RAPPORT FRÅN : WORKSHOP OM FORMGIVNING DEL 2 FÖR UTSTÄLLNINGEN GÖTEBORGS FÖDELSE BAKGRUND.s 1 UTFÖRANDE.s 2 12 RUM 1:..s 2 5 RUM 2:...s 5 8 RUM 3: s 9 10 RUM 4:.s 10 11 ANALYS AV WORKSHOP..s 12 BILAGA: SKISS AV RUMMET...s 13 BAKGRUND Funktek har som uppgift att arbeta med att utvärdera tillgängligheten av en ny utställning som heter Göteborgs Födelse på Göteborgs Stadsmuseum. Den 10 dec 2015 genomförde vi en workshop där vi utvärderade formgivningen. Vi tittade då på inspirationsbilder och pratade om 3D visulasieringar och gick igenom vad de tre rummen i utställningen som kallas för akter ska innehålla. I varje akt finns det mindre rum med olika teman som kallas för scener. I den här workshopen, den 24 feb utvärderar vi formgivningen igen då en mer konkret planritning tagits fram av formgivarna. I skisserna finns rumsindelningar för de olika akterna och scenerna samt förslag för hur dessa ska gestaltas både i form av uppbyggd miljö och i form av teknik så som filmer, projektioner och ljudeffekter. 1
METOD Vi bygger upp fyra utvalda scener ur planritningen. Vi bygger upp rummen i samma lokaler som utställningen Göteborgs Födelse ska vara och använder vikvägar, draperier och inredning som finns kvar från den förra utställningen som i skrivande stund håller på att plockas ner. Syftet med workshopen är främst att utvärdera den rumsliga aspekten: Hur upplever en dessa uppbyggda rum utifrån både storlek, orientering och användning. Exempelvis, hur är det att röra sig i dessa rum. Känns rummen stora, små, trånga, öppna, osv? Hur upplever en storleken på passager mellan olika rum eller hur det är att röra sig runt bord eller montrar. Utöver de rumsliga aspekterna handlar workshopen också mycket om hur en kan berätta med hjälp av ljuseffekter, ljudeffekter och video och projektioner. Vi pratar också om formgivarens 3D bilder av scenerna. DEL 1 : ENTRÈRUMMET MED INTROFILMEN, AKT 1 Syntolkning: bilden visar ett rum med svarta väggar och ett brunt trägolv. I mitten av rummet finns en bioduk. Framför bioduken står två stycken träbänkar. Till höger i bilden finns en större ingång, bakom syns ett rum med blå väggar och entén till utställningen. 2
Beskrivning av rummet och testet: Det första rummet i utställningen är en samlingsplats med tre bänkar där besökare kan sitta ner och titta på en stämningsfull kort film som ger en introduktion om vad utställningen handlar om. Vi börjar workshopen med att låta alla funktek piloter gå in i vår uppbyggda utställning från entrén till introfilmrummet och sätta sig på bänkarna. Genom detta moment vill ve ge funktek piloterna en känsla hur det kommer vara att gå in i den nya utställningen, men också se hur flödet fungerar. På en tvskärm visar vi en film hämtad från youtube som är 1,5 minuter lång och handlar om stormaktstidens Sverige för att funktek piloterna ska få en känsla att vi är i en mindre biograf. Filmen vi valt är som en trailer och belyser några viktiga punkter i historien. Filmen är också teatralisk och innehåller både skådelspel, ljudeffekter och musik. Vi börjar med att ställa frågan hur det känns att komma in i rummet? Om rummet: Några funktek piloter säger att rummet känns trångt. Det är trångt att att sig in i rummet, utrymmet mellan bänkarn är för litet och själva storleken på rummet i förhållande till antal personer känns trångt ( vi var 20 personer i rummet). För en person med rullstol är det tight att ta sig fram mellan vägg och bänk för att komma in i rummet. Om en behöver ha en ledsagare med sig så är det viktigt att det går att sitta med sin rullstol eller permobil jämte en stol eller bänk. Så som det är nu måste personen med rullstol sitta för sig själv nära ingången. Det skapar inte en välkomnande känsla. Fler piloter reagerar på att det är många och stora bänkar. Behövs det verkligen så här många bänkar i ett rum där en bara ska vara en så kort stund? Frågar några piloter. Samtidigt vidhåller flera piloter att det är viktigt att det alltid finns några sittplatser för de som behöver. Och att dessa sittplatser ska vara ergonomiska och bekväma stolar med ryggstöd och armstöd. Vi testar att ta bort den bakre väggen i filmrummet. Vi vill undersöka hur en upplever rummet om det inte är lika tydligt avgränsat och den totala ytan är större. Några piloter tycker bättre om rummet när den bakre väggen försvinner. Det upplevs som öppnare, mindre trångt och en påpekar att det är skönt att kunna få utblick över en större del av utställningen. Samtidigt säger en annan att en nog är mer benägen att bara fortsätta förbi introfilmen och vidare rakt in i utställningen om filmrummet skulle vara öppet och att hen då kanske missar delar av utställningen och främst de delar som är till vänster. 3
Om filmen: Några piloter säger direkt att de gillar exempelfilmen vi valt och att de gillar idén med en film. En annan pilot reagerar mer negativt på att utställningen börjar med en film, att det finns risk för att en som besökare hamnar i en konsumentroll, att det är passiviserande. Hen säger att det är viktigt att filmen blir en utblick, att den sätter en i ett större sammanhang först innan den går in på just Göteborg och just denna utställning. En annan pilot håller inte med utan känner att en kort film om bara 1,5 minuter är för kort för att en ska bli passiviserad. Problem med att ta till sig filmen dyker upp främst för de personer som har antingen en hörselnedsättning eller en synnedsättning. För de piloter med en synnedsättning så blir filmen svårtolkad. Det är många olika ljud och en berättarröst som uppenbarligen bara berättar en del av historien, resten berättas med det visuella. För att en film som exempelfilmen ska bli begriplig även för personer som använder främst sin hörsel skulle den behöva syntolkas. Men en funktek pilot med en synnedsättning föreslår istället att en väver in mer beskrivningar av det som sker i bild i själva beättelsen. För en såhär kort film så bör det gå att göra en enda version som fungerar för både seende och synsvaga. Alla kommer vinna på det. För en person som främst använder syn men inte hörsel uppstår andra problem med filmen. Den har ingen textning eller infälld teckenspråkstolkning. För en såhär kort film säger en av våra funktekpiloter som har en hörselnedsättning att det går bra med en textremsa. För längre texter eller filmer dock bättre om det är teckenspråkstolkat. Ett problem som blir med rummet för en person som inte hör ljudet är att hen inte lika lätt kan veta att det händer något därinne. En ser ju inte skärmen när en kliver in i utställningen. Därför hade det varit bra om det fanns en skylt utanför som talar om vad som sker inne i rummet. Om tekniken: Flera piloter säger att de vill att det ska står tydligt någonstans hur lång filmen är. Detta blir speciellt viktigt om en inte kan sätta på/stänga av den själv. Även en person med en synnedsättning som inte kan läsa tryckt text vill veta hur lång filmen är. Ett annat problem som pekas ut med en film som loopar är hur det blir för turister som kanske vill ha filmen på engelska. Om textremsan är på svenska hur blir det då? Om det istället gick att välja själv då skulle det kunna finnas en engelsk film och en på svenska. 4
Ett annat förslag är att ha hörlurar tillgängliga med olika språköversättningar i som synkar med filmen. FUNKTÄNK: Skapa en film som i sig själv blir tillgänglig utifrån så många olika aspekter som möjligt= Beskriv vad som händer i bild som en del av berättandet. Texta pratet på svenska för personer med hörselnedsättning. Tala om hur lång filmen är, både i tal och i skrift. Det får gärna synas och höras utanför rummet vad som sker inne i rummet. Det kan stå i text att det visas en introduktionsfilm därinne och det kan ingå i en audioguide för utställningen eller finnas en knapp en kan trycka på för att få en uppläsning som säger samma sak. Se till att det finns gott om plats i rummet för personer som använder rullstol eller permobil. Ha färre bänkar. Ha också tillgängligare sittplatser med ryggstöd och armstöd. RUM: RÄDSLA FÖR KRIG, AKT 1, SCEN 2 Syntolkning: bilden visar ett avlångt rum med brunt trägolv, ca 3 x 5 meter. Vänster vägg har en rödmönstrad sliten tapet och i hörnet står en öppen spis byggd i sten där det brinner en eld. I högra hörnet finns en dörröppning. Den högra väggen är i grått trä och på ett grått podie står en stol och ett bord i trä. 5
Beskrivning av testet: Vi bygger upp rummet efter plamskisserna och berättar om formgivarnas vision att projicera silhuetter av människor som flyr på en av kortsidorna i rummet tillsammans med ljudeffekter. När silhuetterna projiceras ska ljuset på föremålen i montrar dimma ner och när silhuetterna försvinner ska ljuset på föremålen dimma upp igen. Textbakgrund till scenen: Nya Lödöse ligger i gränsland. Norr om staden ligger Bohus fästning. Väster om den ligger Älvsborg. Den som behärskar dem behärskar älvdalen. Staden har kungars och krigsherrars ögon på sig. Den är en trofé eller ett byte om kriget kommer. Kriget som kan betyda att staden intas, dess invånare våldtas och mördas, husen plundras och bränns. Om känslan och scenen: Flera piloter vill ha en trång, mörk, kaosartad och smutsig känsla och att det är tydligt att rummet har lämnats i all hast. Också att det i större utsträckning än på bilderna ska se ut som ett hem. Det får gärna vara mycket saker en kan titta på och ta i. Mörkt trä, halm, tyg och dofter, att en jobbar med olika sinnen för att skapa en känsla i rummet. Vi får kommentarer om eldstaden. En funktekpilot med en synnedsättning säger att hon tycker inte att jag blir ett dugg rädd, brasljud är en jätte trivselfaktor. Vi får kommentarer om att en hellre vill ha en slocknande brasa som symboliserar att hoppet slocknar. Att det känns mer realistiskt med bara glöd kvar i brasan i ett hem som övergivits. Om rummet: Ingen funktek pilot kommenterar på att rummet är trångt eller för litet. Vi vistas 5 6 personer i rummet samtidigt utan problem. På ritningarna ser de två öppningarna mellan rummet och resten av utställningen lite små ut. Vi testar med olika stora öppningar och kommer fram till att det är stor skillnad i känsla och framkomlighet mellan exemplevis 90 cm och 120 cm. Känslan vid 90 cm är att det är väldigt trångt, och för personer som använder en permobil blir marginalerna väldigt små vid 90 cm. Då råkar en lättare köra in i eller emot en dörrkarm. 6
Om tekniken: Några funktek piloter undrar om ljudet från biografen kanske riskerar att störa ljuden från rummet Rädsla för krig. En påpekar dock att det nog beror på vilka sorters ljud som hörs. Om det exempelvis är stämningsljud från biografen och mänskliga röster från Rädsla för krig så kommer de inte att störa varandra på samma sätt som om det vore två röster på var sitt håll. Många frågor vi får om projektioner och ljudeffekter handlar om hur det blir för personer som använder antingen hörsel eller syn men inte båda två. Igen ställs frågan hur skapa begriplighet endast med ljud och endast med visuella medel? För en person som hör men inte ser är det inte säker att en förstår att ljuden som hörs är just ljud från en situation med människor på flykt. Om en bara ser silhuetter av personer som springer är också osäkert om en förstår vad de symboliserar? Olika förslag på sätt att göra det mer begripligt är att det kan finnas nyckelord, som kan användas för att en genom ljud bättre kan förstå sammanhanget. Exempelvis ljudet av någon som på håll skriker dansken kommer eller någon som skriker eller ropar skynda dig eller liknande. Ljudeffekter som påtalas som att de skapar begriplighet är exempelvis ljud av stressade snabba steg, att det rasslar och dunsar av någon som samlar på sig det allra nödvändigaste innan hen flyr, kanonskott, folk som skriker, hundar som skäller och dånet av hus som står i brand. En funktek pilot med en höselnedsättning föreslår att en ska jobba med vibrationsplattor, antingen sådana du håller i eller i golvet eller större vibrationsmattor. Ljuden kan skapa vibrationer i dessa plattor så att en kan känna ljudet. Ett annat förslag är också att om en använder sig av ljudet av personer som ropar och säger saker så kan det följas åt av projiceringar av samma text med citattecken som dyker upp på väggar eller golv. Några piloter kommenterar att ljuset i montrarna som föreslås dimma ner i takt med projektionerna kan göra det svårt för personer att orientera sig, speciellt om en har dåligt mörkerseende. Därför är det viktigt att det i övrigt är en bra ljusnivå i rummet. Ett annat önskemål är att en ska kunna styra belysningen på föremål, kanske kunna trycka på en knapp för att ljuset ska dimmas upp. Det är bra för både personer med viss syn, då kan de se föremål bättre, och för personer med hörselnedsättning vid guidade visningar. Då kan guiden dimma upp ljuset på det föremål eller den monter som hen berättar om och på så sätt göra det tydligare vilket det är. 7
Om många intryck: Flera piloter önskar möjlighet att kunna ta på många saker i utställningen. Också att en ska använda sig av dofter för att skapa stämning. Dock är det då viktigt att tänka på allergiker såklart, och inte använda sig av allergener. Slutligen talar vi om hur det påverkar en att vistas i lokaler där det är många intryck. En funktek pilot frågar sig: Kan det bli för mycket. Hur blir det om det strömmar olika ljud i utställningen, ljudeffekter, rörliga bilder, ljus som dimmar upp och ner hur blir det för personer som har svårt att urskilja, sortera och koncentrera sig?. Det resoneras vidare och någon annan föreslår att det kanske är mer okej att det händer mycket i vissa rum om det som kontrast händer mindre i rummen emellan. Att vissa rum kan ha mycket intryck om andra rum är mer vilsamma och lugna. Det påtalas också, med tanke på att detta rum handlar om att fly krig, att för många effekter kanske kan bli för verklighetstroget för personer med egna erfarenheter av krig. FUNKTÄNK: Det är bra om både ljudeffekter och visuella effekter fungerar separat såväl som tillsammans. Det är också bra om en försöker att designa det med en tanke att de ska kunna förstås av exempelvis personer med antingen syneller hörselnedsättning. Vid nerdimning av ljus i montrarna när projektionen startar får det inte gå för snabb så synen inte hinner vänja sig att ljuset blir mer dunkelt. Ljudläckage mellan rummen får inte störa, utan hellre komplettera varandra. Gör dörröppnignar så breda som möjligt, gärna 120cm eller större. Betänk hur personer kan reagera eller bli stressade av att det händer mycket på en och samma gång. Maximera inte mer än nödvändigt och ha vilplatser runt om i utställningen. RUM 3: MAKTENS PLANER, AKT 2 8
Syntolkning: Bilden visar ett avlångt rum, ca 4,5 x 3 meter med vita väggar. Det är ett brunt trägolv och i mitten av rummet står ett stort vitt avlångt bord. Bordet har en oregelbunden form och är uppbyggt av rektangulära och fyrkantiga former. Beskrivning av testet : I mitten av rummet finns ett bord med olika rektangulära former. Bordet ska enligt planerna visa bilder och ha infällda montrar med föremål liggandes under en glasskiva. Vi bygger upp bordet så väl det går vad gäller former och storlek. Textbakgrund för scenen: Det börjar redan 1603. Statsmakten ska bygga en stad olik allt som setts i Norden. Ett nytt slags stad, den europeiska idealstaden, förunderligt symetrisk och genomtänkt i varje detalj redan på ritbordet. Den ska knyta Sverige samman med de väldiga strömmar av handel som snurrar runt Amsterdam. Till den nya staden ska de lockas, de holländska köpmännen. Danskarna bränner ner det första försöket, men nu försöker vi igen! Den svenska administrationen börjar rulla, ordning och reda, papper som ska godkännas in i minsta detalj. Huvudföremålen är stadens privilegiebrev, murslev, tumstock, ett av de första breven skrivna från Göteborg. Om rummet: Några funktekpiloter kommenterade att det kändes rimligt med det stora, ljusa, fräscha rummet som symboliserar makt i jämförelse med det lilla, trånga och mörka Rädsla för krig rummet. Det var en spännande kontrast! Flera gillar att 9
bordet står i centrum. Men varför ska bordet vara så brett? Det blir för trångt att ta sig runt. Vi får kommentaren från en funktekpilot som har en ledsagare att de inte kan gå bredvid varandra runt bordet på ett behagligt sätt och passagen på 70 cm från bord till vägg är alldeles för trång. Från två funktek piloter med synskador får vi också kommentarer att bordets form med innåtgående sockel och den tjocka bordsskivan gör det svårt att känna av rummet med sin känselkäpp. Bordets form hindrar en också från att komma under bordet med benen exempelvis om en använder en rullstol eller vill sitta ner på en stol. Flera piloter pratar om alla utstickande hörn och att en, speciellt i ett trångt rum, slår i dom. Vi får ett förslag att bordet istället ska ha rundade former vilket både skapar ett lättare flöde i rummet eftersom det inte finns hörn och samtidigt gör att en inte heller slår sig lika mycket. FUNKTÄNK: Se till att passagerna runt bordet inte blir för trånga! Minsta mått för gångar är 150cm men 180cm är ännu bättre. Bordsskivan verkar vara väldigt tjock vilket kan innebära att personer som tex sitter i rullstol inte kan nå ända fram eftersom de inte får in benen under bordet. Bordsskivan försvårar lokaliseringen för människor som använder känselkäpp. RUM 4: TIDSTUNNELN MELLAN AKT 1 OCH AKT 2 Beskrivning av tidstunneln och av testet: Tidstunneln är ett litet rum, en kort passage som en tar sig igenom mellan olika rum eller scener. Men tidstunneln är också en passage som tar en mellan olika tider. Från rummet med altaret (Akt 1 scen 4:Det Gudomliga) till rummet med borden med bilder ( Akt 1 scen 6: Maktens planer). Vi bygger upp rummet med hjälp av vikväggar. Om rummet/passagen: Funktekpiloterna tycker att bredden på tunneln om 120cm fungerar bra. En funktekpilot som har en synskada gick med sin ledsagare arm i arm genom tidstunneln utan att slå i väggarna. 10
Vi pratar om vilken takhöjd tunneln ska ha och får förslag om att tunneln ska vara välvd i taket och inte ha alltför hög takhöjd. Vi pratar om hur en kan illustrera en taktil känsla av att färdas genom tid. Exemplevis att tunneln kan draperas i tidstypiska tyger som en kan ta på och känna. Eller att det kan hänga en tamp på väggen som ett handräcke där en knut symboliserar ett år och att 102 knutar symboliserar tidsresan mellan åren 1520 till 1622. Det föreslås också att ha ett katolskt radband istället för tamp. Vi pratar om hur en tidsresa kan förmedlas i ljud. Någon föreslår projektioner av vatten tillsammans med ljudet av vatten för att visa på hur tiden ständigt rör på sig. Ett annat förslag är att det står en kortare kommentar om tidsresa i text stort över väggarna som också spelas upp i ljud när en går in i tunneln. Det föreslås att en kan ljussätta tidstunneln så att ljuset går från mörkare till ljusare. Att en i tidstunneln färdas från mörkt till ljust och att det passar stämningen i de olika akterna. FUNKTÄNK: Använd taktila element för att illustrera tidsresan i tunneln. Exempelvis med ett rep eller tyger eller andra element. Om tidstunneln ska gå från mörkt till ljust så ska ljuskontrasterna inte vara för stora. Viktigt med bra kontraster mellan allt som det är viktigt att ta del av så som text, föremål, väggar och golv. Ha all eventuell text i ljud, och alla ljud i text. Se till att ingenting i tunnelln, text som ljud, är längre än att en hinner ta del av det medan en passerar. Tunneln får inte bli en plats som en stannar upp i, då blir tidstunneln lätt en propp med tanke på storleken. ÖVERGRIPANDE FUNKTÄNK Funktek rekommenderar alltid att en har ett funk tänk från början redan i skissstadiet när en formger en utställlningen. Genom att från början följa internationella riktlinjer för tillgänglighet kan en undvika att exempelvis vändzoner, korridorer, montrar och bord glöms bort att rättas till i arbetsprocessen. 11
Att ha ett för alla tänk i utställningsdesignen gör inte bara att alla besökare kan ta del av utställningen på lika villkor (vilket är en laglig rättighet). En tillgänglig utställning stationerar också som ett bra exempel om hur utställningar skall vara vilket ger både museet och formgivaren bra pr. ANALYS OCH REFLEKTION AV WORKSHOP Fastän att vårt uppdrag främst varit att testa rumsliga aspekter så kom mycket under workshopen att handla om hur en kan förmedla en historia eller en känsla genom att använda sig av olika sinnen. Många piloter är överens om att det är bra att använda olika sinnen och att det kan skapa större förståelse och en bättre upplevelse. Problemet eller dilemmat är dock hur vi skapar förståelse för personer som exempelvis använder bara sin hörsel men inte syn, eller tvärtom personer som använder det visuella men inte det auditiva. Hur skapar vi en god förståelse med ett av dessa två sinnen? På flera av de stationer som planerats för, så som introduktionsfilmen eller i Scen 2; Rädsla för krig, så framstår det i alla fall som att ljudeffekter och visuella bilder väldigt mycket är beroende av varandra för att skapa förståelse. Vi spånade mycket och länge i workshopen på olika sätt att göra för att få dessa att fungera inte bara tillsammans men också separat? Detta skulle kunna testas mer ingående i en annan workshop. 12
13