FUNKTEK - WORKSHOP URBANUM

Transkript

1 FUNKTEK - WORKSHOP URBANUM UTVÄRDERING AV RUMSLIGHET MED OKIDOKI ARKITEKTER 1 OKT 2014 OM FUNKTEK FunkTek handlar om att alla ska kunna gå på och uppleva museum. Alla har lika stor rätt att delta i och skapa kulturen! Men många museer är svåra att besöka om en har en funktionsvariation. Detta vill vi ändra på. Det gör vi genom att bjuda in människor med en funktionsvariation att utvärdera Göteborgs stadsmuseums utställningar och stadsvandringar. Genom olika träffar och workshops med våra FunkTekpiloter undersöker vi museets utställningar utifrån varje Funktekpilots egna funktionsvariation. Vad funkar? Vad funkar inte? Hur kan vi tillsammans göra museets verksamheter tillgängligare? Utifrån vad våra Funktekpiloter tycker och tänker testar vi sedan nya lösningar med målet att bli ett mycket mer tillgängligt museum för alla. Projektet är ett samarbete mellan Göteborgs stadsmuseum, Utopia, Interaktiva Institutet, Mistra Urban Futures och Riksutställningar, med finansiering av Arvsfonden. BAKGRUND FunkTek har som mål att skapa tillgängliga utställningar utan onödiga särlösningar i museisammanhang. Det innebär att vi har mål som sträcker sig förbi rådande föreskrifter. Alla föreskrifter är inte fel men kan vi så vill vi göra ännu bättre. Vårt mål är att tillgänglighet ska vara en naturlig och integrerad del av stadsmuseets framtida utställningar. Tillgänglighet ska inte läggas till i efterhand utan finnas med redan från början. 1

2 FUNK-TÄNK I FunkTek använder vi oss av ordet funktionsvariation för att beskriva att människor fungerar olika och har olika behov. Vi tycker att det är ett bättre ord än till exempel utvecklingsstörd, handikappad eller funktionsnedsatt. När vi använder ordet funktionsvariation är vi normkritiska för alla har ju en egna variation av hur de fungerar. Inga människor är exakt lika. Vi passar bara mer eller mindre in i en norm. Om det är någon som har funktionshinder så är det museet, inte besökarna! Därför är det viktigt att ha en öppen attityd och tänka på tillgänglighet i termer av möjligheter istället för begränsningar. Formen ska anpassa sig efter människorna och inte tvärtom. METOD Utifrån Okidokis instruktioner testade vi olika aspekter av rumslighet i Urbanum. Vi byggde upp stationer i Urbanum med hjälp av skärmväggar, stolar och bord och använde oss av olika mattprover och befintliga bord på museet som vi testade i ett av våra workshoprum. Till skillnad från hur vi brukar genomföra workshops så delade vi inte upp gruppen direkt utan utförde den första delen av workshopen som en grupp. Okidoki hade förberett några frågor som de ville ha besvarade. RÖRELSEYTOR Tillsammans med FunkTekpiloterna tittade vi på lokalens förutsättningar och hur en kan röra sig mellan montrar och väggar och bord på ett smidigt sätt. CITAT I korridoren var det tight och fönstrerna gjorde att jag inte kunde fokusera, att jag tittade ut itstället Oftast när jag kommer med stol så börjar folk flytta på sig bara för att jag kommer. Det ska kännas att det finns utrymme. Det känns stressigt både för mig och för andra besökare. Blir stökigt om folk går förbi fort och en vill läsa I den bredare varianten av korridoren behövde en inte flytta sig för andra och det blev ingen trafikstockning. KORRIDOR Vi byggde upp en korridor med vikväggar som var 4 meter lång. Vi testade bredden av korridoren och hade två mått, 150 cm och 200 cm. Det första måtten om 150 cm, rekommenderat minstamått för vändning med rullstol ur rådande tillgänglighetsstandard, upplevde FunkTekpiloterna som för smalt och att det kändes som att besökare lätt skulle stöta in i varandra och krocka med varandra. 2

3 De FunkTekpiloter som sitter i rullstol berättade att de tycker att det är jobbigt när människor flyttar på sig för att de ska kunna komma förbi. Eftersom måttet i korridoren var för smalt så skulle antagligen andra besökare i Urbanum vara tvungna/känna sig tvungna att flytta på sig om en rullstolsburen person vill förbi. En FunkTekpilot tyckte att det skulle finnas flera alternativ på vägar, som hen kallade genvägar och att dessa skulle vara lätta att ta sig igenom. Det här tycker vi på FunkTek är en viktig tanke eftersom människor kan uppleva att det är jobbigt med trånga utrymmen och mycket folk. Det handlar också om att som besökare få mer yta runtikring sig för att på så sätt göra det lättare för personer att koncentrera sig och ta del av utställningen i lugn och ro. Därefter ändrade vi måttet till 200 cm i bredd i korridoren. Detta måttet tyckte FunkTekpiloterna var mycket bättre. Vi fick till oss att 200 cm skapar både mer svängrum såklart men också en trevligare känsla. Med ett bredare mått och större marginaler minskar oroskänslan över att vara i vägen och risken för trafikstockning och krockar. Beräkna minst 200 cm i bredd i korridorer eller gångvägar. Det är viktigt ur pedagogisk synpunkt att så mycket som möjligt i utställningen ska kunna ses/upplevas av många besökare samtidigt vid visningar eller vid högt besökstryck. Så öppna och flexibla platser som möjligt därför. 3

4 TEST AV SAMLINGSPLATS För att få en känsla av hur det skulle vara att ha en större grupp besökare i urbanum på en guidad visning samlade vi FunkTekpiloterna så de stod närmare varandra i korridoren. Vi demonstrerade hur en visning skulle kunna gå till att berätta kort om Göteborgs historia. Vi testade hur det var att stå i korridoren närmast fönstret som var 200 cm bred och sedan på andra sidan korridorsväggen där måttet var bredare och mer som ett rum under valvbågar i taket. Många tyckte det var jobbigt att stå så nära vandra i korridoren vid fönstret där en FunkTekpilot uttryckte att: Det kändes trängre, jag vill fly undan och vad du säger försvinner direkt. På andra sidan väggen av korridoren fick FunkTekpiloterna en helt annan känsla där en FunkTekpilot uttryckte att de svängda väggarna kändes som en kram, eller som en omfamning, just för att det blev som en rund rumslig känsla i utrymmet som skapades mellan väggarna. Anledningen till detta var att bland annat valvbågarna gjorde att aukustiken blev bättre. Det var lättare att höra varandra eftersom det ekade mindre där, och ljudet studsade mindre. 4

5 FunkTekpiloterna tycker också att det är viktigt att korridoren inte blir bara en passage utan upplevs som ett rum där en vill stanna kvar och läsa innehåll som är på väggar eller bord. Vi hann inte testa sittmöjligheter i amfiteatern men våra rekommendationer där är desamma som tidigare - jobba med flexibla lösningar så som fällbara stolar eller mobila stolar så att vi inte skapar särskilt anvisade platser för besökare som använder rullstol eller permobil. Bygg hellre rum än korridorer. Jobba med avskärming för fönster, till exempel förslagt att visa upp delar av utställningen för förbipasserande utanför. Använd flexibla sittlösningar. KORRIDOR AV BORD Funktek byggde en korridor av bord som var 150 cm bred för att testa vilken känsla FunkTekpiloterna fick. Här testade vi också om FunkTe-piloterna tyckte att det var någon skillnad på att läsa skyltar som var vinklade eller låg direkt på bordet. De flesta FunkTekpiloterna tyckte att korridoren av bord inte gav en lika klaustrofobisk känsla som när korridoren med de höga väggarna var i samma bredd. Även om måtten från början var detsamma var upplevelserna av rumsligheterna helt olika. Ju högre väggar som avgränsar ett rum destå mer golvyta krävs för att behålla en tillgänglig och inbjudande upplevelse. Två Funktekpiloter kunde på grund av mellanrummet under borden svänga med sina rullstolar. En FunkTekpilot med större rullstol kunde inte svänga på detta utrymme, samma skulle det vara för en person som sitter i permobil (gäller även barnvagn). 5

6 Även här är det viktigt att tänka på att bredden i passagen inte gör att besökarna känner att de är i vägen och att en kan kolla på bilder, eller läsa eller lyssna i lugn och ro, och inte känna stress att en behöver flytta på sig för att en är i vägen. Ha alltid luft under bord och vitrin i utställningen. Jobba med så stora mått i gångar och runt bord som möjligt. VINKEL PÅ SKYLTAR Alla FunkTekpiloter tyckte att de vinklade bilderna och texterna var lättast att läsa. Kommentarer var att det var lättare att komma närmre texterna och på så vis lättare att ta till sig innehållet. Det blir också mindre blänk från lamporna i taket när skyltarna är vinklade. Detta stämmer överrens med forskning som gjorts på området som alla rekommenderar skyltar i 45 graders vinkel för bästa läsbarhet. 6

7 Det föreslogs av FunkTekpiloterna att en som besökare på utställningen själv kunde vinkla skyltarna i den vinkel som passade en för att lättare läsa texter. Det är en väldigt bra idé men det är då viktigt att hitta tekniska lösningar som gör att vinkelbara skyltar återgår till 45 graders vinkel efter att en besökare har vinklat skylten. Det skall också vara lätt som besökare att förstå att en kan vinkla skylten samt att skyltarna underhålls då de lätt kan bli slitna. De liggande bilderna och texterna var svåra att se när de låg ner. FunkTekpilotern tyckte att om skyltar skall ligga plant på ett bord skall skyltarna vara placerade så nära bordskanten som möjligt. Som placeringen var nu (skyltar mitt på bordet) så var antingen FunkTekpiloterna tvungna att sträcka på sig eller böja sig ner eller sätta sig ner på en stol för att se. Observera att eventuell sittplats vid bord gör att personer mer rullstol har svårt att komma till/in för att läsa skyltar. Det är viktigt att det är tydliga kontraster mellan väggar och golv, bord och text för att personer med synnedsättning ska kunna orientera sig i utställningen och kunna läsa alt. hitta till patser där audio eller braileskrift finns. De vita textarken mot den ljusa björken fungerade inte för våra piloter med synnedsättningar. Luta texter på bord i 45 graders vinkel. Titta på möjligheter att ha bord som kan ändra höjd eller texter som kan ändra höjd så att så många besökare som möjligt kan ta del av texterna. 7

8 Tänk på att skapa tydliga kontraster i färgskalor när ni färgsätter i rummet. BORDSHÖJDER Under workshopen testade vi också vilka bordshöjder som är bra när en ska läsa texter. Vi hade tre bord i olika höjder om 90 cm,72 cm och 60 cm. Vi testade vilka höjder FunkTekpiloterna föredrog att läsa text ifrån. Samtliga bord hade öppna underreden så att personer som sitter i rullstol ska kunna komma intill ordentligt. Detta följer rådande rekommendationer för tillgängliga montrar. De flesta föredrog att läsa texter ifrån bordshöjd 72 cm när texten monterades i en 45 gradig vinkel. Texter eller föremål som befann sig på en lägre höjd om 60 cm var svårare att komma nära och därmed läsa/se. En FunkTekpilot som använder en större rullstol hade svårt att komma inunder ett bord om 72 cm för att komma intill och läsa bekvämt. För hen fungerade ett högre bord om cm bättre. Höjden om 90 cm innebar dock ett hinder för andra FunkTekpiloter i rullstol som upplevde att texten kom emot dom på ett otrevligt sätt. Det har pratats om att skapa en kombinationslösning med skyltar som sitter monterade på stativ som gör dom både vinkelbara men också skjutbara i höjdled. Då skulle borden i utställningen kunna vara lite högre men att skyltarna skulle gå att skjuta ner eller upp i 8

9 höjdled för att passa så många olika människor som möjligt. En sådan lösning skulle vi gärna se. Jobba med flexibla lösningar för bords- och texthöjder i så stor utsträckning som möjligt, exempelvis höj- och sänkbara bord. BIOGRAFEN Det skall vara mörkt men inte för mörkt, man skall kunna sätta sig och se en stol, annars kan man sätta sig på en pensionär. Det känns som ett för trångt utrymme, jag vet inte om jag hade velat gå in där. Utan rullstol hade jag kanske gått in, men inte annars tror jag. När biografen inte hade något tak tänkte jag: luft jag kan andas Vi prövade utifrån arkitekternas skisser hur stor biografen i utställningen Urbanum kommer vara. Vi byggde upp väggar med ett tak och hade en större tv skärm i rummet. vi ställde frågor till FunkTekpiloterna var om hur utrymmet kändes, om utrymmet kändes stort, lagom eller för trångt. Vi testade också dörrmåttet och helhetskänslan i rummet. 9

10 I den första skissen som vi fick av arkitekterna skulle biografen kunna rymma 5-6 personer och vi utgick först utifrån måtten från den skissen. Vi satte in 4 stolar i biografen och gjorde plats så att två FunkTekpiloter i rullstol också kunde vara i rummet. Många av de FunkTekpiloter som satt i rummet fick en klaustrofobisk känsla och att utrymmet i biografen var trångt, litet och mörkt. Flera FunkTekpiloter uttryckte att de inte tycker om att sitta nära okända personer och att det kan vara ett irriterande moment när besökare kommer och går i biografen och att det då är lätt att en tappar koncentrationen på det som visas. En FunkTekpilot som har en större rullstol hade svårt att vända och komma ut ur den mindre biografen ( Detta gäller också människor som använder permobil). Vi gjorde sen biografen större så att fler personer skulle kunna få plats, ca personer. Vi gjorde också så att biografen hade ett öppet tak. Funktekpiloterna sa att de vill att det skall vara lätt att ta sig in och ut i biografen och att det skall finnas fällbara stolar. Förslag kom också om att försjuta raderna i förhållande till varandra så som det ibland är på stora biografer. Då ser en bättre. Många FunkTekpiloter uppskattade att taket var borta och att utrymmet kändes mer öppet och luftigt. Vi pratade om ifall en som besökare ville ha en ljus eller mörk biograf och där rådde det delade meningar. Några FunkTekpiloter ville ha det mörkt för att det då blir lättare att koncentrera sig och att förväntningarna när en ser på film är att det skall vara mörkt, för det är ju mörkt på bio. En kan som besökare också få känslan att en 10

11 är mer för sig själv när det är mörkt för då ser en inte de andra besökarna. Andra FunkTekpiloter ville att biografen skulle vara ljus eftersom de inte gillar när det är mörkt och att det ger en klaustrofobisk känsla. FunkTekpiloterna pratade också om att det skulle vara bra att innan en går in i biografen veta vad som finns där inne, som ett slags fönster så en kan se om biografen är tex fullsatt, det kan ockå vara att en som besökare också kan få en uppfattning när en är i biografen om vad som sker utanför. Det är bra om biografen både kan vara ljus och mörk, att ljuset tonas ner när en film börjar och tonas upp när den slutar. Efter förslag från våra FunkTekpiloter skulle det vara intressant att bygga ett tak på biografen som känns öppet och rymligt även om taket är stängt och inkapslande. Precis som i allmänhet i utställningen är det viktigt med flexibla sittplatser i biografen. Jobba med fällbara stolar, alternativt lätta flyttbara stolar. Det är bra att tänka på att det både inne i biografen och utanför vid entrén finns tillräckligt med svängyta för rullstolar/permobilder och barnvagnar. Det är bra om rummet är så ljudisolerat som möjligt så att en kan undvika läckande ljud i största möjliga utsträckning. Viktigt att dörrar och väggar markereras tydligt i biografen, även när det är mörkare som tex under en filmvisning. Övriga saker att tänka på är att det är viktigt att det står information om vad det är för slags film en ska få se och hur lång filmen är. Att en kan starta och stoppa filmen själv, vilka språk filmen visas på samt att filmen både är textad och syntolkad. Ur ett pedagogiskt perspektiv är det önkkvärt om biografen (liksom utställningsformens helhet) har en flexibel form så att en har möjlighet att öppna upp den och använda den vid visningar av t.ex en skolklass. MATTOR Under workshopen med okidoki arkitekter prövade vi tre sorters mattor med olika tjocklek. Tanken är att en matta skall läggas i utställningen urbanum för att minska akustiken. Vi testade och pratade om de olika mattornas egenskaper så som hur lätt eller svårt det vara att rulla över mattorna med rullstol eller hur hala mattorna var om en gick och eventuella risker för att snubbla och ramla. Vi fick olika svar från FunkTekpiloterna vilken matta som var bäst. En tunnare matta tyckte en rullstolsburen FunkTekpilot var lättast att ta sig fram på, medan flera gående funktek-piloter tyckte att mattan var för hal. En annan FunkTekpilot i rullstol gillade den tjocka mattan bättre. 11

12 En FunkTekpilot med en synskada berättade att för hen är det viktigt att mattorna har en kontrasterande färg jämtemot tak, trappor och trösklar. Om färgen på golvet klättrar uppåt väggen eller fortsätter i trappor är det viktigt att det finns tydliga markeringar om vad som är vad - exempelvis var vägg respektive golv börjar och slutar. Särskilt viktigt är detta kring och i trappor, trösklar och andra upphöjda ytor. Vi har svårt att rekommendera någon specifik matta utifrån de möjligheter vi hade att testa olika mattor i workshopen. Eftersom bara ett av tre prover kom i en större yta än en kvadratmeter samt att vi fick så olika svar från olika piloter så tycker vi att det är svårt att motivera ett resultat. Vi skulle gärna se att vi kunde testa mer innan vi beställer en matta. Testa igen och sök i dokument kring tillgänglighet vilka riktlinjer som gäller och vad en bör tänka på vid val av matta. 1 Som referens kan nämnas att vi vid en tidigare workshop fått till oss att mattan som återfinns i det cirkelformade rummet inne i Vi är Romer-utställningen (3e våningen) fungerade väldigt bra. Så här sa en rullstolsburen FunkTekpilot om det: - 1 Mattan på golvet är lagom tjock och ger inte allt för stort motstånd (till skillnad mot den andra mattan i samma rum, den med en karta på). Först tänkte jag inte Se exempel och förslag för vidare läsning under rubriken Läs vidare längst ned i denna rapport. 12

13 på att det var en matta här, så då var den nog bra. Mattan ger inramning och en känsla. LÄS VIDARE Här har vi samlat några kortfattade och bra texter om vad en ska tänka på när en planerar för en utställning. I riktlinjerna finns det olika råd och standarder gällande exempelvis mått för en korridor, ibland kan det stå minsta 2 meter. I FunkTek vill vi istället arbeta utifrån ett tänk om mesta och bästa möjliga. Tillgängliga och användbara miljöer för utställningar och scenkonst Riktlinjer för Västra Götalands regionen Hämtas här: ch%20användbara%20miljöer%20för%20utställningar%20och%20scenkonst,%20remiss.pdf Utställningens anatomi av Jan Hjort, utgiven av Forum för utställare Om vikten att arbeta utifrån ett helthetstänk. Hämtas här: 2.pdf Sammanfattningar utvärderingar av museipedagog Håkan Strömberg, Göteborgs stadsmuseum (Se särskilt bifogat dokument. Under rubriken Förkortat till 19 budord finner ni några korta men användbara punkter om vad som är bra att tänka på generellt när en planerar för en utställning.) 13