Pilotmodell: Samordningsteam Västerås

Transkript

1 Pilotmodell: Samordningsteam Västerås Rapporten avser tidsperiod 2, d.v.s Bente Eriksson Hollås och Catrin Nilsson

2 Sammanfattning Den naturunderstödda metodiken visar sig passa deltagare både nära och långt ifrån arbetsmarknaden. Under perioden Pilotmodell: Samordningsteam varit igång har 94 deltagare skrivits in, 44 män och 50 kvinnor. Av dem har 7 deltagare gått till anställning eller studier, 14 deltagare har gått till Förstärkt samarbete, 21 deltagare har gått till annan planering eller praktik och 4 deltagare har avbrutit insatsen. Genomsnittsålder för deltagarna i projektet är 39 år. 30 % av deltagarna kommer från Försäkringskassan (FK), 40 % av deltagarna kommer från Arbetsförmedlingen (AF) och 30 % av deltagarna kommer från Västerås stad, Socialkontor ekonomi (Ske). 36 % av deltagarna får sin försörjning från sjuk- och rehabiliteringspenning, 6 % har aktivitets- eller sjukersättning, 16 % har aktivitetsstöd, 38 % har försörjningsstöd och 4 % har ingen offentlig försörjning. Deltagarna kan erhålla olika ersättningar parallellt, utfyllnad. Tid för deltagarna i offentlig försörjning före projektet är i genomsnitt drygt 6 år. Teamets arbetsglädje har stärkts och metoden har effektiviserats. Framgångsfaktorerna i projektet är den varierande naturunderstödda verksamheten, samverkan mellan de fyra ingående myndigheterna, att personalen är samlokaliserad och att personalens resurser är tillgängliga för deltagarna. När det gäller organisation ser vi att myndigheternas regelverk i vissa fall är ett hinder för mest lämpad rehabiliterande insats för deltagarna. Kostnad per deltagare är i genomsnitt kronor, baserat på ett intag av 94 deltagare per år. 1

3 Innehåll 1.1 För deltagare Projektets förutsättningar För deltagarna Genomförandeprocess För deltagarna - Resultat och effekter För personalen Projektets förutsättningar För personalen Genomförande och process För personalen Resultat och effekter För organisationen Projektets förutsättningar För organisationen Genomförande och process För organisationen Resultat och effekter

4 1.1 För deltagare Projektets förutsättningar Pilotmodell: Samordningsteam Västerås startade i november 2013, utifrån ett identifierat behov av samordning runt personer som tidigare deltagit i olika rehabiliteringsinsatser utan att ha kommit vidare mot självförsörjning. Projektet har under ett års tid arbetat med deltagare i arbetsför ålder år, som står utanför arbetsmarknaden eller är sjukskrivna. Behov hos deltagarna är att komma igång, kunna passa tider, ingå i ett socialt sammanhang, få komma närmare arbetsmarknaden, träna på sociala koder och ingå i grupp på en arbetsplats. Hinder för detta kan vara olika dysfunktioner som ADD, ADHD, Asberger, social fobi, ångest PTSD, och utmattningssyndrom. Språkproblem, social problematik och tidigare missbruk är andra hinder som förekommer. För att på bästa sätt tillgodogöra sig den naturunderstödda metodiken, är det en fördel om deltagarna har ett intresse för naturen och att de vill vistas utomhus stor del av dagen. Deltagarna kommer till projektet genom att handläggare från de i Samordningsförbundet ingående myndigheterna skickar en ansökan till Urvalsgruppen. Personerna har med sig försörjning under sin tid i verksamheten från den anvisande myndigheten. Det kan vara aktivitetsstöd, försörjningsstöd, sjukpenning, aktivitets- eller sjukersättning. Urvalsgruppen träffas en gång i månaden, då alla inkomna ansökningar gås igenom. Före mötet har samtliga i gruppen fått information av koordinatorerna om aktuella ansökningar, detta för att kunna ta med sig relevant information till mötet. För att det ska vara möjligt har den sökande skrivit under ett samtycke. Urvalsgruppens möten innebär att deltagaren tas emot på bästa sätt i projektet. En inbjudan skickas till berörd handläggare. Personen som sökt till de grupper som är på Malma gård, får därefter en inbjudan till ett inskrivningsmöte på gården. För den som antagits till Upplevelsegruppen meddelas berörd handläggare. Deltagaren bjuds in till ett informationsmöte på Arbetsförmedlingen veckan innan gruppstart. Om det efter en tid visar sig att deltagarens behov bättre skulle tillgodoses i en annan grupp, tas det upp i Urvalsgruppen och deltagaren byter därefter grupp. Genomsnittstid med offentlig försörjning för deltagarna inskrivna i SUS är före insatsen 6,2 år. Deltagare som kommer till projektet står långt ifrån arbetsmarknaden, vilket innebär ett behov av mer tid än 6 månader i verksamheten för arbetsrehabilitering. 1.2 För deltagarna Genomförandeprocess Introduktion, inskrivning och planering för deltagarna i de olika grupperna fortlöper som tidigare. Se bilaga 1, flödesschema. Under hösten 2014 identifierades ett behov i Samordningsteamet, att bilda en ny grupp för de deltagarna som drabbats av utmattningssyndrom. Gruppen kom igång i november och har döpts till Tilia, vilket betyder Lind på latin, ett stort stabilt träd med djupt förankrade rötter och som dessutom har en väldoftande blomning. Antalet ansökningar från utmattade personer har succesivt ökat. Dessa personer tillhör en skör grupp i behov av eftermiddagstider och där endast aktivitet två dagar i veckan är aktuellt. Då det för övriga deltagare på Malma gård handlar om arbetsträning och om att sträva efter att utöka arbetstid och uppgifter, så är det för Tiliagruppens deltagare viktigt att bromsa och att känna efter då stressen börjar göra sig gällande. Att inte automatiskt vara duktig och säga ja till alla uppgifter och erbjudanden om olika aktiviteter, utan att kunna säga ifrån, är det som behöver tränas in. 3

5 I projektet ingår nu fyra grupper: Upplevelsgruppen har sin verksamhet i en stuga i Rytterne, åtta deltagare hämtas på stationen i buss av arbetsledaren. I åtta veckor pågår grupprocessen, där gruppsamtal och olika aktiviteter kopplade till naturen genomförs. Därefter följer åtta veckors arbetsplatsförlagd praktik, som ordnas av arbetsförmedlaren i projektet. Varje grupp ska vid minst ett tillfälle vara på Malma gård, för att deltagarna ska bekanta sig med den verksamheten. Det för att underlätta eventuell övergång till någon av de andra grupperna i teamet. Salixgruppen är för unga vuxna, år som är i behov av motivationsinsatser. Verksamheten är på Malma gård fyra dagar i veckan och på lantgård med djur en förmiddag i veckan. I gruppen erbjuds extra stöd i form av väckning, hämtning och coachning vid behov, av arbetsledare och terapeut. Odlingsgruppen är för deltagare i behov av arbetsrehabilitering, också den gruppens verksamhet är på Malma gård. Gruppen handleds av arbetsledare med trädgårdsutbildning och gedigen erfarenhet inom trädgårdsyrket. Arbetsuppgifterna syftar till att väcka intresse för trädgårdsbranschen och att fylla på med kunskap för att deltagarna ska kunna bli anställningsbara. Under hösten har det skördats på odlingslotterna, i köksträdgården och i växthuset. En skördefest ordnades av deltagarna för alla på gården, då också Upplevelsegruppen bjöds in. Det bjöds på soppa, sallad, pajer och goda ugnsbakade rotfrukter, allt skördat på Malma gård. All verksamhet leds av ständigt närvarande arbetsledare. Tiliagruppen startades under hösten 2014 och träffas två eftermiddagar per vecka, då samtal, mindfulness, lättare trädgårdssysslor och naturupplevelser på Malma gård, står på schemat. Gruppens sex deltagare leds av terapeut, sjukgymnast och arbetsledare. Deltagarna har blivit sammansvetsade och har knutit an till varandra, de har också hög närvaro. En för hösten ny aktivitet är djuraktivitet på gård en förmiddag i veckan för Salixgruppen, då en arbetsledare och åtta deltagare åkt ut till Kärrbo Prästgård. Dagen har börjat med att gemensamt äta frukost på gården. Därefter har olika aktiviteter med djur genomförts, fårklippning, lammavskiljning, matning, vattning och att bara vara tillsammans med djuren, för dem det passat bäst. En deltagare trivdes så bra att hen bestämde sig för att utöka sin tid på gården och personen har under hösten praktiserat på Kärrbo Prästgård tre dagar i veckan. I Odlings- och Salixgruppen skrivs deltagarna in löpande och i Upplevelse-och Tiliagruppen är det gruppintag. Nytt är att allt fler ansökningar till teamet kommer från FK, då handläggarna där upplever att det är svårt att få till tider för Gemensam kartläggning, då finns vägen via Samordningsteamet. Det faktum att fler deltagare kommer från FK innebär också allt komplexare medicinska situationer. Personal på AF beskriver att de inskrivna på AF också mår allt sämre. Ett år med rehabiliteringsersättning räcker inte. Den individuellt anpassade tiden är viktig för att deltagarna ska få tillgång till sina egna resurser. Arbetsförmedlare och AMA-konsulent samverkar, för att deltagarna ska gå vidare mot den reguljära arbetsmarknaden, alternativt till AMAs verksamheter för fortsatt prövning, vilket endast gäller remitterade från Ske och AF. Planering för ett samarbete för praktik i trädgård, på kommunala äldreboenden pågår. Trädgårdsarbete, studiebesök, mindfulness, kroppskännedom, gruppsamtal och enskilda samtal på kognitiv grund fortsätter som tidigare i grupperna på Malma gård. Lösningsfokusgrupp har under hösten haft sju träffar. Deltagarna har också erbjudits Grönkvist (kurs i hushållsekonomi) och friskvård 4

6 genomförs en gång i veckan på AMAs gym. Under hösten har olika marknader genomförts i AMAs regi, där deltagarna varit aktiva med förberedelser, försäljning, underhållning m.m. I styrgruppen har koordinatorerna lyft att sex månader för merparten av deltagarna är för kort tid för att stegförflyttning mot självförsörjning ska kunna ske. Då det bedöms som relevant, har styrgruppen under hösten gett sitt godkännande till individuell förlängning av tiden i projektet för Salix- och Odlingsgruppens deltagare. Planeringen och designen av hälsoträdgården gjordes tidigare av en arbetsledare, som är trädgårdsdesigner. Nu har två deltagare fått förtroendet att fortsätta detta arbete, och de planerar nu för hälsoträdgårdens fortsatta utveckling. Genom att de har undervisats i design av sina odlingslotter och där visat prov på intresse, begåvning och kunskap får de nu fördjupa sig inom design av trädgård. Detta exempel var inte planerat men är en konsekvens av den människosyn som genomsyrar verksamheten: att se det friska hos människor och att ge dem förtroende och ansvar. Fallbeskrivning: En deltagare på gården drabbades av symtom likande hjärtinfarkt och personen föll ihop. Andra deltagare larmade 112, där man fick besked att inga ambulanser var tillgängliga. En av deltagarna tog då sin egen bil, bar tillsammans med arbetsledare in den drabbade i bilen och körde själva till akuten. Där stannade de tills anhöriga kom och kunde ta vid. Detta visar på starka resurser, god handlingskraft, ansvarstagande och gruppsammanhållning bland deltagarna. Händelsen kommer att uppmärksammas med blommor vid nästa deltagar-apt Har myndigheterna olika krav på personer för att de ska bli aktuella med en ansökan till Samordningsteamet? Hur ska vi prioritera då trycket ökar med ansökningar? Risk att deltagarna får vänta på plats till Samordningsteamet. Här fyller Urvalsgruppens diskussioner en viktig roll. Ser de olika myndigheterna på arbetsrehabilitering på samma sätt? Hur kan vi hitta lämpliga praktikplatser som kan leda till anställning för våra deltagare? Den individuellt anpassade tiden är viktig för att deltagarna ska få tillgång till sina egna resurser. 1.3 För deltagarna - Resultat och effekter Efter ett års verksamhet börjar rutinerna för deltagarna att sätta sig i Samordningsteamet. Det är svårt att se resultat, efter så kort tid men så här långt ser vi att: Antal deltagare som antagits i verksamheten är 94, varav 50 är kvinnor och 44 är män. Genomsnitts ålder i projektet är 39 år. Gruppfördelning : 9 personer i Odlingsgruppen och 2 på väg in 6 personer i Tiliagruppen 10 personer i Salixgruppen och 4 på väg in 8 personer i Upplevelsegruppen 6 personer i praktik i Upplevelsegruppen Totalt: 39 inskrivna och 6 på väg in 5

7 Deltagarresultat så här långt: 39 deltagare pågår 7 deltagare har gått ut i anställning eller högskolestudier 14 deltagare har fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering inom det försärkta samarbetet 21 deltagare har gått till annan praktik eller planering 4 deltagare har avbrutit av olika anledningar 7 deltagare har blivit antagna men inte startat 2 deltagare har idag fått sjukersättning Totalt: 94 deltagare har antagits i verksamheten En flygande start på Pilotmodell: Samordningsteam Västerås innebar att deltagare från projekt Gröna Arenor och Vägen in kunde fullfölja sin påbörjade arbetslivsinriktade rehabilitering, vilket lett till ovanstående resultat. Resultat det senaste halvåret är att de nya deltagarna fortfarande är i rehabilitering. En deltagare har gått vidare till Förstärkt samarbete. Att komma på egen hand utan handläggare till verksamheten är möjligt men innebär att rehabiliteringen eller planeringen efter projekttiden inte följs upp av handläggare på någon myndighet. Det har visat sig vara en nackdel för deltagaren med tanke på fortsatt planering efter projekttiden. Då någon deltagare kommer på egen hand, rekommenderas därför att hen skriver in sig på arbetsförmedlingen. För att mäta deltagarnas egna upplevda mående används EQ5d-enkäter, se bilaga 2. Resultat från självskattningsenkäterna så här långt, visar en nedgång vad gäller depression och ångest mellan första och andra mätningen. För bästa möjliga resultat för deltagarnas rehabiliteringsprocess är det viktigt med en röd tråd i planeringen till, i och efter projektet. Rehabilitering är färskvara och gynnas av att det inte blir några glapp i processen. Vid avslut i projektet för övergång till arbete kan det behövas SIUS-stöd under en längre tid. Ytterligare en reflektion är att deltagarnas rehabiliteringsprocess fortsätter efter projekttiden, mätningar från tidigare projekt visar att ett antal går i arbete efter ytterligare ett par år. Rätt flöde leder till bättre resultat, som i sin tur innebär färre personer i utanförskap. 1.4 För personalen Projektets förutsättningar Personalen i projektet har inte haft några förändringar under det senaste halvåret och är i stort sett sammansatt enligt projektbeskrivningen, den består av 8 personer. Tre arbetsledare, en sjukgymnast, en arbetsförmedlare, en terapeut och två koordinatorer. Under hösten 2014 har en AMA-konsulent börjat arbeta heltid i och teamarbetet. 1.5 För personalen Genomförande och process Personalgruppen har under året arbetat ihop sig och gjort vissa förändringar i verksamheten. Teamträffarna har utvecklats genom att koordinatorerna medverkar, beslut kan omgående fattas. 6

8 Personalen har under hösten gått utbildning i Lösningsfokuserat arbetsätt, fortsättning följer med grupputbildning i slutet av maj Utbildningen KUR (Kompetens Utbildning Rehabilitering) pågår. Två i personalgruppen går grundkursen och två går fortsättningskursen. Utbildningen är på 8 tillfällen. Arbetsförmedlaren har via AF gått utbildningen, Vägledning inom arbetslivsrehabilitering. Under hösten gick två arbetsledare utbildning om rosor. Inför starten av Tiliagruppen har ett studiebesök i Göteborg genomförts på Gröna Rehab i Botaniska samt på Gunnebo slott. Personalgruppen från Malma gård fick bekräftat att projektets verksamhet liknar Gunnebos på många sätt. Planer finns för ett fortsatt samarbete med Gröna Rehab. Verksamheterna har olika förutsättningar. Bedömningen är att det går att använda Göteborgs goda erfarenheter i Samordningsteamet. Planering fanns för metoddagar mellan AF och FK i början av år Dessa är uppskjutna till ett senare tillfälle, viktigt att den genomförs utifrån att samarbetet ska flyta och att båda myndigheterna har en samsyn på deltagarna och den fortsatta rehabiliteringsprocessen. Personalgruppen har handledning en gång i månaden, där på både grupp- och ärendehandledning tas upp. Personalen har haft en planeringsdag, den 12 december Slutsatsen av den var att det hänt mycket i verksamheten och att det behövs tid för att den naturunderstödda metoden ska sätta sig. Önskemål finns om ett utökat samarbete med Ske och att en arbetsterapeut från Landstinget för bedömning av arbetsförmåga också ska ingå i teamet. Under hösten har en dialog förts med psykiatrin och EPM (Enheten för Psykosomatisk Medicin) för ett fortsatt och utvecklat samarbete. Bedömningen är att kompetensen behövs och att ett samarbete skulle innebära ett mervärde för deltagarnas rehabilitering. Projektet har många aktiviteter och insatser för deltagarna, för att rehabverksamheten ska fungera optimalt har det varit nödvändigt att samordna dessa. Praktiskt arbete, samtalsgrupper, utbildningar, studiebesök och andra återkommande aktiviteter sammanställs i en planeringskalender som uppdateras en gång i veckan. Alla inskrivna deltagare finns på en deltagarlista där arbetstid, period och grupp är noterat. Listan hålls aktuell och är till för att underlätta planeringen av intag av nya deltagare, för samtliga i teamet. Resurser i teamet är den breda kompetensen, både vad gäller trädgårdskunskap, kontaktnät i branschen, rehabiliteringsprocess och kunskap om de olika regelverk som finns i de samverkande myndigheterna. Samlokaliseringen innebär att den samlade kompetensen finns på plats i teamet, på Malma gård. Hinder under hösten är att personalen är mycket trångbodd, det är svårt att hitta avskilda lokaler för olika möten, samtal och arbetsro, då verksamheten är i gång. Viktigt att personalen har anställningarna kvar i sin respektive myndighet, för att arbetet i projektet ska fungera smidigt. Ett exempel är att när det dyker upp frågor bland deltagarna som gäller de olika myndigheterna och dess aktuella regler, kan deltagarna omgående få svar. Detta är något som ofta lyfts fram av deltagarna som en positiv trygghetsfaktor. Acceptans hos ordinarie arbetsgivare är att den anställda arbetar i projektet och att teamet får de resurser som behövs är nödvändigt. Det är viktigt med ett gemensamt förhållningssätt som vi får med kurserna i lösningsfokus och KUR, samt genom handledningen. Det är också viktigt att personalen får utveckla sin specifika spetskompetens, vilket gör att teamet blir ännu starkare. 1.6 För personalen Resultat och effekter Projektmetoden har effektiviserats och teamets har stärkts. Frågor lyfts fram och nya idéer provas. Ett flödesschema för deltagarprocesen, se bilaga 1, har tagits fram och finjusteras efterhand. Samtal pågår med deltagarna både enskilt och i grupp, det har gett stöd för många deltagare men är också stöd för 7

9 personalen att hantera deltagarnas olika situationer. Eftersträvansvärt är att vara två personer i verksamheten som samarbetar, mervärdet är att få ta del av varandras kompetenser och erfarenheter. Viktigt att inte göra dubbelt arbete utan att komplettera varandra. Även ur säkerhetshänseende är det bra att vara två, exempelvis om något händer och en behöver gå ifrån gruppen. En önskan om mer kunskap angående förebyggande av självmord och en ren arbetsförmågebedömning som arbetsterapeuter kan utföra, har framkommit i teamet. Planeringskalender års hjul har underlättat planeringen av aktiviteter under de olika perioderna. Önskemål finns om en gemensam IT-plattform för personalen. Det för att alla i teamet ska komma åt dokument rörande projektet oavsett myndighetstillhörighet. Frågan är under utredning hos Teknik och Idrottsförvaltningen. En festkommitté har tillsatts, ansvaret fördelas med ett rullande schema. Personalgruppen beskriver att arbetsglädjen ökat under hösten, vilket i sin tur leder till att mer energi spiller över på deltagarna! Könsfördelningen är fyra män och fem kvinnor i personalgruppen, att det är en blandad grupp gynnar samspelet i både personalgrupp och deltagargrupp. Skogsstyrelsen erbjuder inspirationsföreläsningar hela projekttiden ut, erbjudandet gäller alla fyra grupperna. Viktigt att ge personalgruppen i teamet tid för reflektion och verksamhetsutveckling. 1.7 För organisationen Projektets förutsättningar Västerås stad som är projektägare har verksamhetsansvaret för hela teamet. Koordinatorerna fungerar som länk mellan samverkande myndigheter. De ansvarar också för nätverkande och marknadsföring av projektet, enligt projektplanen. Organisationsschema, se bilaga 3. Uppdragsavtalet, vad innebär det för respektive myndighet? Vilket mervärde har organisationerna fått? 1.8 För organisationen Genomförande och process Under andra halvåret av 2014 har ett styrgruppsmöte och en processdag genomförts enligt projektplanen. I dessa möten har lägesrapport, deltagarfrågor, statistik, ekonomi, roller och implementering behandlats. Planering pågår av att övergången av deltagare från Samordningsteamet till det Förstärka samarbetet mellan FK och AF ska ske så smidigt som möjligt. Viktigt är att det inte blir uppehåll mellan insatserna, då rehabilitering är färskvara. Projektet har fått god respons från både FK och AF. Handläggarna på AF i det Förstärka samarbetet önskar mer kontakt med Ske. Deltagare som inte har någon SGI (sjukpenninggrundande inkomst) har svårt att få kontakt med FK. Handläggaren ställer upp om arbetsförmedlaren ringer men det blir inget samarbete. Diskussion om implementering av projektet och om sammanslagning har inletts mellan Pilotmodell: Samordningsteam Västerås och MAC-projektet. Deltagare har under perioden gått mellan de båda projekten. 8

10 Psykiatrin har hamnat längre från arbetslivsinriktad rehabilitering, tidigare fanns det en specialistenhet på psykiatrin som nu tagits bort. Patienterna remitteras idag direkt till arbetslivsinriktad rehabilitering, vilket är ett hinder. Kommunpsykiatrin har lagkrav på att enbart ta mot patienter som har rätt till LSS. Vilket innebär att endast ett fåtal får tillgång till den verksamheten. Detta innebär att dessa deltagare står längre ifrån arbetsmarknaden än tidigare när de blir aktuella för Samordningsteamet. Önskvärt vore att några få handläggare på respektive myndighet var knutna till Samordningsteamet och det Förstärkta samarbetet. Tid i projektet för deltagarna är i vissa fall för kort, även om det finns visst utrymme till förlängning. Detta uppkommer ofta då deltagaren står långt ifrån arbetesmarknaden vid start eller då sjukdom drabbar deltagaren under inskrivningstiden. 1.9 För organisationen Resultat och effekter Pilotmodell: Samordningsteam Västerås har ännu inte visat på några mätbara resultat vad gäller organisation. Personalen har uppmärksammat vissa hinder orsakade av de olika myndigheternas regelverk. Det kan vara omöjligt att få tillgång till den mest lämpade insatsen för deltagaren. Deltagarens ersättning avgör ofta vad som är möjligt att genomföra. Ett exempel är då deltagaren får sin försörjning från FK, då kan inte kommunens platser användas för arbetsrehabiliteringen. Arbetet i teamet visar tydligt på behovet av samarbete mellan myndigheterna för bästa resultat. Personalen i teamet är ambassadörer till och från sina hemorganisationer. Samverkan mellan projektet och de ingående myndigheterna har utvecklats, vilket har lett till ett mervärde för organisationerna. Detta både i form av tillgång till den naturunderstödda metoden och teamets olika spetskompetenser i samverkan, 1+ 1= 3. Handläggarna som har deltagare i projektet har kunskap om verksamheten och fungerar som ambassadörer för sina kollegor. Utslussningen av deltagare från projektet behöver förstärkas, planering pågår att stärka upp Samordningsteamet tillsammans med MAC-projektet med dess metod och kompetens. Budgeten för 2014 var otillräcklig, det löstes genom att 2014 års budget slogs ihop med budgeten för 2015, vilken var större. Uppstart av ett projekt är kostnadskrävande. Genomsnittskostnad för en deltagare i projektet är kronor, baserat på ett intag av 94 deltagare per år. Bilaga 4, budget. Behov finns av en kvalitativ utvärdering av projektet, för att mäta en social hållbarhet Bilaga 1. Flödesschema 2. EQ5D-självskattningsenkät 3. Organisationsschema 4. Budget 9

11 10

12 11

13 12

14 13