ATT TA TILL VARA FÖRMÅGA - TROTS BEGRÄNSNING SLUTRAPPORT

ATT TA TILL VARA FÖRMÅGA - TROTS BEGRÄNSNING SLUTRAPPORT JULI 2014 Catharina Linderoth Erik Mattson Anne-Lie Johansson Ulrika Müssener Heléne Thomsson Elsy Söderberg (projektledare) 1

Innehållsförteckning FÖRORD... 4 SAMMANFATTNING... 5 INLEDNING... 6 INSATSER SOM SKETT FÖR ATT RESULTATEN SKA KOMMA TILL PRAKTISK ANVÄNDNING... 6 Organisationsnivå... 6 Professionella stödpersoner... 6 Stödinsatser enligt the Strengths Model... 7 DESIGN... 8 Enkätfrågor... 8 Organisationsnivån... 8 Individnivån... 9 Statistisk analys av datamaterialet... 9 RESULTAT... 11 Studiegruppen uppföljning efter sex månader... 11 Bakgrundsfaktorer i studie- och kontrollgrupp... 13 Sjukdomar och hälsoproblem... 13 Arbetsförmåga i förhållande till fysiska och psykiska krav som arbetet ställer... 15 Utbildning och arbetsmarknadssituation... 16 Personliga resurser och engagemang i arbetet... 16 Betydelsen av arbetsrelaterade faktorer... 19 De individrelaterade fördelarna med stödinsatsen... 23 Livskvalitet... 23 Ekonomiskt perspektiv på stödinsatserna... 25 Erfarenheter av att vara sjukskriven... 27 Arbetsgivarnas uppfattning om den prövade metoden... 30 Kunskapsförmedling... 31 SLUTKOMMENTARER... 32 Metoddiskussion... 32 Referenser... 34 2

Juli 2014 Att ta tillbaka förmåga - trots begränsning Rapporten kan laddas ner från Linköpings Universitet www.liu.se där den ligger under http://www.imh.liu.se/samhallsmedicin/socialmedicin/publikationer-sof/publikationer-2014 3

FÖRORD Den som är sjukskriven riskerar att tappa sin handlingsförmåga och är samtidigt i behov av arbetsplatsens stöd för att känna sig motiverad att delta i sin egen rehabilitering. I the Strengths Model är den egna medverkan i rehabiliteringsprocessen A och O. I syfte att pröva denna arbetsmetod genomfördes stödinsatser till sjukskrivna som arbetar i följande yrkesgrupper; service- och omsorg och process- maskinoperatörsarbete i tre kommuner i Östergötlands län. Målgrupp är även berörda chefer på respektive arbetsplats. Resultaten visar en positiv effekt på möjligheten att må bra av att sköta sina dagliga sysslor och på livskvaliteten, jämfört med vid starten av insatsen. Dialogen med arbetsgivare bidrog till att uppmärksamma fokusförskjutningen; från diagnos och nedsatt arbetsförmåga till resurser och styrkor. Resultaten kan användas för att underlätta återgång till arbete för sjukskrivna. I denna rapport förmedlar vi de viktigaste resultaten om den prövade metoden. Projektet kommer även att presenteras i ett kapitel i en antologi med titeln Den relativa arbetsförmågan teoretiska och praktiska perspektiv, som kommer ut i början av hösten 2014 samt vid AFA:s konferens Gilla Jobbet, den 23 oktober 2014. Vår ambition är att kunskapen ska komma till användning i flera sammanhang. Först och främst vill vi rikta ett varmt tack till alla deltagare i projektet. Ett stort tack till berörda chefer och HR personal för värdefull dialog om projektets metod. Vi vill även rikta ett varmt tack till organisationer som visat intresse för projektet såsom universitetets innovationskontor och fackliga parter. Projektet (dnr 090320) är finansierat av AFA Försäkring inom FoU-programmet Arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting och vi vill framföra vårt tack till AFA Försäkring. Elsy Söderberg Projektledare 4

SAMMANFATTNING Arbetsgivaren har en viktig funktion att fylla i varje rehabiliteringsprocess. Den som är sjukskriven riskerar att tappa sin handlingsförmåga och är samtidigt i behov av arbetsplatsens stöd för att känna sig motiverad att delta i sin egen rehabilitering. I the Strengths Model är den egna medverkan i rehabiliteringsprocessen A och O. Syfte I syfte att pröva denna arbetsmetod genomfördes stödinsatser till sjukskrivna som arbetar i följande yrkesgrupper; service- och omsorg och process- maskinoperatörsarbete. Målgrupp är även berörda chefer på respektive arbetsplats. Genomförande I den första delen av studien besvarade studiepopulationen en första enkät med frågor om hälsa, arbetsförmåga, livskvalitet och betydelsen av arbetsrelaterade faktorer. Två professionella har arbetat med stödinsatser till sjukskrivna. I personliga möten fokuseras på ambitioner, resurser och styrkor. Handlingsplaner upprättas följt av insatser inom ett brett område såsom stödsamtal, fysisk träning, strukturera vardagen och stöd för att pröva nya arbetsuppgifter. I den andra delen av studien, när arbetsmetoden prövats i sex månader, deltog chefer och HR personal på berörda arbetsplatser i intervjuer, samtal och seminarier om hur stödet till den som åter ska börja arbeta kan utformas. I den tredje delen av studien besvarade studiepopulationen en sista enkät efter cirka ett år. Resultat Studien visar en positiv effekt på möjligheten att må bra av att sköta sina dagliga sysslor och på livskvaliteten, jämfört med vid starten av insatsen. Dialogen med arbetsgivare bidrog till att uppmärksamma fokusförskjutningen; från diagnos och nedsatt arbetsförmåga till resurser och styrkor. Resultaten kan användas för att underlätta återgång till arbete för sjukskrivna. En vägledning i användandet av the Strengths Model har utformats i dialog med berörda arbetsplatser. Resultaten har förmedlats vid seminarier och i publikationer. Nyckelord: hälsofrämjande arbetsplatser, stödinsatser, Case Management, the Strengths Model 5

INLEDNING I denna rapport presenteras uppnådda resultat enligt syftet med projektansökan (dnr 090320); att kunskapen om metoden, the Strengths Model, utvärderas och dokumenteras, att öka deltagande i arbetslivet efter interventionen, att företrädare för arbetsgivare är delaktiga i utvecklingen samt att kunskapen ökar för att ta tillvara den enskildes arbetsförmåga ur dennes perspektiv Projektet har sina lokaler i Hälsans Hus, Institutionen för Medicin och Hälsa vid Linköpings Universitet samt mottagningsrum hos avtalad företagshälsovård i centrala delarna av Linköping t o m 2012-04-30. Den senare har använts för även för möten med de personer som deltog i stödinsatser. Tre disputerade forskare, två professionella (stödpersoner) som arbetat med stödinsatser samt en statistiker har varit verksamma i projektet. INSATSER SOM SKETT FÖR ATT RESULTATEN SKA KOMMA TILL PRAKTISK ANVÄNDNING Organisationsnivå Enligt projektplanen är målgruppen inte endast personer som är sjukskrivna och i behov av stöd utan också berörda chefer, som har ansvar för t.ex. den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Vid projektstarten genomfördes ett antal informationsinsatser till presumtiva arbetsgivare enskilt och vid olika arbetsgivareträffar. Även fackliga ombudsmän informerades om projektet och visade intresse för att stödja kontakten med t.ex. kommuner och landsting. Efter att ha fått information om projektet fattade respektive arbetsgivare beslut om att delta; tre kommunala omsorgsverksamheter (två i södra Östergötland och en i västra länsdelen), tre arbetsgivare inom process- och verkstads och serviceverksamhet (1). Professionella stödpersoner När interventionsprojektet startade rekryterades två professionella (en sjukgymnast och en beteendevetare) för att arbeta med stödinsatserna. Dessa båda har utbildning och tidigare erfarenhet av att arbeta enligt the Strengths Model. Professionella som arbetar med stödinsatser benämns ofta koordinatorer eller case managers i vetenskapliga studier (2). Vi har valt att använda den svenska termen stödperson. I forskningen rekommenderas att maximala antalet ärenden inte bör vara för stort hos en och samma stödperson samt att det bör vara behovet av personlig kommunikation som avgör ärendemängden (2, 3). En stödperson arbetar med att bygga självkänsla och tilltro till möjligheten att åter arbeta och stödjer individens förmåga att förvärva och använda ny kunskap i t.ex. nya arbetssituationer. Fokus är på individens styrkor och resurser snarare än sjukdom och svaghet. Under inledningen av projektet besökte en av stödpersonerna professorerna Charles Rapp och Richard Goscha på Kansas University för att ta del av deras långvariga erfarenhet av att arbeta enligt the Strengths Model (3). Nedan sammanfattas de centrala momenten i stödinsatserna; kartläggning, handlingsplan, åtgärder samt uppföljningssamtal. 6

Stödinsatser enligt the Strengths Model Efter att det informerade samtycket tagits emot och eventuella frågor besvarats påbörjades den inledande kartläggningen. Denna sker med helhetsperspektiv på livsbetingelser, arbete och utbildning, tillgång till socialt stöd, hälsa och fritid, och ekonomisk situation. Frågor som rör t.ex. arbetsuppgifter bedöms i sin kontext, till arbetssituation och arbetsmiljö. På motsvarande sätt kartläggs livssituationen ur ett helhetsperspektiv och frågor om att vara ensamstående, ha omsorg om barn eller närstående eller frågor som rör familjesituationen (livssituationen) i stort tas upp. Frågor som avser svårigheter inom något av dessa områden och som påverkar helhetssituationen kommer sedan att ingå i kartläggningen. Det innebär att kartläggningen kan resultera i målsättningar, som inte specifikt är anknutet till det som traditionellt sett inkluderas i en kartläggning för att ta tillvara individens ambitioner i arbetslivet. Alla områden behöver inte vara relevanta i varje ärende. Samtidigt ska stödpersonen beakta individens mognadsprocess och det är hon/han som bestämmer takten. I nästa steg har handlingsplaner tagits fram. Detta arbete bygger på förmågor och möjligheter och vilka ambitioner hon/han har. Det kan noteras att problem, svagheter och misslyckanden inte är i fokus. I arbetet med att ta fram en handlingsplan struktureras information om individens målsättningar för återinträde i arbetslivet, hur målen ska uppnås, vilka åtgärder som är aktuella, tidsplan för insatserna etc. Det väsentliga är att individen får stöd för att - steg för steg - ta eget ansvar för sin handlingsplan och på sikt ansvara för planeringen och genomförande av handlingsplanen. Stödpersonen är, ur ett något förenklat perspektiv, den som träder in som tillfällig ställföreträdande kraft för individer, som tappat sin egen kraft under en kortare eller längre tids sjukskrivning. Men kraften ska tillbaka till personen ifråga. Utgångspunkten för åtgärderna är självbestämmande och delaktighet hos respektive person. Utformningen är därmed individuell och inte allmängiltig. De individuella åtgärder som förmedlats genom projektet finns inom följande huvudsakliga kategorier; - stödsamtal med fokus på styrkor - hjälp med remiss till sjukgymnast, psykolog, ergonom, viktväktarna, m.fl., - stöd för att ta nya kontakter, - göra studiebesök, - att börja med fysisk träning, - att strukturera planeringen av sitt dagliga liv, - samtal och vägledning inriktats på att ta fram ambitioner i arbetslivet, - stöd för omorientering och frivillig rörlighet Genom att öka deltagarnas kunskap om arbetsmarknaden till exempel genom arbetsplatsbesök och/eller arbetsträning har insatserna gjort möjligt för deltagare att sätta konkreta mål i syfte att bygga upp egna resurser visavi arbetslivet. Insatser har i detta avseende varit inriktade på stödjande samtal, mobilisering av självkänsla och konkret hjälp för att presentera sig genom ansökning etc. följt av direktkontakter mellan berörd chef och stödperson, som i detta avseende agerar som dörröppnare. För alla deltagare har det i samband med att deras deltagande i projektet upphör genomförts avslutningssamtal i syfte att värdera hur stödet upplevts vad gäller process och insatser. Av deras svar framgår att deltagarna anser sig ha fått hjälp med att hantera den situation de befinner sig i och att stödet gjort att man känt sig mer kapabel att ta fram sina ambitioner. 7

DESIGN Enkätfrågor En enkätutvärdering sker vid två tillfällen; den första inom 3-4 veckor efter att samtycke registrerats. Den sista enkätutvärderingen sker vid cirka 12 månader efter den första enkätundersökningen. Enkätdata registreras med de sjukskrivnas samtycke. All information behandlas konfidentiellt. Kodnyckeln förvaras hos ansvarig forskare. Inga resultat presenteras på individnivå. Genom att använda frågeformulär som prövats tidigare möjliggörs jämförelser med andra studier. Enkäten innehöll frågor om bakgrund; ålder, kön, högsta utbildning, anställning, civilstånd, hemmavarande barn samt frågor om tidigare arbetslöshet och sjukskrivning. För att undersöka arbetsoförmåga efterfrågades vilka sjukdomar man ansåg sig ha enligt egen åsikt och läkarens åsikt följt av hälsoproblem. Hälsa och arbetsförmåga liksom uppfattningen om nuvarande förmåga i förhållande till arbetets fysiska krav och psykiska krav undersöktes (4), samt om man tror sig kunna arbeta i nuvarande yrke om två år och om man känner sig optimistisk inför framtiden. Vidare användes ERI- och OC skalan, cooping- och motivationsfrågor, uppfattning om arbetsrelaterade problem följt av frågor om hur man uppfattar sin livskvalitet (5-9). Organisationsnivån I syfte att möjliggöra återkoppling till arbetsgivare, så att deras rehabiliteringsansvar inte blev åsidosatt besvarade deltagare i stödinsatserna (studiegruppen) även en mellanliggande enkät (enkät 2) sex månader efter att de haft sitt första möte med sin stödperson. Resultat på gruppnivå presenterades vid seminarier med arbetsgivare. Att genomföra interventionsprojekt som involverar arbetsplatser kräver ett engagerat stöd av berörda chefer och ett ständigt förankringsarbete av projektmedarbetare. Enligt planen för interventionsprojektet riktas insatsen inte endast mot personer som har behov av stöd utan också mot chefer. I syfte att stödja utveckling av den arbetslivsinriktade rehabilitering på berörda arbetsplatser och möjliggöra praktisk nytta av vunna erfarenheter har seminarier genomförts med representanter för berörda arbetsplatser. I september 2012 genomfördes det första seminariet, då arbetsmetod och förhållningssätt som tillämpas i the Strengths Model presenterades. Seminariet var en startpunkt för att ta fram det vägledningsmaterial som utformats i dialog med representanter för arbetsgivare. 8

Individnivån I figur 1 redovisas schema för urval, bortfall och enkätsvar i studien. 95 personer sjukfrånvarande minst 60 dagar från sin anställning, med en diagnos inom rörelseorganens sjukdomar och/eller med psykiska besvär samtyckte till att delta i forskningsprojektet I studiegruppen exkluderades 2 personer p.g.a sjukdom/avflyttning innan första mätningen. 41 personer deltar i studiegruppen 10 personer svarade inte på enkäten vid första mättillfället 83 personer svarade på baslinjeenkäten 41 personer i studiegruppen och 42 personer i kontrollgruppen 41 personer i studiegruppen fullföljde hela projekttiden 31 personer svarade inte på enkäten vid sista mättillfället 52 personer svarade på enkäten vid sista mättillfället Figur 1: Urval, bortfall och enkätsvar i studien Statistisk analys av datamaterialet Datamaterialet analyserades med deskriptiva statistiska metoder såsom medelvärde, median och spridnings mått. Vid jämförelse mellan grupper testades eventuella skillnader med chi tvåtest och t-test. Vid jämförelse över tid inom grupper testades eventuella skillnader med parat t- test och Wilcoxon. Samtliga test är gjorda på 5-procentsnivån, vilket innebär att sannolikheten är mindre än fem procent att skillnaden som finns mellan två grupper i det insamlade materialet inte existerar i verkligheten. För samtliga beräkningar har programvaran SPSS 20 använts. För att säkerställa generaliserbarhet i datamaterialet gjordes en bortfallsanalys. På så vis undersöktes om de som inte svarade skiljde sig från de som svarat. Analysen visade att de som besvarade enkäten var representativa för studiepopulationen avseende ålder och kön. Kön och ålder är de faktorer som i andra studier visat sig ha det starkaste sambandet med hälsa (10). De två olika enkäterna är tvärsnittsstudier, vilket innebär att de är jämförbara med varandra på 9

gruppnivå. På frågor där respondenterna har haft möjlighet att fylla i mer än ett svarsalternativ kan ingen total anges. För studiegruppen var svarsfrekvensen 97 procent och har minskat mellan första och sista enkättillfället (från 97 % till 60 %). För kontrollgruppen var svarsfrekvensen 86 procent och har minskat mellan första och sista enkättillfället (från 86 % till 52 %), vilket får betecknas som en förhållandevis god svarsfrekvens. Som ett exempel på den allmänna trenden att svarsfrekvensen minskar i enkätstudier kan nämnas en enkätundersökning från år 2012 då svarsfrekvensen var 62 procent och lägre än motsvarande enkätundersökning år 2004 då svarsfrekvensen var 72 procent (11). Det interna bortfallet, det vill säga bortfall för specifika frågor, redovisas inte för var och en av frågorna annat än i undantagsfall. Det interna bortfallet är i medeltal 6,5 procent vid första mättillfället (enkät 1) respektive 5,6 procent vid sista mättillfället (enkät 3). 10

Procent RESULTAT Redovisningen inleds med resultat från uppföljningen av studiegruppen när insatsen pågått i sex månader, följt av en redovisning av jämförelser mellan första och sista mättillfället för hela studiepopulationen. Därefter redovisas de individrelaterade fördelarna med stödinsatsen följt av ett ekonomiskt perspektiv på stödinsatsen. Avslutningsvis presenteras respondenternas erfarenhet av att vara sjukskriven följt av arbetsgivarnas uppfattning om den prövade arbetsmetoden. I resultatredovisningen presenteras i huvudsak signifikanta förändringar för studiepopulationen det vill säga de som deltagit i stödinsatser (studiegrupp) (n=41) och kontrollgrupp (n=42). Frågor som rör t.ex. hälsoproblem och arbetsrelaterade faktorer visade inga signifikanta skillnader men redovisas för att de ger en beskrivning av vilka problem eller faktorer som skattats som mest respektive minst betydelsefulla för möjligheten att arbeta. Studiegruppen uppföljning efter sex månader Efter sex månaders deltagande i stödinsatserna uppgav respondenterna i studiegruppen i signifikant större utsträckning att de under den senaste månaden ofta känt att de mått bra av sina dagliga sysslor (p<0.05), och att de ofta känt sig optimistiska inför framtiden (p<0.05) jämfört med första mättillfället (Figur 2). 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 A1 A2 A1 A2 A1 A2 Ofta Sällan Aldrig Mått bra Varit pigg/företagsam Känt optimism Figur 2: Andel som under senaste månaden uppgav att de ofta, sällan respektive aldrig mår bra av dagliga sysslor, känner sig pigga och företagsamma respektive optimistiska inför framtiden vid första (A 1) och andra mättillfället (A 2) Hälsa och hälsorelaterad livskvalitet mättes på en barometerliknande skala från 0 till 100 där 100 anger högsta tänkbara hälsa och 0 anger sämsta tänkbara hälsa. Vid första mättillfället var medianvärdet 60 och vid andra mättillfället, 65. På frågan vilket poängtal skulle du ge din nuvarande arbetsförmåga? på en skala 0-10 var den medianvärdet 7.5 vid första mättillfället och 7 vid andra mättillfället. Skattningen av dessa variabler skiljer sig inte statistiskt signifikant mellan de både mättillfällena. 11

Procent EQ-5D är ett instrument för att beskriva och mäta hälsorelaterad livskvalitet. I formuläret klassificerar individen sitt hälsotillstånd i fem dimensioner; rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär, oro/nedstämdhet (12). En stor majoritet har problem med smärtor/besvär. Oro och nedstämdhet berör också många individer. Vid andra mättillfället värderade studiegruppen sina problem med oro/nedstämdhet signifikant lägre (p<0.05) jämfört med första mättillfället (Figur 3). 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 A1 A2 Figur 3: Profil på studiegruppen (andel som rapporterar problem) vid första (A 1) respektive andra mättillfället (A 2.) Som tidigare nämnts är fokus i stödinsatser, enligt the Strengths Model, individens styrkor och resurser. Emellertid framkom vid den inledande kartläggningen att det hos några personer fanns behov av stöd för att bland annat få mera kunskap om sin sjukdom, att skriva överklagande på grund av avslag på sjukpenning samt att få stöd för att kunna ansöka om särskilt högriskskydd från Försäkringskassan och därmed befrias från karensdagen vid upprepade sjukdomsfall. Att dessa behov kunde identifieras tidigt i sjukskrivningsprocessen kan antas bidra till att problem och svårighet, som tidigare varit oupptäckta kunnat hanteras och att fokus kan läggas på ambitioner och målsättningar i arbetslivet. 12

Bakgrundsfaktorer i studie- och kontrollgrupp I baslinjeenkäten (enkät 1) efterfrågades bakgrundsfaktorer såsom kön, ålder, civilstånd, om det fanns hemmavarande barn. Med tanke på bakgrundsfaktorer förelåg inga statistiskt säkerställda skillnader mellan studie- och kontrollgrupp. Sjukdomar och hälsoproblem I enkäten efterfrågades vilka sjukdomar, skador eller besvär har du förnärvarande enligt egen och enligt läkarens åsikt?, följt av 14 sjukdomskategorier som kategoriserades enligt ICD 10 (13). I tabell 1 redovisas kategoriseringen av de dominerande diagnosgrupperna vid första och sista mättillfället. Mer än en tredjedel av respondenterna rapporterade förekomst av sjukdom från minst två ICD-kapitel vid båda mättillfällena. Vid så kallad samsjuklighet kan såväl diagnostik som behandling och rehabilitering och vad som bör ingå i handlingsplan för individen, vara mer komplicerad än vid en enda sjukdom. I forskningsstudier om samsjuklighet ingår ofta uppgifter om antalet olika sjukdomar (14). Detta har troligen mindre betydelse för utfallet än vad sjukdomarnas allvarlighetsgrad har. Tabell 1: Sjukdomar vid första mättillfället och sista mättillfället i studiegrupp och kontrollgrupp Studiegrupp Kontrollgrupp Sjukdomar vid första respektive sista mättillfället (n=41/26) Andel (n=42/26) Andel Rörelseorganens sjukdom 51/48 37/27 Psykiatriska sjukdomar 26/27 32/16 Övriga sjukdomar 43/50 46/42 Så kallad samsjuklighet 36/35 34/35 I enkäten efterfrågades om du har haft problem med något av följande under den senaste månaden?, följt av 35 påståenden. I figur 4 presenteras de problem som respondenterna i studiegruppen upplever ofta eller alltid vid första mättillfället följt av motsvarande andel vid sista mättillfället. Vid första mättillfället uppgav 53 procent i studiegruppen att de ofta eller alltid besväras av ständig trötthet, följt av ökat sömnbehov (44 %), trötthet som inte går att vila bort (40 %), uttömda batterier (40 %) och att vara lättstressad (32 %). Skattningen av dessa variabler sinsemellan skiljer sig inte statistiskt signifikant utan de får anses som lika betydelsefulla för upplevda hälsoproblem. Vid sista mättillfället uppgav närmare hälften i studiegruppen (46 %) att de ofta eller alltid känner en ständig trötthet (figur 4). 13

Lättstres sad Göra saker under tidspres s Dina "batteri er" är uttömda Ständigt trött Ökat sömnbe hov Lättstres sad Ens " batterier " är uttömda Känner trötthet som inte går att vila bort Ökat sömnbe hov Ständigt trött A B A B A B A B A B 0 10 20 30 40 50 60 Figur 4: I figuren presenteras de problem som upplevdes ofta eller alltid i fallande ordning och andelen av studiegruppen som upplever dessa vid första (A) respektive sista mättillfället (B). I figur 5 presenteras de problem som respondenterna i kontrollgruppen uppgav att de upplever ofta eller alltid vid första mättillfället följt av den andel som rapporterades vid sista mättillfället. Vid första mättillfället uppgav 54 procent i kontrollgruppen att de ofta eller alltid besväras av ökat sömnbehov, följt av ständig trötthet (50 %), att batterierna är uttömda (49 %), att göra saker under tidspress (45 %) och att känna sig lättstressad (45 %). Skattningen av dessa variabler sinsemellan skiljer sig inte statistiskt signifikant, utan de får anses som lika betydelsefull för upplevda hälsoproblem. Vid sista mättillfället uppgav närmare hälften (42 %) att de ofta eller alltid känner en ständig trötthet följt av problem med att göra saker under tidspress (40 %) (figur 5). A B A B A B A B A B 0 10 20 30 40 50 60 Figur 5: I figuren presenteras de mest frekvent skattade problemen i fallande ordning och andelen av kontrollgruppen som upplever detta vid ofta eller alltid första (A) respektive sista mättillfället (B). 14

Procent Arbetsförmåga i förhållande till fysiska och psykiska krav som arbetet ställer Svaren på frågan hur bedömer du din nuvarande arbetsförmåga i förhållande till de fysiska krav arbetet ställer? redovisas i figur 6. Vid båda mättillfällena uppgav mer än hälften i studiegruppen, 58 respektive 56 procent, att den fysiska arbetsförmågan var god. Betydligt lägre andel (37 %) i kontrollgruppen uppgav vid första mättillfället att den fysiska arbetsförmågan var god. Vid sista mättillfället uppgav 54 procent i kontrollgruppen att den var signifikant bättre (p< 0.05) och på samma nivå som i studiegruppen. I forskningen om arbetsförmåga framkommer att arbetsförmåga inte är en enkel egenskap hos en individ. Den utgörs istället av en komplex relation mellan individen och dennes resurser, arbetsmiljö, arbetskrav, möjligheterna till förändringar av miljö och krav, samt individens förmåga till egen påverkan av, respektive anpassning till, dessa yttre förhållanden. Samtidigt förändras alla dessa grundfaktorer över tid (16, 17). 70 60 50 40 30 God Någorlunda Dålig 20 10 0 Studiegrupp A Studiegrupp B Kontrollgrupp A Kontrollgrupp B Figur 6: Nivå på nuvarande arbetsförmåga i förhållande till fysiska krav för studiegrupp och kontrollgrupp vid första (A) respektive sista mättillfället (B) Svaren på frågan hur bedömer du din nuvarande arbetsförmåga i förhållande till de psykiska krav arbetet ställer? redovisas i figur 7. Vid båda mättillfällena uppgav en majoritet i studiegruppen, 65 respektive 68 procent, att den psykiska arbetsförmågan var god. Betydligt lägre andel (36 %) i kontrollgruppen uppgav vid första mättillfället att den psykiska arbetsförmågan var god. Vid sista mättillfället uppgav 56 procent i kontrollgruppen att den var signifikant bättre (p< 0.05), men fortfarande på en något lägre nivå än studiegruppen. 15

Procent 80 70 60 50 40 30 God Någorlunda Dålig 20 10 0 Studiegrupp A Studiegrupp B Kontrollgrupp A Kontrollgrupp B Figur 7: Nivå på nuvarande arbetsförmåga i förhållande till psykiska krav vid första (A) respektive sista mättillfället (B) för studiegrupp och kontrollgrupp Utbildning och arbetsmarknadssituation I tabell 2 visas att 68 procent i studiegruppen hade en gymnasieutbildning som högsta utbildning, medan en något mindre andel (52 %) uppgav detsamma i kontrollgruppen. I kontrollgruppen uppgav en signifikant större andel att de har en högskoleutbildning än de som ingår i studiegruppen (p<0.05). Som en jämförelse kan nämnas att utbildningsnivån inte visade sig ha någon avgörande betydelse för vilka som får arbete efter att ha varit sjukskrivna (18). Det kan även nämnas att resultaten från en studie av sjukfall (n=2 652) från sjukförsäkringens ärendehanteringssystem som följdes under ett år fann att individer i yrken med teoretisk specialistutbildning/kortare högskoleutbildning stod högst andel läkarintyg, 26 procent i jämförelse med anställda inom service, omsorg och försäljning som utgjorde 21 procent (19). Tabell 2: Utbildningsnivå Utbildningsnivå Studiegrupp (n=41) Andel Kontrollgrupp (n=42) Andel Grundskola/motsv. 23 14 Gymnasieutbildning 68 52 Högskoleutbildning 10 33 En stor majoritet i studiegruppen, 92 procent, uppgav att de inte varit arbetslösa under de senaste fem åren. Även i kontrollgruppen uppgav en majoritet, 85 procent, att de inte varit arbetslösa under de senaste fem åren. En stor majoritet var tillsvidare anställda (98 procent i studiegruppen respektive 100 procent i kontrollgruppen). Personliga resurser och engagemang i arbetet Att känna att man har kontroll över sin tillvaro, och kan bemästra sin livssituation är en psykosocial resurs som kallas coping eller mastery. Coping minskar risken för sjukdom och skyddar mot ohälsa vid mobbing på arbetsplatser. Personliga resurser och coping undersöks 16

med hjälp av frågor/påståenden från Pearlin mfl (20). Graden av coping har mätts utifrån sju påståenden. Poängen har sedan räknats samman till ett mått på individens förmåga till coping och känsla av kontroll över sin tillvaro. Ju bättre copingförmåga, desto högre värde. Maximalt kan man uppnå värdet 28. Studie- och kontrollgruppen hade samma median, 14.0, vid första mättillfället. Vid andra mättillfället rapporteras ett marginellt bättre värde för kontrollgruppen (median 16) jämfört med studiegruppen (median 15) (ej i tabell). För att kunna utföra ett arbete krävs inte bara hälsa och vilja att arbeta. För arbetsförmåga krävs också rimliga förutsättningar, det vill säga rimliga arbetsuppgifter och rimlig arbetsmiljö. För begreppet arbetsförmåga är olika former av kompetens central, liksom vissa karaktärsegenskaper, som självförtroende och mod (21). Enkäten innehöll frågor om respondenternas uppfattning om man under den senaste månaden; mått bra av dagliga sysslor, känt sig pigg och företagsam liksom optimism inför framtiden. För studiegruppen kunde en signifikant förbättring (p <0.05) påvisas genom att de i större utsträckning uppgav att de ofta känt att de mått bra av sina dagliga sysslor under den senaste månaden jämfört med första mättillfället (tabell 3). Tabell 3: Andel som anger att de under den senaste månaden känt att de mått bra av dagliga sysslor vid första respektive sista mättillfället Har du under den senaste månaden känt Studiegrupp att du mått bra av dina dagliga sysslor? (n= 41/25) Kontrollgrupp (n=42/26) Andel Andel Ofta 29/52 51/58 Då och då 59/40 49/42 Aldrig 12/8 0/0 I tabell 4 visas svar på frågan om respondenterna känt sig pigga och företagsamma under den senaste månaden. På denna fråga finns inga säkerställda skillnader mellan grupperna. Tabell 4:Andel som anger att de under den senaste månaden känt sig pigga och företagsamma vid första respektive sista mättillfället Har du under den senaste månaden känt Studiegrupp dig pigg och företagsam? (n= 41/25) Kontrollgrupp (n=42/26) Andel Andel Ofta 24/44 41/50 Då och då 71/48 59/50 Aldrig 5/8 0/0 På frågan om man känner optimism inför framtiden svarade 56 procent i studiegruppen att de skattade sin optimism som oförändrad eller på en högre nivå jämfört med det första mättillfället. Hälften i kontrollgruppen uppgav detsamma (tabell 7). På denna fråga finns inga säkerställda skillnader mellan grupperna. 17

Tabell 5: Nivå på optimism inför framtiden vid sista mättillfället i jämförelse med första mättillfället Utfall avseende optimism inför Studiegrupp framtiden (n= 25) Kontrollgrupp (n= 26) Andel Andel Lägre nivå 44 50 Oförändrad eller högre nivå 56 50 I enkäten efterfrågades om du fick välja fritt mellan följande alternativ (samma arbete, nya arbetsuppgifter, nytt arbete, anpassat arbete) när du åter ska arbeta, vad skulle du då vilja/önska? följt av vad tror du om dina möjligheter att få något av alternativen och vad du anser dig kunna klara av? Enligt handlingsteorin blir tre omständigheter grundläggande i detta sammanhang, nämligen vad individen vill göra, vad hon/han tror sig klara av samt vad hon/han tror sig kunna få (8, 9). Motivation är med den utgångspunkten inte ett isolerat individpsykologiskt problem utan tar hänsyn till de sociala aspekterna av omgivningen och baseras på en teori som betraktar motivation eller brist på motivation ur handlingsteoretiskt perspektiv (22). Resultaten visar att viljan att återgå till respektive alternativ är kopplad till individens uppfattning om sina möjligheter. I såväl studie- som kontrollgrupp är det få som svarar enbart vill inte (ej i tabell). Ett alltför högt engagemang i arbetet kan leda till stressrelaterad ohälsa. Engagemang (overcomittment) bedömdes genom sex items som mäter personens upplevelse vad gäller krav i arbetet på en fyragradig Likkertskala. Poängen varierar från sex till 24 och en hög poäng indikerar att personen sannolikt upplever ett alltför högt engagemang i arbetet. Vid första mättillfället var det genomsnittliga värdet för studiegruppen 12,7 i jämförelse med 13.1 vid sista mättillfället. Motsvarande värden för kontrollgruppen var 15,8 vid första och 15,5 vid sista mättillfället. Validiteten och reliabiliteten har testats med framgångsrika resultat (5, 6, 23). Den energi och ansträngning som en person lägger ner i sitt arbete kan vägas mot den belöning och uppskattning som personen känner att hon/han får tillbaka i sitt arbete (ej i tabell). Energi och ansträngning bedömdes genom sex items avseende kvantitativ och kvalitativ arbetsbelastning. Belöning och uppskattning mättes genom elva items avseende respekt, stöd, lön, utvecklingsmöjligheter och trygghet. Förhållandet mellan energi/ansträngning och belöning/uppskattning visar en negativ balans när ERI kvoten är större än 1. Vid det andra mättillfället uppgav en majoritet av deltagarna i studiegruppen (59 %) att de har ett lagom och hälsosamt engagemang i arbetet. Motsvarande andel i kontrollgruppen var 52 procent. En något lägre andel (41 respektive 48 %) rapporterar dock en obalans mellan insats och belöning som på sikt kan medföra hälsorisker (tabell 6). I jämförelse med kontrollgruppen framgår att studiegruppen har en något mer fördelaktig situation. Det finns ingen statiskt säkerställd skillnad mellan dem. Tidigare studier har redovisat att personer som rapporterar att de ger mer till arbetet än de får riskerar sämre hälsa såväl psykiskt (t.ex. depression) som fysiskt (hjärt-kärl sjukdomar) (5). Validiteten och reliabiliteten för ERI har testats med framgångsrika resultat (6, 23). 18

Tabell 6: Andel med positiv respektive negativ balans vid första respektive sista mättillfället Studiegrupp (n=32) Andel Studiegrupp (n=22) Andel Kontrollgrupp (n=38) Andel Kontrollgrupp (n=23) Andel Positiv balans < 1 Negativ balans > 1 Vid första mättillfället Vid sista mättillfället Vid första mättillfället Vid sista mättillfället 50 59 47 52 50 41 53 48 Betydelsen av arbetsrelaterade faktorer I enkäten efterfrågades vilka faktorer har betydelse för att du ska kunna komma tillbaka till arbete?, följt av 19 påståenden. I figur 8 presenteras de faktorer som skattats som mest betydelsefulla och i figur 9 presenteras de faktorer som skattats som något mindre betydelsefulla. Som mest betydelsefulla för att kunna komma tillbaka till arbete uppgavs att; byta yrke, få lämpliga arbetsuppgifter, arbetet blir mindre tungt, nedsatt ork och arbetskapacitet accepteras, och byte av arbetsplats. I figur 8 presenteras de fem mest betydelsefulla påståendena i fallande ordning baserad på den genomsnittliga graden av instämmande. Skattningen av dessa variabler skiljer sig inte statistiskt signifikant från varandra utan de får anses som lika betydelsefulla. 19

Att du byter yrke Att du får lämpliga arbuppgifter Att ditt arbete blir mindre tungt Att nedsatt ork och arbetskapacitet accepteras Att du byter arbplats 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 3,50 4,00 Figur 8: Medelvärde och 95 % konfidensintervall för de mest betydelsefulla arbetsrelaterade förändringarna för möjligheten att komma tillbaka till arbete enligt respondenterna i studiegruppen. Som något mindre betydelsefullt för att komma tillbaka till arbete skattades förändrade arbetstider, bättre relation till chefen, bättre stämning på arbetet, bättre relation till arbetskamrater och att möjligheten att ta korta raster ökar (figur 9). Skattningen av dessa variabler sinsemellan skiljer sig inte signifikant från varandra utan får anses vara lika betydelsefulla. Att du kan förändra dina arbetstider Att du får bättre relation till din chef Att stämningen blir bättre på arbetet Att du får bättre relationer till dina arbetskamrater Att möjlighetertill att ta korta raster ökar 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 Figur 9: Medelvärde och 95 % konfidensintervall för de något mindre betydelsefulla arbetsrelaterade förändringarna för möjligheten att komma tillbaka till arbete enligt respondenterna i studiegruppen. 20