Från skolhälsovård till elevhälsa med medicinsk inriktning. Elisabet Lindgren Samordnande skolsköterska Elevhälsans centrala enhet



Relevanta dokument
Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola

Verksamhetsberättelse för elevhälsan i Ljusnarsbergs kommun läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan för skolhälsovården inom Kalmarsunds gymnasieförbund

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Elevhälsan vid Edenskolan

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan

Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun

Gefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad

Barn- och Elevhälsoplan

Reviderad Tegnérskolan

Anvisningar för journalhantering och dokumentationsskyldighet inom elevhälsan

Information skolpliktsbevakning

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsan i Kungsbacka kommun

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Elevhälsoplan. för grundskolan. Elevhälsoplan 1

Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014

Läsåret VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS. Elevhälsans medicinska enhet

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef

Elevhälsoplan för Tuna skola

Verksamhetsberättelse Skolhälsovården Wallbergsskolan

Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande?

BARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE

Information om. Sekretess. utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen. för Barn- och familjenämnden i Eslövs kommun

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun.

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015

Barn och elevhälsoplan 2011

PROGRAM FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER I HANINGE KOMMUN

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Kvalitetsrapport. Elevhälsans medicinska- psykosociala och psykologiska insats. Läsåret 2012/2013

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet för elevhälsans medicinska

Rödebyområdets elevhälsa

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun

Elevhälsa Hallandsgemensam granskning

Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande. AnnSofi Persson-Stenborg aps@ur.se

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun

Central Barn- och Elevhälsoplan

Elevhälsan. - utveckling för hela skolan! Malmaskolan Odensvi skola

Elevhälsoplan VÄXTHUSET

Samverkan kring barns hälsa juridiska spörsmål. Stadsjurist Natalie Glotz Stade Juridiska enheten, Malmö stad

Arbetsmodell för elevhälsan vid Gumaeliusskolan

Riktlinjer för elevhälsa i Norrköpings Skola

Innehållsförteckning

Svensk författningssamling

Utbildningsdepartementet STOCKHOLM. Dnr U 3011/5355/S

FAKTA uppdaterad senast 6 september 2016

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA

Verksamhetsplan elevhälsan

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Svensk författningssamling

Till statsrådet Jan Björklund

Elevhälsa Errarps skola

Patientdatalag (2008:355)

Tiga eller tala? Förskolans och skolans sekretess

Inventering av forum för samverkan och delaktighet inom

Entreprenad och samverkan

Vägledning för elevhälsa inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Kristianstads kommun.

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Gymnasiet Barn och ungdom Eslövs kommun

Tid för undervisning lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet)

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun

Patientsäkerhetsberättelse

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Beslut för grundskola

Barn- och elevhälsoplan

Verksamhetsberättelse. Elevhälsans medicinska insats Läsåret 13/14

Den individuella utvecklingsplanen

Beslut för förskoleklass och grundskola

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458).

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun

Örebro kommun. Föräldrar Förskola - Grenadjärskolans förskola. 9 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret

LIVSKUNSKAP. Barn och Utbildningsnämnden Piteå kommun BUN 51. Bilden gjord av mellanstadieelever Sjulnäs skola

Elevhälsan. - utveckling för hela skolan!

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun

Barn- och elevhälsa Örebro kommun

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Beredskap smittskydd i skolan, motion

Inriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland

Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende

Om mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret

Transkript:

Välkomna!

Från skolhälsovård till elevhälsa med medicinsk inriktning Elisabet Lindgren Samordnande skolsköterska Elevhälsans centrala enhet

Agenda Historik Elevhälsan Lagar som styr elevhälsan Basprogrammet Hälsobesök hälsosamtal hälsoundersökning Vaccinationer Nyanlända elever Skolläkaren Basutredning Vårdgivare verksamhetsansvar Arbeta som skolsköterska Hur mår våra elever? E-handbok Forskning Riksföreningens arbete och kompetensbeskrivning

Historik 1890 Skolläkare på Läroverken 1913 Lusbekämpning och hembesök 1930-talet Samordning av skolhälsovården och skolöverläkartjänster inrättades 1944 Rikssektion för skolhälsovård 1. Följa lärjungens själsliga och kroppsliga utveckling (under läkares förmanskap) 2. Följa kontrollbarnen 3. Övervakning "Skolsköterskan bör röra sig fritt och obehindrat i den skola hon är satt att övervaka. När ett barn misslyckas och fått sina underbetyg är det för sent" 4. Klassundersökningar 1958 Kommunerna tog över ansvaret 1962 Integrerad del av skolans verksamhet. Fastslogs i HSL 1982 1985 Skollagen (1985:1100) 2000 Från Dubbla spår till elevhälsa 2011 Nya Skollagen (2010:800) Samlad elevhälsa införs 2014 Implementering av Vägledning för elevhälsan 2015 Elevhälsan i skolan kompletta team?

Skolhälsovård Elevvård Elevhälsa Från Dubbla spår till elevhälsa SOU 2000:19 Elevhälsa införs som begrepp för den verksamhet som tidigare varit elevvård och skolhälsovård. Elevhälsans uppgift ska vara att stödja lärandet i skolan och röja hinder för elevers lust att lära och utvecklas.

Elevhälsa

Lagar Skollagen (2010:800) Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Patientdatalagen (2008:355) Patientsäkerhetslagen ( 2010:659)

Elevhälsans omfattning 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Skollagen 2010:800

Hälsobesök 27 Varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsoundersökningar Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller Det första hälsobesöket ska göras i förskoleklass Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll 28 Elever får vid behov anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser Skollagen 2010:800

Sekretess inom skolan Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Kap. 25 13 a Sekretessen enligt 1 hindrar inte att en uppgift om en enskild lämnas från sådan elevhälsa som avser medicinsk insats till annan elevhälsa eller särskild elevstödjande verksamhet i övrigt inom samma myndighet, om det krävs att uppgiften lämnas för att en elev ska få nödvändigt stöd. Lag (2010:866) Stark sekretess betyder att sekretesskydd gäller i första hand och uppgiften får endast lämnas ut om det står klart att så kan ske utan att visst men eller viss skada uppkommer. SAMTYCKE!

Patientsäkerhetslagen (2010:683) - främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård och jämförlig verksamhet Vårdgivaren ska: - planera, leda och kontrollera verksamheten - utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada - anmäla händelser till IVO som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada

Elevhälsans medicinska inriktning Främst vara förebyggande och hälsofrämjande Stödja elevernas utveckling mot målen Enklare sjukvårdsinsatser

Basprogram Beskrivning av skolsköterskans och skolläkarens arbetsuppgifter från förskoleklass till gymnasiet. Syftar till att elevhälsans medicinska insatser ska ha en grundnivå och vara så likvärdig som möjligt, oavsett skola och skolhuvudman. Basprogrammets innehåll regleras på nationell nivå av Skollagen (2010:800) och Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och Vägledning för elevhälsa (2014).

Vad ingår i basprogrammet för Uppsala kommun? Förskoleklass Hälsobesök: hälsosamtal med elev och vårdnadshavare gällande bland annat inlärning, hälsa och livsstil. Hälsoundersökning: längd, vikt, syn- och hörselundersökning. År 2 Hälsobesök: hälsosamtal med elev gällande inlärning, trivsel och kamrater. Hälsoundersökning: Uppföljning av längd och vikt. Synundersökning vid behov År 4 Hälsobesök: hälsosamtal med elev gällande inlärning, trivsel, kamrater, livsstil m.m. Hälsoundersökning: längd, vikt och rygg. Synundersökning vid behov. År 5 Pubertetsundervisning Individ/Gruppnivå

År 7 Hälsobesök: hälsosamtal med elev gällande inlärning, hälsa, trivsel, kamrater, livsstil och ANDT. Hälsoundersökning: längd, vikt och rygg. Synundersökning vid behov. Gymnasiet År 1 Hälsobesök: hälsosamtal med elev gällande inlärning, hälsa, trivsel, livsstil, ANDT, sex- och samlevnad. Hälsoundersökning: längd och vikt. Rygg och synundersökning vid behov. Hörselundersökning för elever på bullerprogram. Vissa program kräver läkarintyg innan påbörjad utbildning, t.ex. inom billackering och arbete med tunga fordon.

Hälsobesök Hälsoövervakande och hälsofrämjande Från kontrollerande till hälsofrämjande arbetssätt Nära samarbete med elev och vårdnadshavare Erbjudande!

Hälsosamtal Informera om vad samtalet ska handla om Hälsosamtalet är ett unikt tillfälle att ha en dialog med eleven om elevens hälsa och elevens syn på livet. Samtalet ska vara elevcentrerad Tid

Öppen mottagning Enklare sjukvårdsinsatser Skollagen 2010:800

Vaccinationer Vaccinationer genomförs av skolsköterskorna enligt det allmänna barnvaccinationsprogrammet 6-8 år (Årskurs 2) - MPR födda 2002 och senare 10-12 år (Årskurs 5) - HPV, endast till flickor 14-16 år (Årskurs 8) - DTP födda 2002 och senare Erbjuder kompletterande vaccinationer upp till 18 år Samtycke vårdnadshavare Vaccinationstäckning 85-95%

En nyanländ elevs väg till oss Elev, vårdnadshavare och tolk träffar introduktionssamordnaren inför skolplacering Rektor inbjuder elev, vårdnadshavare och tolk till ett introduktionsmöte på skolan. Deltagare från skolan är bland annat skolsköterskan Skolsköterskan samtalar med vårdnadshavare och elev vid besöket och får samtycke till att skicka efter journalhandlingar från hälsoundersökning och ev. tidigare skola i Sverige Eleven besöker Cosmos kan ske före eller efter skolstarten Efter bedömning av Cosmos ev. remiss till AS för tbc-screeing Hälsobesök hos skolsköterska Vaccinationsbedömning och vaccinationsordination av skolläkare

Vaccin till nyanlända elever 8 Barn upp till 18 års ålder som inte har vaccinerats i enlighet med det svenska allmänna vaccinationsprogrammet i 2 ska erbjudas kompletterande vaccination. Kompletterande vaccination mot pneumokocker och HPV behöver dock inte erbjudas 9 Avsteg från vaccinationsprogrammet i 2, utöver de som anges i dessa föreskrifter, får göras genom ordination av den ansvarige läkaren inom barnhälsovården och elevhälsan. (SOSFS 2012:19)

Skolläkarens roll Medicinsk bedömning Skolrelaterade problem Tillväxtavvikelser Vaccinationsbedömningar Konsult

Basutredning Pedagogiskt utlåtande Psykolog bedömning WISC/Weiss Social kartläggning Medicinsk läkarbedömning

Egenvård Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan utföra Skolan har ett ansvar för att eleverna får hjälp med sin egenvård, till exempel att ta sin medicin när barnet vistas i skolan I sådana fall där personalen inte klarar av att utföra åtgärden på ett säkert sätt kan åtgärden inte bedömas som egenvård i skolan. Ansvaret för åtgärden ligger då på hälso- och sjukvården. Skolsköterskan har inte ansvar för att utföra egenvård

Olika huvudmän/vårdgivare Utbildningsförvaltningen (kommunen) -Grundskolor -Gymnasium Friskolor -Grundskolor -Gymnasium Vårdgivare Verksamhetschef Medicinskt ledningsansvar

Utbildningskrav Kvalifikationer Legitimerad sjuksköterska Vidareutbildning inom Öppen hälso- och sjukvård, Hälso- och sjukvård för barn och ungdom eller Skolsköterskeprogrammet

Arbeta som skolsköterska Yrket som skolsköterska ställer stora krav på förmåga till självständigt arbete, vetenskapligt förhållningssätt, mångkulturellt- och professionellt kunnande. Fritt kul att jobba med friska barn och ungdomar Jag lägger själv upp mitt jobb Roligt att arbeta förebyggande Ensamarbete Hög arbetsbelastning Att arbeta med barn och ungdomar

Elevantal nätverk - stöd Antal elever per heltid? 400 elever/heltid Läsåret 14/15: 528 elever median grundskola 543 elever median gymnasieskola Anställd av rektor - personalansvar Verksamhetsansvaret Central elevhälsa Medicinska ledningsansvaret Kvalitetssäkring Nätverk kollegor Utbildningsdagar

Sammanfattning av arbetsuppgifterna Basprogrammet med hälsobesök Kontakter med vårdnadshavare Vaccinationsprogram Elevrelaterade möten Administrativt arbete (journalhantering) Möten

Hur mår våra elever? Liv och hälsa ung 2013 Positivt: Allmänt hälsotillstånd har förbättrats Flera elever som senarelägger alkoholdebut Fler pojkar som aldrig druckit alkohol än tidigare undersökningar Negativt: Övervikt/fetma ökar bland pojkar Andel som testat narkotika har ökat Stress, nedstämdhet och trötthet

Statistik från hälsosamtal

Metodbok - webbaserad

Dokumentation Medicinsk journal Elevakt

Forskning För att främja hälsa och det hälsofrämjande arbetet inom medicinska elevhälsan behövs att skolsköterskor omsätter och använder kunskap/evidensbaserade metoder som finns inom området. Disputerade skolsköterskor: Malin Rising Holmström 2013, Sundsvall: Schoolchildren s Self-Reported-Health in a Swedish Context Ylva Ståhl 2012, Jönköping: Documentation in Child and School Health Services Marie Golsäter 2012, Jönköping: Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa Christina Stenhammar 2011, Uppsala: Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle Avhandlingarna finns att hämta på Riksföreningen för skolsköterskors hemsida

Riksföreningen för skolsköterskor www.skolskoterskor.se

Kompetensbeskrivning Tydliggöra professionen/yrkesutövningen för blivande och yrkesverksamma skolsköterskor Utgöra en vägledning till landets lärosäten för utformning, planering och genomförandet av utbildning Utgöra ett stöd för arbetsgivare som ansvarar för att säkerställa den kompetens som behövs för att kunna uppfylla en god och säker vård

Till eftertanke Kierkegaard (1813 1855) Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad han gör men först och främst förstå det han förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan mer och vet mer. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre i stället för att hjälpa honom. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag heller inte hjälpa.

Frågor