IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi Standardiserad sektorsindelning (transport, energi, industri, jordbruk etc.) och rapportering. Innehåller alla(!) klimatpåverkande aktiviteter tete Olika detaljeringsnivåer Tier 1. Grundläggande ekvationer, schabloner Tier 2. Mer avancerade modeller, nationell indata krävs Tier 3. Nationellt anpassade modeller
LCA Klimatrapportering i Från vaggan till Inom landets graven tar med gränser - tar inte alla insatsvaror med effekter av Relaterar till import/export produktion Relaterar ej till Standarder finns, produktion men metoder och Standardiserad och antaganden kan väldokumenterad skilja stort mellan metod och olika studier rapportering
Huvudprinciper för LCA Bokföringsinriktad Hur är XX:s miljöpåverkan? Tillbakablickande, bli k jämföra produkter Tar med allt Allokering genom fördelning Medeldata Adderbara Förändrings- orienterad Vad händer om xxx ändras? Framåtblickande, åbli produktutveckling Tar med det som påverkas/skillnader mellan system Systemexpansion Marginaldata Inte adderbara
Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas KOLDIOXID Metan från från Utsläpp från fossil energi mark från kväve djurhållningen inköpta varor fossila bränslen
Växtodlingens klimatpåverkan Kvävet central roll: N 2 O från mark, produktion o mineralgödsel Skördenivå (netto): Utsläppen ska relateras till nyttan Bördighet och växtföljd Kol i mark Energianvändning
Djurhållningens klimatpåverkan k Metan från vommen (idisslare) l resp. foder + (ev.) energi (enkelmagade djur) Avkastning (netto): Hälsa, överlevnad, tillväxt, avel Foderstat och spill Stallgödseln: N-förluster och direkta växthusgasutsläpp Energianvändning (Växtodling som ovan)
Animalieproduktionens klimatpåverkan globalt - ca 18 % av alla växthusgasutsläpp N fertilizer production 3 2,5 on farm fossil fuel processing transport cultivated soils, tillage + liming desertification of pasture 10 9 to on CO2ekv 2 1,5 1 0,5 0 CH4 N2O CO2 deforestation indirect manure emission i manure application/deposition leguminous feed cropping indirect fertilizer emission N fertilizer application manure management enteric fermentation (Steinfeld, H. m.fl. 2006. Livestock's long shadow. FAO)
400 Växtodlingsgård - 278 ha: höstvete, maltkorn, höstraps, sockerbetor, konservärter Metan Lustgas Koldioxid nter 300 200 100 ton ko ldioxidekvivale 0 Diesel Olja Produktion av NPK Bekämpnings medel Lustgas Direkta direkt från lus ma stgasssioner ark till atmo emis osfär Lustgas Inds irekta från ammonia lustgas ak och nitratför emissioner rluster Om kolförrådet i mark ±100 kg C/ha ±130 ton CO 2 för hela gården JOKER-projektet www.hush.se/halland (Miljö, energi och klimat)
enter kg koldiox xidekvival 8 6 4 2 Vikten av att spara kväve Metan Lustgas Koldioxid 0 Utvinning, raffinaderi I traktorn I marken Gödselindustrin Gödselindustrin I marken 1 l diesel 1 kg kväve 1 kg kväve (BAT)
Gi Grisgård åd - 16 000 smågrisar, 550 slaktsvinsplatser - 240 ha: h.vete, korn, v.raps 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Metan Lustgas Koldioxid Diesel Olja (torkning) El Produktion av NPK Inköpt foder Bekämpnings medel Lustgas Direkta direkt lustgas oner från mark emissi till atmosfär Lustgass från Indirekta lust nitratförluster ammoniak och gasemissioner ton koldioxidekvivalenter M etan från djuren Lagring av stallgödsel JOKER-projektet www.hush.se/halland (Miljö, energi och klimat)
Mjölkgård 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 265 mjölkkor (10 500 kg mjölk/ko) 640 ha (ca 50 ha betor och 250 ha spannmål för avsalu) Metan Lustgas Koldioxid ton koldioxidekvivalenter 0 Lagring av stallgödsel Diesel Olja (torkning) El Produktion av NPK Inköpt foder Ensileringsmed., bek.medel m.m. Lustgas Direkta dirl ekt ustgasoner från mark emissi till atmosfär Lustgas från Indirekta lust nitratförluster Kalkning ammoniak och gasemissioner Metan från djuren JOKER-projektet www.hush.se/halland (Miljö, energi och klimat)
Produktionen står för stor andel av livsmedlens miljöpåverkan A ll T fl 2008 M t h kli t E f tt i Angervall, T m fl. 2008. Mat och klimat En sammanfattning om matens klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. SIK-rapport
Vad är bra klimatmat?! t?! Angervall, T m fl. 2008. Mat och klimat En sammanfattning om matens klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. SIK-rapport
Variation mellan olika livsmedel l Svenskt sigill. 2002. Maten och miljön - Livscykelanalys av sju livsmedel.
Växthusgasutsläpp från svensk produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg, j gg SIK-rapport nr 793 och 794