Dokumentation projekt Futurum stärkande individcoaching

Transkript

1 Dokumentation projekt Futurum stärkande individcoaching till

2 Dokumentation projekt Futurum stärkande individcoaching Projekttid: till Målgrupp: Helt arbetslösa minst ett år fokus på personer med utländsk bakgrund Helt eller delvis sjukskrivna Personer med bistånd från socialtjänsten Unga som befinner sig mellan studier och arbetsliv Inriktning: Kön Ålder Funktionshinder Förprojektering: Under våren 2008 gjordes en kartläggning över aktuell målgrupp, följande framkom: Målgrupp Personer år Coachning mot en bättre livssituation, avseende fysisk och psykisk hälsa Kost Ekonomi Omfattningen av denna målgrupp är pers. enl. Försäkringskassan Syfte och metod: Att stärka individens livssituation Att skapa samarbetsformer mellan de olika aktörerna Mål: Att nå 100 personer 100 % av deltagarna ska ha uppnått en bättre livskvalitet efter projektet 100 % av deltagarna ska ha fått större färdigheter i att söka ett arbete 75 % ska uppleva att de fått en bättre ekonomisk situation 60 % ska ha fått arbete eller praktik Att medverkande organisationer har ökat sin kunskap om målgruppen Att under och efter projektet informera om framgångsfaktorer Genomförande: I januari kontaktades Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för att påbörja rekryteringen av deltagare. Ett informationsmöte hölls för handläggarna på Försäkringskassan. Socialtjänsten kontaktades. Unga vuxna och Stöd och försörjning En informationsbroschyr utformades En styrgrupp bildades, Jerker Sjöberg och Ulrika Havossar från Fk och Mats Ladebäck från Fu. En arbetsgrupp bildades, Joakim Blom från socialförvaltningen, Evy Melin och Susanne Röcklinger från Fk samt Eva Weber och Marie Svedberg från FU. I april togs de första deltagarna i Projekt Futurum emot.

3 Process: Planering och genomförande Ett mycket väl etablerat och väl förankrat nätverk mellan aktörerna är betydelsefullt Kontaktnät Behovsanalys Förprojekteringen Omvärldsinfo om andra aktörer Intervju med deltagarna planerades Coachsamtal Daganteckningar Rapporter Kurstid planerad till ca 12 veckor enligt Försäkringskassans önskemål Nya deltagare kursstarter En skattning har gjorts av varje deltagare vid kursstart och vid avslut. (Se bilaga 1) Uppföljningsmöten med handläggarna Handlingsplan för deltagare Handledning för personal Fortbildning Personaltäthet Schema måndag torsdag Struktur under dagen / veckan Erfarenheter och konklusion Styrgruppen fungerade aldrig. Arbetsgruppen fungerade bra möte ungefär en gång i månaden. Nätverksbyggande viktigt. Stämde inte. Förprojekteringen stämde dåligt överens med verkligheten. Saknades, vilket ledde till en förändring av projektet. Fungerade mycket bra. Under kurstid har varje deltagare haft ett flertal coachsamtal för att stämma av samt för att sätta upp nya mål. Har förts kontinuerligt över varje deltagare. En rapport över hur deltagaren fungerar i gruppen och hur arbetet framskrider har skickats till respektive handläggare varje månad. Närvarorapporter skickas också varje månad. Kurstiden var individuell och oftast mycket längre Planerade att ha olika kursstarter, men nya deltagare tillkom då och då. Bra på vissa sätt men dåligt på andra. Bra för deltagarna, som slapp vänta på att få börja, bra för handläggarna, som hade något att erbjuda snabbt. Svårt att hålla en arbetsgång för oss i projektet och ibland känsligt för deltagare med social problematik. Svår att använda som utvärderingsinstrument. Bättre i kombination med intervju. Har fungerat bra en regelbunden planering för detta hade varit bra Letade och formade nya modeller under projektets gång. Borde planerats från början och lagts in regelbundet viktigt! Mycket bra fortbildning via Finsam Väl tillgodosett, jobbagent kom in för sent Det har varit bra med fast schema och tiden har känts lagom Borde i vissa fall ha varit tydligare

4 Innehåll Kursmaterial pärm (Se bilaga 2) Flexus jobbcoachguiden Datorbaserat webbverktyg Friskvård Kost och hälsa Jämställdhetsarbetet Studiebesök Praktik Utvärdering Intyg Har förändrats vartefter, utifrån gruppen och individen har fungerat bra Ambitiös men bra blev svårt att ha koll på då nya deltagare tillkom hela tiden De flesta deltagare har inte haft så stor nytta av materialet, däremot bra att ha kontaktmöjligheten. Kanske ett mindre omfattande material hade fungerat bättre. Varierad men ofta få deltagare Matlagning och livsstilsfrågor har varit uppskattade inslag. Har ingått som en naturlig del, har fungerat bra. Utifrån gruppens önskemål, men även besök som personalgruppen förordat. Svårt då deltagarna står långt från arbetsmarknaden. Planerat för fortlöpande utvärdering, vilket tyvärr inte skett. Trevligt, dock inget direkt värde. Egna reflektioner Att planera, förbereda, starta, genomföra och avsluta projekt Futurum har varit svårt, spännande, lärorikt och viktigt. En slutledning som man kan dra är att det tagit en viss tid att hitta en bra arbetsform. När vi startade projektet trodde vi att vi vände oss mot en viss målgrupp men verkligheten visade sig bli en annan. Jag tror att de deltagare vi har haft har varit långt mer svårplacerade än vad vi föreställt oss. Deras funktionshinder har varit mer diffusa än vad vi trott. Diagnoserna har till stor del varit ADHD, Asperger, ADD, Bipolära och Borderline alltså mestadels neuropsykiatriska funktionshinder. Missbruksproblematik har även förekommit hos många av deltagarna. När vi arbetade med förberedelserna tänkte vi oss en helt annan målgrupp. Många av de människor som vi mött har varit väldigt svårplacerade i vissa fall även svårdiagnosticerade. Många har varit ledsna och uppgivna och i många fall har de varit trötta på myndigheter och i vissa fall helt desillusionerade vad det gäller myndigheternas förmåga att hjälpa. Många har betraktats som hopplösa fall. En viktig utgångspunkt har varit att försöka överbrygga känslan av att det är en myndighet som styr deltagarens liv. Att de själva som individer är de som ska styra, och att vi andra är till för att hjälpa och samverka att vi strävar mot samma mål och att det finns en stark gemensam nämnare. Deltagaren ska tydligt uppleva ett samarbete mellan de olika parterna. En svårighet som vi då stött på är i samarbetet med psykiatrin. Sekretessen eller synen på sekretess har i vissa fall försvårat samarbete. Många av deltagarna har haft kontakter med psykiatrin. Där tror jag att man skulle kunna samverka på ett betydligt enklare och mer adekvat sätt.

5 Samarbetet med handläggare både på Försäkringskassan och inom socialförvaltningen har fungerat bra. I början av projektet var samarbetet med Försäkringskassan svårare, men under projekttidens gång har det stadigt förbättrats. Samarbetet med socialförvaltningen har hela tiden fungerat snabbt, rakt, enkelt och respektfullt. Utvärdering av projektet återstår, men tyvärr har inte skattningen som deltagarna gjorde i början av sin kurstid fungerat tillfyllest. Skattningen var tänkt att utföras i början och i slutet av kursperioden. Deltagarna har troligtvis inte haft tillräckligt god självinsikt för att resultaten ska bli rättvisande. En annan typ av skattning hade möjligen gett ett tydligare svar. Måluppfyllelse Målsättningar som projektet uppnått är inte hundraprocentiga. Målet var att vi skulle nå etthundra personer vi har nått drygt sextio. Ett annat mål var att alla skulle uppleva att de hade uppnått en högre livskvalitet. Det målet bedöms som uppfyllt. Många deltagare vittnar om just detta. Känslan av att behövas, att tillhöra en grupp och att vara saknad om man är borta gör att människor finner en plats i tillvaron och därigenom med automatik uppnår en högre livskvalitet. Hundra procent skulle ha fått större färdigheter i hur man söker ett arbete. Där bedömer jag också att vi har uppnått det uppsatta målet. Troligtvis är inte alla personer i den situationen att de är klara för att söka ett arbete, däremot finns en stark övertygelse i att alla faktiskt ser ett arbete som en realistisk möjlighet i framtiden. 75 % skulle ha fått en bättre ekonomisk situation enligt de uppsatta målen. Det är svårt att avgöra hur långt vi nått på den punkten Att många har fått en bättre inblick i sin ekonomiska situation och under projektets tid har lärt sig att förstå och tänka på ett mer hållbart ekonomiskt sätt är däremot väldigt troligt. Däremot är det nog inte realistiskt att tro att den ekonomiska situationen har förbättrats under projektets tid. 60 % skulle ha fått arbete eller praktik under projekttidens gång. Där har projektet inte alls uppnått målen. Emellertid var nog detta mål tämligen orealistiskt med tanke på hur deltagarnas förutsättningar såg ut. När målen sattes var bilden av de tilltänkta deltagarnas problem av en annan art. Ett annat mål var att medverkande organisationer skulle få ökad kunskap om målgruppen. Detta är en fråga som inte vi kan uttala oss om, men gissningsvis så har vi alla som arbetat med den här typen av funktionsnedsättningar fått en större kunskap och förståelse över komplexiteten i problematiken. Värt att nämnas här är dock att Arbetsförmedlingen inte har varit någon delaktig aktör inom projektet. Den sista målformuleringen är att information om framgångsfaktorer ska ges under och efter projekttiden. Det målet är vi övertygade om att vi uppnår, då vi i projektet så gott som dagligen får positiva omdömen om verksamheten.

6 Studiebesök på Lojsta våren 2010 Friskvård och studiebesök har varit en viktig del i arbetet. Att få upp ögonen för livsstilsproblematik, kost, motion och hälsans betydelse har lett till att ett flertal deltagare har förändrat sina vanor och sitt sätt att leva. Att se sin egen plats i ett socialt sammanhang att behövas och vara saknad i gruppen vid frånvaro har varit positivt för många deltagare. Många har på ett tydligt och aktivt sätt utökat sitt sociala nätverk och förändrat sin egen bild på andra människor. Avslutningsvis Att utvärdera och mäta resultat inom det området som projektet har verkat är oerhört svårt. Hur gör man ett diagram över upplevd livskvalitet? Vem har förmågan att bedöma om en person gått vidare och nått större insikter om sig själv och sin egen förmåga om han eller hon ännu inte fått ett arbete, eller ens är arbetsklar? Hur mäter man självkänsla? Ett av uppdragen var att deltagarna skulle minska sitt behov av samhällsstöd. Vi har arbetat aktivt med att få deltagaren att se sitt eget ansvar, att få dem att ta tag i sina egna liv och inte bara åka med. Ofta har det lett till insikter om den enskildes rättigheter och om hur samhällets ansvar ser ut ibland kanske den kunskapen till och med ökat på deras behov av samhällsstöd. Vi som arbetat inom projektet, coacher, lärare och handläggare har sett hur deltagarna har växt som personer, vi tillsammans har ofta hittat rätt bland de aktiviteter och möjligheter som står till buds. Att lotsa varje människa vidare till rätt nästa-steg i livet har varit vårt gemensamma mål, som vi väl har uppfyllt. Målet är inte alltid nödvändigtvis ett arbete eller en praktikplats men just ett bra nästa-steg.

7 Varje projekt av den här typen borde lägga ner tid i det föreberedande skedet på att utforma en verksamhetshandbok där det ingår bland annat: Styrdokument Handlingsplan Delmål mål Avstämningsdokument Kvalitetssäkring Någon frågade vilken metodik vi har använt och efter en stunds resonemang kom vi fram till att det inte spelar någon roll vilken metodik man arbetar med det handlar om engagemang, bemötande och respekt. Det är alliansen och förtroendet som räknas. Många av deltagarna har på olika sätt beskrivit upplevelsen av att för första gången på länge få befinna sig i ett sammanhang där man betraktas som en frisk person, som en oerhört bra och helande erfarenhet. Till sist Frågor som varje projekt av den här typen ska arbeta oerhört aktivt med redan från början är: Hur implementerar vi detta i den ordinarie verksamheten? Vart tar deltagaren vägen efter projektet? Vems är ansvaret? För Futurumprojektet, Eva Weber

8 Bil.1 Självskattning i Folkuniversitetets projekt, FUTURUM Vänligen ringa in den siffra som du tycker känns mest rätt för dig. Sätt en ring kring siffran 1 om du tycker att du har låg kunskap eller färdighet i frågan. Sätt en ring kring siffran 6 och du har mycket hög kunskap/färdighet i frågan. Självskattningen görs två gånger under projektet, idag och i slutet av projekttiden. Namn: Datum: Mina egna förväntningar på projektet (mycket låga mycket höga) 2. Min egen självkänsla idag (mycket låg mycket hög) 3. Min fysiska hälsa (mycket låg mycket hög) 4. Jag har god kosthållning idag (Stämmer inte alls - Stämmer mycket bra) 5. Jag har goda kunskaper och färdigheter om privatekonomi (Stämmer inte alls - Stämmer mycket bra) 6. Jag har god insikt om vad jag skall arbeta med (Stämmer inte alls - Stämmer mycket bra)

9 7. Jag har en bra bild över hur arbetsmarknaden fungerar (Stämmer inte alls - Stämmer mycket bra) 8. Jag har god kunskap om hur arbetsrätten fungerar (Stämmer inte alls - Stämmer mycket bra) 9. Jag har god kunskap om utbildningsmarknaden (Stämmer inte alls - Stämmer mycket bra) 10. Jag har bra personliga nätverk (Stämmer inte alls - Stämmer mycket bra) 11. Jag har ett väl fungerande CV / personligt brev (Stämmer inte alls - Stämmer mycket bra) 12. Jag känner mig rustad för att börja arbeta idag (Stämmer inte alls - Stämmer mycket bra) 13. Jag har god självkännedom (Stämmer inte alls - Stämmer mycket bra) Tack för ditt engagemang! Mats Ladebäck

10 Bil.2 Deltagarmaterialet består av tre delar: Sammanställning av deltagarmaterial Del 1. Jobbcoachguiden (i datorn tre ämnen ). Del 2. Deltagarpärm (seminarieform och enskilt arbete, följer jobbcoachguiden) Del 3. Individuella uppgifter Del 1 Jobbcoachguiden - dator Ämne 1. Klargöra 1. Bakgrund (yrkeserfarenheter, utbildningar, övriga meriter) 2. Yrkesönskemål (vilka arbetsuppgifter vill du ha, var vill du arbeta) 3. Ditt nuläge (självrannsakan, motivation, drivkrafter) 4. Dina utvecklingsbehov (vad du behöver bli bättre på, prioritering, aktivitetsplan) 5. Färdigheter (vad du kan, vad vill du utveckla, vad vill använda mig av) 6. Egenskaper (självbild, personliga egenskaper, vilka vill jag utveckla) 7. Bränsle (behov, drivkrafter, värderingar) 8. Intresse (nyttan av mina intressen, koppling till framtida yrke) 9. Livskarta (balans i livet, hur hanterar jag förändringar) Ämne 2. Planera 1. Din yrkesroll (egna önskemål, vad innebär yrket, AMS intressetest och guide) 2. Dina förutsättningar (informella meriter, formella meriter) 3. Din arbetsmarknad (personlig marknad, rekryteringsbehov, branschutveckling) 4. Dina hinder (fokusera på lösningen) 5. Din Aktivitetsplan (delmål, kort- och långsiktiga mål) Ämne 3. Agera 1. Din ansökan (personligt brev, meritförteckning, CV) 2. Ditt nätverk (utveckla nätverket, jobbsökarhandbok) 3. Din anställningsintervju (förberedelser) 4. Din jobbsökarlista (arbete i en del av jobbcoachguiden: Min CV) 5. Din publicering (publicering av CV)

11 Del 2 Deltagarpärm Ämne 1. Klargöra 1. Kunskaper Färdigheter - Egenskaper 2. Förebilder 3. Negativa ord positiva ord 4. Karaktärsdrag hur uppfattar andra mig? 5. Spelet om framtiden 6. Motivation 7. Lust att lära 8. Drivkrafter 9. Behov 10. Kommunikation 11. Vad är viktigt i ett arbete? 12. Kompetens 13. Informella meriter 14. Självkänsla 15. Självskattning 16. Känn dig själv 17. Vad är jag om tre år 18. UPPFÖLJNINGSSAMTAL Ämne 2. Planera 1. Personlig marknad 2. Nätverk 3. Bearbeta din marknad 4. Visitkort 5. Planera och genomför företagsbesök 6. Hitta dolda jobb 7. Värderingsövningar 8. Arbetsmoral 9. Arbetsetik 10. Lärstilar 11. Individuella hinder 12. Från negativ till positiv 13. Självcoachning 14. Min marknad 15. UPPFÖLJNINGSSAMTAL Ämne 3. Agera 1. Ansökan 2. Personligt brev 3. Meritlista 4. CV 5. Kronologisk CV 6. Funktionell CV 7. Platsannons 8. Anställningsintervju 9. Dolda arbeten

12 10. UPPFÖLJNINGSSAMTAL Del 3 Individuella uppgifter Här kan bland annat ingå: Studiebesök Experthjälp (fysisk / psykisk rehabilitering) Dietist Friskvård Ekonomi Vuxenutbildning Rökavvänjning Alkoholavvänjning Hoppas att detta blev begripligt för er materialet är för omfattande för att kunna skicka rakt av. Modellen vi jobbar efter är parallellt arbete mellan Jobbcoachguiden i datorn och materialet i Deltagarpärmen. Utöver dessa delar tillkommer alltså individuella uppgifter, utifrån deltagarens enskilda behov. Varje s.k. ämne avslutas för varje person med ett längre uppföljningssamtal. Utöver detta har vi kontinuerliga coachsamtal.