Belysning. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen

Transkript

1 Belysning Belysningens betydelse för syn- och hörselskadade personer Bra belysning är speciellt viktig för personer med svag syn. Det beror på belysningens styrka och kvalitet och hur färger används hur en person med svag syn kan bilda sig en uppfattning om omgivningen. Synskadade personer är speciellt känsliga för bländning. Många av dem lider av skymningsblindhet som gör det helt omöjligt att se i svag belysning. Det är viktigt med tillräcklig allmän belysning och dessutom med bra belysning vid kritiska punkter, t.ex. gångstråk, entréer, trappor, ramper, hissar och skyltar. Belysningen har avgörande betydelse för personer med svag hörsel och för döva personer för att kunna kommunicera genom läppavläsning eller använda teckenspråk. Det blir besvärligare att kommunicera om talarens ansikte eller den som använder teckenspråk inte syns eller står i motljus. Hurdan är bra belysning Belysningen måste vara tillräckligt stark och ganska jämn. Den får ändå inte ge upphov till direkt eller indirekt bländning. Lämplig belysningsstyrka är minst 300 lx, vid kritiska punkter, t.ex. nivåskillnader och skyltar, lx. Allmän belysning kan vid behov kompletteras med punktbelysning. Utomhus skall belysningsarmaturerna placeras på samma sida av en passage. Belysningsarmaturerna måste placeras så att hela passagen är belyst och inga växelvis belysta och mörka zoner uppstår. Belysningsstyrka som rekommenderas utomhus är lx. I korsningar och vid nivåskillnader skall belysningsstyrkan vara minst 50 lx. Belysningsstyrkan vid entréer skall vara 300 lx. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen

2 Ljus och färger Belysningen skall återkasta färgerna naturenligt och framhäva kontraster. Det bör observeras att färgvalet påverkar utrymmenas ljushet. Ljusa färgar gör utrymmen ljusare, mörka färger mörkare. Om skyltar belyses inifrån, skall bottnen på skylten vara mörk och figurerna ljusa för att förhindra bländning. Val av belysningsarmaturer Både direkt och indirekt bländning förhindras genom att använda lampor som inte bländar. Användning av glänsande material bör undvikas på sådana ställen där ljuset kan reflekteras via dem och skapa indirekt bländning. Problematiska är klotformade lampor vars yta är så klar att det skapar direkt bländning och gör det svårt att se något annat än själva lampan. Det blir lättare att följa passagen om en rad enhetliga lampor placeras enligt passagen, t.ex. i ett korridortak. Det är möjligt att en person med svag syn ser endast lamporna och kan följa passagen med stöd av dem. Det fås en med tanke på seendet fördelaktig allmän belysning till exempel med indirekt ljus som reflekteras via taket och kompletteras med punktbelysning. Belysningsskillnader Stora skillnader i belysningen utomhus och inomhus skapar problem. Ögat på i synnerhet en person med svag syn, hinner inte anpassa sig till stora belysningsskillnader. Den måste utjämnas genom att inomhusbelysning som har direkt kontakt ut är tillräckligt stark. Vindfång, aulor, portgångar och tunnlar är exempel på sådana utrymmen. Belysningen skall kunna regleras när utomhusbelysningen ändras. Lampan måste lämpa sig för fördunkling.

3 Motljusbländning Fönster kan i djupa rumsutrymmen ge upphov till motljusbländning. Stora belysningsskillnader kan undvikas genom att öka belysningen i rummets inre hörn. Om fönstret är i ändan av en korridor, måste motljusbländning hindras med tillräckligt stark belysning i korridoren. Persienner kan också användas. Behaglig naturlig belysning fås om fönstren i ett hörnrum kan placeras i två väggar som står vinkelrätt mot varandra. Då uppstår ingen motljusbländning. Ljusets betydelse för kommunikation Ansiktet på en person som står bakom en servicedisk måste vara tillräckligt belyst för att en hörsel- eller synskadad person med stöd av synsinnet skall kunna förstå tal. I konferens- och föreläsningssalar måste man se till att ljus faller på talaren och teckenspråkstolken även när det övriga utrymmet är mörklagt eller om det bakom talaren finns en stark ljuskälla, t.ex. ett fönster. Inredningsbelysning Mötesbord, bord i föreläsningssalar och servicediskar vid vilka det skall gå att läsa och skriva, skall ha tillräcklig belysning som inte skapar störande skuggor på bordsytan. Med tanke på personer med svag syn kan det vara motiverat att belysa skåp inifrån eller åtminstone placera lamporna så att skåpen får tillräckligt ljus från utsidan. Vid en spegel skall belysning finnas på vardera sidan, hellre än ovanför, då kan bländning förhindras.

4 1. Ytan på den klotformade lampan är bländande klar. Det är svårt för en person med svag syn att se något annat än lampan. Informationstavlan saknar belysning, den mörka väggfärgen äter ljuset. (Annegatan)

5 2. Klotformade lampor som i huvudhöjd skjuter ut över gångleden bländar och skapar kollisionsrisk. (Helsingfors stadshus)

6 3. Glasväggar och -tak ger upphov till stark bländning på metrostationen. Starka slagskuggor skapar problem för synskadade när en uppfattning om nivåskillnad skapas. (Nordsjö metrostation)

7 4. Väggstora fönster i två våningar i ett djupt rum skapar stark motljusbländning. (Tammerfors universitet)

8 5. I ett djupt rum ger glasväggen och det glänsande golvet upphov till besvärlig motljusbländning. Belysningen bör förbättras i de inre hörnen av rummet för att eliminera problemet. (Ämbetshuset i Berghäll)

9 6. Fönstren bakom servicedisken skapar motljusbländning och gör det svårare att uträtta ärenden vid disken. Situationen kunde förbättras med extra belysning vid disken. (Sinebrychoffs konstmuseum)

10 7. Speciellt synskadade personers ögon anpassar sig långsamt till förändring i belysningen vid ankomst till dunkla utrymmen från klart dagsljus. Belysningen inomhus skall kunna regleras enligt ljusstyrkan utomhus. (Domkyrkans krypta)

11 8. Fönstren i de intilliggande väggarna skapar behaglig belysning utan motljusbländning. (Ämbetshuset i Berghäll)

12 9. Indirekt belysning via taket förorsakar inte bländning. (Kampens centrum)

13 10. Tillräckligt stark belysning med både indirekt belysning som återkastas via taket och punktbelysning hjälper en person med svag syn att effektivt kunna utnyttja den synförmåga han eller hon har kvar. (Kuortanegatan 13)

14 11. Belysningsarmatur i korridortaket har placerats enligt passagen. Belysningen framhäver färgkontrasterna. (Iiris - service- och verksamhetscentret för synskadade)

15 12. Fönstret i ändan av korridoren har täckts med en persienn för att förhindra motljusbländning. (Iiris - service- och verksamhetscentret för synskadade)

16 13. Med tanke på synskadade personer är det bättre att placera lamporna vid sidan av spegeln än ovanför den. (Tammerforshuset)

17 14. Skyltar måste vara välbelysta. I allmänhet urskiljs mörka figurer på ljus botten bäst. En skylt som är belyst inifrån har ändå ljusa figurer på mörk botten för att förhindra bländning. (Kampens centrum)