Pilotmodell: Samordningsteam Västerås

Pilotmodell: Samordningsteam Västerås Rapporten avser tidsperiod 4, d.v.s. 2015-07-01 2015-12-31 Bente Eriksson Hollås och Catrin Nilsson

Sammanfattning Under perioden som projektet pågått har deltagarna bedömts stå allt längre från arbetsmarknaden. Personalen ser en ökad multiproblematik, d.v.s. större andel med både psykiska- och somatiska problem. Fr.o.m. den 1 november 2015 har verksamheten utökats med MAC-projektet. Beslut har tagits i Samordningsförbundets styrelse om att projektet ska implementeras från och med 1 juli 2016. De ställda målen i projektet har visat sig möjliga att uppnå endast för de som står nära arbetsmarknaden. I de olika grupperna sker stegförflyttningar mot arbete och studier som inte framgår utifrån de uppsatta målen. I den nya verksamhetsplanen för implementeringen fr.o.m. den 1 juli 2016 kommer det att framgå hur målen ska mätas. Den 16 december 2015 var det 71 deltagare inne i projektet Resultat från Tilia-, Trädgård-, Salix- Upplevelse- och MAC-gruppen under aktuell period: 33 deltagare har avslutats, varav: 1 deltagare har gått till studier 19 deltagare har gjort stegförflyttning mot arbetsmarknaden via fortsatt rehab i annan verksamhet 9 deltagare har återgått till remitterande myndighet, utan att ha kommit närmare arbetsmarknaden 3 deltagare har avbrutit 1 deltagare har tagit ut ålderspension 27 nya deltagare har börjat i projektet, varav: 13 deltagare i Upplevelsegruppen 10 deltagare i Trädgårdgruppen 4 deltagare i Salixgruppen Enkätresultat för de naturunderstödda grupperna visar att livskvalitén och det psykiska välbefinnandet ökar något och att ångest och depressionsnivån sjunker. Resultat från MAC gruppen: 10 deltagare har avslutats och gick vidare i arbetslivsinriktad rehabilitering på Arbetsförmedlingen. Under dessa två månader har 3 deltagare erhållit anställning och 2 har påbörjat studier. I personalgruppen pågår ständigt en kunskapsutveckling, både utbildningsmässigt och om varandras olika erfarenheter och organisationer. Ett resultat som arbetats fram i organisationen är förslag på implementering av projektet till ordinarie verksamhet från den 1juli 2016 1

Innehåll 1.1 För deltagare Projektets förutsättningar... 2 1.2 För deltagarna Genomförandeprocess... 2 1.3 För deltagarna - Resultat och effekter... 3 1.4 För personalen Projektets förutsättningar... 5 1.5 För personalen Genomförande och process... 5 1.6 För personalen Resultat och effekter... 6 1.7 För organisationen Projektets förutsättningar... 6 1.8 För organisationen Genomförande och process... 6 1.9 För organisationen Resultat och effekter... 7 1.1 För deltagare Projektets förutsättningar Behovet av samordnad verksamhet för de personer som varit föremål för olika insatser utan önskat resultat är stort. I synnerhet för personer med intellektuella, neuropsykiatriska funktionshinder. En annan grupp är de personer som inte har någon diagnos men som har valsat runt länge utan att komma vidare mot självförsörjning. Dessa behov och en önskan av samordnad insats i flera led, var en del av planen för projektet. Huvudman för Samordningsteamet är i enlighet med planen Västerås stad genom AMA arbetsmarknad. Styrgruppen i Samordningsteamet planerades att representera de ingående myndigheterna i Samordningsförbundet. Planerad period 2013-11-01 2016-06-30. 1.2 För deltagarna Genomförande och process Nytt från den 1 november 2015, är att verksamheten utökats med MAC-projektet. Vilket innebär att en grupp till nu kan erbjudas deltagarna i Samordningsteamet. Under de två år som projektet pågått har deltagarna som kommit till verksamheten bedömts stå allt längre från arbetsmarknaden. Personalen ser en ökad multiproblematik, d.v.s. större andel med både psykiska- och somatiska problem. Det beskrivs som svårt att avgöra vad som är medicinering och vad som är missbruk, då överförbrukning av medicin förekommer. Unga vuxna med aktivitetsersättning har stora behov av motivationsinsatser. Den målgruppen har dock minskat, då färre söker till projektet nu än tidigare. De som söker och inte blir antagna till projektet exempelvis p.g.a. att pågående missbruk framkommit, får alltid information om att de är välkomna tillbaka efter att ha genomgått behandling. Introduktionen till projektet sker som tidigare och den ansvarar personal i respektive grupp för. Ibland kan deltagare behöva se verksamheten och platsen samt träffa ansvarig arbetsledare innan start, för att våga komma till informationsträff eller gruppstart. I en inledningsfas kan stöttning för att ta sig upp på morgonen och hämtning erbjudas. En del av metoden är att förståelse för den egna stegförflyttningen är viktigast och att det inte sker i jämförelse eller konkurrens med övriga deltagare. Aktiviteterna individanpassas utifrån varje deltagares individuella behov och förmåga. Under hösten 2015 har en trädgårdsutbildning kommit igång på Malma gård, avsedd främst för Trädgårdsgruppen. Utbildningen genomförs en förmiddag i veckan av arbetsledaren för Träd- 2

gårdsgruppen. Arbetsledaren har märkt att suget efter intellektuell stimulans är stor bland deltagarna, oavsett bakgrund. Kombinationen utbildning, praktiskt arbete och en lugn, grön miljö har visat sig bli ytterligare en framgångsfaktor. Utbildningen är avsedd för Trädgårdsgruppen, men de Salixdeltagare vars nyfikenhet blir väckt är också välkomna att delta. Samtal i grupp och individuellt erbjuds och genomförs av projektets terapeut. Deltagarna på Malma gård har erbjudits kurs i privatekonomi, Grönkvist. Kursen avslutas med en gemensamt lagad måltid, där bl.a. pris per portion räknas ut. Här bjöds även personal in att smaka, vilket var mycket uppskattat! Kurs i Lösningsfokuserat förhållningssätt har genomförts. Båda kurserna leddes av arbetsförmedlaren och konsulenten i projektet. Nytt är att arbetsförmedlaren deltar i Tilia-gruppen vid ett par tillfällen, för att öka tryggheten i den fortsatta kontakten med Arbetsförmedlingen. Resultatet blev en tydligare planering för nästa steg i rehabiliteringen. Detta innebar att orosnivån i gruppen blev lägre i jämförelse med första Tiliagruppen, där den kontakten inte fanns. En deltagare fick en allergisk reaktion med allvarliga följder. Detta misstänktes bero på mögel i lokalen. Verksamheten flyttade till annan lokal under pågående utredning med Anticimex och kunde återgå, då det konstaterats att inget mögel gick att påvisa. Tyvärr hade vi ett dödsfall i deltagargruppen under perioden. En minnesstund och kondoleansbok ordnades på Malma gård. Vid minnenstunen var vänner, deltagare och personal med. En minnesplats på Malma gård upprättades efter deltagarnas önskan. Reflektion: Hur ska fler handläggare få möjlighet att anvisa till projektet? Och hur ska det bli möjligt för att anvisa till oss tidigare, då deltagarna i snitt varit borta från arbetsmarknaden i sex år innan sin tid i projektet? En lightgrupp i projektet behövs för målgruppen, för att lättare komma igång med tider och rutiner. Ett förslag är att starta en eftermiddagsgrupp för dessa deltagare. Urvalsgruppen skulle här avgöra om det är aktuellt för dem som söker, utifrån den informations som framkommer i ansökan. Då nu Salix börjar med gruppintag, kan det vara aktuellt att starta i den gruppen för sökande som behöver komma igång snabbt, för att inte väntetiden ska bli för lång innan start i ordinarie grupp. 1.3 För deltagarna - Resultat och effekter De ställda målen i projektet har visat sig möjliga att uppnås endast för de som står nära arbetsmarknaden. I de olika grupperna sker stegförflyttningar mot arbete och studier som inte framgår utifrån de uppsatta målen. Ett exempel är en deltagare som vid start hade en plan om att tidigt gå vidare till arbete efter insatsen. Under tiden i projektet har familjesituationen ändrats, medicineringen har justerats flera gånger utan positiv effekt. Ekonomin har försämrats och det självskattade måendet har varierat, för att nu vara sämre än vid start. I resultatet visar det på att projektet inte varit till gagn. Deltagaren beskriver dock att projektet varit och är den trygga punkten i tillvaron som gör att hon orkar kämpa på. Här ser vi att det behövdes mer tid för deltagaren i projektet för att komma vidare mot arbetsmarknaden eller studier. 3

Projektets metod är att fånga upp och hålla i tills annan rehabiliteringsinsats tar vid, där det behovet finns. Exempelvis då deltagaren står i kö för tid hos psykiatrin för rehabilitering och behandling. Här följer personal med från projektet om behov finns och om så önskas av deltagaren. Under processen kan det visa det sig att deltagaren står närmare eller längre ifrån arbetsmarknaden än vid första bedömningen. Då sker ett byte till en annan lämplig grupp, alltid i samråd med deltagaren själv och dennes handläggare. Syftet är en effektivare rehabilitering och överensstämmelse mellan behovet och de krav som ställs i de olika grupperna. Inskrivningstiden blir då ofta något längre än vad som först var planerat, men istället för avbrott sker en förflyttning framåt. En deltagare kommer att börja en tvåårig utbildning på Yrkeshögskolans Trädgårdsutbildning i Enköping, efter avslutad tid i Trädgårdsgruppen. Ytterligare en har gått en motorsågskurs under hösten och har sedan fortsatt till en grävmaskinsutbildning, som nu påbörjats. En deltagare som behöver komplettera sina gymnasiebetyg innan högre utbildning, som han/hon drömmer om, är möjligt, studerar nu deltid på VUC och är i projektet på deltid. En röjsågskurs genomfördes i Skogsstyrelsen regi under två dagar för deltagarna. Resultat från Tilia-, Trädgård-, Salix- och Upplevelsegruppen: 33 deltagare har avslutats under aktuell period, varav: 1 deltagare har gått till studier, den deltagaren kommer från Trädgård 19 deltagare har gjort stegförflyttning mot arbetsmarknaden via fortsatt rehab i annan verksamhet. Av dem kommer 1 från Tilia, 2 från Salix, 4 från Trädgård och 12 från Upplevelse 9 deltagare har återgått till remitterande myndighet, utan att ha kommit närmare arbetsmarknaden. Av dem kommer 1 från Tilia, 3 från Trädgård och 5 från Upplevelse 3 deltagare har avbrutit, 1 från Salix, 1 från Trädgård och 1 från Upplevelse 1 deltagare har tagit ut ålderspension och kommer från Upplevelse 27 nya deltagare har under den här perioden börjat i projektet varav: 13 deltagare i Upplevelse 10 deltagare i Trädgård 4 deltagare i Salix Av dessa har 2 deltagare bytt från Upplevelse till Salix och en har gjort omstart i Upplevelse. 12 deltagare har hunnit sluta, och 7 av dem är i fortsatt rehabilitering i annan verksamhet. 3 är försämrade och har återgått till remitterande myndighet. En ålderspension och ett avbrott. Av dessa 27 anvisades 5 från Arbetsförmedlingen, 12 från Försäkringskassan och 10 från Socialkontor Ekonomi. Två deltagare har skrivit om sin resa från det att de började i projektet och vad det har inneburit för dem, se bilaga 1. 4

Efter tre enkätmätningar visar resultatet att livskvalitén hos deltagarna ökar något. Ångest och depression sjunker och det psykiska välbefinnandet ökar, se bilaga 2 Resultat från MAC för perioden 151101 151231: Inför gruppstarten 16 november inkom 20 intresseanmälningar; varav 6 från Socialkontor Ekonomi, 10 från Arbetsförmedlingen och 4 från Försäkringskassan. Av dessa startade 12 personer, 7 från Arbetsförmedlingen, 4 från Försäkringskassan och 1 person från Socialkontor Ekonomi. Under perioden avslutades 10 deltagare som gick vidare i arbetslivsinriktad rehabilitering på Arbetsförmedlingen. Pågående deltagare i MAC den 31 december är 36 personer. Under dessa två månader har 3 deltagare har erhållit anställning och 2 har påbörjat studier. Samtliga deltagare som slutar i projektet kommer att ringas upp för uppföljning efter ett halvår, för att kartlägga var de befinner sig i sin rehabilitering. Reflektion: Deltagare som återgått till remitterande myndighet, bedöms ha blivit mer rustade än innan sin tid i projektet. Exempelvis en ökad insikt om sin situation och möjligheter på arbetsmarknaden. Sex månaders inskrivningstid har visat sig vara för kort för en del deltagare, för att resultera i optimal rehabilitering. 1.4 För personalen Projektets förutsättningar Personalgruppens sammansättning är som tidigare rapporterats. Ingående myndingheter ska ha personal som arbetar i verksamheten för att effektivisera samverkan runt deltagarna. Enligt planen ska trädgårdsmästare och beteendevetare ingå i teamet. Två koordinatorer bedömdes nödvändigt för att ta tillvara deras erfarenhet och kunskap från tidigare projekt. 1.5 För personalen Genomförande och process Från november 2015 slogs Pilotmodell: Samordningsteam Västerås och MAC samman, vilket innebär att Samordningsteamet har utökats med två arbetsförmedlare. Projekten samverkade redan innan sammanslagningen. Projektet har under perioden haft en arbetsledare långtidssjukskriven, vilket ökat arbetsbelasningen för personalen på plats. På Malma gård har projektet fått tillgång till ytterligare en lokal för personalen. Det har inneburit att trångboddheten på kontoret lösts. MAC-gruppen har bytt lokal till Melkers kontorshotell. Personalen har haft en Värdegrundsdag, då ett arbetsmaterial för verksamhetens värdegrund togs fram. Arbetet med detta kommer att fortsätta. Personalen har haft planeringsdagar vid tre tillfällen, och en kick-off dag i Färna. Personalgruppen har ärendehandledning en gång per månad på Malma gård. Personalgruppen har också pågående grupphandledning en gång per månad för att öka teamkänslan. Den beteendemedicinska gruppen i projektet har egen ärendehandledning utifrån sin KBTbakgrund, en beskrivning av hur gruppen arbetar finns, se bilaga 3. 5

Konsulenten i projektet har fått diplom i Pure, utbildning i Lösningsfokuserat arbetssätt samt går utbildning i Existensiell hälsa. En utbildningsdag i neuropsykiatriska diagnoser har genomförts för delar av personalstyrkan. En ny broschyr har tagits fram för projektet, där även information om MAC står att läsa. Alla projektets blanketter har förnyats med samma typsnitt och med uppdaterad relevant information. Under perioden har ett samarbete påbörjats med verksamheterna Atlas och UNO, då vi arbetar med samma målgrupp. Studiebesök från EPM (Enheten för Psykosomatisk Medicin) har genomförts inför planerat samarbete. 1.6 För personalen Resultat och effekter Fortlöpande utbildning i personalgruppen stärker engagemanget och ger en trygghet i yrkesrollen. Handledningen har inneburit att personalen har lyft ärendefrågor och fått hjälp och verktyg att hantera svåra frågor gällande specifika ärenden. Handledningen har också bidragit till att personalgruppen fått en ökad samsyn. Under perioden har personalgruppen utökats, då MAC blev en del av projektet i november 2015. Samarbetet med EPM är än så länge bara påbörjat men planeras fortsätta. Då Socialkontor ekonomi fått utökat uppdrag i och med flyktingmottagandet, har Samordningsteam Västerås i vissa ärenden fått förtroendet att ta egna beslut i rehabiliteringsprocessen, exempelvis förlängning av beslut, ansökningsskrivande m.m. Reflektion: Samverkan med EPM upplevs som positivt, då vi ser ett mervärde i att samarbeta mer med Landstinget runt de enskilda individerna. 1.7 För organisationen Projektets förutsättningar Planen med projektet är att alla ingående myndigheter på ett närmare och effektivare sätt ska samverka runt människor i Västerås, som står utanför arbetsmarknaden. Syftet med Samordningsteamet är att öka rehabiliteringspotentialen hos personer i förvärvsaktivålder som annars har stor risk att fastna i utanförskap. Målet är att deltagarna på sikt ska bli självförsörjande. Uppdragivaren är Samordningsförbundet Västerås och uppdragstagare är Västerås stad AMA. Enligt uppdragsavtalet ska uppdragstagaren kontinuerligt rapportera förändringar i verksamhet och arbetssätt till uppdragsgivaren. 1.8 För organisationen Genomförande och process Ny sammansättning av styrgruppen har genomförts i och med att MAC tillkommit och att implementering planeras. Ett par styrgruppsmedlemmar har meddelat kommande pension, därför har ersättare utsetts. Under hösten har öppet hus genomförts vid tre tillfällen, för samtliga remitterande handläggare. Mycket positiva reaktioner från de handläggare som kom. Plan på nya öppet hus dagar finns för våren 2016. I oktober informerade koordinatorerna och arbetsförmedlaren om verksamheten för personalen på Arbetsförmedlingen om hur ansökningsförfarandet går till. Studiebesök från andra rehabili- 6

teringsaktörer från hela landet, bl.a. från Gävle kommuns arbetsmarknadsenhet genomförs regelbundet på Malma gård. Under perioden har projektet nätverkat med andra lokala aktörer med samma målgrupp, exempelvis EPM, UNO och Atlas. Planen är att samarbetet med dessa verksamheter ska fortsätta och utvecklas. För att tydliggöra hur verksamheten och grupperna är organiserade har ett organisationsparaply arbetats fram, se bilaga 4. Ett problem som uppdagats är att deltagare som har andra beslut än JOB från Arbetsfömedlingen och de som kommer från Försäkringskassan, inte kan få tillgång till AMAs praktiska verksamheter mer än 10 dagar. Det beror på att det inte ingår i avtalet mellan myndigheterna. För vissa deltagare är steget till praktik på öppna arbetsmarknade för stort och övermäktigt. Här skulle AMAs verksamheter vara en bra stegförflyttning mot arbete eller studier. Socialkontor ekonomi har meddelat att 11 handläggare fått andra arbetsuppgifter under tre månader. För projektet innbär det att rehabiliteringsarbetet fortsätter utan handläggarnas medverkan. Arbetet i Urvalsgruppen har utvecklats under perioden och ett väl fungerade samarbete med psykiatrin har etablerats. En Utslussningsgrupp har tillkommit utifrån ett behov av planering för vad som ska hända efter projekttiden för deltagarna. I gruppen diskuteras även gruppbyten, då det är aktuellt. En styrgruppsutbildning planeras under våren för att ytterligare tydliggöra gruppens viktiga roll i verksamheten. 1.9 För organisationen Resultat och effekter Ett beslut har tagits i Samordningsförbundets styrelse om att Pilotmodell: Samordningsteam Västerås ska implementeras från och med 1 juli 2016. En verksamhetsplan skrivs av koordinatorerna och verksamhetsutförare i projektet. Projektet har genom samverkan visat sig ha positiv inverkan för deltagarnas upplevda egna mående och stegförflyttning mot arbetsmarknad och studier. Utifrån exemplet under rubriken För deltagare - Resultat och effekter, behöver målen i den nya verksamhetsplanen skrivas så att fler stegförflyttningar för deltagarna framgår i resultatet. I den nya verksamhetsplanen kommer ett års deltagande i projektet att bli möjligt, där det behovet finns. I kommande utvärdering kommer primära och sekundära mål att redovisas. För de ingående myndigheterna har projektet lett till en ökad samsyn. Då hinder upptäcks i rehabiliteringsprocessen lyfts det i styrgruppen. Det innebär att en snabbare väg till lösning av problemet. Ett exempel är när Samordningsteamet inte kommer i kontakt med önskad person/ avdelning angående ett ärende. Då har styrgruppsmedlemmen en viktig funktion, att ta det med det till sin respektive organisation. Detsamma gäller bokning av informationsmöten på respektive myndighet. Budgeten hålls i projektet, dock är den ekonomiska ramen inte i balans. Detta beror på eftersläpning av fakturering från Arbetsförmedling och Försäkringskassa. Det innebär att 7

ekonomin ligger efter med ett underuttag, men det kommer att stabiliseras framöver. Önskemål om fakturering kvartalsvis kommer från projektets ekonom. Detta kommer att lyftas i kommande styrgruppsmöte. Styrgruppen i projektet består av nyckelpersoner från respektive myndighet och har ett stort engagemang. Gruppen är en viktig del av förankringen till och från de ingående myndigheterna för projektet. Då en fråga lyfts och diskuteras i styrgruppen, får det en snabb respons och effekt för verksamheten. Bilaga 1. Deltagarberättelser Bilaga 2. Enkätresultat Bilaga 3. Insatser från det beteendemedicinska teamet Bilaga 4. Organisationsparaply 8