Vulvodyni Ulrika Johannesson, Överläkare, MD, PhD Kvinnokliniken Danderyds sjukhus Stockholm
Mål Kunna ställa diagnos Känna till smärtmekanismer Känna till basal forskning 10 maj 2016 2
Fall- kvinna född 1960 Brännande smärta
Generaliserad oprovocerad vulvodyni Diffus brännnande Kontinuerlig, oftast värre på em Ålder 45-60 Inga kliniska fynd Neuropatisk smärta? Tänk höft/leder Harris 2007
Vulvodyni- ISSVD 2015 A Vulva smärta relaterad till ett specifikt tillstånd 1. Infektioner (recidiverande candida, herpes) 2. Inflammatoriska (dermatoser) 3. Neoplastiska (extramamillär Pagets sjukdom, skivepitelcancer) 4. Neurologiska (postherpetisk neuralgi, nervkompression eller nervskada, neurom) 5. Iatrogena (postoperativ smärta, kemoterapi, strålning) 6. Hormonell brist (urogenital atrofi efter menopaus, ammningsatrofi) B Vulvodyni minst 3 månaders duration utan identifierbar etiologi med potentiella associerade faktorer 1. Lokaliserad (vestibulodyni, klitorodyni), generaliserad (stora delar av vulva drabbad) eller mixed (både lokaliserad och generaliserad). 2. Provocerad (vaginal penetration eller beröring), spontan eller mixed. 3. Smärtdebut (primär eller sekundär) 4. Tidsmönster (intermittent, konstant, omedelbar, fördröjd) 5
Forts. Appendix: Möjliga faktorer associerade med Vulvodyni 1. Samsjuklighet och andra smärttillstånd (painful bladder syndrome, fibromyalgi, IBS, TMD). 2. Genetiska faktorer 3. Hormonella faktorer (farmakologiskt inducerade) 4. Inflammation 5. Muskeloskeletala faktorer 6. Neurologiska mekanismer centrala, perifera 7. Neuroproliferation 8. Psykosociala faktorer (sinnesstämning, personlighet, coping, sexuell funktion) 9. Strukturella defekter (framfall) International Society for the Study of Vulvovaginal Disease (ISSVD), International Society for the Study of Women's Sexual Health (ISSWSH), International Pelvic Pain Society (IPPS) 6
Behandling Brukar svara bra på Amitriptylin. Börja med låg dos 10 mg t.n. Gå upp i dos till: 50-75(150) mg /dygn. Duration av behandling: börja med 6-12 mån Reed et al. J Low Genit Tract Dis. 2006 Oct;10(4):245-51. Gabapentin anges ha god effekt. Dos: 900-1800mg. Duration av behandling: 6-12-18 mån Harris et al. J Reprod Med; 2007 52(2): 103-6
Vad beror smärtan på?
Julia 23 år Ont vid samlag sedan 1 år Beskriver svidande, brännande smärta
Anna 22 år Ont vid samlag sedan 17 års ålder Beskriver brännande, svidande smärta
Frågor till Julia och Anna?
Viktiga frågor Var, när, hur gör det ont Provocerad/oprovocerad smärta Smärtdebut, alltid ont Friska för övrigt, annan smärtproblematik Sedvanlig gynekologisk anamnes Tidigare infektioner och behandlingar Hud, allergier Psykisk hälsa Tidigare trauman, kontakt psykolog, kurator Sexuella erfarenheter, positiva/negativa
Undersökningsfynd Beröringssmärta (hyperestesi, allodyni) Mest smärta i bakre omfånget Ev erythem (ej obligat) Ofta tendens till vaginism med ökad tonus i bäckenbotten
Vulvodyni- ISSVD 2015 A Vulva smärta relaterad till ett specifikt tillstånd 1. Infektioner (recidiverande candida, herpes) 2. Inflammatoriska (dermatoser) 3. Neoplastiska (extramamillär Pagets sjukdom, skivepitelcancer) 4. Neurologiska (postherpetisk neuralgi, nervkompression eller nervskada, neurom) 5. Iatrogena (postoperativ smärta, kemoterapi, strålning) 6. Hormonell brist (urogenital atrofi efter menopaus, ammningsatrofi) B Vulvodyni minst 3 månaders duration utan identifierbar etiologi med potentiella associerade faktorer 1. Lokaliserad (vestibulodyni, klitorodyni), generaliserad (stora delar av vulva drabbad) eller mixed (både lokaliserad och generaliserad). 2. Provocerad (vaginal penetration eller beröring), spontan eller mixed. 3. Smärtdebut (primär eller sekundär) 4. Tidsmönster (intermittent, konstant, omedelbar, fördröjd) 14
Varför gör det så ont? Hos Julia? Hos Anna?
Smärtmekanismer Pain is a complex sensation involving sensory-discriminative, affective-motivational and cognitive-evaluative aspects (International Association for the Study of Pain) Images, KI Ulrika Johannesson
Centrala smärtmekanismer MRI- har visat högre aktivitet i hjärnans smärtcentra Ökat antal smärtsamma Tenderpoints Skattade även smärtan som mer intensiv och obehaglig Sänkta smärttrösklar på andra ställen tex arm, ben Pukall: Clin J Pain, 22(7)2006;7:601-609 Mönster som vid fibromyalgi, idiopathic low back pain och IBS. Pukall et al. 2002, Granot et al. 2002, Danielsson et al. 2000 Pukall PAIN 2005;115:118-127, Schweinhardt et al 2008
Annan smärtproblematik Spänningshuvudvärk Gastrit IBS Muskelvärk Rygg/nackvärk Fibromyalgi TMD Interstitiell cystit Danielsson 2000, Harlow 2003, Arnold 2006, Nguyen 2013, Gardella 2011
Primär/sekundär vestibulit, smärttrösklar *P = 0.02 Heddini et al. J Sex Med. 2012 19
Bakgrund-smärtsyndrom Defekt endogen modulering? Fibromyalgi TMD Vestibulit Bohm-Starke et al. Pain 2001; 94:177-83 Edwards et al. Pain 2003; 106:427-37
Smärtmodulering DNIC- Diffuse noxious inhibitory controls Smärta inhiberar smärta Johannesson et al. Pain 2007, Pukall et al. Pain 2005, Sutton et al Clin J Pain 2012
Vad händer i slemhinnan? Proliferation av känselnerver -relaterat till tidigare trauma? Sensitisering-neurogen inflammation Ökat blodflöde Mer TRPV1 triggas av capsaicin Mer ERα Inte klassisk inflammation Weström 1998, Bohm-Starke 1998, Tympanidis 2002, 2004, Bornstein 2004, Johannesson 2008, Leclair 2011 Ulrika Johannesson
Vad beror det på? I Julias fall? I Annas fall?
Vestibulit etiologi Psykosexuella orsaker Fysiologiska orsaker sexualitet oro depression tidigare övergrepp genetiska faktorer tidigare infektioner behandlingar hormonell påverkan immunologiska faktorer genetiska faktorer Kombination? Schmidt 1997, Ehrström 2005, Morin 2000, Granot 2005, Zoulnoun 2006, Foster 2004, Bouchard 2002, Bohm Starke 2004, Johannesson 2008, Goetsch 2010, Harlow 2008, 2009
Samlagssmärtcykeln Ingångsdyspareuni Vaginism Rädsla för samlagssmärta Ångest och inadekvat sex. respons Howard FM, Pelvic Pain 2000
Candida vulvovaginit Klarlagt samband mellan RVVC och samlagssmärta (sekundär vestibulit). Korrelation mellan RVVC och kronisk stress. Motsägande forskningsresultat beträffande korrelation RVVC och p-piller. Schmidt et al. 1997, Rylander et al. 2003, Ehrström et al 2005, Farmer 2011, Falsetta 2015
HPV och tidigare behandlingar Inget säkert samband mellan HPV infektion och vestibulit. Obs behandling! Kraftig vävnadsreaktion (generell inflammation). 27% av kvinnor som opererats för vestibulit hade genomgått HPV behandling (data N Bohm- Starke). Morin et al. 2000
Psykosexuella orsaker till vestibulit Motsägande forskningsresultat om förekomst av oro/depression. Mer deprimerade än kontroller Reed et al, JRM 2000 Ovanligt med avsaknad av psykosexuell pålagring. Stressymtom. Primärt/sekundärt? Personlighet? state-trait-anxiety, katastroftankar Granot et al, BJOG 2002 Lundqvist Bergdahl, Acta Derm Venerol 2003 Sex utan lust risk för mekanisk skada i slemhinnan. Sackett et al 2001, Granot 2005, Mascherpa 2007
Measures on Female Sexual Function BISF-W (Brief Inventory Sexual Function women) Taylor et al, Arch Sex Behav, 1994 FSFI (Female sexual Function Index) Rosen et al, J Sex Marital Ther, 2000 FSDS (Female sexual Distress Scale) Derogatis et al, Journal of Sex and Marital Therapy, 2002 MFSQ (McCoy Female Sexuality Questionnaire) McCoy & Matyas, Handbook of sexuality related measures (pp. 249-251), 1998 Efter S. Damsted-Petersen
Studies on FSD and vulvodynia FSFI total N Vestibulodynia Controls p Masheb et al, J Sex Marietal Ther 2004 Verit er al, Arch Gynecol Obstet 2006 Sutton K et al, JSM 2009 42/131 15.5(9.1) 30.5(5.3) < 0.005 112/ 21.35(7.74) 27.29(6.54) < 0.0001 108 25/25 17.60 (6.72) 27.08(8.25) < 0.001 Female Sexual Function Index = FSFI FSFI < 26.55 = Sexual dysfunction Efter S. Damsted-Petersen
Mmol/l Morning rise cortisol - vestibulit 28 26 24 22 20 Cortisolutsöndring i saliv 18 16 Patients Controls 14 12 0 15 30 45 Minutes Ehrström 2007
Spänd bäckenbotten Vaginism-primär/sekundär? Dysfunktion initierar sensorisk störning eller tvärtom? Total/partiell vaginism? 90% av patienter patologisk bäckenbotten Reissing 2005, Engman 2004, Zoulnoun 2006, Butrick 2009, Möller 2014
Genetiska faktorer IL-1B polymorfism, IL-1 receptor antagonist Mannose-binding lectin Smärtmodulering Witkin 2002, Gerber 2003, Foster 2004, Babula 2004, Diatchenko 2005, Tegeder 2006, Heddini 2012
Lägre smärtkänslighet hos 118G jämfört med 118A carriers 118G carriers mean 480 kpa (SD 168) n=74 118A carriers Mean 419 kpa (SD 150) n=127 p= 0.008 Ulrika Heddini 2014-02-07 34
Högre serum ß-endorfin hos pat Patients: mean 17.9 fmol/ml (SD 4.7) n= 80 Controls: mean 15.8 fmol/ml (SD 4.0) n=95 p= 0.002 Higher levels of ß-endorphin correlated to higher bodily pain score Ulrika Heddini 2014-02-07 35
Konklusion av genetiska studier Opioida /serotonerga systemen involverade i patogenesen av vestibulodyni Smärtsymptom korrelerar t behandlingsutfall, nivåer av S- β-endorfin, 5HT-2A polymorfism och symptom på ångest och depression Högre generell smärtkänslighet (tryck), mer annan smärta,ångest och depression Del av ett generaliserat smärttillstånd och har många likheter med andra kroniska smärttillstånd. Avhandling av Ulrika Heddini 2014 36
Hormonella faktorer P-piller; OR 9.1 (<16 åå) längre användning (>2 år). Lägre risk i annan studie. Störst risk om gestagendominerat p-piller. Lägre risk vid ny studie, men ej kliniskt us. P-pilleranvändning Lägre smärttrösklar hos friska p- pilleranvändare Bouchard et al. Am2002, Harlow et al. 2008, 2009, 2014, Bohm-Starke et al. J Reprod Med. 2004
Smärttrösklar i vestibulumslemhinnan hos friska kvinnor med och utan p-piller Anterior vestibule Posterior vestibule NOC = non oral contraception OC = oral contraception Bohm-Starke et al. J Reprod Med. 2004;49:888-92. Johannesson/Bohm-Starke
P-piller och vestibulum A- foll. phase, B- luteal phase, C- COC Luteal phase COC- sparse and shallower COC- more superficial vessels LPV more ERα Johannesson et al. BJOD 2007, Johannesson et al. AJOG 2008, Goetsch 2011,Leclair 2011
Preventivmedel och samlagssmärta Fortsätt skriv ut p-piller till unga kvinnor. Torrhetskänsla, irritation och nytillkommen samlagssmärta? Sex skall inte göra ont!! Viktigt med hjälp från början Samarbete BM/ ungd.mott Information och utbildning.
Hur kan vi hjälpa? Vad kan NI göra? Julia? Anna?