Framtidsplan 2015-2018 med ramar 2016-2018 Kommunfullmäktige den 16 november 2015 KS.2015.247
Innehåll Inledning... 4 FOKUSOMRÅDEN, DEN POLITISKA PLATTFORMEN SAMT KOMMUNFULLMÄKTIGES VERKSAMHETSMÅL... 4 FINANSIELLA MÅL... 10 DRIFTSBUDGETRAMAR... 11 INVESTERINGAR... 11 EXPLOATERINGSBUDGET... 12 Verksamhetens förutsättningar... 14 STYRMODELL FÖR GNESTA KOMMUN... 14 FRAMTIDSPLANEN... 14 VERKSAMHETSSTYRNING... 14 ÖVRIGA STYRDOKUMENT... 15 EKONOMISK STYRNING... 15 Planeringsförutsättningar... 18 BOSTADSBYGGANDE OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING... 18 Ekonomiska förutsättningar... 18 SKATTESATS... 19 PROGNOS SKATTEINTÄKTER... 19 GNESTAS EKONOMI... 19 RESULTATRÄKNING... 20 Bilaga 1 Investeringar per nämnd... 21 2
Politik för en stark utveckling 2015-2018 Gnesta är en unik kommun med ett rikt kulturliv, ett starkt närings- och föreningsliv och många engagerade medborgare. Kommunens geografiska läge är strategiskt viktigt i sitt möte mellan två starka expansiva regioner, Stockholm och Sörmland. Närheten till de två regionerna bidrar till en stor arbetsmarknad och tillgång till studier för invånarna samt förutsättningar för vårt lokala näringsliv att utvecklas. Därmed finns en stor potential för Gnesta att fortsätta växa och vara en attraktiv boendeort för ännu fler. Gnesta är inne i ett spännande och expansivt skede, detta kommer majoriteten att ha fortsatt fokus på. Vår ambition är att kommunen skall vara progressiv och växa. Vi kommer att prioritera en aktiv samverkan med det lokala näringslivet för fler välmående och växande företag i kommunen. Därtill vill vi utveckla arbetsmarknadspolitiken för att ge fler människor möjlighet till arbete, karriär och karriärsbyten. Övergången till högre studier är en fortsatt prioriterad fråga inom detta område. Gnesta kommun har bra skolor men vi ser ändå utmaningar. Ett givet mål i skolan ska vara att alla elever ges förutsättningar att klara skolgången och nå kunskapsmålen. Det är en viktig förutsättning för att rusta våra barn och unga för ett gott vuxenliv. Bra villkor för lärarna och goda villkor för elevernas lärande kommer att vara vägledande i vårt arbete. Vi vill också värna och utveckla Gnestas rika förenings- och kulturliv. Ett tätt samarbete med ideella aktörer är en förutsättning för att föreningarna såväl som Gnesta ska ha en positiv utveckling. Vi kommer att fortsätta arbetet med att skapa ett idrottscenter vid Hagstumosse, där en ny sporthall blir ett bra komplement till det redan breda utbudet av idrott och rekreation inom området. Vi vill erbjuda Gnestas äldre invånare fler aktiviteter, såväl fysiskt som mentalt, för att främja ett långt och friskt liv. Kommunens äldreomsorg ska vara trygg och hålla en god kvalititet. Arbetet med framtagande av vårt nya särskilda boende är i full gång och projekteringsarbetet beräknas vara slutförd under 2016 för att därefter kunna sätta spaden i marken. De senaste årens utveckling i världen gör att många människor nu söker skydd i Sverige. Det innebär att Gnesta, liksom andra kommuner, nu står inför att hantera en delvis ny situation och behöver tänka i nya banor. Vi gör bedömningen att vi i Gnesta har goda förutsättningar att ta oss an denna uppgift. Vi vill se ett Gnesta som präglas av kreativitet, personlighet, öppenhet och mångfald. Ett Gnesta där människors ursprung, kön eller funktionsnedsättning inte begränsar möjligheterna till deltagande, utveckling eller till möjligheten att leva ett gott och rikt liv. Tillsammans vill vi under de kommande åren skapa en stark och positiv utveckling som gynnar kommunen och dess invånare och ökar kommunens attraktivitet. Ann-Sofie Lifvenhage (m) Johan Rocklind (s) Kommunalråd Kommunalråd 3
Inledning Inför varje nytt år beslutas om Framtidsplan med flerårsplan för Gnesta kommun. Framtidsplanen är kommunens samlade styrdokument på kommunövergripande nivå. I planen återfinns den politiska plattformen med fokusområden, kommunfullmäktiges verksamhetsmål, finansiella mål, tilldelade ramar samt investeringsbudget. Här finns också viktiga planeringsförutsättningar med skattesats, befolkningsprognos, exploateringsbudget etc. Dessutom innehåller Framtidsplanen en plan för uppföljning av mål och ekonomi. Mål och budget Fokusområden, den politiska plattformen samt kommunfullmäktiges verksamhetsmål Nedan redovisas fokusområden för Gnesta kommun, den politiska plattformen samt kommunfullmäktiges verksamhetsmål som gäller tills vidare. Gnesta kommuns fokusområden 1. Stark tillväxt 2. Kunskap och utveckling 5.Ekonomi och ansvar 3. Service och kvalitet 4. Hållbarhet och framtidstro 4
Politisk plattform Den politiska plattformen anger inriktningen för Gnesta kommun 2015-18 vilken är utgångspunkten för nämndernas arbete med budget, mål och indikatorer. Skola, barn och ungdomar En trygg start Förskolan ska vara en trygg och utvecklande start i livet för barnen. Genom fokus på pedagogisk utveckling ges lärare och personal rätt verktyg för att låta alla barn bli sedda, få växa och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Inskolningen ska ske på ett tryggt och flexibelt sätt som tillmötesgår barnets behov samt vårdnadshavarnas önskemål och förväntningar. Vi vill att barnen ska ges möjlighet till placering i en förskola i den egna kommundelen och att detta ska kunna ske utan köer. Förskolan och skolan har en kompensatorisk roll och ska erbjuda alla elever en trygg och utvecklande lärandemiljö. Elevernas lust att lära ska ständigt mötas med nya utmaningar utifrån individuella förutsättningarna. Skolan ska ge kunskaper och färdigheter så att alla elever ges möjlighet till maximal utveckling för att nå kunskapsmålen. En modern skola som ger möjligheter för livet För att möta de krav som finns på såväl den nationella som på den globala arbetsmarknaden är det viktigt att elever lämnar skolan med goda och relevanta kunskaper. Språk är en viktig färdighet men vi ser också vikten av förbättrade kunskaper i andra ämnen. Vi vill den kommande mandatperioden stödja skolorna i Gnesta i att kunna göra naturvetenskap, matematik och teknik mer intressant och stimulerande för eleverna, då kunskaper inom dessa områden är förutsättningar för att Sverige som land ska kunna stå sig starkt i framtiden. Vidare skapar ny teknik fantastiska möjligheter till lärande och smart planering, administration och uppföljning. Vi vill att Gnesta skolor ser över hur digitalisering kan bli ett verktyg i den pedagogiska utvecklingen. Alla som växer upp i Gnesta ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Flickor och pojkar ska ha samma möjligheter. Under en rad år har pojkar i hela landet släpat efter när det gäller att nå goda kunskaper. Samtidigt presterar flickor väldigt bra i skolan men upplever mer och mer stress och psykisk ohälsa. Vi vill att skolans arbetssätt och förhållningssätt ska bidra till att bryta de normer och attityder som idag begränsar barn och unga i sin utveckling. Alla barn och ungdomar ska mötas med samma förväntningar samt ha rätt att utveckla sin fulla potential. Skolan i Gnesta kommun ska hålla hög kvalitet och ge barn och ungdomar goda förutsättningar för ett bra vuxenliv. Med verksamheter som präglas av kompetens, trygghet, tydliga målbilder och pedagoger som ägnar mer tid åt undervisning än administration och andra kringsysslor kommer vi att få elever som är redo för framtiden. Jobb, utveckling och näringsliv Ett starkt näringsliv för en stark utveckling Gnesta har ett starkt, brett och växande näringsliv. Många företag, i olika branscher, i och runt kommunen gör Gnesta kommun samt kommunens invånare och företag mindre sårbart för strukturomvandlingar och konjunktursvängningar. Därför vill vi fortsätta att främja det breda och mångfacetterade näringsliv som finns i kommunen. Vid sidan av de redan starka branscherna inom bland annat bygg- och anläggningssektorn, service- och tjänstesektorn, handeln, tillverkningsindustrin och lantbruk, så ser vi en stor potential inom besöksnäringen och de kulturella och kreativa näringarna vilka bör ges ett särskilt fokus under kommande år. 5
Samhällets utveckling är beroende av företagens utveckling. Företagsamhet och innovationsförmåga utgör en viktig motor i ekonomin och bidrar samtidigt till bättre samhällsservice och fler utvecklingsmöjligheter. Vi vill se nya företag som startas, och fler företag som växer. Därför ska åtgärder för att underlätta för individer att starta och driva företag fortsätta att utvecklas och kommunens kontakter med näringslivet ska präglas av intresse för näringslivets behov och utvecklingsmöjligheter. Gnesta kommun har nyligen antagit ett näringslivsprogram som pekar ut inriktningen för de kommande åren. Vi vill vårda och värna programmets intentioner och tillsammans med näringslivet fortsätta utvecklingsarbetet. Kopplat till näringslivsprogrammet vill vi särskilt prioritera följande arbete inom kommunens organisation. Jobb och utveckling Gnesta har genom sitt geografiska läge, en bra skola och ett brett och starkt näringsliv goda möjligheter för att få fler i arbete. Dessa förutsättningar vill vi ta till vara på och forma en politik för minskad arbetslöshet och bättre utvecklingsmöjligheter. Deltagande i arbetslivet får människor att växa och känna gemenskap. Att alla som kan arbeta gör det är grunden för en stark och fungerande välfärd. När jobben blir fler så kan såväl människor som svensk ekonomi växa. En särskilt prioriterad fråga för oss att arbeta med under mandatperioden är ungdomsarbetslösheten. Att Gnestas unga kan etablera sig på arbetsmarknaden och därmed bidra till samhällsutvecklingen och samtidigt växa till självständiga individer och samhällsmedborgare är betydelsefullt för såväl individen som för samhället. Gnestas unga ska inte starta sitt vuxenliv i arbetslöshet och därmed riskera ett långvarigt utanförskap. Vårt mål är att ingen ungdom ska stå utan arbete, praktik eller studieinsatser i mer än 90 dagar. Arbetslöshetens utmaningar är många. Vi vill utveckla stödet till arbetslösa genom coachning, guida till studier för att matcha arbetsmarknadens efterfrågan och samverkan mellan myndigheter. Kommunen kan stärka sina verksamheter genom traineeverksamhet samtidigt som arbetslösa får erfarenheter som gör dem mer anställningsbara. I samarbete med näringslivet, skolan och arbetsförmedlingen önskar vi se ett gemensamt grepp för att ge ungdomar, men också personer som nyligen invandrat till Sverige, bättre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. I detta arbete spelar också vuxenutbildningen en stor roll som en brygga till såväl högre studier som till ökad anställningsbarhet. Samhällsutveckling Gnesta kommun ska erbjuda en god och attraktiv livsmiljö. Offentliga miljöer ska vara trivsamma, trygga och tillgängliga. Kommunen ska utvecklas och moderniseras samtidigt som småskaligheten och de karakteristiska dragen behålls. För att långsiktigt kunna bibehålla och utveckla såväl offentlig som privat service behövs fler invånare. Därför ligger målet om 12000 invånare år 2020 fast och takten för bostadsbyggnationen behöver öka. För att hela Gnesta kommun ska kunna leva och utvecklas behöver vi i en ny översiktsplan peka ut riktningen för samhällsplaneringen de kommande åren. Vidare så vill vi under denna mandatperiod fortsätta utvecklingen av centrala Gnesta till ett attraktivt centrum för boende, besökare och näringsidkare. Fler människor som bor och rör sig i Gnesta är viktigt för att långsiktigt kunna säkra ett brett handels- och serviceutbud. För att vara en attraktiv och långsiktigt hållbar kommun vill vi arbeta för bättre möjligheter till bredbandsuppkoppling, för utbyggnad och ombyggnad av gång- och cykelvägar för en tryggare och bättre framkomlighet samt för en väl fungerande kollektivtrafik som erbjuder goda pendlingsmöjligheter till studier, arbete och nöjesliv. 6
Äldre i Gnesta Aktiva seniorer De flesta äldre har många friska år att se fram emot den dagen de väljer att gå i pension. Aktiviteter som stimulerar till såväl fysisk som mental träning är av stor vikt för att leva ett långt, friskt och rikt liv. Därför vill vi tillsammans med bland annat pensionärsorganisationer och andra föreningar arbeta för att se till att det finns ett gott utbud av aktiviteter för äldre invånare. Vi kommer också att arbeta för att ha ett gott utbud av bostäder som är utformade för att passa äldres önskemål och behov. Omsorg Alla har rätt till en trygg och värdig ålderdom. Äldreomsorgen ska finnas som en garant så att äldre kan leva ett värdigt liv även då krafter tryter. Verksamheten skall ha hög kvalitet och behöver byggas ut under kommande år, bland annat kommer ett nytt särskilt boende att byggas. Även om äldreomsorgen i Gnesta generellt sett är bra så finns idag en oro hos en del äldre för att omsorgen och servicen inte ska räcka till. Vi vill därför höja kvalitén inom äldreomsorgen genom ett tydligt ledarskap, en kompetent personal och en kontinuerlig dialog med bland annat brukare, pensionärsföreningar, landstinget och anhöriga. Ingen ska behöva känna oro inför sitt åldrande i Gnesta. Föreningsliv, kultur och fritid Ett brett och starkt föreningsliv och ett rikt kulturliv är viktigt för folkhälsan och samhällets civilitet. Det ger möjligheter till nya möten och integration och för Gnesta kommuns förmåga att locka till sig och behålla invånare. Ett varierat och innehållsrikt utbud av aktiviteter för såväl boende som besökare är viktigt för samhällsutvecklingen och bidrar till att stärka Gnesta kommuns attraktivitet. Gnesta har idag ett starkt förenings- och kulturliv som syns och tar plats i samhället, detta vill vi värna och ge långsiktiga förutsättningar för fortsatt utveckling. Vi vill särskilt fokusera på att samarbeta med föreningslivet för att inkludera fler, exempelvis genom att skapa fler aktiviteter för unga vuxna och för seniorer. En god personalpolitik Kompetenta och engagerade medarbetare är en förutsättning för att hålla en hög servicenivå inom kommunens verksamheter. Medarbetare som känner stolthet och glädje inför sitt arbete är också en förutsättning för att kommunen ska kunna säkerställa en långsiktigt hållbar personalförsörjning. Det är viktigt att det finns möjlighet att utvecklas och växa på arbetsplatsen samt att personalen är delaktig i utvecklingen av verksamheterna. För att ytterligare höja kompetensnivån och öka personalens delaktighet i verksamhetsplaneringen så krävs ett tydligt och gott chefs- och ledarskap. Därför vill vi se över och utveckla ledarskap och personalpolitik. Ansvar för ekonomin Vår gemensamma ekonomiska politik bygger på ansvarstagande. Gnesta kommun har en i grunden stark ekonomi, för att det fortsatt ska kunna förbli på det viset så krävs ordning och reda i den ekonomiska förvaltningen. Kostnadsutveckligen ska vara under kontroll, upphandlingar ska ske på ett samordnat och professionellt sätt och vi ska säkerställa att våra gemensamma resurser används så effektivt och genomtänkt som möjligt. Vid sidan av den långsiktiga ekonomiska planeringen så behövs arbetsformer som gör att medarbetare involveras och bli delaktiga i planeringen av verksamheterna inom kommunens enheter. Detta för att den kunskap som personal besitter är en förutsättning för att kunna arbeta med kostnadseffektiviseringar vid sidan av kvalitetshöjande arbete. 7
Ett hållbart Gnesta Miljö och klimat Världen står inför stora utmaningar. I arbetet för att söka stoppa utvecklingen och, vid sidan av det, mildra effekterna av de pågående klimatförändringarna så behöver mänskligheten tänka om. De vägval vi gör idag påverkar livsvillkoren för framtida generationer. Gnesta kommun och dess helägda bolag bör tillsammans sträva efter att minimera energiförbrukningen i lokaler och anläggningar. Vidare bör kommunens bolag vara öppna för att använda olika former av egenproducerad och förnybar energi i anslutning till verksamhetslokaler. Vi vill också fortsätta att planera samhället på ett sådant sätt att klimatpåverkan långsiktigt minskar, exempelvis genom att nya bostäder i första hand planeras i anslutning till goda pendlingsmöjligheter. Kosten fyller en betydande funktion inom kommunens olika verksamheter, och har dessutom en stark koppling till miljö- och klimatfrågorna. Vi vill erbjuda vällagad och näringsriktig mat till våra barn, unga och äldre. Särskild vikt ska även läggas vid att maten serveras på ett smakfullt sätt i en trevlig miljö. Genom att prioritera närodlade och ekologiska råvaror i så lång utsträckning det är möjligt samt arbeta för att minska matsvinnet så bidrar kommunen till ett mer hållbart samhälle. Öppenhet, mångfald och social hänsyn Vi önskar ett samhälle där alla känner sig välkomna och kan komma till sin rätt. Vi vill därför aktivt arbeta för öppenhet och mångfald med en politik som vänder sig till alla. Vi vill stärka arbetet med mänskliga rättigheter i Gnesta kommun och motarbeta alla former av diskriminering. Integrationsverksamheten ska stärkas genom ett tätare samarbete med bland annat vuxenutbildning, arbetsmarknadsenheten och statliga myndigheter för att ge en snabbare etablering för nyanlända. Goda möjligheter till jobb, utbildning, bostad och fritidsaktiviteter är viktiga nycklarna till ett välmående samhälle. Genom att prioritera dessa frågor får vi också goda förutsättningar till en välfungerande integration och ett samhälle som håller ihop. Gnesta kommun har under många år arbetat med jämställdhetsfrågor, och ska också fortsätta med det. Särskilt fokus ska läggas på arbetet med barn och ungdomar där den långsiktiga nyttan kan ha stor effekt. Att såväl pojkar och flickor ges förutsättningar att växa som individer och utvecklas till sin fulla potential är viktigt för både individen och för samhället. Fördomar och rådande normer ska inte hindra vare sig unga eller äldre från att leva ett fritt och utvecklande liv. 8
Kommunfullmäktiges verksamhetsmål Utifrån den politiska plattformen prioriterar kommunfullmäktige särskilt följande verksamhetsmål. Gnesta ska vara en attraktiv kommun att leva, verka och bo i En befolkningstillväxt om minst 200 invånare per år Alla elever skall ges förutsättningar för att nå kunskapsmålen i samtliga ämnen En trygg vård och omsorg av hög kvalitet Fler i sysselsättning samt en arbetslöshet som ligger minst 2 % under länssnittet Ett starkt, brett och inkluderande föreningsliv Fler välmående och växande företag Gnesta Kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare 9
En god ekonomisk hushållning Främjande av mänskliga rättigheter och motverkande av all form av diskriminering Långsiktigt minskad natur- och klimatpåverkan Finansiella mål Kommunen har följande tre finansiella mål: resultatmål, investeringsmål och mål enligt finanspolicyn. 1. Resultatmål: Resultatet ska i genomsnitt vara 1,5 % av skatter och statsbidrag. 2. Investeringsmål: Investeringarna ska vara självfinansierade till 60 procent för den skattefinansierade verksamheten 2015-18. 3. Mål enligt finanspolicy: Avkastning på pensionsportföljen ska användas till att kapa topparna på de utbetalningar som överstiger ca 2 mkr från och med 2010 Anm. Det överordnade målet är att säkerställa att kommunen kan fullgöra sina långsiktiga pensionsåtaganden. De tillgångar som är placerade i pensionsportföljen får därför endast användas till pensionsutbetalningar (för de pensioner som är intjänade före 1997-12-31 och redovisas i ansvarsförbindelsen). I Finanspolicyn anges att avkastning på pensionsportföljen ska användas till att kapa topparna på de utbetalningsstaplar som överstiger ca 2 mkr fr.o.m. 2010. 10
Driftsbudgetramar Skatteintäkterna ökar med 23 mkr mellan 2015 och 2016, uppräkning av löner, köpta tjänster, avskrivningar samt pensionsonskuld innebär en kostnadsökning på drygt 13 mkr. Eftersom kommunen inte kan räkna med ytterligare återbäring från AFA (försäkringspremier) återförs denna budget med 5 mkr. Det innebär att det krävs prioriteringar för att kunna skapa utrymme för nya satsningar. I budgeten för år 2016 ingår bl.a. nya satsningar i form av hyra för ersättningslokaler för förskolan Skogsbäcken med drygt 1 mkr och resterande hyra för den renoverade simhallen med 4 mkr. Dessutom sker satsning på utökning av tjänster för feriearbete med 0,3 mkr och driftkostnader för satsningen på Storgatan och Thuleparken med 0,5 mkr. Driftsbudgetram 2015 (Belopp i tkr) Budget 2015 Ramförslag 2016 Ramförslag 2017 Ramförslag Kommungemensamma poster 533 680 548 150 563 300 581 100 Kommunstyrelsen 58 773 63 200 65 900 69 000 Samhällsbyggnadsnämnden 23 527 24 350 24 900 25 700 Barn- och utbildningsnämnden -264 050-268 600-275 400-281 800 Vuxen- och omsorgsnämnden -184 830-189 500-195 500-201 600 Totalt 2 500 2 500 1 600 3 000 2018 Finansiellt mål 1,5 % 8 400 8 700 9 100 9 400 I regeringens budgetproposition finns förslag om riktade statsbidrag, satsningar inom olika områden. Konsekvenserna för Gnesta kommun är ännu inte kända och medräknas därför inte i kommunens driftsbudget. Investeringar 1 I följande text redovisas vilka nivåer som investeringarna föreslås ligga på för planperioden 2015-2018. För att kunna finansiera investeringsnivåerna fullt ut med egna medel krävs att exploateringsbudgeten är egenfinansierad. Vad avser renhållnings- och vatten/avloppskollektivens investeringar ska dessa finansieras med egen finansiering eller externt upptagna lån. Större satsningar under år 2016 är bl.a. projekt om kommunal ledningsplats initierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps med 2,2 mkr, centrumutveckling vid området kring Stora torget med 4 mkr, Östra Storgatans ombyggnad samt gång och cykelvägar med 6,6 mkr. Dessutom är det åtgärder för förbättrad miljö och trafiksäkerhet avseende angöring med bil och buss vid Frejaskolan med 2,8 mkr. Inom VA verksamheten är 15 mkr avsatta för avloppsledning mellan Gnesta och Laxne. 1 Se bilaga 3 för investeringar per nämnd 11
2015 2016 2017 2018 Nya investeringar Kommunstyrelsen -10 130-11 260-2 200-700 Samhällsbyggnadsnämnden -7 375-19 805-15 825-7 450 Barn- och utbildningsnämnden -400-1 225-1 075-1 075 Vuxen- och omsorgsnämnden -729-300 -100 0 Totalt nya investeringar -18 634-32 590-19 200-9 225 Reinvesteringar Kommunstyrelsen -4 982-3 530-4 070-2 750 Samhällsbyggnadsnämnden -6 280-4 940-4 250-4 720 Barn- och utbildningsnämnden -2 624-2 425-2 550-2 025 Vuxen- och omsorgsnämnden -3 535-355 -455 0 Totalt reinvesteringar -17 421-11 250-11 325-9 495 VA -34 800-25 650-37 000-14 700 Renhållning -800-300 0 0 Totalt investeringar och reinvesteringar inkl. taxekollektivet -71 655-69 790-67 525-33 420 Totalt investeringar och reinvesteringar exkl. taxekollektivet -36 055-43 840-30 525-18 720 Exploateringsbudget Under perioden kommer flera projekt att påbörjas och fullföljas: Frösjöstrand: En anbudstävling har genomförts och området byggs ut i etapper om 20-40 bostäder per år. 2015 påbörjas utbyggnad av allmänna anläggningar (gata/park/badplats) som står klara våren 2016. Projektet bedöms gå med ett visst underskott. Frönäs gärde: Fem tomter ligger i ute till försäljning. Försäljningarna beräknas ge visst överskott. Slåttervägen: Försäljning av återstående åtta tomter beräknas ske under 2015-2016. Projektet ger ett visst överskott. Norra Gnesta: Detaljplaneläggning under 2015/2016 ger möjlig utbyggnad av området med start hösten 2016. Området byggs ut i etapper med en bedömd åtgång på cirka 5-10 tomter per år. Inkomsterna för tomtförsäljning täcker kostnader för investering i gator och VA och kan ge ett visst överskott. Vackerby industriområde: Det finns cirka 15 000 kvm detaljplanerad industrimark kvar. Försäljningstakten pekar på 1 industritomt per år. På sikt kommer projektet gå med ett visst överskott. 12
Björnlunda: Sex tomter i Aspliden marknadsförs via mäklare och kan leda till försäljning av 2 tomter per år. Försäljningen beräknas ge ett visst överskott. Inom tätorterna fortsätter arbetet med att hitta förtätningsmöjligheter för mindre bostadsprojekt. I denna typ av projekt är investeringskostnaderna oftast mindre för kommunen då befintlig infrastruktur kan nyttjas, varför ett visst överskott kan förväntas. Sammantaget är bedömningen att intäkterna kommer att överstiga kostnaderna för exploateringsverksamheten under perioden 2016-2018. Exploateringsbudget 2015 2018 Exploateringsbudgeten redovisar förväntade intäkter och kostnader i pågående exploateringar under perioden. 13
Verksamhetens förutsättningar Styrmodell för Gnesta kommun Till Gnesta kommuns vision: Gnesta för dig som vill växa i stadens lugn och landets puls finns både långsiktiga mål och en tillväxtstrategi. Kommunens långsiktiga mål Målen fram till 2020 är: En ökande befolkning. Kommunen ska ha 12 000 invånare 2020 En trygg och hållbar livsmiljö Kunskapstillväxt (bland annat utbildning) Tillväxtstrategi För att nå målen ska kommunen arbeta för ett förbättrat vägnät och god kollektivtrafik att kommuninvånare och besökare ska få berikande upplevelser Som grund i styrningen finns också en gemensam värdegrund som hela den kommunala verksamheten ska genomsyras av. Värdegrunden heter DRAG vilket står för Delaktighet, Respekt och Ansvar i Gnesta kommun 2. Uppfattningen om kommunen skapas av det sätt som politiker och medarbetare väljer att kommunicera med omvärlden på. Framtidsplanen Framtidsplanen antas varje år av kommunfullmäktige för den kommande treårsperioden. Planen anger inriktningen för kommunens verksamheter de närmaste åren genom den politiska plattformen vilken är inordnad i ett antal fokusområden. Framtidsplanen slår även fast kommunfullmäktiges prioriterade verksamhetsmål samt finansiella mål för Gnesta kommun. God ekonomisk hushållning innebär för Gnesta kommun att samtliga verksamhetsmål och finansiella mål är kopplade till god ekonomisk hushållning. Framtidsplanen innehåller också förutsättningar som påverkar kommunen (t ex skatteintäkter, ny lagstiftning, bostadsbyggande, exploateringsbudget och befolkningstillväxt) samt ramar och investeringsbudget för nämnderna. Nämnderna beslutar om sin egen Framtidsplan med verksamhetsbeskrivning och mål för nämnden med tillhörande mått och indikatorer för uppföljning av målen samt budget per verksamhetsområde. Verksamhetsstyrning Kommunen tillämpar målstyrning. Den politiska plattformen och kommunfullmäktiges verksamhetsmål samt nämndernas mål anger politiska prioriteringar för vad den kommunala verksamheten ska åstadkomma. 2 DRAG står för: - Delaktighet - Medverkan i verksamhetens utveckling genom idéer, påverkan och möjlighet till inflytande - Respekt - Alla människors lika värde. Att lyssna på och bemöta varandra som man själv vill bli bemött - Ansvar - Att med lojalitet och engagemang arbeta i riktning mot uppsatta mål och i enlighet med fattade beslut. Att se, höra och stödja varandra - Gnesta kommun - Vår kommun 14
Respektive nämnd beslutar om egna mål, mått och indikatorer utifrån vad de kan bidra med till den politiska plattformen och kommunfullmäktiges mål. Nämnden ska endast utarbeta egna mål där det bedöms ingå i nämndens uppdrag och där nämnden kan lämna ett bidrag. Indikatorer som utarbetas ska ha direkt koppling till respektive mål. Verksamheterna/enheterna utgår därefter från nämndmålen och utarbetar aktiviteter för att ange hur de kan bidra till att uppfylla nämndmålen. Dessa samlas i en verksamhetsplan/enhetsplan för respektive verksamhetsområde eller enhet. Den beskriver vilka aktiviteter som ska genomföras för att uppnå målen samt hur dessa ska genomföras och följas upp. Planen innehåller dessutom de aktiviteter som verksamheten behöver utföra som inte direkt är kopplade till ett mål men som ändå är viktiga för att motsvara krav från lagstiftning och medborgare/brukare. Kommunikationen kring målen är av största betydelse för att de ska få förankring och genomslag i organisationen. Denna förankring behöver ägnas särskild uppmärksamhet och ske i flera led av respektive ansvarig chef. För att kunna analysera om kommunen är på rätt väg att uppnå målens avsikter eller om det fordras en ändrad kurs på den inslagna vägen görs bedömning av måluppfyllelsen i delårsrapporten och årsredovisningen. Bedömningen baseras på uppföljning av den politiska plattformen samt beslutade mål och indikatorer. Övriga styrdokument Förutom Framtidsplanen finns ett antal styrdokument i kommunen utifrån olika syften. Vid beslut om nytt eller förändring i befintligt styrdokument måste anges om ett genomförande av planen fordrar ekonomiska medel och hur finansiering ska ske. Program: Ett program har sin utgångspunkt i visionen och utgör en viljeriktning för ett visst område (t ex personalpolitiskt program). Plan: En plan har en begränsad giltighetstid som är kortare än programmets (t ex Skolplan, Vård- och omsorgsplan) Policy: En policy är ett kortfattat, övergripande, dokument som anger kommunens förhållningssätt till något specifikt (t ex Alkohol- och drogpolicy) Riktlinje: Riktlinjer avser verkställighet inom tjänstemannaorganisationen (t ex Riktlinjer för färdtjänst) Regel: Regler är en samling paragrafer som sätter gränser för verksamheten och medarbetarna (t ex Regler för användning av Internet) Ekonomisk styrning Driftsbudget Kommunfullmäktige tilldelar respektive nämnd/utskott en nettoram som dessa ansvarar för. Kommunfullmäktige fördelar driftsanslagen (ramar) enligt följande: Politisk nämnd Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Vuxen-och omsorgsnämnden Förvaltning Kommungemensamma poster/kommunledningskontoret Kommunledningskontoret Samhällsbyggnadsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Vuxen-och omsorgsförvaltningen Nettoramen är fast och får inte överskridas utan kommunfullmäktiges godkännande. Nämnden fördelar i sin tur medel mellan olika verksamhetsområden. 15
Den tilldelade budgeten behöver också kommuniceras och förankras i organisationen så att de ekonomiska förutsättningarna är tydliga för varje medarbetare. Omdisponering inom driftbudgeten Omdisponeringar mellan olika nämnder med belopp upp till 500 tkr beslutas av kommunstyrelsen och belopp över 500 tkr beslutas av kommunfullmäktige. (Beloppsgränserna avser per gång) Omdisponeringar inom nämndens nettoram beslutas av respektive nämnd/utskott och redovisas med konsekvensbeskrivning och finansiering till nämnden. Omdisponeringar av principiell beskaffenhet eller större vikt ska dock beslutas av kommunfullmäktige. Stor restriktivitet ska råda avseende omdisponeringar pga att det försämrar möjligheter att följa upp budgetansvar och kostnadsutveckling. Finansieringsprincip Samtliga beslut om intäkts-/kostnadsförändringar i samtliga nämnder ska vara finansierade. Det ska alltså finnas budgetmedel anslagna. Om det undantagsvis uppstår behov av t ex kostnadsökningar ska ett beslut tas av kommunfullmäktige och kommunens egna kapital användas. Taxor och avgifter Uppräkning av taxor och avgifter ska ske på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Nivån på avgifter/taxor ska ses över årligen. Eventuella förändringar av avgifter/taxor ska beslutas av ansvarig nämnd och kommunfullmäktige. För vissa taxor har fullmäktige beslutat om en årlig indexuppräkning och då sker inget politiskt beslut. Investeringar I Framtidsplanen ska en investeringsbudget per nämnd upprättas. Investeringsbudgeten ska omfatta tre år. Investeringsbudgeten skiljer på reinvesteringar och investeringar. Under budgetåret ska de i Framtidsplanen beslutade nyinvesteringarna samt alla reinvesteringar överstigande 500 tkr skrivas fram till respektive nämnd och sedan vidare till kommunstyrelsen Självfinansiering av investeringar innebär att ingen upplåning behöver göras. Under olika perioder kan finnas behov av satsningar eller reinvesteringar som kan föranleda att investeringsvolymen leder till upplåning. Omfattningen på investeringsbudgeten får heller inte ligga på en så låg nivå att det leder till kapitalförslitning på kommunens byggnader och anläggningar. Investeringar för den avgiftsfinansierade verksamheten ska kopplas till det ekonomiska utrymme som taxan medger. Omdisponeringar inom investeringsbudgeten Omdisponeringar av investeringsanslag upp till 500 tkr beslutas av nämnden. Omdisponeringar av investeringsanslag över 500 tkr och upp till 2,0 mkr beslutas av kommunstyrelsen. Omdisponeringar av belopp över 2,0 mkr beslutas av kommunfullmäktige. (Beloppsgränserna avser per gång) Exploateringar I Framtidsplanen ska en exploateringsbudget för den närmaste treårsperioden upprättas. Exploateringsbudgeten ska visa samtliga pågående och planerade exploateringsområden samt redovisa kommande intäkter och kostnader. 16
Uppföljning av verksamhet och ekonomi Verksamhetsuppföljning Uppföljning av den politiska plattformen, mål och mått/indikatorer sker i delårsrapporten och i årsredovisningen och bildar tillsammans med jämförelser av kvalitet/ekonomi och volymuppgifter ett viktigt underlag för eventuella revideringar inför nästa planeringsperiod. Bedömningen om övriga delar i det kommunala uppdraget utförs på ett tillfredsställande sätt görs bl a genom årsredovisning, muntliga/skriftliga redovisningar i nämnder och fullmäktige samt deltagande i ett jämförelsenätverk med andra kommuner (Kommunens kvalitet i korthet). Ekonomiuppföljning Samtliga nämnder ska lämna budgetuppföljning med prognos för helåret efter februari, april, maj, augusti (delårsbokslut) och oktober månad. Uppföljningarna efter februari, april och augusti månad (delårsbokslut) sker också till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Uppföljning av investeringar och reinvesteringar till nämnderna ska ske efter; april, augusti och december månad. Gnesta kommunkoncern AB ska redovisa sin verksamhet och ekonomi efter augusti (delårsrapport) och december månad (årsredovisning). Den slutgiltiga avstämningen av Framtidsplanen med mål och budget sker i årsredovisningen. Årsredovisningen är en beskrivning av processen från ord till handling, från inriktningen i framtidsplanen till hur det faktiskt blev. Årsredovisningen behandlas av kommunfullmäktige i april. Uppföljning av kommunfullmäktiges verksamhetsmål och finansiella mål samt utvärdering av de fyra aspekterna resultat, kapacitet, risk och kontroll i den finansiella analysen visar om Gnesta kommun har en god ekonomisk hushållning. Åtgärder vid avvikelser vid budgetuppföljning Driftbudget Så snart en avvikelse befaras eller har konstaterats är nämnden skyldig att vidta åtgärder inom ramen för sina befogenheter så att budget kan hållas. Detta innebär att förvaltningen samtidigt som det befarade underskottet redovisas för nämnden ska ge förslag till hantering av underskottet. Undantag kan gälla om avvikelsen är av relativt stor omfattning och fordrar förankring innan redovisning till nämnden. Då kan redovisningen göras vid nästkommande nämndsammanträde. Återkoppling ska även ske till det kommunstyrelsesammanträde som ligger närmast efter i tid. Investeringsbudget Nämnderna ska löpande följa de investeringar som påverkar nämndens verksamhet och ekonomi påtagligt (både egna investeringar och investeringar som administreras av Gnesta Förvaltnings AB). Finner nämnden att anslag kommer att bli otillräckligt eller betydande förskjutningar i genomförandet kan befaras ska förhållandet anmälas till kommunstyrelsen. Överföring av investeringsanslag över årsskiftet sker genom begäran om ombudgetering per objekt i samband med bokslut. 17
Planeringsförutsättningar Bostadsbyggande och befolkningsutveckling Kommunens långsiktiga mål är att Gnesta kommun ska ha 12 000 invånare år 2020 som alla ska arbeta för. För att nå det målet bör bostadsbyggandet öka till ca 100 lägenheter per år. Cirka 100 lägenheter per år är en mycket hög ambition och kommunen förbereder för detta genom att öka planberedskapen för bostadsbyggandet. För närvarande har kommunen färdiga detaljplaner för 420 bostäder. Den goda planberedskapen och det goda kommunikationsläget i Stockholmsregionen gör att förutsättningarna för ett ökat bostadsbyggande är mycket goda i kommunen. Gnestahem färdigställer 42 lägenheter med hyresrätt i Frösjöstrand vid årsskiftet. En markanvisningstävling har utmynnat i att 24 radhus byggs med start våren 2016. Hela Frösjö strand rymmer 140 bostäder och utbyggnaden kommer att pågå ett antal år. Ett planprogram för Norra Gnesta innehåller 200-250 bostäder på tomter i storleken 1 000 1 200 kvm. Planer finns för närmare 100 bostäder utanför Gnesta tätort i bland annat Spårbacken i Laxne, Vängsö, Nysätter i Stjärnhov och Aspliden i Björnlunda. Till detta byggs det en del utanför tätorterna på landsbygden. Ekonomiska förutsättningar 3 Tillväxten i USA blev oväntat svag under första halvåret vilket drar ned hela 2015, men det motverkas av att delar av EU utvecklas något starkare. Tillväxten stärks successivt och förväntas bli högre nästa år. Trots starka inkomstökningar och växande befolkning har hushållens konsumtion utvecklats betydligt sämre än förväntat i år, vilket också har påverkat prognosen nedåt. Därmed räknar vi med att hushållens mycket höga sparkvot består 2016 och vänder endast långsamt nedåt 2017 och 2018. Även om investeringarnas ökningstal är höga så är även dessa lägre än tidigare bedömning, I år tilltar skatteunderlagstillväxten betydligt jämfört med 2014. Det beror delvis på större ökningar av löner och pensioner, men också på att skatteunderlaget påverkas av ändrade avdragsregler. Förra året höll höjda grundavdrag tillbaka skatteunderlaget, i år får det i stället ett extra lyft av att avdragsrätten för pensionssparande trappas ner. Den underliggande ökningstakten, rensat för effekter av regeländringar som neutraliseras via det generella statsbidraget, stiger alltså inte lika brant. Nästa år medför tilltagande ökningstakt för arbetade timmar och pensionsinkomster att skatteunderlagstillväxten tilltar ytterligare, ökningen beräknas bli den största sedan 2007. SCBs reviderade befolkningsframskrivning, med en betydligt större flyktinginvandring än tidigare, innebär att arbetskraften och sysselsättningen ökar och att skatteunderlaget därmed blir större. Men den positiva effekten begränsas av flyktinginvandrarnas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Flyktingmottagandet innebär också ökade kostnader särskilt inom sjukvård, barnomsorg, skola och socialtjänst. Dessa kostnadsökningar är under de närmaste åren betydligt större än de inkomsttillskott som uppstår i form av ökade skatteinkomster. Belastningen på enskilda kommuner och landsting beror på i vilken grad staten ersätter dessa kostnader. De närmaste åren påverkas också både skatteunderlaget (minskar) och kommunsektorns pensionskostnader (ökar) av förändringar inom det allmänna pensionssystemet. 3 SKL Makro Nytt nummer 1/2015 augusti 2015 18
Beräkningarna utgår från att den pågående konjunkturuppgången leder till att svensk ekonomin kommer att befinna sig i ett neutralt konjunkturläge mot slutet av 2016. Med en neutral konjunktur förändras sysselsättningen i lugnare takt. Efter 2016 räknar vi också med snabbare ökning av grundavdragen. Efter förra prognosen har regeringen lämnat en proposition till riksdagen med förslag om en ändrad och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna (prop. 2014/15:125). Där föreslås nya sätt att beräkna inkomstindex och balanstal som innebär en långsammare ökning av pensionsinkomsterna 2017 och 2018. Den demografiska volymframskrivningen, givet genomsnittliga prislappar, ger med dessa nya förutsättningar större behovsökningar. Åren 2016 2018 är den extra ökningen i genomsnitt 0,4 procent per år för kommunerna och 0,3 procent för landstingen. Hur detta påverkar kommunernas och landstingens ekonomi beror på den statliga ersättningen. Kostnaderna för flyktingmottagandet är ett statligt ansvar, men studier visar att ersättningen, t.ex. inom skolans område, inte täcker de faktiska kostnaderna. Ändrad allmän pension ger ökade pensionskostnader i kommunsektorn Skattesats Skattesatsen är oförändrad 22,18 %. Prognos skatteintäkter 4 I budgeten för skatteintäkterna har följande antaganden gjorts utifrån den befolkningsprognos som Statistiska centralbyrån utarbetat: (I budgeten för skatteintäkterna har befolkningen räknats upp utifrån invånarantalet 31/12-2014) 2015 10 491 inv. 1/11-2014 558 mkr 2016 10 632 inv. 1/11-2015 581 mkr 2017 10 732 inv. 1/11-2016 600 mkr 2018 10 832 inv. 1/11-2017 621 mkr Gnestas ekonomi De senaste årens starka resultat förklaras i hög grad av tillfälliga tillskott, som till exempel sänkta AFApremier 2009, statligt konjunkturstöd 2010 och återbetalningar från AFA 2011, 2012 och 2013 samt 2015. Dessa tillfälliga och relativt omfattande belopp har till stor del stärkt kommunens resultat och gjort att underskott har kunnat undvikas. De tillfälliga förstärkningarna innebär en pedagogisk utmaning eftersom resultaten de senaste åren inte egentligen speglar det ekonomiska läget. Det har varit svårt att genomföra effektiviseringar för att till exempel klara stora volymökningar inom vissa verksamheter när boksluten visat på relativt stora överskott. För en budget i balans och en långsiktigt god ekonomisk utveckling uppmanas verksamheterna att planera för effektiviseringar i storleksordningen två procent. 4 Befolkningsprognos (SCB) juni 2014 och skatteprognos (SKL) oktober 2015 19
Resultaträkning Budget Budget Budget Budget (Belopp i tkr) 2015 2016 2017 2018 Verksamhetens intäkter 90 219 90 219 90 219 90 219 Verksamhetens kostnader -635 619-657 523-674 245-692 371 Avskrivningar 14 929 15 630 19 630 21 030 Verksamhetens nettokostnader -560 329-582 934-603 656-623 182 Skatteintäkter 459 192 474 287 494 210 516 943 Generella statsbidrag och utjämning 98 868 106 378 106 277 104 470 Finansiella intäkter 5 072 5 072 5 072 5 072 Finansiella kostnader 303 303 303 303 Resultat före extraordinära poster 2 500 2 500 1 600 3 000 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 ÅRETS RESULTAT 2 500 2 500 1 600 3 000 20
Bilaga 1 Investeringar per nämnd Kommunstyrelsen 2015 2016 2017 2018 Nyinvesteringar Kommunchef Inventarier kommunhus 100 500 100 100 IT-enheten Utbyggnad av förvaltningsnät 1 500 1 000 500 500 Uppgradering växeln. Diarier. 2014.20 120 Serverrum 500 Nätskrivare 60 MSB-projekt kommunal ledningsplats 2 160 Grön IT-palm 1 000 500 Ekonomienheten Utveckling ekonomi- och beslutsstödssystem 200 1 000 100 Kansli- och nämndserviceenheten Hjälpmedel funktionsnedsatta bibl. 50 Upprustning publika lokaler - plan 2015-17 400 400 400 Teknisk utrustning: fast projektor i A-salen, bättre lösning för högtalare m.m. 200 300 Kommunikation och samverkan Infartsskyltar (Stjärnhov/Björnlunda/Laxen) 500 Framtagande av turist/webbplats (3 år) 200 200 Hemsidan e-tjänster 100 100 100 Nya sporthallen (inventarier o utrustning) 700 Thuleparken 5 400 Allmän upprustning badplatser, idrottsplatser och friluftsområden 1 400 1 300 300 Upprustning Skillingavallen -2 200 Bokningssystem FRI 100 Totalt nya investeringar 10 130 11 260 2 200 700 Reinvesteringar IT-enheten Servrar och kommunikationsutrustning 1 500 650 650 650 Generella IT-investeringar (nätverk och övervakning) 500 500 1 500 500 Förnyelse datorpark (1/3 av administrativa PC-arbetsplatser) 900 1 600 1 600 1 600 Kansli- och nämndserviceenheten Läsplattor 22 20 20 Utrustning Strömmen 100 Kommunikation och samverkan Inventarier badhus efter renovering 1 200 Gym (upprustning och komplettering) 500 500 Ubyte av kvicksilverlampor i elljusspår 200 Elektroniska infartsskyltar 200 300 21
Kartor (inklusive tillstånd) 60 60 Totalt reinvesteringar 4 982 3 530 4 070 2 750 VA-enheten Avloppsledning till Himmerfjärdsverket 500 300 500 1 000 Avloppsledning Gnesta -Laxne 11 500 12 000 16 500 0 Gnesta vattenverk (utredning, åtgärder mm), Vattentäkt 2 000 2 000 10 000 7 000 Totalt nya investeringar 14 000 14 300 27 000 8 000 (Div.reinv. VA-verk pumpar och automatik) Investeringar i elektronik el, styrsystem 600 900 900 (Div.reinv. Ledningsnät ventiler och brunnslock) Invests i maskiner, verktyg o utrustning 600 Ledningsnät 8 400 5 000 5 000 5 000 Vattenverk. Pumpar, ventiler och elektronik 1 000 500 Ventiler, brunnar, pumpstationer 1 800-1 500 900 Styr- o övervakningssystem 2 000 200 VA Saneringsplan 500 500 Utrustning VA 700 50 UV-ljusfilter Gnesta vattenverk 600 Gnesta reningsverk upprustning 1 500 1 700 700 Björnlunda reningsverk sandfilter 1 500 Inköp VA-databas 500 Låssystem 500 Reservkraft 600 Förnyelse pstn 700 Gnesta ARV ökat underhåll 1 000 1 500 1 000 Gnesta ARV tak över slamplatta 1 000 Renhållningen Fordon Återvinningsgården 800-300 Totalt reinvesteringar 21 600 11 650 10 000 6 700 Totalt investering- och reinvesteringar taxekollektivet 35 600 25 950 37 000 14 700 Samhällsbyggnadsnämnden 2015 2016 2017 2018 Nyinvesteringar Uppsnyggning yttertätorter 500 300 300 300 Hjärtstartare 75 Frösjöstrand 2 500 Ö:a Storgatan- rondell, del av etapp 1 (Bidrag ca 2,8 mkr) 1 600 Ö:s Storgata GC-försköning, del av etapp 1 (Bidrag 445 tkr) 5 000 GC-väg Tingshusgat -Frejav (500m) (Bidrag 750 tkr) 1 300 22
GC-väg Tingshusgat -Skillingag (350m) (Bidrag 525 tkr) 855 GC-väg V:a Storgatan till Nygatan (750m) (Bidrag 1 150 tkr) 2 000 GC-väg Mejerivägen Stjärnhov (150m) 350 Angöring Frejaskolan (Bidrag 1,6 mkr) - 1 300 300 GC-väg V:a Storgatan till rondellen (700m) 300 2 100 GC-väg Bygdevägen (Gnesta). (200m) 150 600 GC-väg Mårdstigen (Gnesta). (325m) 150 975 GC-väg Stationsvägen (Björnlunda) (450m) 200 1 350 GC-väg Laxne skola till återvinningscentralen (1000m) 300 3 000 Cykelväg K-bergsbadet (1000m) inkl. belysning 300 3 500 GC-väg: Vackerby industriväg (350 m) 1 050 GC-väg: Väg 223(Björnlunda). Trafikverket (450 m) 1 350 GC-väg: Hebyvägen (Laxne). Trafikverket (250 m) 750 IT-system för felanmälan avseende infrastruktur KT 200 Centrumutveckling: Stora torget och lågfartsgata (Bidrag finns på ca 5 mkr) 500 4 000 4 000 2 000 Centrumutveckling övrigt 2 000 Gång- och cykelvägar 3 500 Trafiklösning vid Frejaskolan -1 300 Ombyggnation av Margretedalsvägen 1 500 Totalt nya investeringar 7 375 19 805 15 825 7 450 Reinvesteringar Barmarksunderhåll 2 500 2 650 2 500 2 500 Enkelt avhjälpta hinder 200 200 200 200 Trafiknätsanalys Björnlunda, Stjärnhov och Laxne 50 50 50 Fordonspark 1 430 1 840 1 100 2 020 Räcke ledstång till GC-väg Menuettvägen- Skillingagatan 200 Byte av belysningsarmatur och stolpar (20 stolpar per år) 2 100 200 200 Totalt reinvesteringar 6 280 4 940 4 250 4 720 23
Barn- och utbildningsnämnden 2015 2016 2017 2018 Nyinvesteringar Grundskola Pedagogisk utemiljö 100 300 200 Digital klassrumsutrustning F-5 (ej datorer/läsplattor) 175 175 175 175 Digital klassrumsutrustning 6-9 (ej datorer/läsplattor) 100 100 100 100 Datorer/läsplattor 200 100 200 Transportmedel (1 bil till Elevhälsan) 75 Förskolan Investeringar för miljöförbättringar 100 100 100 Utemiljö ny förskola 200 200 200 Datorer/Läsplattor 100 50 50 Digital utrustning förskolor (ej datorer) 50 50 50 50 Kostenheten Transportboxar och tillbehör 200 Totalt nya investeringar 400 1 225 1 075 1 075 Reinvesteringar Förskola Verksamhetsmöbler 300 300 500 300 Pedagogisk miljö 200 200 100 200 Grundskola Möbler arbetsrum 200 200 200 150 Möbler skolmatsal 175 75 75 75 Klassrumsmöbler 500 500 500 200 Maskiner/möbler slöjdsal 100 50 100 50 Pedagogiska datorer/läsplattor (byte var 3:e år) 700 800 800 800 Pedagogisk utemiljö 100 100 100 100 Kostenheten Köksutrustning 269 50-50 15 Kulturskola och Chill Ersättning uthyrningsinstrument 50 50 50 60 Inredning 30 100 75 75 Totalt reinvesteringar 2 624 2 425 2 550 2 025 24
Vuxen- och omsorgsnämnden 2015 2016 2017 2018 Nyinvesteringar Stödverksamheten Inventarier 300 300 Ny bil 200 Äldreomsorgen Nya lokaler hemtjänsten 329 Utbildning, arbetsmarknad och integration Digital utrustning 100 100 100 Totalt nya investeringar 729 300 100 Reinvesteringar Gemensamt Kontorsutrustning 200 50 Nyckelhantering, IT system 1 060 Utrustning ny lokal 300 Ifö Kontorsutrustning 100 50 Stödverksamheten Kontorsutrustning 75 25 25 Äldreomsorgen Sängar/möbler 750 230 230 Larm boenden samt hemtjänst 200 Kontorsutrustning 50 50 50 Hälso-och sjukvårdsenheten Kontorsutrustning 50 Arbetsmarknad, stöd, integration 50 50 50 Daglig verksamhet 100 Flamman, Powerhuset smartboard 50 Utrustning Slussen 250 Ersätta en bil i verksamheten 150 Totalt reinvesteringar 3 535 355 455 0 25