever, 2015-10-22. Utredning När det gäller SIS-placerade barn så behöver förvaltningen samverka för att tydliggöra vem som ansvarar för vad och för vilken rutin. Skola, socialtjänst och statens institutionsstyrelse kommer att träffas den 10 maj. Förvaltningens intentioner är att arbeta efter en modell som kallas Sisam. Där tydliggörs vad som behöver göras och vem som är ansvarig (se bilaga Samverkansavtal sisam). Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslås besluta att ta till sig informationen. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: charlotte.daremark@tidaholm.se www.tidaholm.se 94

Dnr 1176-2013 Samverkansavtal Statens institutionsstyrelse (SiS) och xx kommun Detta samverkansavtal syftar till att etablera och utveckla den samverkan kring skolgång som blir nödvändig då socialnämnden i en kommun ansöker om vård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), socialtjänstlagen (2001: 453) (SoL) eller vid verkställighet av dom enligt lagen(1998: 603) om sluten ungdomsvård (LSU). Skolverket skriver kring samverkansskyldigheten kring placerade barns skolgång: Myndigheternas skyldighet att samverka All[a] (vår kurs.) skolor är skyldiga att samverka enligt 29 kap. 13 skollagen. Skyldigheten gäller både huvudmannen för skolverksamheten och den som är anställd i verksamheten. Myndigheter har en allmän skyldighet att samverka enligt 6 förvaltningslagen. Varje myndighet ska lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. Socialtjänsten, skolan och hälso- och sjukvården är skyldiga att samverka kring barn som far illa eller riskerar att fara illa enligt 5 kap. 1 a SoL, 29 kap. 13 skollagen, 2 hälso- och sjukvårdslagen och 6 kap. 5 polisslagen. Socialnämnden ansvarar i första hand för att samverkan kommer till stånd. Enligt samverkanslagstiftningen kring barn som far illa, ska myndigheterna även samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Det kan exempelvis handla om fritids- och kultursektorn, ideella organisationer samt andra offentliga och privata företrädare för olika samhällsintressen. http://www.skolverket.se/skolutveckling/miljo-och-halsa/elevhalsan/samverkankring-barn-som-far-illa, hämtat 2015-03-23 Statens institutionsstyrelse Besök Adress Lindhagensgatan 126 Box 30224 104 25 Stockholm Telefon 010-453 40 00 E-post registrator@stat-inst.se Org-nr 202100-4508 Fax 010-453 40 50 Internet www.stat-inst.se 95

Statens institutionsstyrelse Dnr 1176-2013 2 [6] Bakgrund Barn och ungdomar som vårdas enligt LVU, SoL, eller som får sin dom enligt LSU verkställd hos SiS, har som huvudregel sin utbildning på ungdomshemmet. Ett utvecklingsområde i arbetet med barn i samhällsvård är att i högre grad involvera den ordinarie skolan i utformningen av elevens utbildning. Syftet med en utveckling av samverkan är att åstadkomma en obruten skolgång för eleven vilket kan bidra till att öka elevens skolförankring. I arbetet med placerade barns skolgång poängteras ofta skolan som framgångsfaktor. Företrädare för forskningsvärlden framhåller att frånvaron av skolmisslyckande utgör en skyddsfaktor. 1 En obruten skolgång gynnar därmed elevens skolförankring, elevidentitet och kunskapsutveckling. Skoluppdraget under samhällsvården kan bidra till att stärka den kanske främsta skyddsfaktorn för en fungerande livsföring och samtidigt reducera risken för det motsatta. Samverkan på detta område är därför en angelägen och prioriterad uppgift som kan vara avgörande för placerade barn och ungdomars skolframgång. Samverkan Genom samverkan mellan hemkommunen och SiS ungdomshem uttrycks ambitionen att skapa samsyn, förutsättningar och rutiner som kan bidra till en obruten skolgång, det vill säga en utbildning som förblir sammanhållen trots att eleven blir placerad på institution. Syftet med den obrutna skolgången är att stärka ungdomens skolidentitet och kunskapsutveckling. Avtalet definierar ett arbetssätt för samverkan i form av rutiner, ansvar och gemensamma dokument. Socialtjänsten ges ett huvudansvar i fråga om att involvera hemskolan och/eller utbildningsförvaltningen. 2 De rutiner som gäller före inskrivning är framtagna utifrån Socialstyrelsens och Skolverkets vägledning Placerade barns skolgång och hälsa ett gemensamt ansvar samt genom dialoger med företrädare för Skolverket, Socialstyrelsen och för de större placeringskommunerna. 1 Se t.ex. Tideman E, Vinnerljung B, Hintze K & Isaksson A A (2011) Improving foster children s school achievements: Promising results from a Swedish intensive study. Adoption & Fostering, 35, 44-56. 2 Se också Socialstyrelsen, Stärkt skydd för placerade barn och unga, http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2013januari/starktstodochskyddforplaceradebarnochunga 96

Statens institutionsstyrelse Dnr 1176-2013 3 [6] Överenskommelser i samverkan Under denna rubrik definieras delarna i samverkansmodellen. Genom avtalets undertecknande förbinder sig parterna att arbeta utifrån modellen. För att möjliggöra samverkan utser undertecknarna av samverkansavtalet, eller den undertecknaren utser, samordnande funktioner på social- respektive utbildningsförvaltning samt på SiS ungdomshem. Samordnaren från kommunens skolverksamhet förväntas ansvara för kontakter när det gäller såväl kunskapsutveckling som SYV och elevhälsa. Avtalstecknare och kontaktfunktioner sammanställs i ett kontaktregister. Kontaktregistret administreras av SiS. Genom undertecknandet av avtalet godkänner parterna att kontaktuppgifter till parter och funktioner i samverkan publiceras. För specialpedagogiska frågor som rör elevers utbildning kan skolan involvera rådgivare på SPSM. Dessa kommer att ha en aktiv roll i arbetet med placerade barns skolgång. SPSM har i modellen utsett regionala samordnare som handlägger förfrågningar om stöd från kommuner eller ungdomshem. Rutiner i modellen Rutiner och ansvar i samverkansmodellen bygger i så hög grad som möjligt på ordinarie ansvar och funktioner. Modellen understryker och förtydligar därigenom det ansvar som åligger respektive part genom socialtjänstlagen, skollagen och förvaltningslagen. Placerande socialsekreterare och elevens rektor, alternativt utbildningsförvaltningen eller motsvarande, i hemkommunen ges ett tydligt ansvar. Rutinerna tillämpas helt eller delvis beroende på placeringstid eller andra omständigheter kring placeringen. Vid ett omedelbart omhändertagande eller korta akutplaceringar kan det vara svårt att tillämpa modellens alla beståndsdelar. 97

Statens institutionsstyrelse Dnr 1176-2013 4 [6] Nedan följer en beskrivning av de rutiner som tillsammans med dokument utgör arbetssätt i modellen: 98

Statens institutionsstyrelse Dnr 1176-2013 5 [6] Gemensamma dokument För arbetet med modellen har det framtagits dokument för arbetet med placerade barn och ungdomar. Dessa utgörs av: 1. Skolöverenskommelse vid inskrivning En skriftlig överenskommelse om den utbildning eleven ska ha under tiden vid ungdomshemmet. Överenskommelsen upprättas mellan ungdomshemmet och hemskolan eller, då sådan inte finns, med ansvarig funktion vid utbildningsförvaltningen. 2. Skolöverenskommelse vid utskrivning En skriftlig överenskommelse där ungdomshemmet bistår hemskolan i utformningen av utbildningen efter utskrivning. 99

Statens institutionsstyrelse Dnr 1176-2013 6 [6] Avtalet Samverkansavtalet gäller tillsvidare. Uppsägning av avtalet görs med tre månaders uppsägningstid. Parterna är överens om att samverka utifrån den ovan angivna modellen. För Statens Institutionsstyrelse Ort och datum Namnförtydligande För utbildningsförvaltningen i Klicka här för att ange text. Ort och datum Namnförtydligande För socialförvaltningen i Klicka här för att ange text. Ort och datum Namnförtydligande 100

1/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-10-22 Barn- och utbildningsnämnden 2015/296 140 Beslut om uppföljning av resultat och kostnader för placerade elever Ärendet Vid nämndens sammanträde den 21 maj 2015, 81, ställer Karin Olofsson (MP) frågan om skolresultat följs upp för de elever som är placerade enligt Statens Institutionsstyrelse (SIS), samt hur stor är kostnaden för placerade elever ( 75/2015). Efter att arbetsutskottet berett ärendet beslutade nämnden att ge förvaltningen i uppdrag att redovisa hur uppföljning av skolresultat sker, samt kostnaden för placerade elever. Nämnden beslutade också att ärendet skulle återkopplas till arbetsutskottet den 8 oktober 2015 och nämnden den 22 oktober 2015. Karin Olofsson (MP) anser att det ska klargöras vilken myndighet som har uppföljningsansvar för placerade barn inom Lagen om vård av unga (LVU) och Socialtjänstlagen (SoL). Beslutsunderlag Protokoll barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 106/2015 Tjänsteskrivelse den 23 september 2015 Protokoll barn- och utbildningsnämnden 97/2015 Utredning SIS ansvar enligt skollagen Under vistelse i ett särskilt ungdomshem ska skolpliktiga barn, som inte lämpligen kan fullgöra sin skolplikt på annat sätt, fullgöra den genom att delta i utbildning vid hemmet. Utbildningen ska anordnas genom försorg av huvudmannen eller hemmet (24 kap. 8 skollagen). Den som inte längre är skolpliktig och vistas i ett särskilt ungdomshem och som lämpligen inte kan fullgöra skolgång på annat sätt ska genom huvudmannens försorg ges möjlighet att delta i utbildning som motsvarar sådan utbildning som erbjuds i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan (24 kap. 9 skollagen). Hemkommunens ansvar enligt skollagen Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbildning (7 kap. 21 skollagen). Utöver aktivitetsansvaret för ungdomar (29 kap. 9 skollagen) finns inte någon motsvarande skyldighet för elever som inte är skolpliktiga. I förarbetena till bestämmelsen om hemkommunens ansvar för skolpliktiga barn anges bl.a. följande. Det finns anledning att i sammanhanget förtydliga Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 101

2/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-10-22 Barn- och utbildningsnämnden att ansvaret för skolpliktsbevakningen när det gäller barn och ungdomar som är placerade vid särskilda ungdomshem åligger barnens och ungdomarnas hemkommuner. Samverkan krävs mellan hemkommun, socialtjänsten och ungdomshemmen för att fullgöra detta. Vid kontakt med personal inom socialtjänsten framgår följande. Det finns för närvarande två ungdomar placerade inom SIS. De är båda över 18 år. Socialnämnden överväger eller omprövar vården minst var sjätte månad och detta fortgår under hela tiden barnet är omhändertaget. I något fall har en rektor varit med på mötet. Det finns dock inte någon rutin för samverkan med barn- och utbildningsnämnden/förvaltningen för att följa upp skolgången. Enligt socialtjänsten finns det, utöver ovanstående placeringar, endast två placeringar där barn- och utbildningsnämnden har ett uppföljningsansvar och det är de två som är placerade på skolveckohem i Falköping (inte inom SIS). De är grundskoleelever. Kostnad för placerade elever Skolkostnaden för en elev placerad enligt SIS utgörs av en schablonkostnad om 600 kr per dygn år 2015. Skolkostnaden faktureras månatligen och beräknas på samtliga vårddygn. Kostnad per vecka år 2015; 4 200 kr per elev. Utredningens slutsatser Barn- och utbildningsförvaltningen ska samverka med socialtjänsten för att kunna följa upp att skolpliktiga elever som är placerade inom SIS får sin rätt till utbildning tillgodosedd. Även om det inte finns något lagkrav på att följa upp att gymnasieelever i motsvarande situation får utbildning bör förvaltningen göra det i de fall som förvaltningen betalar för en gymnasieelevs utbildning på SIS. Nämnden bör ge förvaltningen i uppdrag att utarbeta rutiner för detta. Förslag till beslut - Arbetsutskottet har berett ärendet och föreslår nämnden besluta att förvaltningen ska utarbeta rutiner för att samverka med socialtjänsten för att följa upp att elever som är placerade inom SIS får den utbildning de har rätt till. Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att förvaltningen ska utarbeta rutiner för att samverka med socialtjänsten för att följa upp att elever som är placerade inom SIS får den utbildning de har rätt till. Detta ska redovisas till nämnden vid nämndsammanträdet i mars 2016. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande 102

1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2016-05-11 Ärendenummer 2016/139 Till barn- och utbildningsnämnden Johanna Ljungqvist johanna.ljungqvist@tidaholm.se Information om Sveriges kommuner och landstings (SKL) rapport Öppna jämförelser Grundskola 2016 Ärendet Utvecklingsledaren Johanna Ljungqvist informerar om resultatet i SKL:s rapport Öppna jämförelser Grundskola 2016. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslås besluta ta till sig informationen. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: charlotte.daremark@tidaholm.se www.tidaholm.se 103

1/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-05-10 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2014/157 53 Beslut om en-till-en-satsning Sammanfattning av ärendet Förvaltningsekonom Ola Pettersson presenterade 2015-09-03 ( 104/2015) en ekonomisk kalkyl för den IKT-satsning som nämnden fattat beslut om. Förvaltningen har under våren 2016, med utgångspunkt i ovan nämnda kalkyl, uppdaterat kostnader och därefter utarbetat ett förslag på hur steg 1 i en entill-en-satsning skulle kunna se ut. En-till-en-satsningen påbörjas i åk 7 under 2016. Beräknade kostnader för ett digitalt verktyg/elev i åk 7-9 Elever åk 7 Kostnad Steg 1 Ht-16 147 st 1 006 950 kr Steg 2 Ht-17 129 st 883 650 kr Steg 3 Ht-18 136 st 931 600 kr Kostnadsberäkningen visar kostnaderna för inköp av digitala verktyg till åk 7 åren 2016-2018. Förutsatt att barn- och utbildningsnämnden fortsätter med en-till-en-satsningen för åk 7-9 kommer kostnaden årligen att vara ca 1 000 000 kr, beräknat på att de digitala verktygen har en livslängd på ca tre år. Årskostnaden varierar beroende på elevantal och pris på digitala verktyg. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse En-till-en-satsning, utvecklingsledare Johanna Ljungqvist, 2016-05-03. Barn- och utbildningsnämndens beslut 65/2015 Utvärdering en-tillen-datorer, 2015-04-23. Barn- och utbildningsnämndens beslut 104/2015 Information från förvaltningen, 2015-09-03. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta - att avsätta 1 000 000 kronor för att påbörja en en-till-en-satsning hösten 2016, - att finansiering av en-till-en-satsningen 2016 sker ur nämndens buffert, - att medel årligen avsätts för digitala verktyg i nämndens budget 2017 och framåt. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 104

2/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-05-10 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta - att avsätta 1 000 000 kronor för att påbörja en en-till-en-satsning hösten 2016, - att finansiering av en-till-en-satsningen 2016 sker ur nämndens buffert, - att medel årligen avsätts för digitala verktyg i nämndens budget 2017 och framåt. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande 105

1/2 TJÄNSTESKRIVELSE 2016-03-29 Ärendenummer 2014/157 Till barn- och utbildningsnämnden Johanna Ljungqvist johanna.ljungqvist@tidaholm.se En-till-en-satsning Ärendet Barn- och utbildningsnämnden beslutade 2015-04-23 om ett stegvis införande av en-till-en-datorer för åk 1-9 samt fortsättningsvis för gymnasiet ( 65/2015). Förvaltningsekonom Ola Pettersson presenterade 2015-09-03 ( 104/2015) en ekonomisk kalkyl för den IKT-satsning som nämnden fattat beslut om. Förvaltningen har under våren 2016, med utgångspunkt i ovan nämnda kalkyl, uppdaterat kostnader och därefter utarbetat ett förslag på hur steg 1 i en entill-en-satsning skulle kunna se ut. En-till-en-satsningen påbörjas i åk 7 under 2016. Beslutsunderlag Barn- och utbildningsnämndens beslut 65/2015 Utvärdering en-tillen-datorer, 2015-04-23. Barn- och utbildningsnämndens beslut 104/2015 Information från förvaltningen, 2015-09-03. Utredning Skolverket har lämnat ett förslag på nationell strategi för skolans digitalisering till regeringen. Den gäller för förskola, förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan. Digitaliseringen ska bidra till att verksamheterna förbättras och effektiviseras. Alla barn och elever ska få en mer likvärdig möjlighet utveckla en digital kompetens. En motsvarande strategi finns för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och skolväsendet för vuxna. Skolverket föreslår bland annat att alla elever i den obligatoriska skolan ska ha tillgång till ett eget digitalt verktyg. Detta förutsätter att regeringen beslutar enligt Skolverkets förslag. För att kunna genomföra en-till-en-satsning behöver utrymme årligen skapas inom barn- och utbildningsförvaltningens budget. Förvaltningen avser att börja en-till-en-satsningen i åk 7. Efter tre år kommer då samtliga elever i åk 7-9 att ha tillgång till eget digitalt verktyg. Ambitionen är att därefter fortsätta en-tillen-satsningen i andra årskurser. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: charlotte.daremark@tidaholm.se www.tidaholm.se 106

2/2 Beräknade kostnader för ett digitalt verktyg/elev i åk 7-9 Elever åk 7 Kostnad Steg 1 Ht-16 147 st 1 006 950 kr Steg 2 Ht-17 129 st 883 650 kr Steg 3 Ht-18 136 st 931 600 kr Kostnadsberäkningen visar kostnaderna för inköp av digitala verktyg till åk 7 åren 2016-2018. Förutsatt att barn- och utbildningsnämnden fortsätter med en-till-en-satsningen för åk 7-9 kommer kostnaden årligen att vara ca 1 000 000 kr, beräknat på att de digitala verktygen har en livslängd på ca tre år. Årskostnaden varierar beroende på elevantal och pris på digitala verktyg. Kostnaderna är framtagna i samråd med IT-avdelningen. IT har gjort bedömningen att en ökning av antalet digitala verktyg med 147 st i steg 1 inte innebär några större konsekvenser för IT-avdelningen. Dock är det viktigt inför steg 2 och 3 att genomföra en konsekvensanalys i enlighet med e-strategin för Tidaholms kommun. Vid olika projekt ska alltid en konsekvensanalys genomföras om projektet påverkar kostnader för IT-avdelningen eller för annan nämnd. Nämnderna och IT-avdelningen har gemensamt ansvar för denna process. IT-projekt ska därför alltid samordnas via IT-avdelningen. I konsekvensanalysen bör förvaltningen utöver ökade kostnader för ITavdelningen också reflektera över ökade kostnader för kompetensutveckling, IT-pedagoger och licenser i takt med att antalet digitala verktyg i verksamheten ökar. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden förslås besluta - att avsätta 1 000 000 kronor för att påbörja en en-till-en-satsning hösten 2016 - att finansiering av en-till-en-satsningen 2016 sker ur nämndens buffert - att medel årligen avsätts för digitala verktyg i nämndens budget 2017 och framåt Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: charlotte.daremark@tidaholm.se www.tidaholm.se 107

1/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-05-10 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2016/114 50 Beslut om yttrande gällande samråd planprogram Bälteberga Sammanfattning av ärendet Miljö- och byggnadsnämnden beslutade 2016-03-17 att godkänna planprogrammet för Bälteberga för samråd. Senast 2016-05-23 ska eventuella kommentarer vara miljö- och byggkontoret tillhanda. Inkomna kommentarer under samrådstiden kommer sammanställas och redovisas i en samrådsredogörelse efter samrådstidens slut. Planprogrammets syfte är att utreda området för framtida villabebyggelse. Programmet medger ca 130-140 bostäder med plats för eventuell service/skola. Planprogrammet möjliggör en utbyggnad i flera etapper. I programförslaget har hänsyn tagits till befintlig natur, som åkerholmar och stenmur. Planområdet tas upp i den fördjupade översiktplanen för Tidaholms tätort som en framtida plats för bebyggelse. I planprogrammet anges att det finns möjligheter till flexibel utformning och markanvändning av etapp A1. I planskissen är området norr om matargatan illustrerat som en förskoletomt på ca 10 000 kvm men hela etappen A1 skulle kunna nyttjas som service. Det framgår att området söder om matargatan (etapp A1a) i första hand är tänkt som villabebyggelse men skulle vid behov kunna användas som större skoltomt. Etapp A1a är ca 28 000 kvm. Kommunfullmäktige har 2016-03-21 beslutat att gå vidare med projektet ny F- 6 skola alternativt ny 7-9 skola och uppdra till tekniska nämnden att påbörja en förprojektering i samråd med barn- och utbildningsnämnden där för- och nackdelar och totalkostnader för båda alternativen presenteras i oktober månad ( 31/2016). Kommunstyrelsen har 2016-03-09 beslutat att uppdra till miljö- och byggnadsnämnden att utreda förutsättningarna för och genomförandet av detaljplansarbetet för en ny skola och återkomma till kommunstyrelsen i oktober månad ( 50/2016). Med hänsyn till ovan nämnda beslut ställer förvaltningen ställer sig positiv till att det i planprogrammet finns flexibilitet och möjlighet att, vid behov, använda viss mark till förskole- och skolbyggnader. Ovan nämnda utredningar får visa var det är lämpligt att en ny skola ska ligga. Förvaltningen vill framhålla vikten av att ta hänsyn till resultatet i utredningarna i det fortsatta arbetet med Bälteberga och att inte avgränsa programområdets yttre gränser för snävt så att det får påverkan på förutsättningarna för en eventuell skola och/eller förskola. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Samråd för planprogram Bälteberga, nämndsekreterare Jenny Beckman, 2016-04-19. Planprogram för villabebyggelse vid Bälteberga, del av Siggestorp 3:1, Tidaholms kommun, samrådshandling 2016-02-17. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 108

2/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-05-10 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Kommunfullmäktiges beslut 31/2016 Beslut om uppdrag att genomföra projektering inför byggande av ny skola, 2016-03-21. Kommunstyrelsens beslut 50/2016 Beslut om uppdrag att genomföra projektering inför byggande av ny skola, 2016-03-09. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att lämna ovanstående synpunkter på planprogram Bälteberga till miljö- och byggnadsnämnden. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att lämna ovanstående synpunkter på planprogram Bälteberga till miljöoch byggnadsnämnden. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande 109

1/2 TJÄNSTESKRIVELSE 2016-04-19 Ärendenummer 2016/114 Till barn- och utbildningsnämnden Jenny Beckman 0502-60 61 05 jenny.beckman@tidaholm.se Samråd för planprogram Bälteberga Ärendet Miljö- och byggnadsnämnden beslutade 2016-03-17 att godkänna planprogrammet för Bälteberga för samråd. Senast 2016-05-23 ska eventuella kommentarer vara miljö- och byggkontoret tillhanda. Inkomna kommentarer under samrådstiden kommer sammanställas och redovisas i en samrådsredogörelse efter samrådstidens slut. Beslutsunderlag Planprogram för villabebyggelse vid Bälteberga, del av Siggestorp 3:1, Tidaholms kommun, samrådshandling 2016-02-17. Kommunfullmäktiges beslut 31/2016 Beslut om uppdrag att genomföra projektering inför byggande av ny skola, 2016-03-21. Kommunstyrelsens beslut 50/2016 Beslut om uppdrag att genomföra projektering inför byggande av ny skola, 2016-03-09. Utredning Planprogrammets syfte är att utreda området för framtida villabebyggelse. Programmet medger ca 130-140 bostäder med plats för eventuell service/skola. Planprogrammet möjliggör en utbyggnad i flera etapper. I programförslaget har hänsyn tagits till befintlig natur, som åkerholmar och stenmur. Planområdet tas upp i den fördjupade översiktplanen för Tidaholms tätort som en framtida plats för bebyggelse. I planprogrammet anges att det finns möjligheter till flexibel utformning och markanvändning av etapp A1. I planskissen är området norr om matargatan illustrerat som en förskoletomt på ca 10 000 kvm men hela etappen A1 skulle kunna nyttjas som service. Det framgår att området söder om matargatan (etapp A1a) i första hand är tänkt som villabebyggelse men skulle vid behov kunna användas som större skoltomt. Etapp A1a är ca 28 000 kvm. Kommunfullmäktige har 2016-03-21 beslutat att gå vidare med projektet ny F- 6 skola alternativt ny 7-9 skola och uppdra till tekniska nämnden att påbörja en förprojektering i samråd med barn- och utbildningsnämnden där för- och nackdelar och totalkostnader för båda alternativen presenteras i oktober månad ( 31/2016). Kommunstyrelsen har 2016-03-09 beslutat att uppdra till miljö- och byggnadsnämnden att utreda förutsättningarna för och genomförandet av detaljplansarbetet för en ny skola och återkomma till kommunstyrelsen i oktober månad ( 50/2016). Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: charlotte.daremark@tidaholm.se www.tidaholm.se 110

2/2 Med hänsyn till ovan nämnda beslut ställer förvaltningen ställer sig positiv till att det i planprogrammet finns flexibilitet och möjlighet att, vid behov, använda viss mark till förskole- och skolbyggnader. Ovan nämnda utredningar får visa var det är lämpligt att en ny skola ska ligga. Förvaltningen vill framhålla vikten av att ta hänsyn till resultatet i utredningarna i det fortsatta arbetet med Bälteberga och att inte avgränsa programområdets yttre gränser för snävt så att det får påverkan på förutsättningarna för en eventuell skola och/eller förskola. Förslag till beslut - Barn- och utbildningsnämnden föreslås besluta att lämna ovanstående synpunkter på planprogram Bälteberga till miljö- och byggnadsnämnden. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: charlotte.daremark@tidaholm.se www.tidaholm.se 111

PLANPROGRAM FÖR VILLABEBYGGELSE VID BÄLTEBERGA del av Siggestorp 3:1 Tidaholms kommun Vy över programförslaget sett söderifrån. SAMRÅDSHANDLING 2016-02-17 112

Planprogrammet har upprättats av Elin Bornvall och Erik Blomdahl, Metria AB. Arbetet har gjorts på uppdrag av Peter Lann, miljö- och byggchef Tidaholms kommun. Uppdraget har pågått från december 2015 februari 2016. I arbetet har även följande medverkat med material och information; Elsie-Marie Sjögren - Planarkitekt Marie Bengtsson - Planarkitekt Ofelia Kullerstedt Gatuingenjör Per Gåvertsson Mätningstekniker Bilagor Bilaga 1 - Underlag för kostnadsberäkningar Bilaga 2 - Översiktlig trafikalstringsberäkning Underlag som använts vid framtagandet utöver kartmaterial - Framtidsplan 2020, Fördjupad översiktsplan för Tidaholms stadsbygd - Lövskogsinventering i Tidaholms kommun, Rapport 2012:84 - PM Geoteknik, 511-131, Siggestorp 3:1, BG AB, Bygg och Geokonsult AB 2 113

Sammanfattning Bostadsområde Bälteberga Nära staden granne med naturen. Boende i Bälteberga kommer att vara granne med naturen - då den finns strax intill tomtgränsen i form av såväl Tidan och skogen som ängar och promenad- och friluftsstråk. Genom att skapa bra anslutningar till det befintliga gång- och cykelvägnätet ges en närhet till stadskärnan. Bälteberga möjliggör att bo nära naturen men ändå nå stadens funktioner och kollektivtrafik via en kort promenad eller cykeltur. Det skapar förutsättningar för ett hållbart levnadssätt som är bra för såväl staden och miljön och som även tilltalar fler och fler människor. Planförslaget i programmet är uppdelat i två tydligt avgränsade områden eftersom ett låglänt avrinningsområde med en större bäck delar planområdet i mitten. Totalt medger planprogrammet en möjlig exploatering på ca 130-140 bostäder samt en större tomt för eventuell förskola/skola alternativt bostäder. Planförslaget visar på möjligheter att ta tillvara på områdets befintliga kvalitéer i samband med utformningen av en lekplats och friyta i mitten av område B. Planförslaget bygger på en övergripande struktur som möjliggör att en etapputbyggnad kan ske i sju steg beroende på efterfrågan och framtida möjligheter att exploatera med hänsyn till bland annat strandskyddet. 3 114

Innehållsförteckning Varför ett planprogram?... 4 Bakgrund och syfte... 5 Förutsättningar... 6 Strandskydd... 12 Teknisk försörjning... 13 Områdesanalys... 14 Planförslag... 15 Utformning... 16 Etappindelning och exploateringsgrad... 18 Trafik... 20 Behovsbedömning... 23 Miljömål och miljökvalitetsnormer... 23 Fortsatt handläggning/planarbete... 25 Varför ett planprogram? Detta planprogram omfattar delar av den kommunägda fastigheten Siggestorp 3:1 i området Bälteberga, Tidaholms kommun. Ett planprogram är inget juridiskt dokument utan tas fram för att kommunen tidigt ska kunna få ett brett och samlat beslutsunderlag för att pröva områdets lämplighet. I planprogrammet sammanställs och beskrivs områdets möjligheter och begränsningar och man belyser frågeställningar och ytterligare utredningar som behöver hanteras i den kommande detaljplaneprocessen. En del av innehållet är att bl.a. redovisa bakgrund, den fysiska avgränsningen samt tidigare beslut och ställningstaganden. Sammantaget ger planprogrammet en översiktlig bild av hur området kan utformas och exploateras och utgör därmed ett bra planeringsunderlag för den fortsatta planeringsprocessen. Det förslag som presenteras i programmet är att betrakta som ett tänkbart förslag. Vid ett fortsatt arbete kan detta förslag komma att bearbetas och i viss mån säkert också revideras. Planprogrammet syftar till att agera startskottet i en planprocess och ger även allmänhet och andra intressenter möjlighet till insyn och påverkan i ett tidigt skede innan några beslut är fattade. Det aktuella programområdet utgörs av åkermark och skogsmark och är inte tidigare planlagt, vilket innebär att en ny detaljplan måste upprättas för att möjliggöra bostadsbebyggelse. Den planerade åtgärden är med i kommunens översiktsplan och även den fördjupade översiktsplanen. Syftet med detta planprogram är att pröva områdets lämplighet för villabebyggelse. 4 115

Bakgrund och syfte Kommunen har i den fördjupade översiktsplanen Framtidsplan 2020 1 konstaterat att för att Tidaholm ska utvecklas till en attraktiv stad att bo i är det viktigt att utbudet av byggbara tomter för bostäder motsvarar efterfrågan. Området som detta planprogram omfattar, bedöms tillsammans med de övriga områdena i framtidsplanen, motsvara efterfrågan på mark för bostadsbebyggelse inom kommunen med en tidshorisont fram till 2020. I samband med framtagandet av den fördjupade översiktsplanen förvärvade kommunen det aktuella markområdet. Marken är avstyckad från Bälteberga Gård, vilket gett namnet på programområdet. Områdena i den fördjupade översiktsplanen har ingen inbördes prioriteringsordning och 2015-09-09 beslutade miljö- och byggnadsnämnden att upprätta ett planprogram för detta område för att pröva dess lämplighet för bostäder. Programområdets läge i förhållande till Tidaholms tätort. I den fördjupade översiktsplanen så finns en övergripande redovisning av området och målsättningarna för en framtida bebyggelse. Syftet med detta planprogram är att lite mer detaljerat utreda och redovisa områdets samlade förutsättningar och begränsningar samt redogöra för hur exploateringsområdet i stora drag lämpligen kan disponeras, förslag till etappindelning och belysa de konsekvenser som en exploatering i enlighet med programmet kan medföra. 1 Framtidsplan 2020, Fördjupad översiktsplan för Tidaholms stadsbygd, antagen av kommunfullmäktige 14 december 2009 5 116

Förutsättningar LÄGE OCH OMFATTNING Programområdet omfattar ca 22 hektar och är beläget ca 1,5 km söder om Tidaholms stadskärna. Området utgörs av fastigheten Siggestorp 3:1 och avgränsas i väster av ån Tidan, i öster av Stallängsvägen och i norr av befintligt bostadsområde i form av friliggande villabebyggelse och skogsområde. Söderut avgränsas området av fastigheten Baltak 7:53. Programområdets ungefärliga läge och omfattning. ÖVERSIKTLIGA PLANER Framtidsplan Tidaholm 2020 - Fördjupning av översiktsplan för Tidaholms stadsbygd, antogs av kommunfullmäktige 14 december 2009. I den fördjupade översiktsplanen konstateras att för att Tidaholm ska utvecklas till en attraktiv stad att bo i är det viktigt att Tidaholm har ett utbud av områden att bygga bostäder på som motsvarar efterfrågan. Området för detta planprogram, område 2 - Bälteberga, är ett av de områden som tillsammans bedöms motsvara efterfrågan på mark för bostadsbebyggelse inom kommunen. Kommunens riktlinjer för området är främst att; Ge utrymme för Åna-rundan mellan planerat bostadsområde och Tidan Ny gång- och cykelväg ska ansluta till befintlig gång- och cykelväg från Rosenbergsområdet alternativt en separerad gång- och cykelväg längs Stallängsvägen Hänsyn ska tas till Åkerholmar och en stenmur Vegetationen mellan Tidans strand och jordbruksmarken ska sparas och skyddas i detaljplanen I norra delen av området ska stor hänsyn tas till området som klassats som värdefull natur DETALJPLANER Området omfattas inte av några detaljplaner. 6 117

ÖVRIGA BESLUT Kommunstyrelsen i Tidaholm beslutade 2015-05-06 att uppdra till miljö- och byggnadsnämnden att ta fram nya planområden för villabebyggelse. Miljö- och byggnadsnämnden beslutade 2015-09-09 att ge förvaltningen i uppdrag att upprätta planprogram för villabebyggelse vid Bälteberga. MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Programområdet består av fastigheten Siggestorp 3:1 som ägs av kommunen. MARK OCH VEGETATION Marken inom planområdets norra och östra del utgörs av skogsmark/nyligen avverkad skogsmark. I detta område finns också en bäck som sträcker sig genom delar av programområdet och rinner ner mot Tidan. Bäcken är av sådan storlek att hänsyn bör tas till denna vid planläggning av området. Skogen i den nordöstra delen av programområdet. Del av den bäck som rinner genom skogsområdet. Vy från den befintliga traktorvägen över programområdets mellersta del med stenmuren i bakgrunden. 7 118

Programområdets sydvästra del med åker och åkerholmar. Vy från befintlig traktorväg. Programområdets västra och södra delar utgörs av åkermark med inslag av åkerholmar och stenmurar. Inom området förekommer lokala höjder och sänkor, men huvudsakligen sluttar marken västerut ner mot Tidan. NATURVÄRDEN Sydvästra delen av området består av åkermark med mindre åkerholmar samt en stenmur, vilka har ett biotopskydd enligt 7 kap miljöbalken. Hänsyn ska tas till befintliga åkerholmar och stenmuren alternativt ska dispens sökas hos Länsstyrelsen om det inte bedöms möjligt att bevara dessa. Strax norr om programområdet finns ett lövskogsområde som i lövskogsinventeringen 2 klassats som naturvärdesklass 3 i en fyrgradig skala med en beskrivning som anger Vissa naturvärden. I området har även mindre hackspett observerats. Programområdet omfattar endast en begränsad del av detta område och inför detaljplaneläggning så bör en noggrannare utredning och kartläggning göras om definitiva naturvärden och vilka träd som bör bevaras. Lövskogsinventering i Tidaholms kommun, område 377 Lövskog väster om Siggestorp, Naturvärdesklass 3. 2 Lövskogsinventering i Tidaholms kommun, Rapport 2012:84 8 119

Tidan väster om programområdet. Vegetationen mellan Tidans strand och jordbruksmarken ska sparas och skyddas i kommande detaljplaner. Mer om detta under rubrik strandskydd. GEOTEKNIK En översiktlig geoteknisk undersökning av programområde genomfördes 2011 3. En detaljerad undersökning rekommenderas att utföras inför en detaljplaneläggning av området för att bland annat klargöra utbredningen av partier med lösare jordlager. GEOHYDROLOGI Nivåskillnaden mellan Tidans medelvattennivå och planerat område är mellan 2-4 meter, därmed finns ingen risk för översvämning från Tidan till programområdet. Inom området förekommer sankare partier där vattennivån är ytlig. I den geotekniska undersökningen har den fria vattenytan påträffats på djup mellan 0,2-0,9 meter under befintlig markyta. Lokalt omhändertagande av dagvatten Marken bedöms huvudsakligen som olämplig för infiltration dels p.g.a. jordens höga finjordshalt samt dels p.g.a. höga grundvattennivåer. Undantaget är vissa markområden i de högre belägna delarna i sydöstra delen av programområdet där djupet till grundvattennivån är större. Grundläggning Grundläggning av 1-2 plans byggnader bör kunna utföras utan grundförstärkningsåtgärder, hänsyn ska dock tas till eventuella uppfyllnader inom partier med lösare jordlager. Jorden är erosionsbenägen vilket kräver beaktande bland annat med avseende på schaktarbeten. RADON Radonmätning har i samband med den geotekniska utredningen utförts i 3 punkter inom området. Resultatet innebär att marken klassas som normalradonmark och byggnader ska utföras med radonskydd. 3 PM Geoteknik, 511-131, Siggestorp 3:1, 23 november 2011, BG AB, Bygg och Geokonsult AB 9 120

FORNLÄMNINGAR Enligt Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök finns inga kända registrerade fornlämningar eller kulturhistoriska lämningar inom programområdet. Det finns dock många fornlämningar som inte ännu är upptäckta och Länsstyrelsen kan besluta att en särskild arkeologisk utredning måste göras i samband med detaljplanearbetet. Behovet av en utredning görs utifrån en bedömning av hur troligt det är att okända fornlämningar kan finnas i det aktuella området. TRAFIK Vägnät Området kommer att anslutas till det kommunala vägnätet via Stallängsvägen. Stallängsvägen löper i norr-sydlig riktning in mot Tidaholms tätort respektive söderut mot Ljungbacken/Stenbacken. Buller Baserat på uppskattning av bullernivåer från Stallängsvägen bedöms inte programområdet störas av bullernivåer som överskrider aktuella miljökvalitetsnormer. CYKEL- OCH GÅNGVÄGAR Programområdet angränsar till Tidaholms gång- och cykelvägnät både i nordost via bostadsområdet samt i nordväst via gång- och cykelstråket till idrottsområdet. Genom programområdet går även den populära Åna-rundan som är ett promenadstråk längs med Tidan. Karta över befintliga gång- och cykelstråk i anslutning till programområdet. 10 121

Åna-rundan Åna-rundan följer Tidan genom ett vackert kulturoch lövskogslandskap och är 3,6 km lång. Ånarundans promenadväg ligger för det mesta invid själva ån, men inom programområdet viker promenadstigen in på en gammal traktorväg. Det finns ett pågående projekt att anlägga en gångbro över Tidan där ån kröker sig, strax norr om planområdet. Åna-rundan erbjuder en attraktiv och trevlig promenadstig i anslutning till Tidaholms tätort. 11 122

SERVICE Strax norr om programområdet finns ett idrottsområde med fotbollsplaner, tennisbanor och ishall. Närmsta livsmedelsbutik ligger ca 400 meter norr om programområdet. Övrig kommunal service i form av bibliotek, skola, förskola, vårdcentral och folktandvård finns 1,5 km norr om området i Tidaholms tätort. KOMMUNIKATIONER Tidaholm har goda förbindelser och kommunikationer med angränsande kommuner. Med buss nås Falköping och Skövde på ca 30 minuter. Från dessa orter nås tågtrafik med täta förbindelser till såväl Göteborg som Stockholm. Tidaholms resecentrum ligger ca 1,5 km norr om programområdet, därifrån går samtliga bussar i Västtrafiks regi såväl som lokala linjer inom kommunen. Närmsta busshållplats, Tidavallen, är belägen ca 400 meter norr om programområdet vid Ringvägen. Där går busstrafik mot såväl Skövde som Falköping. Strandskydd Området omfattas av 100 meter generellt strandskydd från Tidan. Strandskyddets syfte är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allmänhetens tillgång till strandområden. Syftet är också att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Strandskyddszonen omfattar både land, vatten och undervattensmiljö. Strandskyddet utgår från strandkanten och sträcker sig vanligtvis 100 meter i båda riktningarna. Kommunen får enligt 4 kapitlet 17 plan- och bygglagen bestämma att strandskyddet enligt 7 kapitlet miljöbalken ska upphävas för ett område i detaljplan. Förutsättningen är att det föreligger särskilda skäl och att intresset av att ta området i anspråk, på det sätt som avses med planen, väger tyngre än strandskyddsintresset. Med stöd av den lagstiftning som trädde i kraft 1 juli 2009 hävdar kommunen att delar av strandskyddet behöver tas i anspråk för stadens utveckling, vilket är mycket angeläget för hela 12 123

Tidaholms kommun. Att upphäva delar av strandskyddet skapar möjligheter för en ändamålsenlig struktur för bostadsområdet samtidigt som syftet med strandskyddet bevaras så långt det är möjligt. I det fortsatta planarbetet är det därför av stor vikt att redovisa de särskilda skälen till varför strandskyddet ska upphävas. Det bör omfatta en redovisning av berörda strandområdens värden ur strandskyddssynpunkt, överväganden om planutformning med hänsyn till strandskyddet, konsekvenserna av planen för den allemansrättsliga tillgängligheten samt livsvillkoren för djur och växtlivet samt hur intresset av att ta området i anspråk väger tyngre än strandskyddsintresset. Även motivering till avgränsningen av det område där strandskyddet föreslås upphävas bör göras i det fortsatta planarbetet. Teknisk försörjning Vatten- och avlopp Det befintliga VA-systemet klarar inkoppling av ett hundratal tillkommande villor på det kommunala vatten- och avloppsnätet. Det finns möjlighet att ansluta programområdet från två håll och i dagsläget låses ingen inkopplingspunkt för området. Det finns även fördelar med om området kopplas in från båda hållen eftersom det då blir rundmatning och därmed säkrare tillgång till vatten samt att tillräckligt flöde vid brandbekämpning säkerställs. Dagvatten Enligt den geotekniska undersökningen lämpar sig området inte för lokalt omhändertagande genom infiltration. Dagvattnet inom området föreslås därför omhändertas genom t.ex. anläggande av fördröjningsdamm innan det släpps ut i Tidan. Placering och omfattning av dessa behöver utredas i detaljplaneprocessen. Uppvärmning och el I dagsläget finns fjärrvärmeledningar i Ringvägen ca 400 meter norr om programområdet. Huruvida byggnationen i programområdet kommer att anslutas till fjärrvärmenätet kommer att utredas i ett senare skede. Anslutning till elnätet bedöms inte innebära några problem, det kan komma att behövas transformatorstation inför dragning av nya ledningar och fler kunder. Avfallshantering Utrymme för sopsortering förutsätts rymmas inom de privata fastigheterna och framkomlighet för avfallstransporter behöver säkerställas vid detaljplaneläggning. Vid eventuella grupphusbyggnationer bör möjligheten att samordna sopsorteringen ses över med exempelvis gemensamma miljöhus. 13 124

Områdesanalys För att definiera och tydliggöra områdets möjligheter, styrkor samt begränsningar har en övergripande områdesanalys genomförts. Områdesanalysen har utgått från Kevin Lynchs metod för rumslig analys som han förespråkar i boken The Image of the city. Enkelt förklarat handlar det om att beskriva området utifrån dess visuella struktur och hur platsen upplevs. Områdesanalysen görs utifrån dagens situation. Utifrån denna analys har sedan planförslaget tagits fram där hänsyn är tagen till de kvaliteter som området har. Elementen som tillämpas i denna analys är; Områden; fysiskt/visuellt avgränsade områden Noder; kopplingspunkter eller målpunkter Stråk; värdefulla stråk eller passager som kopplar samman knutpunkter Gränser/barriärer; fysiska eller visuella hinder, områdesgränser Landmärken; unika inslag som ger en orienterbarhet, karaktärsskapande för platsen Områdesanalys. 14 125

Planförslag Illustrationskiss över området. VISION Bostadsområde Bälteberga Nära staden granne med naturen. Boende i Bälteberga kommer att vara granne med naturen - då den finns strax intill tomtgränsen i form av såväl Tidan och skogen som ängar och promenad- och friluftsstråk. Genom att skapa bra anslutningar till det befintliga gång- och cykelvägnätet ges en närhet till stadskärnan. Bälteberga möjliggör att bo nära naturen men ändå nå stadens funktioner och kollektivtrafik via en kort promenad eller cykeltur. Det skapar förutsättningar för ett hållbart levnadssätt som är bra för såväl staden och miljön och som även tilltalar fler och fler människor. Planförslaget är uppdelat i två tydligt avgränsade områden eftersom ett låglänt avrinningsområde med en större bäck delar planområdet i mitten. Totalt medger planprogrammet en möjlig exploatering på ca 130-140 bostäder samt en större tomt för eventuell förskola/skola alternativt bostäder. Planförslaget visar på möjligheter att ta tillvara på områdets befintliga kvalitéer i samband med utformningen av en lekplats och friyta i mitten av område B. Planförslaget bygger på en övergripande struktur som möjliggör att en etapputbyggnad kan ske i sju steg beroende på efterfrågan och framtida möjligheter att exploatera med hänsyn till bland annat strandskyddet. Tidan är en betydande planeringsfaktor för områdets utformning. Samtidigt som den är ett rogivande element i landskapet utgör den en naturlig gräns och barriär mot väster. Strandskyddet medför vissa restriktioner för exploatering men inte nödvändigtvis ett hinder. Med undantag från etapp B6 kan området utvecklas utan att strandskyddet inskränks. Planförslaget förutsätter en ändring av Ånarundans sträckning, så att den går utmed Tidans strandkant. Om man därtill fastställer ett visst respektavstånd till bebyggelsen bör inte heller etapp B6 påverka strandskyddets intentioner negativt. För allmänheten i Tidaholm ger föreslagen utbyggnad en bättre kontakt med Tidan, utmed Ånarundan samtidigt som det knyter den tillkommande bebyggelsen till det befintliga på ett naturligt sätt. 15 126

Utformning BOSTÄDER Planskiss över området, etapp A till höger och etapp B till vänster. Planprogrammets syfte, och tanken med området är att exploatera området med villor. I ett större område som detta programområde är det positivt att kunna erbjuda och tillgodose olika önskemål när det gäller villabebyggelse. Planprogrammet möjliggör både mindre grupphusbyggnationer såväl som större villatomter med möjligheter till mer flexibla bostäder. Kvartersstruktur och tomtstorlek Planförslaget är uppdelat i två områden, A och B. Etapp A utgörs av den mark som idag är skog/nyligen avverkad skog i öster och etapp B utgörs av den mark som idag är åkermark i väst. Att den västra delen bedöms mer attraktiv med vackra vyer och utblickar samt närhet till Tidan behöver beaktas och är något att förhålla sig till i den vidare detaljplaneläggningen. Ett sätt att balansera ut attraktiviteten i området kan vara att planera för mindre och fler tomter där efterfrågan bedöms bli stor och på den lite mindre attraktiva marken i gengäld erbjuda lite större tomter med större flexibilitet i byggnation. Exempelvis bör det vara möjligt att bygga såväl större enplanshus som tvåvåningshus och alternativt suterränghus i de fall markförutsättningarna är sådana. Andra möjligheter att balansera efterfrågan på bostäder i området kan göras via differentierade tomtpriser. Målet är att kunna erbjuda olika typer av områden för att på så sätt tillgodose så många efterfrågningar som möjligt på olika typer av boende. Exempelvis kan mindre grupphusbostäder som kräver mindre tomtytor, i gengäld få en gemensamhetsyta. Större tomter ger ett mindre behov av gemensamhetsytor och den som hellre rår om sig själv får bättre möjlighet att göra detta med en större tomt med fler möjligheter. Att titta på efterfrågan och behov inför en detaljplanering och exploatering av området är av stor vikt. Det skapar möjligheter för att i vissa områden kunna hålla nere tomtytorna och även skapa 16 127

förutsättningar för annan bebyggelse än den typiska friliggande villan. Många människor uppskattar sitt egna hus men man kanske inte har behov av en stor tomt som ska skötas. Då kan marklägenheter med gemensamma uteplatser vara ett bra alternativ. Gruppbyggda radhus eller parhus kan innebära en lägre boendekostnad men ändå vara mer attraktivt för människor som inte vill bo mitt i stan men ändå ha nära till grannar. I de mindre attraktiva markområdena går det att tillgodose både de som vill ha en egen tomt med egna ytor liksom i de mest attraktiva lägena kan man skapa förutsättningar för mer gemensamma byggnadssätt som ger en yteffektivitet samtidigt som det gynnar samhörigheten i området. SERVICE I dagsläget finns det behov ny skola, förskola i Tidaholm och lokalisering utreds. Inom planprogrammet finns det möjligheter till flexibel utformning och markanvändning av etapp A1. Detta område längst öster ut, utmed Stallängsvägen är det område som bäst lämpar sig för annan verksamhet såsom omsorgsverksamhet eller service, dels då tomten ligger nära Stallängsvägen vilket minskar attraktiviteten men främst då det innebär kortast sträcka för leveranser och även transporter i det fall det skulle bli skola eller förskola. Att spara på delar av A1b området och avvakta framtida lokalbehov gör att tallskogen bevaras för tillfället och utgör ett respektavstånd mellan den befintlig bebyggelse och den nytillkomna villabebyggelsen. Möjligheten att bygga något annat än privata bostäder försvinner inte eftersom det exempelvis kan planläggas med bestämmelsen BS (Bostäder och Omsorgsverksamhet). I planskissen är området norr om matargatan illustrerat som en förskole tomt på ca 10 000 kvm men hela etappen A1 skulle kunna nyttjas som service. FRIYTOR, LEK Delar av programområdet kommer inte att vara möjliga att exploatera med bostadstomter varför dessa kommer att utgöra naturliga friytor mellan de tillkommande bostadsområdena. Utformningen av dessa behöver beaktas för att de ska kunna skötas på ett bra sätt. Inom programområdet föreslås att förhöjningen med stenmuren som sträcker sig från väst till öst sparas och används som allmän platsmark i form av lek- och naturområdet. Det skapar ett värde för boende i området såväl som kommunens invånare som passerar området i samband med användandet att promenadstråket Ånarundan. Illustration över lek och naturområdet, i mitten av planområdet. 17 128

BUFFERTZON Då Stallängsvägen är en relativt trafikerad väg så föreslås att man i det kommande detaljplanearbetet placerar en buffertzon längs med vägen. Buffertzonen behöver inte betyda att man gör det till allmän platsmark utan det kan fortfarande mycket väl ha användningen Bostäder eller Omsorgsverksamhet, men bostadshus och lekområden bör inte placeras inom zonen utan kanske bör den avsättas för förrådsbyggnader, hämta- lämnafunktioner eller parkeringsytor. Etappindelning och exploateringsgrad Etappindelningskarta. Föreslagen utbyggnad av bostadsområdet är anpassad för att byggas ut i sju etapper. Om man väljer att gå vidare med detaljplanearbete för området måste nödvändigtvis inte detta följa de föreslagna utbyggnadsetapperna. Tidsmässigt är utbyggnaden tänkt att följa etappernas numrering med undantag för etapp A2. För denna etapp finns en viss osäkerhet om huruvida markförhållandena är tillräckligt bra för bostadsändamål, något som föreslås utreda i samband med planläggning av etapp A1. A1a ca 20 villor, service 28 000 kvm A1b ca 8 villor, service 11 000 kvm, lek/natur Etappen ansluter till Stallängsvägen med liknande struktur som intilliggande villaområde. Här föreslås större villatomter med generösare byggrätter. Markområdet A1b, norr om matargatan ligger i utmärkt läge för en förskola som kan smälta in bra i den tallskog som finns. Området söder om vägen är i första hand tänkt som villabebyggelse men skulle vid behov kunna användas som större skoltomt. I och med exploatering av området ingår en uppfräschning av befintligt natur/lekområde närmast den befintliga bebyggelsen. 18 129

A2 ca 12 villor Här finns möjligheter att exploatera området ner mot bäcken beroende på aktuella markförhållanden. Skulle markförutsättningarna inte medge hela området för byggnation finns alternativet att bara exploatera den östligaste gatan som en återvändsgränd med vändplan. B1 ca 20 villor/grupphus Första etappen för område B ligger på en liten kulle. Här måste hänsyn tas till trädridån i norr och eventuellt en liten del som kan ligga inom strandskyddat område. För att utnyttja marken väl bör möjligheterna med grupphusbebyggelse utredas. Etappen är beroende av att en stor del av matargatan byggs ut. B2 ca 15 villor Etappen ligger på åkermark och innebär utbyggnad av den sista etappen av matargatan. Tomterna är de enda i området som har utfart mot matargatan och detta bör beaktas vidare i detaljplanen sett till hur utfarter placeras och förgårdsmark regleras. Gatan avslutas i en tillfällig vändplats, som sedan byggs ihop i och med etapp B5. Etappens tomter i söder avgränsas av stenmuren som ska bevaras. B3 ca 15 villor/grupphus Liknande etapp som B1 med möjligheter till grupphusbebyggelse. I denna etapp är det lämpligt att utforma lek- och naturområdet som är den centrala allmänna platsen inom planområdet. Lokalgatan skär igenom stenmuren och detta måste hanteras i detaljplanen. Vi utformning av området ska åkerholmarna om möjligt bevaras och utvecklas i samband med exploateringen. B4 ca 15 villor Liknande etapp som B2. Etappen avslutar stadens exploatering i söder. B5 ca 12 villor Etappen ligger på åkermark och är anpassat att följa strandskyddsgränsen på 100m. Etappen kopplar samman vändplatserna i etapperna B2 och B4 så att en rundkörning möjliggörs. Först i denna etapp påverkas befintliga dragningen av Åna-rundan som då istället bör anläggas utmed Tidan. B6 ca 25 villor Etappen ligger på åkermarken närmast Tidan. Denna etapp är möjlig att exploatera under förutsättning att strandskyddet till viss del upphävs. För detta krävs att kommunen kan visa på att det finns särskilda skäl och att intresset av att ta området i anspråk väger tyngre än strandskyddsintresset. Här är det mycket viktigt att utreda gränsen mellan kvartersmark och allmän platsmark för att säkerställa Åna-rundans kvaliteter och allmänhetens tillgänglighet. 19 130

Trafik VÄGNÄT Programområdet föreslås ansluta till det befintliga vägnätet via Stallängsvägen öster om området. Infarten är placerad med hänsyn till infarten till Siggestorps återvinningscentral på motsatt sida av Stallängsvägen samt med hänsyn till topografin. Det har även varit viktigt att placera infarten så nära tätorten som möjligt för att stärka upplevelsen av att området är en del av Tidaholm och det befintliga intilliggande bostadsområdet. Karta över gatustrukturen. Inom området föreslås olika typer av gator för att dels tydliggöra hierarki och även för att motverka höga hastigheter inom bostadsområdet. Onödigt breda gatuområden lockar till höga hastigheter, 20 131

vilket inte är önskvärt särskilt inte i ett område med villabebyggelse och direktutfarter. Området försörjs därför lämpligtvis med en matargata med en bredd på 6,5 meter, vid vilken det finns en trädallé med utrymme för kantparkering vid behov samt en separat gång- och cykelväg. För de så kallade lokalgatorna görs bedömningen att gatan kan smalnas av till minst 5,5 meter då dessa gaturum inte trafikeras i samma utsträckning som matargatan. Då trafikmängden är mindre så bedöms det inte heller finnas behov av en separat gång- och cykelväg, utan oskyddade trafikanter som cyklister och gående bedöms kunna färdas på körbanan. Detta bör även hålla hastigheterna i området nere. Förutsättningen för att kunna minska gaturummet är att transporter och avfallshantering ändå kan angöra samtliga områden utan problem eller risker. Detta bör vara genomförbart genom att exempelvis inte bygga återvändsgator och kanske även med gemensam sophantering. Utformningen av lokalgatan kan även tillämpas i de områden som anges som gårdsgata, dock kan det vara lämpligt att se över dessa och om möjligt utforma de så att det är tydligt att trafik sker på de oskyddade trafikanternas villkor. TRAFIKALSTRING För att få en ungefärlig siffra på hur mycket ny trafik området kommer att generera har en översiktlig beräkning av områdets trafikalstring utförts med hjälp av Trafikverkets trafikalstringsverktyg. Verktyget bygger på antaganden om färdmedelsval beroende på bland annat områdets bebyggelsetyp, läge i staden och möjlighet till kollektivtrafik samt gång- och cykelstråk. Som indata är området beräknat med en exploatering på 130 bostäder samt 100 förskoleplatser. Resultatet visar på att området totalt kommer att alstra ca 1 600 resor per dygn (exklusive nyttotrafik såsom sophämtning etc.). Färdmedelsvalen förväntas fördela sig enlig följande: 940 resor/dygn sker med bil 70 resor/dygn sker med kollektivtrafik 220 resor/dygn sker med cykel 360 resor/dygn sker till fots 10 resor/dygn sker på annat sätt Av de totala trafikalstringen står förskolan för ca 40% (ca 650) till och från området medans bostäderna kommer att stå för 60% (ca 950). 21 132

GÅNG- OCH CYKELVÄGNÄT Karta över gång- och cykelstråk. Åna-rundan är den mest karaktäristiska gångvägen i området och är ett mycket populär och omtyckt rekreationsstråk i Tidaholm, därav är planprogrammets förutsättning att Åna-rundan bevaras. Den exakta placeringen av själva stråket kan komma att påverkas och förändras om det blir aktuellt med byggnation väster om den befintliga traktorvägen. Byggnationen av bostäder väster om traktorvägen påverkas av huruvida det kommer att vara möjligt att få dispens från det aktuella strandskyddet som gäller idag. Oavsett om strandskyddet upphävs så kommer bostadsområdet inte att nå ända fram till Tidan utan ett utrymme för allmänheten utmed Tidan kommer att bevaras. Omfattningen av detta område kommer att utarbetas i det vidare planarbetet. Se mer under rubriken strandskydd. Programmet föreslår att det längs huvudgatan i området anläggs en separerad gång- cykelväg för att säkerställa en god trafikmiljö för oskyddade trafikanter som ska ta sig inom, samt till och från området. Denna gång- cykelväg kommer att ansluta till de befintliga gång- cykelvägarna i nordost och i nordväst. Då det är viktig att det nya området får bra kopplingar till tätorten och områden norrut kan det behövas åtgärder på de befintliga gång- och cykelvägarna. Exempelvis kan beläggning och belysning behöva ses över för att stråken ska vara tillgängliga och attraktiva för alla. 22 133

Behovsbedömning EG-direktivet om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan, 2001/42/EG, syftar till att sörja för en hög nivå på skyddet av miljön och bidra till att integrera miljöaspekter i utarbetandet och antagandet av planer och program för att främja en hållbar utveckling. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB för planer och program) enligt PBL 5:18 och MB 6.11-18 skall upprättas om detaljplanens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Behovsbedömning är den analys som leder fram till ställningstagandet om huruvida en miljöbedömning behöver göras för planen eller inte. Ett program enligt PBL är ingen självständig handling som ska antas av kommunen utan programmet ingår som en del i planarbetet. Därför finns inte något krav på att ett planprogram ska genomgå en miljöbedömning. Samlad bedömning Det efterföljande detaljplanearbetet i området som omfattas av detta planprogram, Bälteberga, kommer att medge förändringar som i olika grad kan påverka miljö, hälsa, hushållning med mark, vatten och andra resurser. Tidaholms kommun bedömer utifrån dagens värderingar och kunskapsnivå att omvandlingen från åkermark och skogsmark till bebyggelse med bostäder, inte innebär någon betydande påverkan på miljön enligt den definition som anges i miljöbalken. Därmed behöver en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap miljöbalken inte upprättas. Programförslaget utförs i enlighet med gällande översiktsplan och den fördjupade översiktsplanen Framtidsplan 2020 för Tidaholms stadsbygd, där alternativa lägen för bostadsbebyggelse tas upp. Det redovisas därför inga alternativa lägen i detta planprogram. Att en miljökonsekvensbeskrivning inte görs innebär inte att planens konsekvenser inte utreds eller uppmärksammas. Miljöfrågorna integreras i detaljplanen där relevanta frågor beskrivs och dess konsekvenser redovisas. Under detaljplaneprocessen är ambitionen att minimera projektets negativa påverkan på miljön och eventuella behov av skyddsåtgärder föreskrivs som planbestämmelser eller fastläggs i avtal. Den ordinarie detaljplaneprocessen innebär att berörd allmänhet, föreningar och myndigheter får insyn och möjlighet att påverka vid flera tillfällen. Hur synpunkterna beaktas sammanfattas i ordinarie samrådsredogörelser och utlåtanden. Problemavgränsning och fortsatta utredningar I det fortsatta planarbetet finns behov av att utreda; Detaljerade geotekniska förutsättningar, främst i det sanka skogsområdet för att klarlägga förutsättningar för bostadsbebyggelse samt för ny sträckning av Åna-rundan Möjlighet till avsteg/dispens från strandskydd Dispens för ingrepp på stenmur och åkerholmar som planförslaget innebär Miljömål och miljökvalitetsnormer MILJÖMÅL Vi i Sverige ska lösa våra miljöproblem nu och inte lämna över dem till kommande generationer, det har riksdagen beslutat. Sveriges 16 nationella miljökvalitetsmål är riktmärken för detta miljöarbete och beskriver önskade tillstånd i miljön. 23 134

Det svenska miljömålssystemet består av ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och tjugofyra etappmål. Generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska vara uppnådda 2020, med undantag av målet Begränsad klimatpåverkan som ska vara uppnått 2050. De mest aktuella miljömålen att beakta i det kommande arbetet för detta programområde bedöms vara; God bebyggd miljö - "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas." Ett rikt växt- och djurliv - "Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd." Levande sjöar och vattendrag - "Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas." MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormer som begrepp infördes med miljöbalken 1999. Normerna infördes som ett nytt styrmedel för att komma till rätta med störningar från så kallade diffusa utsläpp, exempelvis från transporter. Miljökvalitetsnormernas syfte är att skydda människors hälsa och miljön samt att uppfylla krav som ställs genom vårt medlemskap i EU. Miljökvalitetsnormerna ska inte förväxlas med miljökvalitetsmålen, som beskriver det tillstånd som det samlade miljöarbetet ska leda till. Miljökvalitetsmålen är oftast mer långtgående. Utgångspunkten för en miljökvalitetsnorm är att den tar sikte på tillståndet i miljön och vad människan och naturen bedöms kunna utsättas för utan att ta alltför stor skada. Det finns idag miljökvalitetsnormer för; buller luft vattenkvalitet. Kommuner och myndigheter har huvudansvaret för att normerna följs, men ett visst ansvar finns även hos olika verksamhetsutövare. Enligt miljöbalken ska alla ha kunskap om sin miljöpåverkan och självmant utföra rimliga åtgärder för att begränsa verksamhetens hälso- och miljöpåverkan. Ansvaret ökar med verksamhetens storlek och miljöpåverkan. Miljökvalitetsnormerna ska följas när kommuner och myndigheter planerar och planlägger, bedriver tillsyn och ger tillstånd till att driva anläggningar. Hur beslutande myndighet ska förhålla sig till normer vid planering eller prövning av nya och ändrade verksamheter regleras bland annat i planoch bygglagen, väglagen, lag om byggande av järnväg samt i miljöbalken. 24 135

Fortsatt handläggning/planarbete Planprogrammet skickas under samrådstiden till berörda förvaltningar, myndigheter, föreningar och sakägare. Programmet finns även tillgängligt på kommunens hemsida och i stadshuset. Inkomna synpunkter sammanställs och bemöts i en samrådsredogörelse och planförslaget revideras vid behov. Därefter beslutar miljö- och byggnadsnämnden om det är lämpligt att godkänna planprogrammet som ett beslutsunderlag för vidare detaljplaneläggning. Tidplan 2016 Februari Mars April Maj Juni Miljö- och byggnadsnämnden godkänner programmet för samråd Samrådstid inklusive samrådsmöte Samrådsredogörelse tas fram och eventuella revideringar av programmet görs Miljö- och byggnadsnämnden tar ställning till programmet och beslutar att godkänna programmet som planeringsunderlag till framtida detaljplaner Illustrationskiss över området, vy österifrån. 25 136

1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-05-10 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2016/115 51 Beslut om svar på remiss bostadsstrategiskt program Sammanfattning av ärendet Programmet innehåller riktlinjer som, i enlighet med lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, ska grundas på en analys av bostadsmarknaden, efterfrågan och demografin i kommunen. Utöver lagkravet redovisas i programmet även relevanta kommunala, regionala och nationella mål, planer och program samt förslag till åtgärder för att hantera bostadsförsörjningen. I bilagan finns underlag som kommer från barn- och utbildningsförvaltningen, t.ex. antalet barn i förskolan. Programmet utgår i övrigt från kommunernas bostadsförsörjningsansvar och tar inte specifikt upp något som berör barnoch utbildningsnämndens ansvarsområde, t.ex. lokalisering av skolor. Förvaltningen vill dock framhålla vikten av att hänsyn även tas till behovet av förskolor och skolor när bostäder planeras. De framtagna riktlinjerna i avsnitt 4 är tydliga och relevanta i förhållande till målen. Punkterna 1.4, 1.5 och 2.3 kan dock vara svåra att följa upp och utvärdera då det inte framgår närmare vad som ska göras, eller på vilket sätt. Det kan därför finnas anledning att se över om det går att förtydliga och konkretisera dem. Förvaltningen har inga övriga synpunkter att framföra på Bostadsstrategiskt program. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Remiss bostadsstrategiskt program, nämndsekreterare Jenny Beckman, 2016-04-19. Riktlinjer Bostadsstrategiskt program 2016-2020. Bilaga till Bostadsstrategiskt program 2016-2020. Tjänsteskrivelse Remiss bostadsstrategiskt program 2016-2020, handläggare ElsieMarie Sjögren, 2016-04-05. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att lämna ovanstående synpunkter på Bostadsstrategiskt program 2016-2020 till miljö- och byggnadsnämnden. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att lämna ovanstående synpunkter på Bostadsstrategiskt program 2016-2020 till miljö- och byggnadsnämnden. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 137

1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2016-04-19 Ärendenummer 2016/115 Till barn- och utbildningsnämnden Jenny Beckman 0502-60 61 05 jenny.beckman@tidaholm.se Remiss bostadsstrategiskt program Ärendet Miljö- och byggnadsnämnden godkände 2016-03-16 ett underlag till Bostadsstrategiskt program 2016-2020 för samrådsremiss. Barn- och utbildningsnämnden ska senast den 2016-05-20 inkomma med eventuella synpunkter. Beslutsunderlag Riktlinjer Bostadsstrategiskt program 2016-2020. Bilaga till Bostadsstrategiskt program 2016-2020. Tjänsteskrivelse Remiss bostadsstrategiskt program 2016-2020, handläggare ElsieMarie Sjögren, 2016-04-05. Utredning Programmet innehåller riktlinjer som, i enlighet med lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, ska grundas på en analys av bostadsmarknaden, efterfrågan och demografin i kommunen. Utöver lagkravet redovisas i programmet även relevanta kommunala, regionala och nationella mål, planer och program samt förslag till åtgärder för att hantera bostadsförsörjningen. I bilagan finns underlag som kommer från barn- och utbildningsförvaltningen, t.ex. antalet barn i förskolan. Programmet utgår i övrigt från kommunernas bostadsförsörjningsansvar och tar inte specifikt upp något som berör barnoch utbildningsnämndens ansvarsområde, t.ex. lokalisering av skolor. Förvaltningen vill dock framhålla vikten av att hänsyn även tas till behovet av förskolor och skolor när bostäder planeras. De framtagna riktlinjerna i avsnitt 4 är tydliga och relevanta i förhållande till målen. Punkterna 1.4, 1.5 och 2.3 kan dock vara svåra att följa upp och utvärdera då det inte framgår närmare vad som ska göras, eller på vilket sätt. Det kan därför finnas anledning att se över om det går att förtydliga och konkretisera dem. Förvaltningen har inga övriga synpunkter att framföra på Bostadsstrategiskt program. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslås besluta att lämna ovanstående synpunkter på Bostadsstrategiskt program 2016-2020 till miljö- och byggnadsnämnden. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: charlotte.daremark@tidaholm.se www.tidaholm.se 138

REMISSVERSION 1 BOSTADSSTRATEGISKT PROGRAM 2016-2020 RIKTLINJER Remiss april 2016 Antagen av kommunfullmäktige xx-xx-2016 139

Bostadsstrategiskt program 2016-2020 ElsieMarie Sjögren Peter Lann Kjell Jonsson Bengt Höglander Anna-Lena Skatt Mattias Andersson Annika Andersson Programsamordnare och skrivare Miljö- och byggchef Teknisk chef Socialchef Omvårdnadschef VD Tidaholms Bostadsbolag Tidaholms Bostadsbolag Privata fastighetsägare, Andersson & Andersson Mäklarbyrå, Svensk Fastighetsförmedling 2 140

Innehållsförteckning Inledning... 5 1. Sammanfattning av planeringsunderlaget och analysen... 6 2. Varför bostadsstrategiskt program?... 7 Uppdrag... 7 Kommunens ansvar... 7 Syftet... 7 Kommunala verktyg... 7 Aktiv markpolitik... 8 God planberedskap... 8 Offensiv och aktiv marknadsföring av kommunen som boendeort och familjestad... 8 Kommunens allmännyttiga bostadsbolag... 8 Varför riktlinjer för bostadsförsörjning... 8 3. Mål, strategier och riktlinjer... 9 Relevanta nationella mål... 9 Kommunens vision och målområden... 9 Strategin för Tidaholms Bostads AB... 10 4. Riktlinjer bostadsförsörjning... 11 1 Planering- och exploatering... 11 2 En god service till byggherrar... 12 3 Kommunens markinnehav och beredskap... 12 4 Social hållbarhet... 12 5 Attraktiv och hållbar kommun... 12 6 Demokrati och jämställdhet... 13 5. Uppföljning av mål och riktlinjer... 13 6. Genomförandestrategier programperiod 2016-2020... 13 Var ska vi bygga?... 14 Marknadsföring... 14 Antagna / godkända detaljplaner... 15 Nya detaljplaner... 15 Pågående planprogram... 15 Ounyttjade byggrätter i gällande detaljplaner... 16 Kungslena, uppdrag att upprätta planprogram... 16 3 141

7 Kommunägd mark... 19 Tidaholms tätort... 20 Landsbygden... 21 4 142

Inledning För att möta framtida behov av bostäder och kommunens ansvar för bostadsförsörjning har mål och riktlinjer tagits fram som grundar sig i lagen om kommunalt bostadsförsörjningsansvar. Lagen fick en ny lydelse den 1 januari 2014 1, som innebär att förutom att redovisa den lokala bostadsförsörjningen, även ska redovisa förutsättningarna hur hänsyn tagits till regionala och nationella mål, planer och program som är relevanta för bostadsförsörjning. Riktlinjerna ska antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod. Det bostadsstrategiska programmet är ett av kommunens verktyg för en långsiktig utveckling av bostäder i Tidaholms kommun. Riktlinjerna ska fungera som ett stöd vid strategiska ställningstaganden kring fysisk planering och stadsutvecklingsprojekt. För att öka rörligheten och tillgången på bostadsmarknaden måste utbudet av bostäder möta efterfrågan på såväl lägenheter med hiss som lägenhetsstorlek i attraktiva lägen och med goda möjligheter till täta turer med kollektivtrafik. Det tillsammans är av stor betydelse för att Tidaholm ska betraktas som en attraktiv plats att bo och leva i. På grund av Tidaholms geografiska läge och möjlighet till kvalificerade arbetstillfällen är det svårt att konkurrera på den regionala bostadsmarknaden. Det är därför av stor betydelse att kommunen arbetar målinriktat med att skapa trivsamma bostadsmiljöer, attraktiva fysiska miljöer och mötesplatser som ett konkurrensmedel för att behålla kommunens invånare men även att locka nya invånare. Ett målområde i fördjupad översiktsplan för Tidaholms stadsbygd 2020 är att Tidaholms skall utvecklas till en attraktiv stad att bo i. Bostadsplanering handlar även om att möta invånarnas behov av bostäder och hur det ska tillgodoses i livets olika skeden. Det handlar inte bara om att bygga nya bostäder utan lika mycket om att höja attraktiviteten i befintliga bostadsområden som ökad tillgänglighet till boendet och att skapa sociala ytor för samvaro i utemiljön. Som underlag för det bostadsstrategiska programmet har uppgifter hämtats från SCB och SCB:s Bostadspak. Därutöver har kommunen en gång per år från 1998 fört egen statistik över tillgång och efterfrågan på lägenheter. Statistiken har grundats på årliga kontakter med fastighetsägare och mäklare. För att få referenser vid samma tidpunkt har varje år samma frågor ställts; som antalet vakanta lägenheter, efterfrågan på lägenheter, vilka lägenhetsstorlekar som efterfrågas, vilken ålderskategori som efterfrågar lägenhet, samt var i kommunen de söker lägenhet. Kommunen har genom de årliga kontakterna med fastighetsägare och mäklare skaffat sig en bra kartläggning av efterfrågan på lägenheter och kommit fram till att efterfrågan är störst inom en radie på 500 meter från Gamla torget, vilket det varit sedan 5-6 år tillbaka. Kommunen har även bjudit in till rundabordssamtal med fastighetsägare, byggherrar, mäklare, banker och hyresgästföreningen. Vid dessa möten har även presidierna i kommunstyrelsen, miljö- och byggnadsnämnden, social- och omvårdnadsnämnden och tekniskanämnden deltagit. 1 Lag 2013:866 5 143

1. Sammanfattning av planeringsunderlaget och analysen Behovs- och marknadsanalysen (bilaga) kan sammanfattas i att det råder en akut brist på lägenheter i centrala Tidaholm, samt att det finns en efterfrågan av geografiskt spridda och attraktiva tomter för villor, både i staden och på landsbygden och då framför allt i Ekedalen och Kungslena. SCB:s befolkningsstatisik visar att Tidaholms kommun från 31 december 2014 till 2015 ökat med 52 personer. Befolkningsprognosen 2016-2025 visar en ökning med ca 55 personer per år fram till 2025. Under prognostiden ökar antalet personer mellan 25-44 år och personer över 65 år. Från att ha en haft negativt nettoinflyttning 2010-2012 var det en positiv nettoinflyttning med 28 personer 2015. Antalet hushåll har ökat med 76 hushåll där en- och tvåfamiljshushållen utgör 70,9 % av det totala antalet hushåll. Antalet hushåll och flyttnettot ger en indikator på hur många lägenheter som behövs. Lägenheter behövs för ungdomar, äldre, barnfamiljer och nyanlända. För att få omflyttning i befintligt bostadsbestånd måste nya lägenheter byggas, vilket frigör lägenheter och småhus i det äldre bostadsbeståndet. Antalet personer som pendlar till andra kommuner är hög, samtidigt som det visar på att många väljer att bo i Tidaholm och pendla för att arbeta i en annan kommun. För att möta den stora efterfrågan på lägenheter med hiss finns ett behov av att tillsammans med fastighetsägarna inventera tillgängligheten till bostaden och hur den kan anpassas för att möta den stora efterfrågan. Till följd av oroligheter i världen och en ökad ström av asylsökande kommer det att finnas ett stort behov av bostäder för nyanlända som placeras i kommunen. Enligt behovsanalysen uppskattas behovet av lägenheter för nyanlända till ca 50 lägenheter/år under de två närmaste åren. Utmaningen i kommunen liksom de flesta kommuner är det stora antalet äldre som präglar befolkningsstrukturen och den stora påverkan de har på bostadsmarknaden. En stor del av de äldre bor idag i småhus. Småhus som kommer ut till försäljning leder i stor utsträckning till en ökad omsättning på bostadsmarknaden. Idag finns inget behov av att bygga särskilda boende för äldre. Efterfrågan har minskat vilket innebär att avdelningar har stängts tillfälligt. Eftersom kommunen inte äger lämplig mark att bygga på i centrala Tidaholm har kommunen små möjligheter att påverka en bebyggelseutveckling som motsvarar efterfrågan på lägenheter i centrala Tidaholm. Enligt marknads- och behovsanalysen kan det sammanlagda behovet av lägenheter och villor under programperioden 2016-2020 uppskattas till mellan 175 till 200 lägenheter varav 20 till 25 småhustomter. Att antalet småhustomter inte har uppskattas högre beror bland annat på att när nya lägenheter tillskapas blir äldre småhus till salu, samt genom erfarenheter av tomtförsäljning bakåt i tiden. För att Tidaholm ska vara ett alternativ som boendeort till Jönköping är det av stor betydelse att riksväg 26/47 håller en hög standard. Riksväg 26/47 är även av stor betydelse för fjärrtransporter något som kräver att vägen ges en hög prioritet i det nationella vägsystemet. Det är även betydelsefullt att riksväg 26 mot Skövde håller en hög framkomlighet och standard. Bra kollektivtrafikförbindelser är en förusättning för att Tidaholm ska utvecklas som en alternativ boendeort i regionen. 6 144

2. Varför bostadsstrategiskt program? Varje kommun ska med riktlinjer planera för en god bostadsförsörjning som möter efterfrågan på bostäder. Syftet är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder samt att främja att ändamålsenliga åtgärder förbereds och genomförs. Uppdrag Kommunstyrelsen gav 2013-11-06 i 178 miljö- och byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram ett utkast till ett bostadsstrategiskt program. Målet är att det bostadsstrategiska programmet kan antas av kommunfullmäktige hösten 2016. I maj 2014 presenterades ett utkast till komunstyrelsen, som var mycket nöjda med underlaget. I maj 2014 bjöd kommunen även in till ett rundabordssamtal och presentation av behovs- och marknadsanalysen, samt pågående planarbete. Vid mötet deltog politiker, fastighetsägare, mäklare, banker och Hyresgästföreningen. Kommunens ansvar Enligt lagen om bostadsförsörjning ska alla kommuner planera för en bostadsförsörjning så att alla invånare har tillgång till goda bostäder. Från 1 januari 2014 gäller reviderad och tydligare lag om kommunernas ansvar för bostadsförsörjning. En nyhet i lagen är bland annat att bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet införs som ett allmänt intresse i plan- och bygglagen 2 (PBL) samt att länsstyrelsen och andra regionala organ ska ges tillfälle att yttra sig. Kommunen har även ett ansvar enligt socialtjänstlagen (Sol) och lagen om stödet och service för vissa funktionshinder (LSS) att tillgodose behovet av bostäder för utsatta grupper. Syftet Riktlinjernas främsta syfte är att tydliggöra kommunens inriktning för planering av bostäder och utveckling av befintligt bostadsbestånd enligt plan- och bygglagen 2 kap 3 punkt 5. Det interna syftet är att skapa en gemensam plattform för kommunala nämnder, styrelser och bolag. Det externa syftet är att visa kommunens intentioner för marknadens aktörer. Programmet skall även vara vägledande vid bostadsfrågor i kommande översiktsplan så att mål och riktlinjer harmoniserar. Ett syfte är även att få en helhetsbild över utveckling av bostadsmarknaden. Kommunala verktyg De verktyg kommunen kan arbeta med i bostadsplaneringen är: En aktiv markpolitik genom markförvärv och markanvisning. God planberedskap i form av översiktsplaner, fördjupade översiksplaner och detaljplaner. Samarbete mellan förvaltningar, nämnder, Tidaholms Bostads AB och privata fastighetsägare. Kunskap och information om bostadsmarknaden och befolkningsutvecklingen i kommunen. Offensiv och aktiv marknadsföring av kommunen som boendeort och familjestad. Tidaholms kommunala bostadsbolag TBAB 2 PBL 2 kap 3 PBL 7 145

Aktiv markpolitik Kommunens markinnehav utgör ytterligare ett verktyg för att påverka bostadsmarknaden och bostadsbyggandet. Kommunens markinnehav och satsning på nya markförvärv i strategiska lägen påverkar kommunens möjligheter att styra bostadsbyggandet. Idag saknas en framförhållning och riktlinjer vid försäljning, köp av mark och markanvisning. Det saknas även en tydlig ansvarsfördelning om vem kunderna ska vända sig till vid kontaker med kommunen. Tillgången på kommunal mark är på många sätt en grundläggande förutsättning för samhällsutvecklingen. Ett annat skäl till att kommunen ska äga mark är att tillgodose allmän rekreation samt att bevaka särskilda natur- och kulturvärden. Men även att erbjuda planlagd tomtmark för företag, mark för bostäder och infrastruktur samt att kunna tillgodose mark för särskilda boendeformer. Kommunen har idag ett stort markinnehav i direkt anslutning till Tidaholms tätort. Kommunen äger därutöver mark i Ekedalen och endast mindre områden i övriga tätorter och på landsbygden, sid 20. God planberedskap En viktig utgångspunkt vid planering av bostäder är att kommunen inte ensam ansvarar för en god bostadsförsörjning till kommunens invånare. Det är kommunen som genom sin planering (planmonopolet) ger marknaden förutsättningar och ramar för kunna bygga bostäder. Därefter är det kommunens bostadsbolag och övriga aktörer på bostadsmarknaden som står för att bygga lägenheter. Kommunens planmonopol är av stor vikt för att bedriva lokal bostadspolitik och planera för goda bostadsområden vilket ska avspegla sig i mål och riktlinjer, vilket kommer att tas fram i detta bostadsstrategiska program. Kommunen har idag ingen aktuell kommunomfattande översiktsplan men kommer under hösten 2016 att påbörja arbetet med att ta fram en ny översiktsplan. För Tidaholms stadsbygd finns en fördjupad översiktsplan antagen av kommunfullmäktige i december 2009. I planen finns bland annat mål och riktlinjer för boende och grönstruktur, samt utpekade utbyggnadsområden för bostäder. Offensiv och aktiv marknadsföring av kommunen som boendeort och familjestad Tidaholms kommun kan genom en aktiv marknadsföring skaffa sig fördelar som en bra kommun att bo i för barnfamiljer och studenter. Kommunens allmännyttiga bostadsbolag För Tidaholms kommun är Tidaholms Bostads AB ett viktigt redskap i bostadsförsörjningen, både genom att företaget har ett stort socialt ansvar men även för samhällsutvecklingen genom direktiv från kommunen när det är en stor brist på lägenheter. Allmännyttiga bostadsbolag i Sverige ska helt eller till större delen ägas av kommunen och verksamheten bedrivas enligt affärsmässiga principer. Att bygga bostäder till rimliga priser för alla, oavsett inkomstgrupp eller samhällsklass är allmännyttans ursprungliga och mest grundläggande uppgift. Varför riktlinjer för bostadsförsörjning Riktlinjerna är av strategisk betydelse för kommunens förutsättningar att skapa goda bostäder för alla. Som underlag för att ta fram riktlinjer har kommunen tagit fram ett planeringsunderlag med behovsoch marknadsanalys av bostadsmarknaden, som omfattar såväl befintligt bostadsbestånd som behov av nya bostäder. 8 146

Riktlinjerna ska dels utgöra ett internt underlag för politiker och tjänsteman som ett externt underlag för fastighetsägare och byggherrar. Det bostadsstrategiska programmet innehåller en bedömning av hur många nya bostäder som måste byggas för att möta efterfrågan, samt när de planeras att byggas och riktlinjer. 3. Mål, strategier och riktlinjer Det finns nationella, regionala och kommunala mål som tillsammans med lagen om bostadsförsörjning utgör utgångspunkt för kommunernas arbete med bostadsförsörjning. Relevanta nationella mål Det nationella målet för bostadsmarknadspolitiken är en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett behov av bostäder som svarar mot behoven. Regeringsmål för samhällsbyggande är att: En hållbar samhällsplanering ska ge förutsättningar för en från social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden och en långsiktig god hushållning med naturresurser och samtidigt skapa förutsättningar för ett hållbart byggande och en god ekonomisk tillväxt. Det finns nationella mål och delmål för integration och diskriminering. Ett delmål som är relevant för fysisk planering är: Ett effektivt system för mottagande och introduktion för nyanlanda. En positiv utveckling i stadsdelar med utbrett utanförskap. För Västra Götaland 2020 3 (RUP) är visonen Det goda livet och målet att ge invånarna i Västra Götaland bästa möjliga förutsättningar att utvecklas. Syftet är att stärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion för män och kvinnor. Den strategiska inriktningen för Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet är att bygga ut kollektivtrafiken som ett föredöme när det gäller kvalitet och hållbarhet och möta behoven där efterfrågan är störst, i nät som knyter samman lokala arbetsmarknader. Kommunens vision och målområden I Tidaholms kommun ska vi kunna leva och bo i en god livsmiljö som skapar trygghet, omtanke och utveckling för både individ och företag. Figuren redovisar kommunens fem målområden antagna av kommunfullmäktige 2015 4. 3 Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utveckling (RUP) 4 Tidaholms kommun Strategisk plan 2016-2018 9 147

Kommunens inriktningsmål för Boende är Tidaholms kommun skall medverka till att öka tillgången på ett bra och varierat boende för alla. I Strategisk plan 2016-2018 är målområdet för Boende och dess inriktning nedbrutet i: Effektmålet att öka antalet lägenheter/villor med målvärde att antalet inflyttningsklara lägenheter/ villor ska öka med 45 från 2016-2018. Strategin är att: Ta fram ett underlag för framtidens boende i Tidaholm samt en översiktsplan (ÖP) genom bland annat genomföra medborgardialoger. Genom inventering och behovsanalyser initiera nya planområden så att byggnation underlättas. Planlägga ny tomtmark på olika ställen inom kommunen samt anlägga gatu- och parkmark som ger en attraktiv miljö. Information till byggherrar och andra intressenter kring möjliga områden för exploatering ska lyftas fram. Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska förbättras. Strategi är att: Uppdatera strategin för tillgänglighetsarbetet i Tidaholms kommun. Informera fastighetsägare om skyldigheten att tillgänglighetsanpassa sina lokaler där kommunal verksamhet bedrivs. Som utgångspunkt för det Bostadsstrategiska programmet ska även målområdet Attraktiv kommun beaktas som är: Tidaholms kommun skall aktivt medverka till att skapa förutsättningar för det goda livet. Effektmålet inom området är att andelen medborgare som upplever Tidaholms kommun som en bra plats att leva och bo i ska öka och strategin för arbetet är: För att höja andelen medborgare som upplever Tidaholms kommun som en bra plats att bo och leva ska kommunen arbeta för goda kommunikationsmöjligheter, verka för ett varierat bostadsutbud, värna om den lokala handeln, samt ha en skola och omsorg med hög kvalité. Målen utgör en utgångspunkt och önskat läge för nämndernas arbete med verksamhetsplanering och även det Bostadsstrategiska programmet 2016-2020. Strategin för Tidaholms Bostads AB Strategin för Tidaholms Bostads AB är att arbeta aktivt för utbyggnaden av hyresrätter i Tidaholm och vara den ledande fastighetsförvaltaren i Tidaholm. Målet är 100 lägenheter. 10 148

4. Riktlinjer bostadsförsörjning Riktlinjer är framtagna enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjning 5, Tidaholms strategiska plan 2016-2018 6 och fördjupad översiktsplan 7. Även behovs- och marknadsanalysen ligger som grund för riktlinjerna. Riktlinjerna ska innehålla kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, kommunens planerade insatser, samt hur kommunen tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. En långsiktig hållbar planering och byggande ska känneteckna det framtida bostadsbyggandet i Tidaholm. De fyra dimensionerna ekologisk, ekonomisk, social och kulturell hållbarhet ska vara utgångspunkten (FÖP). Vid planering av nya bostadsområden ska hänsyn tas till barnperspektivet. För att vara en del Skövdes tillväxt och ett alternativ som boendekommun i Skaraborg bör de bostäder som byggs vara attraktiva och erbjuda en boendemiljö som tilltalar nya invånare att flytta till Tidaholm. 1 Planering- och exploatering 1. Kommun ska ha en god framförhållning i planarbetet och ha laga kraftvunna detaljplaner för bostäder som täcker behovet av cirka 200 nya bostäder (lägenheter och småhus) inom programperioden 2016-2020. Det innebär att förutom byggrätter i antagna detaljplaner (ca 140 lgh) måste nya detaljplaner tas fram för ytterligare cirka 45 lägenheter och 20-25 småhustomter. 2. För att uppnå behovet av lägenheter och småhus ska kommunen vara öppen för att fler aktörer visar intresse av att bygga lägenheter som Tidaholms Bostads AB och andra byggföretag. Det kan ske genom en förtätning i befintliga områden och t ex att bygga på en våning på befintliga flerbostadshus. För att möjliggöra det måste gällande detaljplaner ändras. 3. Tidaholms kommun ska i ett tidigt skede i planprocessen informera och marknadsföra pågående planer i syfte att i ett tidigt skede vara attraktiv för byggherrar. 4. För att motsvara efterfrågan på lägenheter ska kommunen arbeta för att nya lägenheter byggs inom en radie på 700 meter från centrum och småhusområden i stadens utkanter. 5. Tidaholms kommun ska vara positiv till att markanvändningen ändras för tomma lokaler, som ligger i attraktiva lägen, och med möjlighet att omvandlas till bostäder. Under genomförandestrategier på sidan 15 redovisas antagna och lagakraft vunna detaljplaner samt outnyttjade byggrätter i gällande detaljplaner. Ett problem i planprocessen är när antagna detaljplaner överklagas, vilket kan i det i de flesta fall leda till en fördröjning av planens genomförande. 5 Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjning ändrad 6 Strategiskplan 2016-2018 7 Framtidsplan för Tidaholms stadsbygd antagen av kommunfullmäktige dec 2009 11 149

2 En god service till byggherrar 1. Tidaholms kommun ska fortsätta att ge en god service till byggherrar och andra aktörer i planoch byggprocessen. Det innebär att det ska finnas tydliga vägar in till kommunen samt att kommunen är serviceinriktad, tillgänglig och ledtiderna för kommunens handläggning ses över. 2. Tidaholms kommun ska genom en bra dialog och samarbete med privata fastighetsägare, medverka till att efterfrågan på centrala bostäder tillgodoses inom en radie på cirka 500 till 700 meter från Gamla torget, genom smidiga och flexibla planprocesser. 3. Tidaholms kommun ska underlätta för privata initiativ i byggandet och ser positivt på att bygga på landsbygden och då särskilt med komplettering av bebyggelse i anslutning till befintlig sammanhållen bebyggelse och byar. 3 Kommunens markinnehav och beredskap 1. Tidaholms kommun ska genom markförvärv i strategiska och attraktiva lägen skapa förutsättningar för utveckling av en god bostadsförsörjning. Idag har kommunen inte ett markinnehav som möjliggör för kommunen att planlägga mark för nya bostäder. 2. För att underlätta för framtida försäljning av kommunal mark och korta ner handläggningstiderna mot kunderna bör en markpolicy tas fram med riktlinjer för försäljning, köp av mark och markanvisning. 4 Social hållbarhet 1. Tidaholms kommun ska genom ett nära samarbete med Tidaholms Bostadsbolag och andra fastighetsägare, arbeta för att kunna tillgodose behovet av bostäder för grupper som kommunen har ett särskilt ansvar för. 2. Personer med funktionsnedsättning och långvarigt sjuka ska, om de önskar kunna bo kvar i sin bostad genom att bostaden anpassas beroende på vilket behov som uppstår. 3. Tidaholms kommun ska sträva efter en ökad tillgänglighet i det befintliga bostadsbeståndet, genom att i samarbete och dialog med Tidaholms Bostadsbolag och privata fastighetsägare väcka intresset för att inventera tillgängligheten i befintliga flerfamiljshus. (Mall Boverket) 4. Tidaholms kommun eftersträvar ett integrerat och mångkulturellt boende med blandade åldrar och behov. Kommunens inriktning är att skapa ett integrerat boende för olika åldersgrupper och etnicitet. 5. Kommunens invånare ska oavsett ålder eller funktionshinder ha tillgång till ett skiftande utbud av grönområden för rekreation och naturupplevelser i nära anslutning till bostaden. 5 Attraktiv och hållbar kommun 1. Tidaholms kommun ska eftersträva nytänkande och kvalité i boendeformer och gestaltning för att inspirera nya invånare att välja Tidaholm som bostadsort. Stadens miljöer ska utformas så att de inbjuder till mötesplatser som ger ett rikt vardagsliv och plats för social- och kulturell samvaro samt fysisk aktivet. 2. Kommunen ska arbeta med att skapa attraktiva boendeformer som attraherar såväl befintliga som nya invånare. Det skall skapas boendeformer som är anpassade för kommuninvånarnas olika livssituationer och livets olika skeende. 3. Kommunens inriktning är att att nya flerbostadshus i första hand bör planeras i lägen som bidrar till att stärka underlaget för kollektivtrafik och övrig infrastruktur och lägen som gynnar handeln. 12 150

4. För att höja andelen medborgare som upplever Tidaholms kommun som en bra plats att bo och leva på ska kommunen arbeta för goda kommunikationsmöjligheter, verka för ett varierat bostadsutbud, värna om den lokala handeln, samt ha en skola och omsorg med hög kvalité. 5. Stadens parker, grönområden och närmaste omgivande landsbygd ska ingå som en del av stadens ekologiska miljö. 8 6 Demokrati och jämställdhet 1. Tidaholms kommun ska aktivt skapa delaktighet hos medborgare bland annat genom medborgardialog och råd 9 5. Uppföljning av mål och riktlinjer Utöver de årliga kontakterna med fastighetsägare och mäklare och den årliga redovisning som getts till kommunstyrelsen har kommunen ingen systematisk uppföljning av hur bostadsmarknaden förändrats över tid. Ett av syftet med det bostadsstrategiska programmet är att skapa en bättre bild av kommunens åtagande för bostadsförsörjningen samt ange mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen samt vilka effekter de får. Uppföljning av mål och riktlinjerna bör göras två gånger per mandatperiod och redovisas i ett särskilt dokument till kommunstyrelsen. Visar uppföljningen att antagna riktlinjer är svåra att följa upp eller utvärdera ska nya riktlinjer tas fram och åtgärder vidtas. Även om inte riktlinjerna inte behöver revideras eller ändras ska enligt lagstiftningen riktlinjerna antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod. 6. Genomförandestrategier programperiod 2016-2020 Under programperioden 2016-2020 har behovet av nya bostäder uppskattats till mellan 175-200 lägenheter och småhus. Det kan vara i underkant med hänsyn till att uppskattningen är att det finns ett behov av 40-50 lägenheter/år de två närmaste åren för nyanlända. Det är framförallt i centrum som tillskott på lägenheter behövs. En viktig del i genomförandestrategin är att utarbeta en markpolicy med riktlinjer, vilket även anges i riktlinjerna under mark- och planberedskap. I centrala Tidaholm äger kommunen förutom Kungsbroskolan ingen lämplig mark att bygga på i centrala Tidaholm. För öka attraktiviteten och utveckla befintliga flerbostadsområden ska tillgängligheten till lägenheterna inventeras (hiss, entreer m m). Boverket har en mall som kan användas. Se under social hållbarhet punkt 4. För att nå 200 lägenheter måste ytterligare detaljplaner tas fram och då framförallt för lägenheter i flerfamiljshus, men även för småhusbebyggelse. För att motsvara efterfrågan på lägenheter i centrala Tidaholm är bedömningen att cirka 100 lägenheter helst skulle vara klara för inflyttning under 2016, vilket inte kan uppfyllas. Däremot 8 Framtidsplan Tidaholms stadsbygd 2020 9 Strategiplan 2016-2016: Medborgaren i fokus. 13 151

bedömer kommunen att, med de detaljplaner som tagits fram under 2014/2015 (Kungsbroområdet) 10 och 2015/2016 (Järnskog) kan det vara möjligt att cirka 30 lägenheter kan påbörjas under hösten 2016 för inflyttning senhösten 2017. Genomförandestrategin är bland annat att med stöd av antagna detaljplaner till en del kunna tillgodose behovet av bostäder under programperioden. På sidan 15 och 16 redovisas antagna och lagakraft vunna detaljplaner samt planer med outnyttjade byggrätter både i Tidaholms centralort och på landsbygden. Var ska vi bygga? Tillskott på lägenheter kommer behövas inom en radie på cirka 700 meter från Gamla torget och småhus något längre från centrum som Bälteberga. I kommunens Strategiplan 2016-2018 är strategin under boende att: Planlägga ny tomtmark på olika ställen inom kommunen samt anlägga gatu- och parkmark som ger en attraktiv miljö. Utöver Bälteberga bör det finnas ytterligare ett planlagt område för småhusbebyggelse i kvarteret Alpklockan m fl, Södra Helliden etapp III,. Med anledning av den svaga efterfrågan på bostäder i de mindre tätorterna bedömer kommunen att det under programperioden endast kommer att byggas småhus i mindre omfattning och då framförallt i Ekedalen och Kunglena där det finns en liten efterfrågan. Marknadsföring Tidaholms kommun bedömer att kommunens strategiska läge utmed riksväg 26 och mellan högskoleorterna Jönköping och Skövde har förutsättnigar att utgöra ett komplement till bostadsmarknaden i dessa kommuner. Därtill kommer fördelaktiga hyror i hyresrätter, billiga bostadsrätter och prisvärda villor vilket kan göra att barnfamiljer väljer Familjestaden Tidaholm som en möjlig kommun att bo i. Tidaholm kan även vara en möjlig kommun att bo i för studenter, där Tidaholm har konkurrensfördelar i form av billiga hyresrätter och bostadsrätter. Men även att Tidaholm har bra kollektivtrafikförbindelser till Skövde. Kommunerna i Skaraborg bör även arbeta för att skapa en gemensam marknadsföring av bostäder via en gemensam webbsida. 10 Planen är överklagad. 14 152

Antagna / godkända detaljplaner Antal lägenheter Antal tomter Status Kungsbroområdet 45 alt 56 lägenheter Antagen av kf 2015-06, överklagad. Järnskog Ca 50 lägenheter Antagen av kf 2016-03-21 Kungsbrområdet Detaljplanen har överklagats till länsrätten (6 mån) och är nu överklagad till Mark- och miljödomstolen i Vänersborg (kan eventuellt behandlas innan sommaren 2016). Kommer planen att överklagas i högre instans är det svårt att säga när detaljplanen kan vinna laga kraft. Nya detaljplaner En privat fastighetsägare har visat intresse av att bygga sex marklägenheter inom en 500 meters radie från Gamla torget och fått ett positivt planbesked. Miljö- och byggnadsnämnden gav 16 mars 2016 miljö- och byggförvaltningen i uppdrag att arbeta fram en detaljplan. Pågående planprogram Ett planprogram för Bälteberga har tagits fram som beräknas för 100 till 140 småhus beroende på om det är grupphus eller enbart småhus som kommer att byggas. Planprogrammet ska ut för samråd våren 2016. Planarbetet kommer att påbörjas under hösten 2016. 15 153

Ounyttjade byggrätter i gällande detaljplaner Mindre tätorter, se översiktskarta landsbygden, sidan 17 Var Ägare Antal tomter Byggrätt Folkabo Privat 10 Småhus Folkabo Kommunen 1 Småhus Fröjered Privat Grupphus- bebyggelse- B I: Bostäder en våning exploatering 1300 kvm. Madänsgsholm Privat 20-26 Tidaholms tätort, se översiktskarta tätort, sidan 16 Var Ägare Antal tomter Byggrätt Kv Fiskaren Kommunen 1 BÖ II, 1/3 får bebyggas Kv Kornetten (Brogatan) Privat 1 BF II, högst 1/5 får bebyggas (ca 400 kvm) Stallängen Kommunen 1 Bostäder I, särskilt boende Kv Björnen Tidaholms 1 Bostäder III vån, ca 750 kvm Bostads AB 1 ca 27 lägenheter Hagaområdet Kommunen 2 Småhustomter Alpklockan m fl Kommunen 11 Småhustomter Kungslena, uppdrag att upprätta planprogram Miljö- och byggnadsnämnden beslutade i december 2015 att ett planprogram för Kungslena ska tas fram, cirka 3-5 tomter. Beslutet att ta fram planprogram är för att i ett tidigt skede kommunicera med länsstyrelsen eftersom att Kungslena bland annat omfattas av landskapsbildsskydd och riksintressen. 16 154

17 155

Falköping Skövde kommun Habo, Mullsjö, Jönköping 18 156

Järnskog GT Gamla torget. Blå färg visa kommunens markinnehav i centrala Tidaholm 19 157

7 Kommunägd mark Tidaholms tätort Riksintresse Kulle Industriområden Hellidsberget Bälteberga I Tidaholms centrala delar är kommunägd byggbar mark en bristvara. Förutom Kungsbroområdet består kommunens markinnehav i centrala deler av allmänplats mark som: Nya torget, Gamla torget, Stadsparken, Bruksvilleparken och, Strandpromenaden, grön- och lekområden och gatumark och andra skyddsvärda områden som betesmarker och slåtterängar. Hellidsberget är ett rekreationsområde och omfattas av områdesbestämmelser med en begränsad möjlighet att bygga. I fördjupade översiktsplan (FÖP) finns bland annat strategier och riktlinjer för grönstrukturen som anger att Stadsparken, Bruksvilleparken, Strandpromenaden och Kyrkparken skall skyddas med planbestämmelser. I Fördjupad översiktsplan för Tidaholms stadsbygd 2020 anges även mark som är lämpligt att bygga småhus på. I nordöstra delen (Kullö) av tätorten äger kommunen mark som är lämpligt att planlägga för småhus. Långt ifrån all mark är lämplig att bygga på eller önskvärd att ta ianspråk för exploatering av nya bostadsområden. Viss mark får inte bebyggas samtidigt som behovet av exploateringsbar mark konkurrerar med behovet av mark för andra ändamål som till exempel jordbruksmark och natur- och kultur-, idrotts- och friluftsaktiviteter av olika slag. 20 158

Landsbygden Kommunen äger även mark i Ekedalen, Kungslena, Folkabo och Fröjered. I Ekedalen och Kungslena har övervägande delen av kommunens markinnehav någon form av skydd som landskapsbildsskydd och riskintressen Kungslena och i Ekedalen högsta skyddet i naturvårdsprogrammet. Kungslena omfattas av överlappande riksintresse, landskapsbildsskydd och odlingslandskap. 21 159

22 160

REMISSVERSION 1 Bilaga till BOSTADSSTRATEGISKT PROGRAM 2016-2020 Behovs- och marknadsanalys 1 161

2 162

Innehåll 1 Planeringsförutsättningar... 5 Tidaholms kommun i ett regionalt perspektiv... 5 Befolkningsutveckling och prognos... 6 Befolkningsförändringar 1990-2025... 6 Nyanlända... 7 Antal hushåll... 7 Hushållens boende... 8 Förskola och skola... 8 Sysselsättning och pendling... 9 Sysselsättning, näringslivsstruktur... 9 Pendling... 10 Infrastruktur och kommunikationer... 10 Bredband... 11 2 Bostadsmarknaden i Tidaholm... 12 Kartläggning befintligt bostadsbestånd... 12 Nybyggnation 1951-2000- talet i flerfamiljshus och småhus... 12 Allmännyttan (TBAB)... 12 Boende Tidaholms tätort och landsbygd... 13 Förmedling av bostäder... 14 Flyttkedjor... 14 3 Analys av bostadsmarknaden... 14 Boverkets bostadsmarknadsanalys 2015... 14 Bostadsbyggande i kommuner... 15 Kommunens analys av bostadsmarknaden... 15 Vakanta lägenheter i flerbostadshus år 1998-2013... 15 Trygghets- och serviceboende... 16 Nya förutsättningar för bolån... 16 4 Behovsanalys... 16 Efterfrågan och behov för olika grupper... 17 LSS boende... 17 Särskilt boende för barn... 18 Äldreboende (särskilt boende)... 18 Ungdomar... 19 Efterfrågan medelålders personer och äldre... 19 Bostäder för personer med svag ställning på bostadsmarknaden... 19 Nyanlända... 19 Överenskommelse anvisningsbosättning... 20 3 163

Egenbosättning nyanlända flyktingar... 20 Ensamkommande flyktingbarn... 20 Efterfrågan villor och villatomter... 21 Prisutveckling på bostäder... 21 5 Kommunal mark... 22 Kommunägd mark Tidaholms centralort... 22 Kommunägd mark centrala Tidaholm... 23 Kommunägd mark hela kommunen... 24 4 164

1 Planeringsförutsättningar Tidaholms kommun i ett regionalt perspektiv Tidaholm är en av 49 kommuner i Västra Götalandsregionen och en av 15 kommuner i delregionen Skaraborg. Kommunen gränsar i söder till Jönköpings län och kommunerna Habo och Mullsjö. Tidaholm har ett relativt bra geografiskt läge. Inom en Västra Götalandsregionen radie på 5 mil nås större delen av kommunerna i delregionen Skaraborg. Till Jönköpings LA 1 region lokal arbetsmarknad är det 3-5 mil. Jönköpings län Tidaholm ingår i Skaraborgs kommunalförbund, ett av fyra i Västra Götaland, där en viktig uppgift är att arbeta med tillväxt och utvecklingsfrågor. Tidaholm har bra förutsättningar att med sitt läge utmed riksväg 26, dra nytta av Skövdes och Jönköpings starka tillväxt. En av förutsättningarna är att 26:an håller en hög standard och framkomlighet, och kollektivtrafik stödjer arbetspendling och studier. Skaraborgs delregion För Västra Götaland 2020 (RUP) 2 är visionen Det goda livet och målet att ge invånarna i Västra Götaland bästa möjliga förutsättningar att utvecklas. Syftet är att stärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion för män och kvinnor. Den strategiska inriktningen för Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet är att bygga ut kollektivtrafiken som ett föredöme när det gäller kvalitet och hållbarhet och möta behoven där efterfrågan är störst, i nät som knyter samman lokala arbetsmarknader. För 2020 är målet att nio av tio hushåll ska ha tillgång till bredband på minst 100 Mbits/s vid nedladdning. Tidaholms kommun är en av de kommuner som inte kunnat dra fördelar av en regionförstorning. Skövde och Lidköping tillhör de stora vinnarna i delregionen Skaraborg, både genom befolkningstillväxt och en stor efterfrågan på bostäder och planlagd mark. Under 2015 har Tidaholm märkt en ökad efterfrågan på bostäder från boende i Skövde. Marknaden har tidigare inte vågat bygga i Tidaholm, men under 2015/2016 verkar det finnas en tilltro till Tidaholm som boendeort, vilket även visade sig vid kommunens rundaborssamtal med marknadens aktörer 2014. 1 LA region lokal arbetsmarknadsregion 2 Västra Götaland 2020 strategi för tillväxt och utveckling 2014-2020 (RUP) 5 165

Befolkningsutveckling och prognos Från december 1990 till december 2015 har antalet invånare minskat från 13 184 till 12 669, en minskning med 515 invånare. De senaste åren har antalet invånare legat på mellan 12 500 och 12 600 personer. Den stora befolkningsminskningen från början av 1990-talet hänger bland annat samman med rationaliseringar inom tillverkningsindustrin samt att ungdomar flyttade till högskoleorter för studier och arbete i andra kommuner. Befolkningsutvecklingen har under från 2010 visat på en positiv befolkningsutveckling. Enligt SCB:s befolkningsstatistik för år 2015 var genomsnittsåldern i Tidaholm 2,2 år högre än riket och andelen personer äldre än 65 år var 22,8 % att jämföras med riket 19,5 %. År 1990 2000 2010 2015 2018 2020 0 195 121 141 158 144 147 1-5 908 637 599 705 736 764 6-15 1538 1875 1346 1310 1361 1394 16-18 546 467 581 428 441 422 19-24 1001 680 1034 989 865 865 25-44 3496 3175 2718 2736 2889 2932 45-64 2974 3244 3392 3441 3411 3402 65-79 1818 1771 1966 2097 2142 2158 80-w 708 724 795 805 938 865 Totalt 13184 12696 12572 12669 12836 12952 Ovanstående tabell visar den demografiska utvecklingen i Tidaholm. Av prognosen 3 går att utläsa en prognostiserad ökning från 2015 till 2020 med 283 personer. Antalet 19-24 åringar beräknas minska med 124 personer från 2015 till 2020 och antalet 25-44 åringar ökar med 196 personer. Antalet äldre än 80 år ökar med 60 personer från 2015 till 2020. Befolkningsförändringar 1990-2025 Nedanstående tabell visar hur befolkningsförändringar sett ut från 1990-2015. Från 2020-2015 visas prognostiserade förändringar. 1990 2000 2015 2020 2025 Födda 198 119 158 147 148 Döda 149 152 135 148 149 Födelsenetto 49-33 23-1 -1 Inflyttade 581 369 583 605 605 Utflyttade 462 472 555 547 550 Flyttnetto 119-103 28 58 54 Folkmängd 13283 12694 12669 12952 13231 Befolkningsförändringarna beror främst på skillnaden mellan antalet födda och avlidna, (födelsenetto) dels skillnaden mellan antalet personer som flyttat in till kommunen och de som flyttar ut (flyttnettot). Flyttnettot kan ses som en indikator på hur attraktiv en kommun är. Av tabellen går att utläsa att kommunen var attraktiv 1990, den tid som det fanns gott om arbete och det byggdes många nya lägenheter. 3 Befolkningsprognos 2016-2025 Statisticon 6 166

Nyanlända Under tiden nyanlända väntar på asylprövning och beslut om uppehållstillstånd finns de inte med i Skatteverkets befolkningsregister och därmed inte i SCB:s statistik över kommunens invånare. Det innebär en osäkerhet om hur många nyanlända som finns i kommunen. Kommunen har gjort en bedömning av hur många nyanlända som finns i kommunen och kommit fram till 500 personer, varav 310 via anvisning, 102 egenbosättare, 10 kommunens åtagande och 79 ensamkommande barn. Orange färg visar ensamkommande barn och grön färg asylsökande vuxna och barnfamiljer. Antal hushåll Antalet hushåll uppgick i december 2012 till 5617 hushåll och i december 2014 till 5693 hushåll en ökning med 76 hushåll, vilket indikerar på att behovet av lägenheter ökat de senaste åren. Antalet personer som bor i en-, två- och trepersonshushåll har ökat mest med 130 personer, medan antalet personer som bor i fyra- och fempersonhushåll har minskat med 132 personer och antalet personer som bor i sexpersons och större har ökat med 93 personer. Tabell visar hur många personer som bor i en- till sjupersoners hushåll. Tabellen även visar att antalet en- och tvåpersonshushåll är den största gruppen. 7 167

Hushållens boende SCB:s statistik över hushållens boende visar att av kommunens 5693 hushåll 31 december 2014 bor 64,3 % i småhus, 32,4 % i flerbostadshus varav 17,6 % i hyresrätt och 14,8 i bostadsrätt, 2,1 % i specialbostad och 1 % i övrigt boende. Nedanstående tabell redovisas en jämförelse mellan de olika boendena i de kommuner som gränsar till Tidaholm. Habo och Mullsjö ligger i Jönköpings län. Vid jämförelse med Skövde kommun bor en större andel (64,3 %) av hushållen i småhus i Tidaholm än i Skövde. Andelen hushåll som bor i hyresrätter är lägre i Tidaholm jämfört med Skövde. Se tabell nedan. Kommun Småhus Flerfamiljshus Special- Övrigt bostäder Hyresrätter Bostadsrätter Tidaholm 64,3 % 17,6 % 14,8 % 2,1 % 1,0 % Skövde 45,4 % 31,3 % 15,2 % 6,0 % 2,1 % Falköping 57,6 % 29,9 % 8,0 % 2,6 % 1,6 % Hjo 67,1 % 24,6 % 4,8 % 2,0 % 1,5 % Habo 68,1 % 21,7 % 6,3 % 1,4 % 1,0 % Mullsjö 76,5 % 18,4 % 0,8 % 2,6 % 1,7 % Uppgifterna hämtade från SCB:s statistikdatabas över hushållens boendeformer 31 december 2014. Förskola och skola Antalet barn i förskoleålder 1-5 år beräknas öka under perioden 2015-2020, från ca 700 barn till ca 750 barn. Andelen barn som väljer att gå i förskola är för närvarande 81 %, vilket innebär att det år 2020 behöver finnas plats för 600 barn. Tidaholm har år 2015 plats för 568 barn i förskolan. Behovet av förskoleplatser påverkas av flera osäkra faktorer. T ex antal barn som föds, in- och utflyttning av barnfamiljer, förändrad sysselsättningsgrad samt nationella politiska reformer. Även förändringar i flyktingmottagande påverkar förskolan. Grundskolorna kommer att påverkas av befolkningsutvecklingen under perioden 2015-2020. Framförallt de lägre åldrarna åk f-3 där stora årskullar år 2016 och år 2018 kommer att börja i förskoleklass. För att möta de stora barnkullarna i åldrarna 1-5 år och därmed behov av nya förskoleplatser har kommunen under de senaste två åren byggt till en förskola med två nya avdelningar. En ny förskola med fem avdelningar är under uppförande inom Södra Hellidsområdet som kommer att stå klar till hösten 2016. Större elevkullar leder till ökat behov av skollokaler. Skolorganisationen för elever i förskoleklass och grundskola i Tidaholms stad består för närvarande av två f-9 skolor; Forsenskolan och Hökensåsskolan. Båda skolorna kommer hösten 2016 att kompletteras med hyrda skolmoduler. Utredning pågår om hur kommunen skall tillhandahålla skollokaler då de stora barnkullarna blir elevkullar i förskoleklass, fritids och grundskola. 8 168

Sysselsättning och pendling En bra offentlig service och ett gott näringslivsklimat är viktiga faktorer för att Tidaholm ska utvecklas till en bra kommun att bo och leva i. Nya och växande företag är en förutsättning för att skapa sysselsättning och en hållbar tillväxt. Företagen kräver att det finns bra kommunala förutsättningar inom förskola, skola och bostäder med goda boendemiljöer. Även attraktionskraften i regionen påverkar den enskilda kommunens möjligheter för tillväxt. Sysselsättning, näringslivsstruktur Tidaholm tillhör Skövdes lokala arbetsmarknadsregion (LA Skövde) med cirka 157 000 invånare och 80 000 arbetstillfällen. I LA Skövde ingår Falköping, Gullspång, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm och Töreboda. Tidaholm gränsar till även till Jönköpings arbetsmarknadsregion med bland annat kommunerna Habo, Mullsjö och Jönköping. Tabellen visar Tidaholms näringslivsstruktur, där de största näringsgrenarna är tillverkningsindustrin, vård- och omsorg och utbildning. Antalet arbetstillfällen har från 2010 till 2014 ökat från 4698 till 4818, en ökning med 120 arbetstillfällen. Tidaholms kommun är beroende av Skövdes arbetsmarknadsregion samt att Skövdes näringsliv och Högskolan i Skövde utvecklas i positiv riktning. Tidaholms kommun hör till gruppen varuproducerade kommuner där 34 procent eller mer av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, energi och miljö samt byggverksamhet. I Tidaholms kommun finns ca 1400 företag, från enmansföretag till medelstora företag. Kommunen arbetar dels med att ge förutsättningar för befintliga företag att växa och utvecklas, men även att antalet nya företag ska öka. Tillväxt och en arbetsmarknad i balans är viktiga faktorer för Tidaholms kommun. Med ett gott näringslivsklimat blir det lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Kommunen blir en mer dynamisk och attraktiv plats att bo på om arbetsmarknaden, utbudet i näringslivet och företagsamheten samt ett starkt civilsamhälle frodas på landsbygden och i staden. 9 169

Pendling Pendlingsavstånden mätta i tid är för Tidaholm korta i jämförelse med storstadsregionerna. Till Skövde och Falköping tar det mindre än 30 minuter med bil och till Jönköping mellan 50 till 60 min. De största pendlingsströmmarna gick 2014 till Skövde med 767, Falköping med 543 och till Jönköping, Habo, Mullsjö med 277 personer. Utpendlingen från Tidaholm har från 1990 till 2014 ökat med knappt 48 %. Utpendlingen från kommunen uppgick 2014 till 2038 personer och inpendling till 847 personer. Det ger en indikator på att många väljer att bo kvar i Tidaholm och pendlar till arbete i andra kommuner. Män pendlar i högre utsträckning till arbete i andra kommuner än kvinnor. Tabellen visar att utpendlingen till andra kommuner har ökar kontinuerligt från 1990 till 2014 även inpendlingen till kommunen visar en svag ökning för 2014. Infrastruktur och kommunikationer Tidaholm är med sitt geografiska läge och avsaknaden av järnväg beroende av att riksväg 26 mot Skövde och riksväg 26/47 mot Jönköping håller en hög standard och framkomlighet för att korta ner restiderna. Tidaholm är även beroende av en väl fungerande kollektivtrafik som svarar upp mot efterfrågan. Den främsta utvecklingen av kollektivtrafikstråk är Tidaholm Skövde, som visar på en ständig ökning av antalet resenärer. Utifrån vilka behov som uppstår mot Falköping kan även det stråket öka på sikt. Med X 2000 tar det ca två timmar från Skövde till Stockholm. Från Falköping tar det ca en timme med regionaltåg till Göteborg. Mål 2025 för kollektivtrafiken i Skaraborg är att ska främja en regional samsyn som främjar den regionala utvecklingen för Skaraborg. De tre målbilderna är att: Skaraborg skall utvecklas till en mer attraktiv och konkurrenskraftig region för boende, näringsliv och besökare, att Skaraborg skall utvecklas till en region med god tillgänglighet till arbete och studier, såväl inom som till och från Skaraborg, att Skaraborg skall utvecklas till en region med hållbar tillväxt. Strategin 4 för Tidaholms kommun är att kollektivtrafiken skall stödja arbete, studier och fritidsaktiviteter. 4 Fördjupad översiktsplan för Tidaholm stadsbygd 2020 10 170

När Europabanan med höghastighetståg är utbyggd till Jönköping kan Tidaholm få positiva fördelar som bostads- och pendlingsort genom att pendlingstiden till Jönköping är mindre än en timme. Höghastighetstågen ska snabbt ta passagerare från Europa till Stockholm och Göteborg- Oslo. Jönköping kommer att vara knutpunkt för höghastighetsbanan vilket är en fördel för såväl näringslivet som boende i Tidaholms kommun. Av strategisk betydelse för Tidaholm är det att det finns bra kollektivtrafikförbindelse mot Mullsjö och Jönköping. Eftersom resandeunderlaget är för litet har bussen till Jönköping dragits in. Nu finns möjlighet att åka buss till Mullsjö för byte till tåg mot Jönköping. Alternativet är att pendla med bil. Bredband Tidaholm invånare och företag har idag ett flertal alternativa tjänsteleverantörer att välja på när det gäller bredband. Tidaholms Energi AB arbetar tillsammans med Tibro, Hjo och Karlsborgs kommuner i ett gemensamt bredbandbolag, Bredband Östra Skaraborg AB. Strandpromenaden och Bruksvilleparken utmed Tidan 11 171

2 Bostadsmarknaden i Tidaholm Kartläggning befintligt bostadsbestånd I Tidaholms kommun fanns vid utgången av 2010 sammanlagt 5 947 bostäder fördelat på 3717 i småhus och 2 230 lägenheter i flerbostadshus. Av antalet lägenheter utgörs 1 175 lägenheter av hyresrätt och 1 055 av bostadsrätt. Av hyresrätterna ägs 280 lägenheter (23,3 %) av Tidaholms Bostads AB. Redovisning av bostadsbeståndet gäller hela kommunen. Referens SCB:s Bostadspak 2011. Från 2011 till 2015 har det byggts 10 hyreslägenheter och 15 småhus. Procentuell fördelning av upplåtelseform 2010-12-31 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 62,50% Tabellen visar äganderätt i småhus (äganderätter)och hyres- och bostadsrätter. Källa SCB:s statistik Bostadspak 2011. Bostäder som kommit till efter 31 0,1 0 19,80% 17,70% december 2010 har inte redovisats i tabellen. Äganderätt Hyresrätt Bostadsrätt Nybyggnation 1951-2000- talet i flerfamiljshus och småhus Tabellen visar nybyggda bostäder i hela kommunen från 1951 till 2000 och framåt. Den största nybyggnation av lägenheter skedde under 1960-talet när 40-talisterna flyttade till eget boende. När 40- talister sedan bildade familj flyttade de som regel till egen villa, vilket går att utläsa av antalet nybyggda småhus under 1970- och 1980-talet. 800 600 400 200 0 Bostadsbyggande fördelat på småhus och flerbostadshus 1951-2010 Småhus Flerfamiljshus I början på 1990-talet minskade nyproduktionen av bostäder vilket bland annat berodde på att bidrag till bostadsbyggande drogs in, räntan var hög och antalet arbetstillfällen minskade inom näringslivet. Allmännyttan (TBAB) I Tidaholm finns ett bolag med allmännyttiga bostäder, Tidaholms Bostads AB (TBAB). Allmännyttan äger enbart lägenheter i Tidaholms tätort. Tidaholms Bostads AB förvaltar idag 280 lägenheter i Tidaholms centralort. Samtliga lägenheter är anslutna till fjärrvärme. TBAB:s plan är att installera fiber till samtliga lägenheter inom bostadsbeståndet. Bostadsbolagets bostadsbestånd byggdes till större delen från 1950 till 1970-talet. TBAB:s senaste tillskott på lägenheter uppfördes i slutet av 1980-talet i kvarteret Manhem med sextio lägenheter med hög tillgänglighet och kvarteret Drott med fem marklägenheter. Båda kvarteren ligger centralt. 12 172

I början på 2000-talet förvaltade bostadsbolaget 408 lägenheter varav antalet vakanta lägenheter i oktober samma år uppgick till 97 lägenheter (23,7 %). Med bidrag från Bostadsakuten år 2002 rev TBAB cirka 63 lägenheter och 54 lägenheter såldes som bostadsrätter till Norsk Frid. TBAB förband sig därmed att inte bygga nya lägenheter på tio år, avtalet gick ut 2012. Efter rivningen minskade antalet vakanta lägenheter från nitton lägenheter år 2003 till noll år från 2005 och framåt. Bostadsbolaget har en egen intresselista på cirka 200 personer. Väntetiden för att få lägenhet är två till tre år beroende på vilken lägenhetsstorlek som efterfrågas. Boende Tidaholms tätort och landsbygd Tätorter Antal inv Småhus Lgh Befintlig service 2012 Tidaholms centralort 8084 1801 2130 Offentlig och kommersiell Ekedalen tätort 446 178 29 Förskola, F-6 skola och äldreboende Madängsholm tätort 487 172 47 Förskola Fröjered tätort 186 60 13 Förskola, F-6 skola Folkabo tätort 110 49 - Förskola, F-6 skola Övriga mindre byar och landsbygd 3259 1457 11 Kooperativt daghem i Daretorp Totalt 12 572 3 717 2 230 Av kommunens invånare bor 64 % i Tidaholms tätort, 10 % i Ekedalen, Madängsholm, Fröjered och Folkabo och 26 % på landsbygden. Kartan visar kommunen med Tidaholms centralort och mindre tätorter och byar. Diagrammet visar en procentuell fördelning boende stad/land. Tillgänglighet i flerfamiljshus Av antalet lägenheter i flerfamiljshus i centralorten är cirka 260 lägenheter (12 %) tillgängliga med hiss. Dessa lägenheter är de mest attraktiva för personer som är 55 år och äldre. En konsekvens av att relativt få lägenheter är tillgängliga med hiss, är att personer med lättare funktionsnedsättning, både yngre och äldre, har svårigheter att komma ut och delta i olika aktiviteter. Det handlar såväl om tillgänglighet med hiss som till entréer och utemiljön. En av anledningarna till att bostadsbeståndet i Tidaholm är dåligt tillgängliga kan vara att en stor del av bostadsbeståndet är byggda mellan 1950 och 1970-talet, innan kravet om tillgänglighet ställdes i den byggda miljön. Det nyare lägenhetsbeståndet har oftast hiss. 13 173

Bostadsanpassning Bidrag till bostadsanpassning har som syfte att ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. I Tidaholm handlägger miljö- och byggkontoret bidrag till bostadsanpassning och kommunstyrelsen är ytterst ansvarig. Det är främst de som bor i småhus som söker bostadsanpassningsbidrag. Vanligaste åtgärden är borttagning av ramper till entréer och borttagning av trösklar. Förmedling av bostäder Efterfrågan på bostäder har inte varit av den omfattningen att det funnits behov av bostadsförmedling. För de som söker lägenhet finns en lista med hyresvärdar och bostadsrättsföreningar på kommunens hemsida. Tidaholms Bostadsbolag har en egen intresselista. De som söker bostad ringer runt till fastighetsägarna och ställer sig i en intresselista till de lägenheter som ligger centralt. Enligt uppgifter från fastighetsägarna uppskattar de att cirka 200 personer står i kö för att byta lägenhet eller komma in på bostadsmarknaden. De tre största privata fastighetsägarna är Byggfast med 234 lägenheter, Sigurd Lasson med 169 lägenheter och Svensk Fastighetsförvaltning med drygt 200 lägenheter. Tidaholms Bostadsbolag äger 280 lägenheter. I Tidaholm finns det 21 bostadsrättsföreningar. HSB och Riksbyggen är de största föreningarna med 255 respektive 195 lägenheter. I Tidaholm finns tre fastighetsmäklare: Svensk Fastighetsförmedling, Mäklarbyrån Andersson och Andersson och Länsförsäkringar. Flyttkedjor En flyttkedja uppstår när ett hushåll flyttar och lämnar sin bostad till den reguljära bostadsmarknaden. Studier visar på att nyproduktion av småhus och lägenheter ökar rörligheten mest. Flyttkedjor leder till att bostäder frigörs till andra grupper än den som nyproduktionen vänder sig till. Tidaholms kommun har inte gjort någon studie av hur omflyttning påverkar flyttkedjorna och tillgängligheten på bostadsmarknaden. Lediga småhus är det som generar största flyttkedjorna. 3 Analys av bostadsmarknaden Boverkets bostadsmarknadsanalys 2015 Boverkets bostadsmarknadsenkät för 2015 visar brist på bostäder i drygt 60 % av landets kommuner. Drygt 80 % av Sveriges befolkning bor i kommuner som bedömt att de har underskott på lägenheter. En uppmaning och slutsats är kommunerna upprätthåller byggandet för ungdomarnas situation på bostadsmarknaden. Att kommuner som tecknat överenskommelse med Migrationsverket att ta emot nyanlända flyktingar, som ett följd beslut måste ett visst antal lägenheter/år prioriteras för målgruppen. I analysen för 2015 uppger 46 av länets 37 kommuner, enligt kommunernas svar i bostadsmarknadsenkäten att det är ett underskott på bostäder totalt sett i kommunen. Tidaholms kommun svarade att det var stor brist i Tidaholms centralort i övrigt var det balans. Behovet av hyresrätter o storleken 2-3 rum och kök är störst, vilket även stämmer med Tidaholm. 14 174

Bostadsbyggande i kommuner Många kommuner har planer och förhoppningar om ett omfattande bostadsbyggande vilket framkommit i de senaste årens bostadsmarknadsenkäter. I tillväxtkommunerna handlar det om att bereda bostäder för en ökad befolkning, förutom att bygga ifatt en eftersläpning på grund av en låg nyproduktion under flera år. I andra kommuner arbetar man för man skapa attraktiva boendemiljöer som tillsammans med satsningar på näringslivet kan attrahera inflyttare eller dämpa utflyttningen. Ett fåtal kommuner i länets mer perifera delar och med en svag demografisk utveckling är avvaktande när det gäller behoven av att nyproducera de närmaste två åren. Kommunens analys av bostadsmarknaden Sedan avregleringen på bostadsmarknaden i början 1990-talet och avvecklingen av de statliga stöden har kommunen haft små möjligheter att styra utvecklingen på bostadsmarknaden. Fastighetsägarna har inte vågat bygga lägenheter av rädsla för höga produktionskostnader med höga hyror som följd, som innebär att lägenheterna är svåra att hyra ut. Smärtgränsen för hyreskostnaden har höjts från att vara 5000 kr/mån till 7000 8 500 kr/mån. Från början av 2000-talet till 2009 var det obalans i utbud och efterfrågan på lägenheter, för att därefter övergått till brist och 2016 på akutbrist på bostäder i centrala Tidaholm och balans i kommunen som helhet. I Tidaholms centralort har ca 200 personer anmält intresse av en lägenhet i närheten av Gamla torget. För att få en lägenhet i Tidaholms Bostadsbolag är väntetiden 2-3 år. De mest attraktiva lägenheterna ligger inom stadskärnan eller drygt 500 meter från Gamla Torget. En anledning till att det är attraktivt att bo i centrum är närheten till service som Apotek, Vårdcentralen, dagligvaror, Resecentrum och kollektivtrafik, samt att det känns tryggt att bo centralt. En annan anledning till att många vill bo centralt är att slippa gå i trappor och slippa bilen. Lägenheter som efterfrågas är lägenheter med hiss och i markplan, samt mark lägenheter nära centrum. Inom 500 meters radie bor drygt 20 % (1694) av stadens invånare. Av dessa bor 1129 (66,7 %) i flerbostadshus. Andelen över 60 år och uppåt är 39,7 %. För att få ett större utbud av lägenheter i flerbostadshus måste dessa göras tillgängliga med i första hand hiss. Ett bostadsutbud med större tillgänglighet gör att rörligheten på bostadsmarknaden ökar. För att skapa trygga och attraktiva boendemiljöer finns behov av att utveckla och göra äldre lägenheter i flerfamiljshus attraktivare genom bland annat med hiss men även skapa attraktivare utemiljöer. Vakanta lägenheter i flerbostadshus år 1998-2013 I slutet av 1990-talet fanns 110 vakanta lägenheter i hyresrätter och bostadsrätter, varav andelen vakanta i bostadsrätt uppgick till 54,5 %. Antalet lediga lägenheter var störst år 2000, då det fanns 252 lägenheter, fördelade på 28 privatägda hyreslägenheter, 127 bostadsrätter och 97 lägenheter i TBAB. Under 2002-2003 revs 57 lägenheter i TBAB:s bostadsbestånd. 15 175