Verksamhetsberättelse och bokslut för Knivsta kommun och kommunkoncern KS-2010/302

Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL 2010-04-12 92 Verksamhetsberättelse och bokslut för Knivsta kommun och kommunkoncern KS-2010/302 BESLUT Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa verksamhetsberättelse och bokslut 2009 för Knivsta kommun och kommunkoncern. Kommunstyrelsen beslutar att medge förvaltningen att göra redaktionella ändringar av materialet. Ärendet Ordförandens förslag, personalbokslut samt årsredovisning 2009 har varit utsänt. Exp till: Exp av: Greta Keskitalo Birgitta Ljungberg-Jansson KF Exp den: 2010-04-28

Årsredovisning 2009

Politisk organisation Knivsta kommun Revisorer Revisorer Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige KF-beredningar KF-beredningar för tillfälliga, för tillfälliga, avgränsade ändamål avgränsade ändamål Valnämnd Valnämnd Valberedning Valberedning Överförmyndar- Överförmyndarnämnnämnd Kommunstyrelse tillika räddningsnämnd och krisledningsnämnd Utbildningsnämnd Utbildningsnämnd tillika fritidsnämnd tillika fritidsnämnd UNAU UNAU Knivstabostäder AB Knivstabostäder AB Kommun- Kommunfastighetefastigheter i Knivsta AB i Knivsta AB KSAU KSAU KSTU KSTU Socialnämnd Socialnämnd tillika tillika arbetsmarknadsnämnd arbetsmarknadsnämnd Bygg- och miljönämnd Bygg- och miljönämnd tillika trafiknämnd och tillika trafiknämnd och namnberedning namnberedning SNAU SNAU Alsike Alsike Fastighets AB Fastighets AB 2

Innehåll Kommunstyrelsens ordförandes kommentarer sid 4 Kommunchefen har ordet sid 5 Fem år i sammandrag sid 6 Omvärldsanalys sid 7 Uppföljning av kommunfullmäktiges mål 2008 sid 9 Ekonomisk analys sid 14 Resultaträkning sid 20 Finansieringsanalys sid 21 Balansräkning sid 22 Noter sid 23 Investeringsredovisning kommunen sid 27 Redovisningsprinciper sid 29 Personalbokslut sid 31 Driftsredovisning sid 33 Kommunstyrelsens verksamhet sid 34 Socialnämndens verksamhet sid 39 Utbildningsnämndens verksamhet sid 42 Bygg- och miljönämndens verksamhet sid 46 Överförmyndarnämndens verksamhet sid 48 Valnämnden sid 49 Knivstabostäder AB sid 50 Kommunfastigheter i Knivsta AB sid 52 Alsike Fastighets AB sid 54 Ordlista sid 56 3

Kommunstyrelsens ordförandes kommentarer Det finns en hel del att glädja sig åt i årsredovisningen för 2009. Det mest iögonenfallande är resultatet på drygt 26 miljoner kronor. Men i det resultatet ingår två inslag av engångskaraktär, som bör tas bort för att få ett mer rättvisande resultat. Om man därför avräknar kapitalöverföringen från Kommunfastigheter i Knivsta AB, 39 miljoner kronor, och lägger till medfinansieringen av Citybanan, cirka 27 miljoner kronor, får man ett mer rättvisande resultat på cirka 14 miljoner kronor. Vi har valt att kostnadsbokföra hela utgiften för Citybanan under 2009 eftersom utrymme finns och det kommer att underlätta budgetarbetet under kommande år. Då återstår ett resultat på 14 miljoner kronor. Det uppfyller med råge kommunens långsiktiga resultatmål på två procent av skatteintäkter, generella bidrag och fastighetsavgift. Resultat är särskilt glädjande med tanke på att året har präglats av en världsomfattande finansiell kris som resulterat i en djup lågkonjunktur. 2009 är ett av flera år i sträck med tillfredsställande resultat. Detta är extra värdefullt för en kommun som växer så snabbt som vi gör. Den stora befolkningsökningen medför stora investeringsbehov. Det skulle medföra en orimlig skuldsättning om inte en betydande del finansieras med egna medel. I detta avseende har vi lyckats mycket bra. Trots stora investeringar har soliditeten inte försämrats under de fem senaste åren. I jämförelse med andra kommuner med lika förutsättningar är vår soliditet mycket god. Vi har ett betydande eget kapital även med pensionsskulderna avräknade. I Knivsta kommun har vi lyckats skapa en kultur med god budgetdisciplin. Den präglar arbetet såväl i förvaltningen som i de beslutande församlingarna. Nämnderna har bedrivit sina verksamheter inom den beslutade budgeten. Man har dessutom uppfyllt de flesta av de mål kommunfullmäktige beslutat. Ett tydligt exempel är grundskolan. Jämförelser visar att vi stadigt förbättrar oss när det gäller studieresultat. Numera ligger Knivsta kommun bland landet främsta kommuner i jämförande studier. Detta samtidigt som kostnaderna inte är höga i förhållande till jämförbara kommuner. Sammanfattningsvis kan man konstatera att kommunen står väl rustad för framtida utmaningar i närtid. Nybyggande av två äldreboenden pågår. Dessa utformas till trivsamma och trygga miljöer för våra äldre, samtidigt som kostnaderna måste hållas på en konkurrenskraftig nivå. Kommunen växer och nya förskolor och skolor planeras för byggande inom kort. Även denna planering präglas av strävan att uppnå bästa kvalitet till rimliga kostnader. Vi vet att lågkonjunkturen kan dröja kvar inom kommunsektorn samtidigt som övriga samhället upplever förbättringar i ekonomin. Göran Nilsson (M) Kommunstyrelsens ordförande 4

Kommunchefen har ordet Knivsta kommun redovisar för 2009 ett mycket bra resultat som väsentligt överstiger det budgeterade. Verksamheternas kostnader höll sig inom budget trots åtstramningar under våren. Kommunens verksamheter präglades påtagligt under 2009, liksom under tidigare år, av kommunens expansion. Förskolan och skolan tog emot 120 fler barn och ungdomar än året innan. De flesta av dessa fick plats i de befintliga lokalerna, men under året har fem förskoleavdelningar tillkommit. Tre avdelningar har samtidigt avvecklats. Alla föräldrar som önskat barnomsorg har fått det inom den tidsram på fyra månader som lagen påbjuder. Kommunens skolor har förbättrat sina resultat i flera avseenden och uppvisade de bästa resultaten i länet. Det konstaterade mycket glädjande Sveriges kommuner och landsting (SKL) i en undersökning 2009. Ett ungdomsboende för ensamkommande flyktingbarn har startats under året, kompletterat med ett utslussningsboende. Under året blev Knivsta kommun utsedd till Uppsala läns företagarkommun och placerad på plats 22 av landets 290 kommuner. Genom NyföretagarCentrum, samarbete med ALMI och deltagande i euprojekt har kommunen försökt stödja nyföretagandet. Under perioden 2007-2009 ökade företagandet med åtta procent. Det placerar Knivsta som tredje bästa kommunen i Sverige i det avseendet. Under året har arbetet med en kommunal energistrategi samt en VA-strategi påbörjats. Det gäller att säkerställa en långsiktigt hållbar utveckling av energi- och VA-frågor i kommunen. I juni 2009 investerade kommunen i ett vindkraftverk som står i Hörby. Kommunen fortsätter att utveckla naturvårds- och parkverksamheten. Under året har arbetet med naturvårdsprojektet Knivsta-ån med dämme och restaurering av Trunsta träsk påbörjats. De restaurerade Gredelby hagar invigdes i juni i närvaro av 300 intresserade kommuninvånare och gäster. Knivsta kommun är sedan årsskiftet 2008/2009 medlem i Kommunalförbundet Brandkåren Attunda. Detta ger oss tillgång till en stor organisations kompetens och utvecklingspotential. Det här var bara ett axplock ur den mycket omfattande verksamhet som kommunen bedriver med hög kvalitet och höga ambitioner. Denna bas är viktig eftersom den fortsatt ansträngda ekonomiska situationen kommer att ställa stora krav på våra verksamheter de närmaste åren. Anna Maria Dansbo Kommunchef 5

FEM ÅR I SAMMANDRAG 2005 2006 2007 2008 2009 Antal invånare 31 december 13 324 13 597 13 954 14 259 14 477 Ökning antal personer 265 273 357 305 218 Utdebitering per skattekrona 21:50 21:50 21:50 21:45 21:40 Antal anställda årsarbetare 667 677 723 737 767 Sjukfrånvaro % 8,1 7,9 7,6 6,5 5,5 Skatteintäkter inkl. generella statsbidrag samt inkomstoch kostnadsutjämning tkr 468 511 506 526 547 861 596 292 623 167 Nettokostnader tkr 469 171 489 432 534 084 582 704 650 395 i procent av skatteintäkter % 100,1 96,6 97,5 97,7 104,4 Nettoinvesteringar tkr 36 674 47 187 108 991 29 161 69 439 per invånare kr 2 752 3 470 7 811 2 045 4 797 Låneskuld kommunen tkr 95 000 95 000 95 000 130 000 163 763 Låneskuld sammanställt tkr 155 953 156 920 155 345 189 075 221 578 Låneskuld per invånare Kommunen kr 7 130 6 987 6 808 9 117 11 312 Sammanställt kr 11 705 11 541 11 133 13 260 15 306 Tillgångar per invånare Kommunen kr 34 437 36 232 51 178 52 615 56 057 Sammanställt kr 41 312 45 538 52 329 55 850 59 277 Skulder per invånare Kommunen kr 14 202 15 024 21 153 21 164 23 261 Sammanställt kr 21 313 23 805 28 305 30 205 34 055 Eget kapital per invånare Kommunen kr 20 235 21 208 30 025 31 452 32 795 Sammanställt kr 19 999 21 734 24 023 25 645 25 222 Soliditet, eget kapital i procent av totala tillgångar Kommunen % 58,8 58,5 58,7 59,8 58,5 Sammanställt % 48,4 47,7 45,9 45,9 42,5 Soliditet inklusive pensionsåtagande före 1998 Kommunen % 34,6 32,7 39,8 40,9 41,5 Sammanställt % 28,2 27,2 27,5 28,2 26,4 Årets resultat Kommunen tkr 4 613 18 748 130 615 29 493 26 307 Sammanställt tkr 10 691 29 040 17 319 30 446-1 581 6

Omvärldsanalys Infrastruktur Knivsta kommun arbetar tillsammans med bland andra Regionförbundet Uppsala län för att stärka länets tillväxt. Arbetet med den nya regionala infrastrukturplanen har avslutats. Knivsta kommun har där fått med flera förslag på infrastruktursatsningar som kan gynna både kommunen och den regionala utvecklingen. Bland annat finns en planskild korsning i centrala Knivsta och gång- och cykelväg längs väg 255. Kommunen har under året också skrivit en avsiktsförklaring tillsammans med Banverket och Regionförbundet Uppsala län om att påbörja byggandet av en planskild korsning i centrala Knivsta. Bostäder och planer Inflyttningen till Knivsta har fortsatt, men inte alls i samma takt som tidigare år. Under 2009 har kommunen arbetet med flera detaljplaneprogram och detaljplaner. Tomtförsäljningen har ökat något, men kommunens bolag har bara sålt 23 tomter under 2009, i Alsike. I kommunen i övrigt har också ett mindre antal småhus än tidigare påbörjats under året. Arbetet med att ta fram en plan för centrala Knivsta har påbörjats under året. Planen kommer att utgöra ett underlag till den fördjupade översiktsplanen (FÖP). Regionalt samarbete Kommunen deltar i en rad regionala samarbeten med syfte att stärka tillväxten i kommunen och regionen. Samarbetet inom Arlandakommunerna (det vill säga Knivsta, Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna) har ökat. Det har bland annat resulterat i gemensamma yttranden på remisser angående regional utveckling och framtida kommunikationer. Kommunernas kommunalråd och kommunchefer träffas också ett antal gånger per år för diskussion kring gemensamma frågor. Även LFV Arlanda ingår i samarbetet. Inom Regionförbundet Uppsala län pågår samarbeten kring bland annat infrastruktur, samhällsplanering och näringslivsfrågor. ABC-samarbetet, en sammanslutning av kommunerna i stråket Uppsala-Stockholm samt Regionförbundet Uppsala län och Regionplanekontoret vid Stockholms läns landsting, har under året gjort gemensamma uttalanden för att stärka infrastruktursatsningarna i regionen. Kommunen har även gått in i ytterligare projekt för att stärka kommunikationerna i stråket Stockholm- Uppsala. Näringsliv Vid en undersökning gjord av Företagarna och affärs- och kreditupplysningsföretaget UC blev Knivsta Uppsala läns Företagarkommun. Bland landets totalt 290 kommuner placerade sig Knivsta på plats 22. Som en anledning pekas företagsklimatet med en öppen dialog mellan näringsliv och kommun ut. Under 2009 har Knivsta kommun fortsatt arbetet inom de EU-finansierade projekten Entreprenörsfabriken och LEADER. Båda är projekt som ska gynna utvecklingen på landsbygden (i EU-sammanhang räknas hela Knivsta kommun som landsbygd). Knivsta kommun deltar också aktivt i Knivsta Nyföretagarcentrum, som även samarbetar med andra Nyföretagarcentrum inom länet. Under 2009 deltog kommunen i projektet Från ord till handling som syftade till att stärka företagande kvinnor i kommunen. Projektet genomfördes i hela Uppsala län. Befolkning Knivstas folkmängd per den 31 december uppgick till 14 477 personer enligt statistiska centralbyråns (SCB:s) officiella siffror. Det innebär en ökning av invånarantalet under 2009 med 218 personer eller 1,53 procent. Det är en mindre ökning än de senaste åren. För 2008 var ökningen 2,19 procent. 7

Minskningen förklaras av den allmänna nedgången i ekonomin som medförde vissa svårigheter att sälja tomter. För andra året i rad var inflyttningsnettot lägre än föregående år, denna gång 77 personer lägre. Födelsenettot bidrog till ökningen med 124 individer men var lägre än 2008. Antalet nyfödda i Knivsta var år 2009 194 barn och dessutom var nettoinflyttningen av nollåringar 10 stycken. Detta innebar att antalet nollåringar blev 12 färre än föregående år. Antalet avlidna under 2009 var 70 personer vilket var 7 färre än år 2008. Medelåldern i kommunen har under året ökat till 36,3 år men som trots detta är den i särklass lägsta i riket. Medelåldern i länet är 39,7 år och i riket 41,0 år. Medelåldern i de nya bostadsområdena i Alsike, Östra Brännkärr och Boängsåsen, är så lågt som 23,4 år. Andelen barn som under 2009 var högst 5 år utgjorde 10,7 procent av befolkningen vilket gjorde Knivsta till den kommun, av samtliga Sveriges kommuner, som hade störst andel småbarn. Antalet pensionärer utgjorde 11,3 procent av befolkningen vilket var den lägsta andelen i riket. Hela 29,8 procent av kommunens befolkning var högst 18 år 2009. Om man ser på befolkningsförändringen geografiskt har Knivsta tätort växt med 62 personer, Alsike tätort med 145 personer och landsbygden med 11 personer. Det innebär ett trendbrott för centralorten Knivsta som de senaste åren haft en vikande befolkningsutveckling. Befolkningsutveckling Ålder 2002 2008 2009 Förändring 02-09 Förändring 02-09, % 0 181 216 204 23 12,7 1-5 822 1 324 1 340 518 63,0 6 151 273 270 119 78,8 7-9 639 648 715 76 11,9 10-12 710 514 553-157 -22,1 13-15 650 641 597-53 -8,2 16-18 562 678 642 80 14,2 19-64 7 628 8 434 8 515 887 11,6 65-78 901 1 109 1 210 309 34,3 79-w 342 422 431 89 26,0 Summa 12 586 14 259 14 477 1 891 15,0 Källa Scb Befolkningsutveckling sedan kommunstarten 14 500 14 300 14 100 14 259 14 477 13 900 13 954 13 700 13 500 13 597 13 300 13 100 12 900 12 700 12 500 13 324 13 059 12 821 12 586 2002-12-31 2003-12-31 2004-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2007-12-31 2008-12-31 2009-12-31 8

Uppdrag till nämnder och styrelsen Inriktning Hela Knivsta kommun ska fortsätta utvecklas till en av Sveriges bästa kommuner att bo och verka i genom: God livsmiljö och hållbar samhällsutveckling God ekonomisk hushållning Medborgaren i centrum God kommunal service Trygg och säker kommun Kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelse och nämnder All kommunal verksamhet ska präglas av öppenhet och tillgänglighet. Invånarna ska på ett enkelt sätt kunna ta del av kommunens information och beslut och ges möjlighet att lämna synpunkter och förslag Förvaltningen har på uppdrag av kommunens ledningsgrupp arbetat fram kommungemensamma riktlinjer för synpunkts- och klagomålshantering som gäller samtliga verksamheter. Under året har arbete för att implementera dessa i kommunens olika verksamheter pågått. Information om möjligheter att lämna synpunkter och klagomål finns upplagd på kommunens externa webbplats. En informationsfolder om synpunkts- och klagomålshantering är framtagen och distribuerad till alla verksamhetsansvariga, för tydlig exponering gentemot allmänheten. Arbetet med ny extern webbplats, med fokus på användarvänlighet och tillgänglighet är inne i sin slutfas. Webbplatsen kommer att lanseras under första kvartalet 2010. Kärnverksamheterna ska kvalitetssäkras genom kvalitetsdeklarationer och kvalitetsredovisningar som ska ligga till grund för styrning och verksamhetsutveckling Kvalitetsdeklarationer är antagna för kommunens lagstadgade verksamheter utförda i egen regi. Revideringar kommer att genomföras under 2010. Vid tillsyner och granskningar av de kommunala verksamheterna efterfrågas kvalitetsdeklarationernas betydelse för verksamheternas styrning och kvalitet. Kvalitetsredovisningar för förskola/skola, vård o omsorg, kommunalteknik, allmänkultur, fritid samt bygg och miljö finns upprättade. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av öppenhet, jämställdhet och god arbetsmiljö En medarbetarenkät har genomförts där frågor på arbetsmiljö, trivsel, jämställdhet mm ingått. Resultatet visade på att Knivsta kommun låg lite över genomsnittet i jämförelse med fyra övriga kommuner i nöjdhet över kommunen som arbetsgivare. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs. Kommunens hälsoutvecklare hjälper till med insatser på arbetsplatser där det framkommit behov. Insatserna kan vara stresshantering, kostrådgivning, fysisk träning, mental träning mm. Genom vårt samarbetsavtal garanteras samverkan och delaktighet på samtliga nivåer från arbetsplatsträffar till central samverkan i övergripande frågor. 9

Kommunstyrelsen och nämnderna ska fastställa planer för internkontroll samt anta egna mätbara och/eller uppföljningsbara mål för sin verksamhet med utgångspunkt från fullmäktiges uppdrag Kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden har beslutade planer gällande internkontroll. Bygg-och miljönämnden har ännu inte upprättat någon plan. Kommunen ska göra det möjligt och fördelaktigt för medborgarna att ta sin egen del av det globala miljöansvaret Arbetet med kommunal energirådgivning till medborgarna fortgår. Information om energismarta lösningar och energieffektiv uppvärmning lämnas i samband med ansökan om bygglov, förhandsbesked och bygganmälan. Ett tätt samarbete inom förvaltningen skapar samsyn och säkerställer att väsentliga miljöaspekter integreras vid framtagandet av detaljplaner och detaljplaneprogram. Energifrågorna beaktas även i miljötillsynen. Kommunstyrelsen och nämnderna ska redovisa hur de beaktat barnkonventionen i sina beslut Representanter för nämnderna och tjänstemän har under året deltagit i Ungdomstinget. I arbetet med den fördjupade översiktsplanen har samråd med ungdomar skett. I alla planbeskrivningar redovisas hur barnkonventionen beaktats. Under arbetet med ny webbplats har informationsstruktur och navigationskoncept testats på grupper av barn och ungdomar. Biblioteket har under våren arbetat med fokusgrupper med ungdomar för att kartlägga ungdomars intressen och behov av sysselsättning. Måltidsverksamheten har matråd där elever ingår. När det gäller beslut som fattas på individnivå används det av Socialstyrelsen framtagna systemet BBIC (Barns behov i centrum) som är ett verktyg för att särskilt belysa barnens behov. Kommunen ska ha en långsiktigt hållbar utveckling vad gäller miljö, näringsliv, service och boende. Ett tätt samarbete inom förvaltningen skapar samsyn och säkerställer att väsentliga miljöaspekter integreras vid framtagande av detaljplaner och detaljplaneprogram. Ett förvaltningsövergripande arbete pågår i plan- och exploateringsgruppen och planberedningen för ökad samsyn kring dessa frågor. Arbetet med en energistrategi samt en VA-strategi har påbörjats för att säkerställa en långsiktigt hållbar utveckling av energi- och VA-frågor i kommunen. Kommunen ska stödja och stimulera entreprenörskap, alternativa driftsformer och privata initiativ samt samverka med den sociala ekonomin (t ex ideella föreningar och organisationer i samhället) Kommunen stöder NyFöretagarCentrum och Entreprenörsfabrikens projekt e-fabriken. Under året har kommunen också deltagit i projektet "Från ord till handling" som syftat till att stärka de kvinnliga företagarna. Alla dessa olika aktiviteter har resulterat i att flera nya företag har startats. Inom LEADER har kommunen medverkat till att två projekt har initierats, ett angående "Allaktivitetsrum i Knivsta" och ett där sommarjobbande ungdomar ska träffa äldre. Under 2009 påbörjades processen för upphandling av drift av ett av våra nya äldreboenden, Knivsta kommun har sedan 2008 kundval i hemtjänsten. Arbetet med att anpassa kundvalet till den nya LOV-lagen (Lagen om valfrihet inom äldre- och handikappomsorgen) pågår för fullt. Alsike skola och Thunmanskolan deltar i det sk. Trampolinenprojektet där Handelskammaren och Knivstas näringsliv är medspelare. Under året har Svenska Kyrkans projektering av St: Maria förskola/skola fortskridit i samråd med kommunen. Inom fritidssektorn pågår ett intensivt samarbete med föreningslivet. Föreningsbidragen är ett viktigt tillskott för föreningarna för att kunna erbjuda det fina utbud av aktiviteter de har. I arbetet med ny webbplats har föreningslivet definierats som en viktig målgrupp och aktör i Knivsta och kommer att vara lättillgänglig på den nya webbplatsen. 10

Kommunfullmäktiges övergripande mål Till kommunstyrelsen Kommunens resultat ska uppgå till minst 2 procent av skatter, generella bidrag och fastighetsavgift (finansiellt mål) Målet är uppnått. Kommunens resultat uppgick till 4,2 procent av skatter, generella bidrag och fastighetsavgift. Även med korrigering av jämförelsestörande poster, utdelning från dotterbolag samt bidrag till citybanan, uppnås fullmäktiges mål (2,2 procent). Kommunens långfristiga låneskuld per invånare får under planperioden inte överstiga 20 000 kr (finansiellt mål) Målet är uppnått. Den långfristiga låneskulden uppgick 2009-12-31 till 163 763 tusen kronor, cirka 11 000 kronor per invånare. Kommunen ska ha ändamålsenliga och effektiva allmänna kommunikationer som ökar sina marknadsandelar Målet är delvis uppnått. Kommunen har goda kontakter med UL, SJ, SL och LFV Arlanda. Under året har också diskussioner med UL resulterat i en genomgång av trafiken vilket lett till ökad trafik i Östuna/Lagga med bland annat fler tidiga turer samtidigt som turer och linjer utan resande tagits bort. Ägardirektiven för bolagen ska stå i samklang med kommunens inriktning Målet är uppnått. Under 2009 har ägarpolicy för de kommunala bolagen antagits. Policyn stadgar att en helhets- och samsyn ska råda beträffande verksamhetens utförande. Även nytt ägardirektiv för Kommunfastigheter i Knivsta AB antogs under året. Kommunens tekniska verksamheter ska ligga i framkant vad gäller miljö, tillgänglighet, trygghet och säkerhet Målet är delvis uppnått. Kommunen arbetar med framtagande av en energiplan samt VA-strategi. Arbetet med tillgänglighet fortgår med åtgärder utifrån den tillgänglighets inventering som gjorts av allmän platsmark. En prioriterad satsning på gång- och cykelvägar genomförs i kommunen. Kommunen ska tillhandahålla och utveckla e-tjänster som bidrar till utveckling av dialog och demokrati och som förenklar servicen till medborgarna Målet är delvis uppnått. Byte av teknisk lösning för kommunens webbplats har genomförts under året. Arbetet med att kvalitetsgranska informationen inför premiären i mitten av mars 2010 pågår. Den möjliggör integration med andra verksamhetssystem, och därmed framtida e-tjänster. Arbetet med e-tjänster pågår och inbegriper för närvarande ett fyrtiotal olika projekt. Kommunen ska ha ett gott företagsklimat Målet är uppnått. Kommunen har arbetat vidare med stödet till bland annat NyföretagarCentrum Knivsta. Under våren har kommunen också drivit projektet Från Ord till Handling som syftar till att stärka de kvinnliga företagarna (både blivande och verksamma) genom att inkludera dem i kommunens näringslivsarbete. Som ett resultat har ett nätverk med kvinnliga företagare bildats. Kommunen har vid ett flertal tillfällen deltagit i Knivsta Företagarförenings möten för information och dialog. Kommunen skall inte driva verksamheter/bolag som på ett osunt sätt konkurrerar med det privata näringslivet Målet är uppnått. 11

Kommunstyrelsen har konkurrensutsatt bl a lokalvård, renhållning, snöröjning och gatuskötsel samt Itdrift. Kommunen ska öka tillgängligheten till bibliotekets verksamhet Målet är uppnått. Biblioteket har ökat öppethållandet med fem timmar per vecka från och med 1 september 2009. Till utbildningsnämnden tillika fritidsnämnd Föräldrar ska ges möjlighet att välja förskola och skola Målet är uppnått. Föräldrar väljer fritt förskola och skola. Då flera barn/elever önskar samma plats tillämpas närhetsprincipen. Viss hänsyn tas också till tillgängliga skolskjutsar. Alla elever ska ges möjligheter att lämna årskurs 9 i grundskolan med godkända betyg i alla ämnen (i enlighet med 5:e målet i nya skolplanen) Målet inte uppnått. Nämnden ger alla elever möjlighet att lämna årskurs 9 med godkända betyg i alla ämnen. Som målet är formulerat är målet uppnått. Intressantare är kanske i vilken mån alla elever får godkända betyg i alla ämnen. Här redovisar kommunens skolor de bästa resultaten i länet. 85,3 procent av Knivstaeleverna klarar godkänt i alla ämnen medan motsvarande siffra för näst bästa kommun i länet är 79,3 och i riket 76,2. Skola och socialtjänst ska samverka och arbeta förebyggande så att familjer, barn och ungdomar som behöver stöd ska få tidig hjälp Målet inte uppnått. Överenskommelse mellan socialtjänsten och förskola/skola/fritid är tecknad. Praktiskt återstår dock mycket. Initiativ har tagits för att skapa en nämndövergripande ledningsgrupp bemannad med ledande politiker. Detta för att få bättre styrning på samarbetet. Betyg och skriftliga omdömen skall användas i den utsträckning som det statliga regelverket tillåter Målet är uppnått. Samtliga skolor ger skriftliga omdömen i alla ämnen. Prioriterade områden utifrån läroplanerna skall vara utveckling och lärande samt kunskaper, normer och värden, barns och elevers ansvar och inflytande Målet är uppnått. Genom olika aktiviteter och ekonomiska prioriteringar understöds målet. Satsning på matematik, styrning av kvalitetsredovisningarnas ämnesområden är exempel på hur målet prioriteras och understöds. Till socialnämnden Brukarna ska erbjudas valfrihet egen regi eller extern utförare Målet är uppnått. Under 2009 påbörjades processen för upphandling av drift av ett av våra nya äldreboenden, Knivsta kommun har sedan 2008 Kundval i hemtjänsten, 2009 ansökte kommunen om LOV-pengar av Socialstyrelsen för att anpassa kundvalet till den nya LOV-lagen (Lagen om valfrihet inom äldre- och handikappomsorgen) pengar är beviljade och arbetet pågår för fullt. Socialtjänst och skola ska samverka och arbeta förebyggande så att familjer, barn och ungdomar som behöver stöd ska få tidig hjälp 12

Målet inte uppnått. Överenskommelse mellan socialtjänsten och förskola/skola/fritid är tecknad. Praktiskt återstår dock mycket. Initiativ har tagits för att skapa en nämndövergripande ledningsgrupp bemannad med ledande politiker. Detta för att få bättre styrning på samarbetet. Verksamheten ska utgå från ett brukarperspektiv så att alla medborgare ges förutsättningar för ett självständigt liv med god livskvalitet Målet är delvis uppnått. Verksamheterna ska arbeta utifrån ett individperspektiv inom alla verksamhetsområden. Det är ett ständigt pågående arbete att diskutera förhållningssätt och att utveckla metoder. Utifrån nationella jämförelser behöver den individuella planeringen och de sociala aktiviteterna förbättras när det gäller äldreomsorg. Generellt behöver uppdraget som kontaktman uppdateras. Arbetet med att utveckla och kvalitetssäkra vården ska fortsätta Målet är uppnått. Inom socialnämndens verksamhetsområde pågår ett ständigt arbete med att utveckla och kvalitetssäkra vården genom granskningar, tillsyn och egenkontroller. Under 2009 har förvaltningen arbetat tillsammans med verksamhetscontroller med att ta fram ett system för kvalitetsledning. Till bygg- och miljönämnden Hänsyn till miljö och särskilt klimatpåverkan skall ges ökad tyngd i kommunens planarbete Målet är delvis uppnått. Arbetet fortgår. Ett tätt samarbete inom förvaltningen skapar samsyn och säkerställer att väsentliga miljöaspekter integreras vid framtagandet av detaljplaner och detaljplaneprogram. Arbetet med att ytterligare integrera energiaspekter i detaljplaneringen har påbörjats. Kommunens miljötillsynsarbete ska präglas av ett rådgivande och förebyggande förhållningssätt och följas upp under planperioden Målet är uppnått. I myndighetsutövningen ingår det att informera verksamheterna och ge vägledning för det fortsatta arbetet. Nämnden har antagit en VA-policy för att underlätta och ange riktlinjer för anläggning av VA. Förebyggande tillsyn bedrivs inom alla delar av miljötillsynsarbetet. Nybyggnation på landsbygden skall underlättas Målet är delvis uppnått. Under 2009 påbörjade Upplandsmuseet i samarbete med länets kommuner ett projekt med att ta fram en handledning med råd och stöd inför byggandet på landsbygden. Arbetet kommer att fortsätta under 2010. 13

Ekonomisk analys Årets resultat För kommunen är årets resultat 26,3 miljoner kronor. I den reviderade budgeten som antogs i april 2009 uppgick resultatet till 5,2 miljoner kronor. Kommunens resultat innehåller två större jämförelsestörande poster, dels utdelning från dotterbolag, 39,0 miljoner kronor, samt dels kostnadsföring av kommunens bidrag till Citybanan, 26,5 miljoner kronor. Bidraget till citybanan kommer att betalas under åren 2013 till 2017 men kostnadsfördes i sin helhet 2009. Det år beslutet om bidraget antogs. Resultat före extraordinära intäkter och kostnader 30 000 29 493 25 000 26 307 20 000 18 748 15 000 10 000 12 600 5 000 4 613 0 2005 2006 2007 2008 2009 Intäkter Under 2009 har verksamhetens intäkter ökat med 12,2 procent, cirka 11,5 miljoner kronor. Verksamhetens intäkter uppgår till 105,8 miljoner kronor och täcker nästan 15 procent av kommunens verksamhetskostnader exklusive bidraget till Citybanan. Detta är något högre än förgående år. Intäkterna för den taxefinansierade verksamheten, avgifter för renhållning, cirka 11 procent av verksamhetens intäkter vilket motsvarar 11,6 miljoner kronor. Resterande 94,2 miljoner kronor utgör skattefinansierad verksamhet främst statsbidrag, övriga bidrag samt avgifter för förskola och äldreomsorg. Verksamhetens intäkter 2009 5% 1% 4% 21% Statsbidrag 8% Övriga bidrag Förskoleavgifter 9% Äldreomsorgsavgifter Renhållningsavgifter 11% 20% Övriga avgifter Hyresintäkter 3% 18% Försäljning av verksamhet Reavinst vid försäljning av fastigheter Övrigt Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader har totalt ökat med 7,8 procent. Detta om hänsyn tas till den jämförelsestörande kostnaden som Citybanan utgör. Kommunens lönekostnader har ökat med 8,3 procent medan den totala personalkostnaden bara ökat med 3,6 procent. Orsaken till detta är att under 2009 bestämdes att avtalsgruppförsäkring och 14

avgiftsbefrielseförsäkring som ingår i avtalsförsäkringarna reducerades till fullo. Detta medförde en besparing för kommunen på cirka 4 miljoner kronor. En stor ökning har skett avseende kostnader för köpta tjänster, nästan 24 miljoner kronor eller 12,0 procent. Största anledning till den ökade kostnaden är att räddtjänsten från och med 2009 köps från Brandkåren Attunda. Dessutom har det varit en stor ökning av antalet barn inom enskilda förskolor. Verksamhetens kostnader 2009 11% 11% Personalkostnader Inhyrd personal 1% 44% 1% Pensionskostnader Köpta tjänster Försörjningsstöd Övriga bidrag 30% 0% 2% Fastighetskostnader Övriga kostnader Finansiella intäkter och kostnader Kommunens positiva finansnetto förklaras främst av reverser gentemot Kommunfastigheter i Knivsta AB. Intäkten på reverserna uppgår till 20,3 miljoner kronor. Utdelning på 39 miljoner kronor från Alsike Fastighets AB var den största anledningen till ett förbättrat finansnetto. Finansnetto 60 000 50 000 53 536 40 000 30 000 20 000 10 000 0 5 272 1 655-1 177 15 905-10 000 2005 2006 2007 2008 2009 Låneskuld Kommunens låneskuld har ökat de senaste två åren. Under 2009 finansierades köpet av vindkraftverket till sin helhet med lånade pengar. I ägardirektiv för de kommunala bolagen står det att bolagens finansiering ska ske genom kommunens försorg. 15

Låneskuld 180 000 160 000 163 763 140 000 120 000 130 000 100 000 80 000 95 000 95 000 95 000 60 000 40 000 20 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 Investeringar Investeringsvolymen i kommunen har ökat kraftigt då två stora investeringar gjorts under året. Dels har kommunen investerat i ett vindkraftverk till en kostnad av 35,5 miljoner kronor och dels har mark köpts från Alsike Fasighets AB, 12,7 miljoner kronor. Nettoinvesteringar 120 000 100 000 108 991 80 000 60 000 69 439 40 000 20 000 36 674 47 187 29 161 0 2005 2006 2007 2008 2009 Ställda panter och ansvarsförbindelser Den största posten inom ansvarsförbindelser är kommunens pensionsåtagande som redovisas enligt blandmodellen. Inklusive löneskatt uppgår åtagandet till 138,2 miljoner kronor. En minskning med 2,3 procent. Knivsta kommun har i februari 2008 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 248 kommuner som per 2009-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Knivsta kommun hade vid årsskiftet 2009/2010 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,25 procent. Totalt belopp för Kommuninvest uppgår till 182 276 234 tusen kronor. Soliditet Kommunens soliditet har förstärkts ytterligare under 2009. I redovisning av preliminära siffror för 2009 har Knivsta kommun förbättrat sin placering till en trettonde plats i Sverige gällande soliditet inklusive pensionsförpliktelse. Mediankommunen i Sverige har en soliditet på 3 procent. 16

Soliditet inkl pensionsförpliktelse 60% 58,8% 58,5% 58,7% 59,8% 58,5% 50% 40% 30% 34,6% 32,7% 39,8% 40,9% 41,5% 20% 10% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 Soliditet Soliditet inkl pensionsförpliktelse Känslighetsanalys Ett stort antal faktorer styr kommunens ekonomiska utveckling. Beroendet av omvärlden kan beskrivas genom upprättandet av en känslighetsanalys. Känslighetsanalys Mkr Utdebitering, förändring med 1 kr +/- 27,0 Befolkningsförändring med 100 personer +/- 4,0 Statsbidrag förändring med 1 % +/- 0,5 Försörjningsstöd, förändring med 10 % +/- 0,7 Löneökning med 1 % + 3,3 Prisökning med 1 % + 4,0 God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktiges finansiella mål om att resultatet ska uppgå till minst två procent av skatter och generella bidrag har uppnåtts under 2009. Detta gäller även om hänsyn tas till jämförelsestörande poster som utdelning och kostnadsföring av bidraget till citybanan. Trots besvärliga ekonomiska tider har Knivsta kommun en långsiktigt hållbar ekonomi. Mål & budget 2010 med planeringsramar 2011 2013 uppvisar positivt resultat. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen är viktig för att få en helhetsbild av Knivsta kommuns totala åtagande. Årets resultat och eget kapital Jämförelsestörande är kommunens kostnadsföring av bidraget till Citybanan, 26,5 miljoner kronor. Med hänsyn till detta uppvisar kommunkoncernen en stabil resultatutveckling. 17

Resultatutveckling sammanställd redovisning 35 000 30 000 25 000 29 040 30 446 20 000 15 000 17 319 10 000 10 691 5 000 0-1 581-5 000 2005 2006 2007 2008 2009 Eget kapital sammanställd redovisning 400 000 350 000 300 000 250 000 266 471 295 511 335 223 365 669 365 134 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 Investeringar Fortsatt stor investeringsvolym inom kommunkoncernen. Förutom kommunens investeringar i vindkraftverk och markinköp är Kommunfastigheter i Knivsta AB är den stora investeraren i kommun koncernen. Uppförandet av nytt äldreboende som ska stå klart i slutet av 2010 påverkar investeringsvolymen redan under 2009. Nettoinvesteringar sammanställd redovisning 140 000 120 000 121 985 100 000 104 870 80 000 81 898 60 000 40 000 43 401 50 322 20 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 18

Låneskuld samt finansnetto Kommunkoncernens låneskuld ökar då investeringsvolymen inte kan självfinansieras. All upplåning i koncernen sker i kommunens regi och bolagens likviditetsbehov hanteras inom det samordnade koncernkontosystemet. Låneskuld sammanställd redovisning 250 000 221 578 200 000 189 075 150 000 155 953 156 920 155 345 100 000 50 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 Tack vare lägre räntor på finansmarknaden slår inte den ökade låneskulden igenom fullt ut i ett ökat finansiellt underskott. Finansnetto sammanställd redovisning 0-1 000-2 000-3 000-4 000-5 000-5 018-5 578-6 000-6 812-7 000-7 809-7 685-8 000 2005 2006 2007 2008 2009 Soliditet Kommun koncernens soliditet bedöms som god. Detta även när kommunens ansvarsförbindelse gällande pensionsförpliktelser räknas in. Soliditet inkl pensionsförpliktelse sammanställd redovisning 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 48,4% 47,7% 45,9% 45,9% 28,2% 27,2% 27,5% 28,2% 42,6% 26,4% 2005 2006 2007 2008 2009 Soliditet Soliditet inkl pensionsförpliktelse 19

RESULTATRÄKNING Belopp i tusen kronor Sammanställd Kommunen redovisning Reviderad budget 2009 Not 2009 2008 2009 2008 Verksamhetens intäkter 95 377 1 105 823 94 311 161 115 131 833 Verksamhetens kostnader -711 653 2-720 937-669 013-722 361-667 726 Bidrag Citybanan -26 500-26 500 Avskrivningar -8 000 3-8 781-8 002-24 064-22 495 Verksamhetsresultat -624 276-650 395-582 704-611 810-558 388 Skatteintäkter 571 100 4 577 000 561 619 577 000 561 619 Generella statsbidrag samt inkomst- och 45 883 5 46 167 34 673 46 167 34 673 kostnadsutjämning Utdelning från dotterbolag 39 000 0 Finansiella intäkter 20 000 6 21 363 23 583 1 423 3 071 Finansiella kostnader -7 500 7-6 827-7 678-9 108-10 880 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 5 207 26 307 29 493 3 672 30 095 Skatt Extraordinära poster -5 253 1 398 Årets resultat 5 207 26 307 29 493-1 581 31 493 20

FINANSIERINGSANALYS Belopp i tusen kronor Kommunen Sammanställd redovisning DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Not 2009 2008 2009 2008 Verksamhetens intäkter 1 105 823 94 311 161 115 131 833 Justering ej rörelsekapitalpåverkande intäkter 0 0 0 0 Verksamhetens kostnader 2-720 937-669 013-722 361-667 726 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet m.m. 1 445 1 752-8 318 11 004 Verksamhetens nettokostnader -613 669-572 950-569 564-524 889 Skatteintäkter 4 577 000 561 619 577 000 561 619 Generella statsbidrag samt inkomstoch kostnadsutjämning 5 46 167 34 673 46 167 34 673 Finansiella intäkter 6 60 363 23 583 1 423 3 071 Finansiella kostnader 7-6 827-7 678-9 108-10 880 Verksamhetsnetto 63 034 39 247 45 918 63 594 INVESTERINGAR Inköp av immateriella tillgångar 8-144 -1 472 Inköp av materiella tillgångar 9,10-68 795-28 536-113 844-50 287 Inköp av finansiella tillgångar -1 562-1 300-1 562-1 340 Förändring exploateringsfastigheter -170 178-217 201 Försäljning av immateriella tillgångar Försäljning av materiella tillgångar 9,10 4 289 5 172 4 227 5 172 Försäljning av finansiella tillgångar 285 0 0 0 Justering för investeringar ej rörelsekapitalpåverkande 0 0 330 0 Investeringsnetto -65 952-24 486-111 210-47 726 FINANSIERING Ökning(-)/minskning(+) långfristiga fordringar 0 0 4 351-30 405 Ökning långfristiga skulder 33 763 35 000 32 503 33 730 Finansieringsnetto 33 763 35 000 36 854 3 325 Justering för rörelsekapitalpåverkande förändring Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar 12 087-19 613-1 190 21 423 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder -23 781-30 143 12 799-6 429 Ökning(-)/minskning(+) pågående arbeten för annans räkning -12 370-4 945 Summa -11 694-49 756-761 10 049 Förändring av likvida medel 19 150 6-29 199 29 242 Likvida medel vid årets början 25 19 29 405 163 Likvida medel vid årets slut 19 176 25 206 29 405 21

BALANSRÄKNING Belopp i tusen kronor Kommunen Sammanställd redovisning Not 2009-12-31 2008-12-31 2009-12-31 2008-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar 8 1293 1953 Materiella tillgångar Mark och byggnader 9 133 803 77 144 679 961 594 800 Maskiner och inventarier 10 22 953 26 835 24 776 28 471 Summa materiella tillgångar 156 757 103 979 704 737 623 271 Finansiella tillgångar Aktier och bostadsrätter 162 232 160 955 6 231 5 250 Långfristig fordran 397 003 397 003 26 054 30 405 Summa finansiella tillgångar 11 559 235 557 958 32 285 35 655 Summa anläggningstillgångar 715 992 661 937 738 315 660 879 Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter 3 110 2 940 8 360 9 416 Pågående arbete för annans räkning 52 041 39 671 Kortfristiga fordringar 12 73 253 85 340 59 232 58 042 Kassa, bank 19 176 25 206 29 405 Summa omsättningstillgångar 95 539 88 306 119 839 136 534 SUMMA TILLGÅNGAR 811 530 750 243 858 154 797 413 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 448 468 418 975 366 715 335 223 Årets resultat 26 307 29 493-1 581 31 492 Summa eget kapital 13 474 775 448 468 365 134 366 715 Avsättningar Avsättningar pensioner 14 3 309 4 810 3 309 4 810 Avsättningar Alsike Fastighets AB 31 778 35 016 Avsättning uppskjuten skatt 23 891 28 632 Summa avsättningar 3 309 4 810 58 978 68 458 Skulder Långfristiga skulder 15 190 263 130 000 248 078 189 075 Kortfristiga skulder 16 143 184 166 965 185 964 173 165 Summa skulder 333 446 296 965 434 042 362 240 SUMMA EGET KAPITAL OCH 811 530 750 243 858 154 797 413 SKULDER STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 17 178 692 174 880 275 410 271 564 22

NOTER Belopp i tusen kronor Sammanställd Kommunen redovisning 2009 2008 2009 2008 Not 1 Verksamhetens intäkter Statsbidrag 21 253 18 894 21 253 18 894 Övriga bidrag 21 587 20 797 21 587 20 797 Förskoleavgifter 18 650 17 490 18 650 17 490 Äldreomsorgsavgifter 3 701 3 311 3 701 3 311 Renhållningsavgifter 11 650 10 483 11 650 10 483 Övriga avgifter 9 976 7 999 9 198 7 931 Hyresintäkter 8 746 5 449 45 810 38 112 Försäljning av tjänster och verksamhet 5 496 5 987 3 144 3 261 Reavinst vid försäljning av fastigheter 939 803 939 803 Nettoomsättning Alsike 24 925 8 578 Övrigt 3 826 3 098 258 2 174 Summa 105 823 94 311 161 115 131 833 Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader 311 404 300 588 319 121 308 322 Inhyrd personal 1 207 2 143 1 207 2 143 Pensionskostnader 21 506 18 255 21 807 18 643 Köpta tjänster 223 034 199 157 223 034 199 157 Försörjningsstöd 7 078 5 719 7 078 5 719 Övriga bidrag 7 945 9 543 7 945 9 543 Fastighetskostnader 75 763 68 722 55 656 48 562 Övriga kostnader 73 001 64 885 86 513 75 636 Summa 720 937 669 013 722 361 667 726 Not 3 Avskrivningar Immateriella tillgångar 323 240 Fastigheter och anläggningar 3 330 2 675 17 819 16 270 Inventarier 5 451 5 327 5 922 5 985 Summa 8 781 8 002 24 064 22 495 Not 4 Skatteintäkter Kommunalskatt 593 837 565 879 593 837 565 879 Skatteavräkning -16 837-4 260-16 837-4 260 Summa 577 000 561 619 577 000 561 619 Not 5 Generella statsbidrag samt inkomst- och kostnadsutjämning Inkomstutjämning 39 637 31 815 39 637 31 815 Kostnadsutjämning 10 696 4 275 10 696 4 275 Lss-utjämning -18 170-13 312-18 170-13 312 Regleringsbidrag/-avgift -7 001-6 352-7 001-6 352 Kommunal fastighetsavgift 21 006 18 247 21 006 18 247 Summa 46 167 34 673 46 167 34 673 Not 6 Finansiella intäkter Utdelning aktier o andelar 39 000 11 0 11 Ränteintäkter 255 591 2 913 Ränta lån Kommunfastigheter i Knivsta AB 20 308 23 477 0 0 Räntebidrag 32 51 Övriga finansiella intäkter 800 96 800 96 Summa 60 363 23 583 1 423 3 071 23

Sammanställd Kommunen redovisning 2009 2008 2009 2008 Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader 6 827 7 678 9 108 10 880 Not 8 Immateriella tillgångar Immateriella tillgångar 1 293 1 953 Ingående balans 1 953 722 Årets anskaffningar 144 1 472 Årets försäljningar/utrangering -481 0 Årets avskrivningar -323-241 Summa 1 293 1 953 Not 9 Mark och byggnader Markreserv 24 873 12 207 24 873 12 207 Verksamhetsfastigheter 49 685 14 307 546 796 519 758 Publika fastigheter 42 164 37 480 42 164 37 480 Fastigheter för annan verksamhet 156 175 156 175 Pågående ny-, till- och ombyggnad 16 925 12 975 65 972 25 180 Summa 133 803 77 144 679 961 594 800 Ingående balans 77 144 63 875 594 800 576 130 Årets anskaffningar 62 988 21 116 107 380 41 158 Kostnadsfört 2009, pågående 2008-2 935-2 935 Försäljning, utrangering under året -63-5 172-2 737-5 172 Årets avskrivningar -3 330-2 675-17 819-17 316 Omklassificering från omsättningstillgång 1 273 Summa 133 803 77 144 679 961 594 800 Not 10 Maskiner och inventarier Maskiner och inventarier 12 990 13 484 14 813 15 120 Fordon 0 3 798 0 3 798 ADB-utrustning 4 487 4 282 4 487 4 282 Konst 553 553 553 553 Pågående investeringar 4 923 4 718 4 923 4 718 Summa 22 953 26 835 24 776 28 471 Ingående balans 26 835 24 742 28 471 25 327 Årets anskaffningar 5 807 7 420 6 464 9 129 Kostnadsfört 2009, pågående 2008-12 -12 Försäljning, utrangering under året -4 227 0-4 227 0 Årets avskrivningar -5 451-5 327-5 922-5 985 Summa 22 953 26 835 24 775 28 471 Not 11 Finansiella anläggningstillgångar Aktier 159 923 158 836 2 433 1 346 Bostadsrätter 2 309 2 119 2 309 2 119 Långfristig fordran Kommunfastigheter i Knivsta AB 397 003 397 003 Deposition Bergen Energi 263 263 Uppskjuten skattefordran 1 489 1 522 Fordran jämkningsmoms Kommunfastigheter i Knivsta AB 25 791 30 405 Summa 559 235 557 958 32 285 35 655 24

Sammanställd Kommunen redovisning 2009 2008 2009 2008 Aktier Knivstabostäder AB 65 100 65 100 Kommunfastigheter i Knivsta AB 92 470 92 470 Roslagsvatten AB 532 532 532 532 Upplands Lokaltrafik AB 60 60 60 60 HBV 0 80 80 Kommuninvest 660 660 660 660 Energikontoret i Mälardalen AB 14 14 14 14 Brandkåren Attunda 1 087 1 087 Summa 159 923 158 836 2 433 1 346 Not 12 Fordringar Avgifter 3 944 10 952 3 944 8 671 Övriga kundfordringar 14 195 216 Mervärdesskatt 5 296 5 351 5 303 7 274 Kommunfastigheter i Knivsta AB 21 077 23 477 0 0 Knivsta Waldorfförskolas byggnadsstiftelse 1 150 1 150 1 150 1 150 Skattefordran 11 677 334 16 291 Avräkningskonto HSB 14 9 223 Förutbetalda kostnader 29 741 23 027 18 583 6 564 Upplupna intäkter 11 607 8 524 9 302 7 024 Övrigt 437 1 183 6 407 1 629 Summa 73 253 85 340 59 232 58 042 Not 13 Eget kapital Ingående eget kapital 448 468 418 975 366 715 335 223 Årets resultat 26 307 29 493-1 581 31 492 Summa 474 775 448 468 365 134 366 715 Not 14 Pensionsskuld Pensioner intjänade efter 1998 2 663 3 871 2 663 3 871 Löneskatt 646 939 646 939 Summa 3 309 4 810 3 309 4 810 Not 15 Långfristig skuld Swedbank 0 50 000 50 000 Nordea 0 57 815 59 075 Kommuninvest 163 763 80 000 163 763 80 000 Bidrag Citybanan 26 500 26 500 Summa 190 263 130 000 248 078 189 075 Not 16 Kortfristiga skulder Upplupna löner 3 221 4 112 3 756 4 112 Fastighetsskatt 537 576 537 576 Arbetsgivaravgift och källskatt 10 479 10 671 10 516 10 671 Semesterlöneskuld 21 034 20 190 21 604 20 712 Leverantörsskulder 37 603 47 900 77 568 58 621 Skatteskuld 7 336 11 897 5 550 Upplupen pensionskostnad individuell del 10 200 8 900 10 200 8 900 Upplupen löneskatt 8 453 10 858 8 517 10 858 Upplupna kostnader och förbetalda intäkter 34 311 24 036 25 358 28 655 Skuld koncernvalutakonto 0 30 120 4 853 0 Övrigt 10 010 9 602 11 159 24 510 Summa 143 184 166 965 185 964 173 165 25

Sammanställd Kommunen redovisning 2009 2008 2009 2008 Not 17 Ställda panter och ansvarsförbindelser Ställda panter Fastighetsinteckningar 0 0 96 684 96 684 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser 111 231 113 797 111 231 113 797 Löneskatt på pensionsförpliktelser 26 985 27 607 26 985 27 607 Borgen Roslagsvatten 1 000 1 000 1 000 1 000 Borgen Knivstavatten 39 476 32 476 39 476 32 476 Borgen Fastigo 35 Summa 178 692 174 880 275 410 271 564 Knivsta kommun har i februari 2008 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 248 kommuner som per 2009-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Knivsta kommun hade vid årsskiftet 2009/2010 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,25 procent. Totalt belopp för Kommuninvest uppgår till 182 276 234 tusen kronor. 26

INVESTERINGSREDOVISNING KOMMUNEN Belopp i tusen kronor Anskaffningsvärde Budget 2009 Kommentarer KOMMUNSTYRELSEN 64 959 22 890 Gemensam administration 1 680 3 150 Möbler och arkiv 400 Telefonilösning 400 Programvaror administration 93 700 600 tkr överförs till år 2010 Kommunövergripande it-investeringar 869 500 E-handel, ekonomi 300 Externa webben, information 718 850 Fastigheter 3 239 Renovering flyktingboende 2 014 Bostadsrätt 475 Utköp bostadsrätt, Högåsvägen 750 Måltidsverksamhet Köksutrustning mm 0 250 Kommunalteknik 59 463 16 640 Gator och vägar, trafikövervakning Utbyggnad Mejselgatan/del av Hyvelgatan 8 223 7 000 Pendlarparkering Ar/Statoil 310 800 Pendlarparkering rinken och norr bommar 3 500 Pendlarparkering landsbygd 1 000 Åtgärder m.a.p. tillgänglighetsanalysen 482 100 Gång- och cykelvägar tätorter 1 057 800 Utbyte gatubelysningsarmatur.m.m 602 800 Åtgärder Knivstainfarten 500 Vindkraftprojekt 35 498 500 KF 2009-02-26 8 Ospecificerade investeringar 558 1 000 Park och natur Knivsta årum 390 Ospecificerade investeringar 43 250 Alsike Ekeby 1:99 12 690 KF 2008-11-20 155 Räddningstjäst 0 1 800 Kommunikationsmast 1 800 Bostadsanpassning 257 300 Avfallsverksamhet 320 350 Databasservrar och programvaror 150 Investering återvinningscentralen mm 320 200 KS 090330 64 + 200 tkr Bibliotek 0 400 RFID utrustning 200 Självbetjäningsapparat 200 SOCIALNÄMND 3 001 750 IT-investeringar 3 001 400 KS 090427 81 + 500 tkr Ospecificerat centralt vård och omsorg 300 Ospecificerat daglig verksamhet 50 27

Belopp i tusen kronor Anskaffningsvärde Budget 2009 Kommentarer UTBILDNINGSNÄMND 1 480 4 820 Förskola/Grundskola 784 3 320 Ospecificerat fsk/skola 106 900 Genomförande IT-plan 400 400 tkr överförs till år 2010 Alsike skola 2, inventarier, utemiljö, Av-utru 350 Lagga skola, Myrstacken mfl, inventarier material 45 25 Långhundra skola, Trollskogen mfl, inventarier 50 Alsike skola 1, Verktygslådan inventarier, utrustning 350 Sjögrenska gymnasiet, inventarier 49 50 Tallbackens fsk/tärnans fsk 75 Thunmanskolan inventarier 466 1 000 500 tkr överförs till år 2010 Ängby förskola/skola inventarier, utemiljö 49 50 V:a Ängby fsk/citronen/skutan/kölängen 70 70 Fritid 611 1 200 Utrustning material skateboard 600 Skol IP Alsike 279 200 Minigolfbanor 282 400 11-mannaplan Ängby 1:1 50 Ungdomsverksamhet 0 200 Ny mötesplats för ungdomar, utrustning/inredning 200 Kultur 85 100 Reinvestering i nya prova-på-instrument 85 100 BYGG- OCH MILJÖNÄMND 0 250 Stadsbyggnad kartfunktion 100 Stadsbyggnad ospecificerat 100 Miljö 50 SAMTLIGA NÄMNDER 0 1 390 Ospecificerat 0 1 390 TOTALT 2009 69 439 30 100 28