Handlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor Rapport från SLA Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet och SMF Skogsentreprenörerna inom ramen för regeringens Jämställdhetsstrategi för skogsbrukssektorn Novak, Katarina Juni 2012
Handlingsplan fö r hur skögsna ringen ska bli mer attraktiv fö r kvinnör Skogen betyder mycket för svensk ekonomi. Den skapar arbetstillfällen i hela landet. Totalt sett är 100 000 personer sysselsatta inom skogsbruk och skogsindustri. Enbart inom skogsbruket finns 30 000 anställda varav 11 procent är kvinnor och 89 procent är män. Statistiken talar sitt tydliga språk - näringen är en mansdominerad bransch (Regeringskansliet 2011). I propositionen (2007/08:108) En skogspolitik i takt med tiden pekar regeringen på att kvinnor och män i praktiken inte har samma rättigheter och möjligheter inom näringen och att det därför behövs åtgärder för att öka jämställdheten inom skogsnäringen. Målet för regeringen är att skapa ett konkurrenskraftigt näringsliv och som en del av detta behövs en jämställd skogsnäring. Regeringen har därför tagit fram en jämställdhetsstrategi inom skogsbruket (Regeringskansliet 2011). Regeringens jämställdhetsstrategi består av en vision och tre fokusområden, till varje fokusområde finns ett antal strategiska åtgärder kopplade med en ansvarig aktör. Målet (Visionen) är att Kvinnor och män ska ha lika förutsättningar, rättigheter och möjligheter att arbeta inom skogsbrukssektorn samt att vara aktiva skogsägare. De tre fokusområdena är Utbildning, Arbetsliv och Enskilt skogsägande (Regeringskansliet 2011). Inom området Arbetsliv är SLA, Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, ansvarigt att tillsammans med SMF Skogsentreprenörerna arbeta fram en handlingsplan med syfte att skapa förutsättningar för ökad jämställdhet inom skogsnäringen. Problembeskrivning Regeringen skriver i sin handlingsplan Skogsriket med värden för världen om skogsrikets fyra grenar: Hållbart brukande Förädling och innovation Upplevelser och rekreation Sverige i världen Under punkten Hållbart brukande beskriver regeringen vad man vill uppnå mer skogsråvara, den biologiska mångfalden ska bevaras och utnyttjas på ett hållbart sätt, de sociala värdena ska värnas och Sverige ska ha en jämställd skogssektor. Regeringen slår fast att skogsnäringen är en av Sveriges viktigaste näringsgrenar med stor betydelse för den svenska ekonomin. Skogs- och landsbygden kan ge goda möjligheter till boende och arbete. 1
Skog är en långsiktig investering som ger kommande generationer möjligheter till både nytta och nöje. Regeringen slår vidare fast att det ska finnas lika möjligheter för kvinnor, män och personer med utländsk bakgrund att få arbete i skogen. Regeringen ser positivt på näringens och forskningens gemensamma initiativ, forskningsprogrammet Genus och jämställdhet i skogsbruket. Landsbygdsdepartementet konstaterar att antalet elever i Naturbruksprogrammet år 2 och 3, skoglig inriktning år 2009 var 262 st och år 2010 387 st. Andelen kvinnliga elever var 5 procent 2009 och 6 procent 2010, d.v.s. en mycket liten andel. Även om antalet elever var högre är andelen kvinnor konstant låg. Skogsstyrelsen konstaterar att andelen kvinnor som är sysselsatta inom skogsbruket är låg. Av antalet sysselsatta är 11 procent kvinnor, av antalet sysselsatta i skogsarbete är 16 procent kvinnor och av antalet skogsentreprenörer är andelen kvinnor 5 procent. (Regeringskansliet, Konkurrenskraft kräver jämställdhet, 2011) SLU:s arbetsrapport Jämställt arbetsliv i skogssektorn Underlag för åtgärder syftar till att identifiera strukturella fenomen och faktorer som skogsbruket själv kan åtgärda för att arbetsgivare och arbetsplatser ska vara attraktiva för både män och kvinnor. Forskarna har identifierat tre strukturella problem, rekrytering, utbildning och arbetsmiljö. I rapporten slås fast att hela sektorn genomsyras av en utpräglad skoglig kultur som får konsekvenser för rekrytering till de olika utbildningarna, allt ifrån gymnasiala till högre akademiska utbildningar. Denna kultur påverkar de kunskaper och värderingar som förmedlas inom ramen för utbildningarna. Den skogliga kulturen får även konsekvenser för hur arbetslivet organiseras och hur företagens och organisationernas verksamhet kommuniceras med andra aktörer -arbetsmiljö i vid bemärkelse. (SLU:s arbetsrapport) Forskarna har kommit fram till att det finns en manlig norm inom skogsnäringen som gör att kvinnor bemöts på olika sätt och förstås som annorlunda. Kvinnorna upplever att de på grund av detta både synliggörs och osynliggörs. Man synliggörs genom att uppmärksamheten riktas till de få kvinnor som finns på arbetsplatsen eller som skogsägare. Osynliggörandet sker framförallt genom att kvinnors kunskap inte uppmärksammas eller tas tillvara. Den manliga normen medför att kvinnor ses som just kvinnor och män som individer (SLU:s arbetsrapport). De kvinnor som utbildats inom näringen och som lämnat den anger att det oftare är förhållanden kopplade till rådande arbetsvillkor i näringens företag och organisationer, än mer individuellt baserade överväganden som varit avgörande för att lämna näringen (SLU:s arbetsrapport). Förslag till handlingsplan Utgångspunkten för den handlingsplan som föreslås nedan har SLU:s arbetsrapport som grund. SMF och SLA kommer i huvudsak att fokusera på de delar som rör entreprenörer och deras anställda. 2
Rekrytering Andelen kvinnor som söker till de gymnasiala utbildningarna, skoglig inriktning, ligger stadigt på en låg nivå (6 procent 2010). Det är viktigt att undersöka varför branschen inte framstår som attraktiv för kvinnor. Skogsstyrelsen har fått i uppdrag att ge förslag på åtgärder för att utveckla utomhuspedagogik, metoder och aktiviteter så att de motsvarar både pojkars och flickors behov och intressen. Uppdraget genomförs i samverkan med Skogen i Skolan och dess medlemsorganisationer. Under 2012 har aktörerna inom Skogen i Skolan startat ett Kompetensförsörjningsprojekt med syfte att öka intresset hos ungdomar att arbeta inom skogsnäringen. SLA och SMF är två av parterna i det projektet. Åtgärd 1 Intensifiera informationen till ungdomar på låg-, mellan- och högstadiet med fokus på elever, då särskilt flickor, som står i begrepp att välja inriktning till gymnasiet. SLA har startade under 2011 ett projekt Framför - med syfte att tydliggöra branschen för ungdomar. Målet är att utbilda/rekrytera fler skogsmaskinförare. SLA har anlitat två externt rekryterade projektledare, med bakgrund från branschen, för att hjälpa till med projektet. Studentkommunikation är en del i projektet och riktar sig till naturbruksgymnasierna och till studieoch yrkesvägledarna (SYV). Yrkesråden/skolorna erhåller bidrag för att marknadsföra sig regionalt dessutom avsätts medel för marknadsföring på nationell nivå. Förutom studentkommunikation finns även praktikstöd i form av ekonomiskt bidrag till entreprenörer som tar emot praktikanter i företaget. Åtgärd 2 Intensifiera rekryteringen till näringen genom att fort- och vidareutbilda personer som vill byta arbetslivsinriktning, är arbetslösa eller nyanlända till Sverige. SMF Skogsentreprenörerna har tillsammans med ett konsultföretag arbetat fram en profil för skogsmaskinförare, Skogsmaskinförar PRO. Detta är ett verktyg för att testa en persons egenskaper innan anställning eller utbildning. Skogsmaskinförar PRO kan användas av utbildningsanordnare och/eller Arbetsförmedlingen i samband med utbildning och rekrytering till näringen. Åtgärd 3 Samarbeta med Skogen i Skolan för att öka kunskapen om pojkars och flickors intressen och behov för att skapa förståelse och intresse för näringen. I samarbete med Skogen i Skolan ges möjlighet för skolbarn att själva uppleva skog och skogsbruk genom studiebesök i näringen. Utbildning Forskarna slår fast att innehållet i den skogliga utbildningen i huvudsak speglar branschkulturen den är traditionellt maskulin, socialt homogen med jakt och friluftsliv som ett viktigt gemensamt intresse. Andra intressen betraktas därmed som särintressen. Den manliga kulturen förstärks i 3
undervisningen. De kvinnliga eleverna trivs i allmänhet under utbildningen, men står oförberedda inför förhållandet att bristen på jämställdhet är tydligare i arbetslivet än under utbildningen (SLU:s arbetsrapport). Åtgärd Författarna till SLU:s arbetsrapport föreslår att utbildning i genusvetenskap och jämställdhet/mångfaldsfrågor ska vara ett obligatoriskt moment i skoglig grundutbildning. Forskarna föreslår även att SLU/Skogforsk/Linnéuniversitet får i uppdrag att utveckla och tillhandahålla ett utbildningspaket avseende grundläggande genuskunskap inklusive verktyg för förändringsarbete och ökad jämställdhet för redan yrkesverksamma. Som åtgärd föreslås att SLA och SMF följer arbetet för att sedan utvärdera på vilket sätt detta kan användas i branschen. Arbetsmiljö Skogsbrukets arbetsplatser är speciella genom att anställda i samma arbetslag kan vara utspridda över ett stort geografiskt område. Att förändra kultur och organisation i arbetslivet är komplext och kräver förståelse från alla aktörer om vad som bör ändras och vad som bör uppnås. Intresset och viljan för ökad jämställdhet finns hos företagen och organisationerna, men förändringstakten är låg (SLU:s arbetsrapport). Åtgärd 1 SLA och SMF ska gemensamt utreda vilka hinder som finns i arbetsorganisation, förläggning av arbetstid och möjlighet till att förena föräldraskap och arbete. Förändringar vad gäller arbetstid m.m. är reglerade i kollektivavtal vilket gör att SLA inte ensamt styr över vissa förhållanden. SLA och SMF ska även följa utvecklingen av maskiner, verktyg och även här utreda vad som krävs av arbetets organisation i syfte att undanröja hinder och risker i den fysiska arbetsmiljön. Åtgärd 2 Forskarna föreslår ett sektorgemensamt organ under Skogforsks ledning, med ansvar att utveckla och samordna jämställdhetsinsatser samt initiera ett värdegrundsarbete kring frågor om jämställdhet och mångfald. Forskarna föreslår även ett forskningsprogram med genusperspektiv på skogsbrukets arbetsorganisationer - Hur skapar vi attraktiva arbetsplatser i skogsbruket för såväl kvinnor som män? (SLU:s arbetsrapport). SLA och SMF ska följa arbetet och ta del av de förslag till åtgärder som forskningen kommer fram till, och utvärdera förslagen till åtgärder och om möjligt implementera dessa i näringen. Stockholm i juni 2012 4