Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre, vilket var förhoppningen, utan att till exempel tillgängligheten och utbudet av läkemedel många gånger istället har försämrats. Istället för att lagra dyra mediciner har många apotek valt att utöka sitt utbud av exempelvis smink och hudvårdsprodukter, allt för att sälja mer. Svårt sjuka som är i behov av särskild medicin har på grund av detta idag inte lika lätt att få tag på denna och den så kallade 24-timmarsregeln som gäller vid receptbelagd medicin verkar inte hållas på samma sätt som tidigare. 1 Syfte och frågeställning Syftet med min rapport är att undersöka om Sveriges apotek har kommit att påverkas negativt i och med privatiseringen. Jag ska i min rapport studera effekterna, både de positiva och de negativa, för att undersöka om teorin stämmer. Frågeställningarna blir således: Hur har det övergripande utbudet på apoteken påverkats sedan privatiseringen trädde i kraft? Vilka positiva och negativa effekter har omregleringen fört med sig? Vilka specifika målgrupper berörs mest av de positiva/negativa effekterna? 1 Kristina Lagerström, SVT.se, 2013-02-27 http://www.svt.se/nyheter/sverige/smink-istallet-for-mediciner-pa-apoteken
Val av strategi och design Då målet med min rapport är att undersöka huruvida landets apotek har påverkats till det sämre efter privatiseringen kommer min undersökning att vara teoriprövande, vilket är en av de tre typerna som innefattas i kategorin förklarande studier. 2 Typiskt för denna typ av metod är att teorin är i centrum och alla empiriska fall kräver en motivering. 3 Vid teoriprövning är målet att med hjälp av de empiriska undersökningarna få klarhet i om teorin stämde, eller om den istället försvagats. 4 Specifik metod Jag kommer i min rapport utgå från en teori som jag vill pröva och då är det viktigt att börja med att operationalisera, att omforma och specificera teorin jag vill undersöka genom att göra den mätbar. Detta för att kunna använda sig av den vid empiriska undersökningar och för att tidigt reda ut de centrala begreppen och på så vis undvika missförstånd författaren och läsaren emellan. Att exempelvis bestämma vilka indikatorer som bör tas hänsyn till för att bestämma huruvida det blivit bättre eller sämre efter omregleringen är nödvändigt för att undersökningen ska kunna genomföras på ett trovärdigt sätt. Då jag i min rapport har valt att undersöka hur apoteken har påverkats sedan privatiseringen trädde i kraft kommer en stor del av mitt arbete gå åt till att leta information kring detta. Jag kommer framförallt att försöka få tag på kvantitativa värden på mina valda indikatorer exempelvis befintligt sortiment, kötid för receptbelagd medicin och så vidare, för att lättare kunna svara på huruvida apoteken blivit bättre eller sämre. Jag kommer förutom mina kvantitativa data läsa och jämföra texter angående omregleringen för att inte missa viktiga argument och synvinklar. När jag sedan fått tillräckligt med empiri i ämnet kommer jag analysera och granska mitt material för att se om de stämmer överens med min teori eller inte. 2 Esaiassion m.fl. 2012:35 3 Esaiasson m.fl. 2012:40 4 Esaiasson m.fl. 2012:39
Källmaterial och källkritik Den huvudsakliga källan jag kommer använda mig av är rapporten Omreglering av apoteksmarknaden Redovisning av ett regeringsuppdrag genomförd av Konsumentverket, KO, på uppdrag av regeringen från år 2011. Jag kommer även, för att stärka min undersökning, använda mig av en artikel från SVTs granskningssida skriven av Kristina Lagerström den 3e september 2012. Siffrorna som är redovisade i den artikeln är i sin tur hämtade från Apoteksföreningens årsredovisning från 2011, vilket är något jag har haft i åtanke när jag valt källan. För att garantera legitimiteten i SVT-källan har jag gått till den primära källan, Apoteksföreningen, för att bekräfta uppgifterna och ha möjlighet att framföra tillförlitlig fakta. Dessa tre källor torde alla klassas som autentiska och trovärdiga då skrifterna kommer från KO och SVT, som båda är oberoende, icke politisk bundna organisationer och från Sveriges Apoteksförening som är en ideell förening där nästan 100 % av landets alla Apotek är registrerade. Just graden av oberoende och äkthet är otroligt viktigt när man pratar om källkritik. Detta poängteras i Metodpraktikan i kapitlet om källkritik: En trovärdig berättelse skall härröra från en oberoende berättare. 5 Det är dock svårt att garantera ett helt oberoende och det är därför viktigt att fastställa graden av denna. Efter att ha gjort detta anser jag att mina källor har en stor dos av oberoende. Möjligtvis är Konsumentverket något mer oberoende än SVT då KO är en statlig myndighet till skillnad från SVT som är ett bolag, men detta är ingenting jag har undersökt vidare i denna rapport då SVT inte kommer med någon egen kvantitativ fakta. Huruvida Apoteksföreningen är oberoende eller inte, då de tagit fram siffror om sin egen verksamhet, går självklart att diskutera. Dock har jag i min undersökning när jag har jämfört värden från de två olika huvudkällorna, ansett att Apoteksföreningens data är realistisk och legitim och därför valt att ha med den i min rapport. 5 Esaiassion m.fl. 2012:283
Validitet och reliabilitet Med validitet brukar i runda slängar menas att man mäter det man påstår att man mäter. 6 När det gäller begreppsvaliditeten, som behandlar hur väl de teoretiska begreppen operationaliserats så att de går att mäta empiriskt, finns nog en del tveksamheter i min rapport. Det är nämligen svårt att översätta teoretiska begrepp till operationella indikatorer utan oklarheter av anledningen att olika personer uppfattar begreppen på olika sätt. 7 Detta är något man bör ha i åtanke även om det är mer eller mindre ofrånkomligt i sådana här sammanhang. Det finns säkerligen också de som anser att jag har valt fel indikatorer då jag mätt påverkan på apoteken och det går att diskutera huruvida andra indikatorer hade varit bättre att använda istället. Reliabiliteten i min rapport, den som talar om huruvida mina data är noggranna och riktigt insamlade, 8 anser jag är relativt hög. Då jag inte bara har byggt min rapport på data hämtade från Konsumentverkets rapport, utan även har läst och analyserat texter angående omregleringen anser jag att reliabiliteten är högre än om min undersökning endast byggt på de kvantitativa data jag samlat. Kritisk reflektion En annan metod jag hade kunnat välja för att undersöka min teori är en ren kvalitativ textanalys istället för den främst kvantitativa jag har använt i denna rapport. Genom kvalitativ analys tar forskaren fram de väsentliga i en text och lägger stort vikt vid argument och åsikter. Det viktiga i den typen av analys är att klassificera innehållet i texten för att lätt kunna sammanställa argumenten. 9 Nackdelen med detta analyssätt är att jag i min undersökning troligtvis hade missat väsentliga delar som är av betydelse för rapporten. Dels för att det är svårt att få med lika mycket fakta i en kvalitativ som vid en kvantitativ analys, då den senare bygger på många olika enheter, 6 Esaiasson m.fl. 2012:57 7 Esaiasson m.fl. 2012:59 8 Esaiasson m.fl. 2012:64 9 Esaiasson m.fl. 2012:211
men även för att några få argument i detta fall troligtvis inte hade speglat majoritetens åsikter på ett objektivt sätt.
Källförteckning Elektroniska källor Konsumentverket: Omreglering av apoteksmarknaden Redovisning av ett regeringsuppdrag, 2013-02-27 http://www.konsumentverket.se/global/konsumentverket.se/beställa%20och%20ladd a%20ner/rapporter/2011/2011_9_omregleringen_av_apoteksmarknaden.pdf SVT.se granskning av apoteksomregleringen, 2013-02-27 http://www.svt.se/nyheter/sverige/smink-istallet-for-mediciner-pa-apoteken Sveriges Apoteksförenings årsrapport för 2011, 2013-02-27 http://www.sverigesapoteksforening.se/wp-content/uploads/br-2011-16-april- 2012.pdf Tryckta källor Esiassion P, Gilljam M, Oscarsson H & Wängnerud L. (2012) Metodpraktikan konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik AB