UPPDATERADE Foto Maria Nilsson Foto Birger Lallo E.ON till en maritim strategi samlade från branschen till och med augusti 2014
2 En maritim strategi för Sverige
En maritim strategi för Sverige Regeringen arbetar med att ta fram en nationell maritim strategi. Syftet med strategin är fler jobb och nya affärsmöjligheter genom en hållbar användning av havet och kustområdena. Under våren 2013 presenterade regeringen en handlingsplan för förbättrad konkurrenskraft för svensk sjöfartsnäring. Arbetet med den maritima strategin tar ett bredare grepp och omfattar alla branscher som har havet och kustområdena som bas för sin verksamhet. Att lyssna till företagares och entreprenörers erfarenheter och idéer är en viktig del i arbetet med att ta fram den maritima strategin. Den 5 september 2013 hölls den första workshopen med deltagare inom havs- och kustanknutna näringar. Sedan dess har flera möten med hundratals deltagare hållits. Syftet har varit att informera om regeringens arbete men också att inhämta kunskap och förslag som stöd i arbetet med den maritima strategin. en som redovisas i denna broschyr är formulerade dels av deltagare vid två möten i Stockholm den 5 september 2013 och 19 februari 2014, dels från sju regionala mötet runt om i landet 2014. De regionala mötena hölls i Göteborg och Uddevalla den 22 april, Västerås den 29 april, Umeå den 7 maj, Malmö den 15 maj och i Simrishamn och Ronneby den 16 maj. Dessutom omfattar denna sammanställning inspel som har kommit till regeringskansliet via myndighetsnätverk och e-post med mera. en har sorterats under några övergripande rubriker. Rubrikerna är preliminära. Effektiv planering. Funktionella regelverk. Enkla tillståndsprocesser. God kunskap om havet. Rätt forskning och kompetens för näringarna. Dessutom finns en rubrik för kommentarer om arbetet med maritim strategi. 3
Effektiv planering Havsplanering bör, även om den görs utifrån en ekosystemsansats ta in näringslivsfrågor för att få acceptans. Det är avgörande för att göra avvägningar om förutbestämda områden för etablering av t.ex. vindkraft. Man måste ta beslut om en enhetlig modell för hur vattenbruk påverkar miljön. Brist på statistik och annat beslutsunderlag kring maritim turism. VA-frågan ofta en trång sektor. Men en viktig fråga att lösa för utvecklingen. Tillgängligheten till skärgårdsöar i norra Stockholms skärgård är ofta lågt prioriterad. Vilken infrastruktur behövs för vissa näringar? Kustsjöfart behöver hamnar. Turism i skärgården behöver kommunal service och båttrafik. Energi arbetar tillsammans med andra länder, vem ska bygga ut infrastrukturen Sverige är passiva (ligger på enskilda energibolag), i andra länder ser det ut på ett annat sätt. Kort framförhållning gällande tidtabeller svårt att sälja resor till utländska researrangörer. Ofta avsaknad av tvärförbindelser. Nordsydlinjen bör testas under längre period än ett år för att kunna göra en rättvis utvärdering. Behov av lättare tidtabeller, även på engelska. SL-kort för båtresor. (finns väl redan prisnivå?). Hastighetsbegränsningar i inre skärgården som försvårar för utvecklingen för lokaltrafik med båt (7 knop). Snedvriden konkurrens med subventionerade båttransporter genom Waxholmsbolaget. Fler miljöstationer i skärgården. Infrastrukturstrategi säkerställ att vattenvägen finns med i att utredning kring infrastrukturlösningar. Infrastrukturkalkyler som tar hänsyn till miljöeffekter vid anläggning av infrastruktur och att vattenvägen är gratis, men transportmedlet dyrt. Logistiksystem som anpassas till sjöfartens förutsättningar. BENCHMARK: Havsplanering (lär av goda exempel, t.ex. Stora Barriärrevet). Måste vara hållbart! Men hur får vi med utförarna? Alla inser inte vad det innebär att arbeta hållbart, då det år svårt för enskilda att ha koll på systemgränser. Få med vattenvägen även i vanlig planläggning. När nya bostadsområden anläggs vid vattnet, då har de garanterat en sopsorterings(?)anläggning. Denna kan ligga vid vattnet och soporna kan transporteras med eldrivna pråmar. Det ska vara med i grundtänket(?). Skapa förutsättningar för samverkan måste ske mellan lokala, regionala och nationella aktörer för att maritima strategier på olika nivåer ska få ökad genomslagskraft. Se över intresseområdena och samordna. Gör övergripande plan. Alla intressenter delaktiga, d.v.s. militär, trålfiskare, lokalbefolkning etc. Skapa förutsättningar för förenklad tillståndsgivning där områden för marin energi är anvisad i havsrelaterad översiktsplan för marina områden ( blå ÖP ). 4 En maritim strategi för Sverige
En maritim strategi för Sverige Tillgänglighet, infrastruktur till kustsamhällen. För att skapa förutsättningar för tillväxt. Turistisk översiktsplanering, TÖP = planering för besöksnäringens anspråk på mark och vatten och i relation till andra näringar. TÖP och integrerade kustzonsplaneringen är ett steg i rätt riktning men fortfarande är tillgång på etablerings- och utvecklingsmöjligheter i attraktiva lägen i kustområden ett hinder för utvecklingen. Regler för campingen begränsar kvalitetsutvecklingen och åretruntsäsong. Infrastrukturplanering måste tänka på öst-väst relationer och intermodalitet. Flytta hamnar och korta sjötransporter. Samsyn vid nyttjande av havet vind/ vågkraft planeras för säker sjötrafik. WWF:s affärsplan för havet: sätt ett pris på havsresurserna i samband med investeringar. Koppla till miljökvalitetsmålen Behöver ha en proaktiv hållbarhet. Miljön är ett samhällskonto och vi ska leva av räntan av samhällskontot, ska ej börja nagga av kontot i sig. Vill se återinvesteringar i Östersjön Först med en helhetsbild ser man potentialen fullt ut, liksom kopplingar till andra utvecklingsområden som t ex biobaserad ekonomi, materialutveckling, utmaningar inom livsmedelsområdet, energiomställning och hållbara transporter. I en helhetsbild kan man även knyta an till andra policymål, t ex nationella miljömålen för hav och kust, havsmiljödirektivet, nationella innovationsstrategin, nationella strategin för svenskt vattenbruk, handlingsplanen för sjöfart och nationella besöksnäringsstrategin. Mussel- och ostronodling som areell näring. Riv traditionella gränser och jobba gränsöverskridande. Var mer innovativ. Det saknas finansiella metoder och modeller för etablering av vattenbruk. Planeringsmodeller för hållbart vattenbruk i Bottenviken och Bottenhavet saknas. Stärk näringslivsperspektivet i svensk havsplanering. Risk idag att länsstyrelserna tar över och förtäcker maritima näringslivsmöjligheter. Brist på fysisk planering begränsar utvecklingsmöjligheter. Näringslivsintressen viktigt för acceptans, det löser samverkansfrågor. Större näringslivsfokus i havsplaneringen. Vill se även ett internationellt perspektiv se vad görs i grannländerna bl.a. med anledning av EU-direktivet. 5
Funktionella regelverk Miljödepartementets oförmåga att sätta sig in i problematiken och väljer att lita på tillverkningsindustrin utan att syna korten bara för att det gynnar egna syften. Finansdepartementets ovilja att stödja sjöfartens problemlösningar, blicka inte förbi utan inse potentialen i både arbetstillfällen och kompenserande skatteintäkter. Klaragöra reglerna kring olika riksintressen. Se över livsmedelslagstiftningen med tanke på nya maritima näringar och multiföretag. Fiskekvoter som inte är anpassade efter verkligheten. Etablering av havsbaserad vind (energiproduktion): underlätta tillstånd genom att se helheten, försvaret har vetorätt, inte motiverat idag. Ger en död hand över havet som resurs. Turism: Små fartyg i kommersiell kustoch skärgårdstrafik behöver ett eget lagrum med ett "funktionellt" regelverk och inte undantag och dispenser. Se det engelska systemet för Small Commercial Vessels. Godtycklighet i Transportstyrelsens certifieringssystem. Innanför territorialgränsen gäller liksom på land det kommunala vetot som infördes i miljöbalken sommaren 2009, kan inte överklagas, behöver inte motiveras och kommunen är inte på något sätt ålagd att svara på tillståndmyndighetens förfrågan om tillstyrkan av ett större vindkraftprojekt i territorialhavet. Se över möjligheterna att förenkla regelverket och dess tillämpning, samtidigt som man bör vara uppmärksam på motstående intressen för utveckling, t ex strandskydd. Ett aktuellt exempel på förslag till regelförenkling som måste följas upp gäller tillstånd och tillsyn av vattenbruksverksamhet. Det har utarbetats av Jordbruksverket och lämnats till Landsbygdsdepartementet. Regelverk motverkar vissa ekosystemtjänster, ex. fiskbestånd. Vi är dock på väg att förbättra det(?). Bygglovsregler för sjönära lägen! Brist på besöksboende i skärgården strandskydd försvårar exploatering. Regelverk som styr mot önskade mål/effekter och mot jobb och tillväxt. För att attrahera maritima näringar till Sverige. Utnyttja EU:s regelverk fullt ut. Regelverk för nya shippingmarknader, -bemanning, -fartområde, - tekniska regler för fartyg, - skattetekniska regler. Sjöfart: Skapa förutsättningar för godstransporter till sjöss (short sea shipping). Minska strandskydd. Inga svenska särregler. Riv upp gamla vattendomar som inte längre fungerar i samhället. Anpassa strandskyddsregler och regler för bygglov för att främja hållbar tillväxt inom turismen. Rätt investering på rätt plats och med rätt förutsättningar. Ge temporära bygglov som gäller så länge verksamheten bedrivs enligt ursprungligt beviljande. Detta skulle minska risken för privatisering och exploatering av attraktiva lägen. De allmänna råden för vattenbruk är inaktuella. Att rucka på strandskyddet är kontraproduktivt mot livskvalitet, miljö och 6 En maritim strategi för Sverige
En maritim strategi för Sverige begreppet turism när man stänger av stränder och bygger på det. Företagshinder på vatten, Sjöfartsverket/ Trafikverket. När det gäller våra maritima entreprenörer är det behörighetsregler, begränsningslinjer (var får jag köra?), säkerhetsregler och regler för redskap som måste ses över. Båda av praktiska skäl och konkurrensskäl. Tillåta odling av japanska ostron. Kort säsong hänger ofta ihop med båttrafiken. Gör en översyn av förutsättningar för en konkurrenskraftig och hållbar förädlingsindustri. Mer fokus på förädlingsledet som är arbetsintensivt i den gemensamma fiskepolitiken. Dyra försäkringar och krångliga regler för den som vill köra turtrafik inom-/ utomskärs. Produktionen av östersjömusslor måste få miljöersättning likvärdig jordbruket vad gäller fosforupptag. Hinderröjning och regelförenkling. Utgår från storskalig industri och är inte anpassat till småskalig tjänsteproduktion. Omodern tolkning. Fartområden! Traditionsfartyg tillämpas på små turistbåtar? Camping. Semesterlagen. När på året enligt länsstyrelsens tolkning? Kvalitet på stugor (max 25m 2 begränsar) bygglovsregler. Bemanningsregler bör samordnas inom EU. Tydligt regelverk för svensk fartygsstandard. Dagens regelverk är anpassat till storskalig produktion och inte till småskalig tjänsteproduktion som t.ex. turism. Anpassning av regler och av tolkning av dessa behövs. Schengenregler som försvårar för färjeturismen från tredje land (Ryssland). Momsreglerna för gästhamnar med både båtar och hus bilar, där bilarna betalar 12 procent och båtarna 25 procent. Möjliggör för en svensk kust/närsjöfart, - konkurrenskraftig mot utländska åkerier, - avlasta väg och järnväg, miljösäkert och miljöeffektivt. Lastbilstrafik med utländska förare som är svår att konkurrera med för kustnära sjöfart. Den fria prissättningen för taxinäringen som skapar en dålig Sverigebild med konflikter för färje- och kryssningsresenärer. Ren kust Havs- och Vattenmyndigheten. Stora problem med ilandflytande skräp i olika former. Behov av långsiktig lösning och organisationsmodell. Alternativa användningssätt för statliga pengar i t.ex. Gotlandstrafiken. Behövs resurser för att ursprungsmärka svensk röding arctic superieur. Söka samhällstillstånd istället för miljö, bygg etc. tillstånd. Ska man söka tillståndet hos miljöenheten? Det är angeläget att om man tar fram förslag till lagändringar för att förenkla och förkorta tillståndstider dessa förslag är vattentäta mot sådana bakslag i slutet av ändringsprocessen. Skyddade områden. Öppna upp genom att specificera vad som är skydd och hur kan man gå till väga. Avgiftsystemet för inlandssjöfarten måste ses över och anpassas till verksamheten. 7
Enkla tillståndsprocesser Det maritima perspektivet bör introduceras hos alla berörda myndigheter, även sådana som inte primärt är maritima. Börja t ex med havsplaneringen (på remiss) samt hos Jordbruksverket (pågående arbete) med en handlingsplan för att följa upp strategin för svenskt vattenbruk. Fortsätt med instruktioner i regleringsbrev till berörda myndigheter. Myndigheter, för många, långsam och krånglig tillståndsprocess för vattenbruk, en process som också är godtycklig. Inga tydliga direktiv till myndigheter eller länsstyrelser. Transportstyrelsens ovilja att utveckla regelverken; - protektionism för de egna jobb, - okunskap, - ser inte sjöfartens överlevnad som en del av sitt åtagande. Se över länsstyrelsens definitioner av turism och dess effekter på t.ex. camping i strandskyddade områden. Tolkning och tillämpning utifrån gamla semesterlagen försvårar åretruntverksamhet. Turism är näringsverksamhet, inte rekreation. Tillståndsprocessen, hela vägen till kommunnivå. Vad, hur mycket får släppas ut, inte hur? Maritimt=dyrt! även v.g. tillståndsprocess. Sälen in i rovdjurspolitiken. One Stop Shop för tillståndsansökningar. Myndigheters attityd mot kunder (rederier) vid nya utmaningar, - t.ex. vid ny fartygstyp, nybyggnation, inflaggning. Myndighets- och departementssamordning behövs. Också ökad kunskap, styra mot jobb och tillväxt. Oförmågan att inse att det är billigare att utveckla befintlig industri än att uppfinna ny. Riksdag och regering vill utveckla vattenbruket men överlag är länsstyrelserna negativt inställda till utveckling av den näringen. Det ger segdragna tillståndsprocesser och skrämmer bort företagen. Likvärdig bedömning av vattenbruk i hela Östersjöregionen (skulle?) gynna utvecklingen. Samordning mellan myndigheter = näringsfrämjande. Jämför med t.ex. DUKAT (Direkt Utan Krångel Alla Tillstånd). Skapa stark och tydlig myndighet inom Sjöfartsverket med ansvar för fritidsbåtssektorn som också inkluderar mindre fartyg och båtar som nyttjas för näringsverksamhet. Det råder idag en stor otydlighet om vilka myndigheter som har hand om dessa frågor. Sektorn i sin helhet får alldeles för lite utrymme i förhållande till den traditionella handelssjöfarten och till sektorns betydelse på ekonomi, sysselsättning och folkhälsa. Svårt att få mindre båtentreprenörer att våga ta ekonomiska risker. Konkurrensneutralitet. Mot andra trafikslag, -mot andra nationer. Investeringar/likabehandling. Boverket/ länsstyrelserna/kommunerna. Synliggöra besöksnäringens behov av mark och vatten mer. Proaktivt agerande krävs. Livsmedel: Underlätta diversifiering av förädlingsindustrin genom att stödja kustfisket, och lokal småskalig förädling, Underlätta för utveckling av hållbart marint vattenbruk såsom musselodling genom tillståndsgivning som väger in nyttan av hållbar maritim utveckling. Tillstånden för fiskodling måste vara ett incitament för teknikutveckling och inte baseras på foderförbrukning. Regler för etablering av vattenbruk. Traditionellt mycket negativ hållning från länsstyrelsen. Det behövs en förändring i kulturen hos myndigheterna. 8 En maritim strategi för Sverige
En maritim strategi för Sverige God kunskap om havet Satsa på en långsiktigt planerad kunskapsuppbyggnad om våra havsområden. Förslag finns i betänkandet Kunskap på djupet (SOU2011:56). Berörda universitet och andra forskningsinstitutioner bör kunna ta fram underlag som kan ligga till grund för samverkan med myndigheter med ansvar för det marina/maritima området. Kunskap och kartläggning begränsas i dag av icke relevanta regelverk = försvarets sekretess. Samordnad sjömätning inom staten (=genomför utredningsförslag), se SOU. Grunda havsvikar mycket dåligt kartlagt. SGU och SJV mätningar kan komplettera varandra. Öppna upp kunskap på/om djupet avveckla militärt skydd. (se SOU). Sekretessregler för landskapsinfrastruktur till havs upphävs. Generella undersökningar och tillgängligt underlag för var det är lämpligt med vattenbruk, skulle spara mycket tid och energi för myndigheterna och näringen. Tydligare marknadsföra Sverige som turistmål. Många besöker idag flera områden på sina veckoresor. Mål maximera samhällsnyttan miljö, socialt och ekonomi. Vi måste veta hur aktiviteter påverkar varandra dumt när en näring saboterar för en annan Så vad saknar vi för en bra maritim plan? Vilka är de prioriterade näringarna? Hur påverkar de enligt samhällsnyttan var och en av de andra näringarna? Samverka med t.ex. havsplanering och havsmiljödirektiv. Kryssningstrafik som ekoturism dialog med näringen om frivilliga ö.k. miljö. Olika uppfattningar om ekosystemets bärkraftighet. Minimera negativ påverkan för total livskvalitet (humanitära lösningar). Plaståtervinning Energi, Teknik, Miljö och Jobbmöjligheter. Ren kust överlevnadsfråga för alla. Jobb, tillväxt och livskvalitet. Miljön ligger till grund för både turism, livsmedel och livskvalitet. Godtyckliga gamla argument för skyddsområden stoppar utveckling. Kunskapssamordning kartläggning, - områdesplanering. För att påskynda och förstå rätt. Så slipper vi fatta beslut om det vi inte ser under ytan. Tydligare statistik, energianvändning per transporterade varor t.ex. Produktionskapaciteten av östersjömusslor måste kartläggas i södra Östersjön. Miljöproblem som hotar dessa (värden?) är överlag globala. Löser man dessa problem kan dessa näringar öka samt att lösningarna i sig i många fall kan exponeras. Havsbaserad vindkraft i hela Östersjön skapar lokala jobb i kustkommuner och skapar tillväxt. Möjligheter för fisketurism och traditionellt fiske. 9
Rätt forskning och kompetens för näringarna Utse test/pilotområden där hela området sökt tillstånd och den enskilda sakägaren gör en väldigt förenklad med restriktioner för hans/hennes specifika verksamhet. Brist på veterinärer med kunskaper om vattenbruk. Från miljötekniklösningar till tvärvetenskapliga innovationer. Obalans mellan trafikslagen gällande forskningsanslag, behöver synliggöras och struktureras. Traditionella forskningsfinansiärer har ej insett att det även finns maritima delartex fordonsforskning- det är viktigt med motorer för fartyg också, inte bara fordon på land. Generellt stor okunskap om vattenbruk. Använda Horison 2020 för att växla upp arbetet, kostar mycket att växla upp en teknik- viktigt ta stöd i EU. Varvsindustrin saknar kompetens som vill jobba på golvet. Skapa kunskapskluster där kunskapen samordnas och vägs så att vi får beslut som inte bara väger in naturintressen. Sjöfartsutbildning, vid vidare studier (uppgradera behörigheter för sjömän), - Finns inget bra system. Öka den svenskflaggade handelsflottan bibehållen och höjd nationell sjöfartskompetens. Hur hittar vi personer som vill jobba med maritima saker? Hur gör vi det tillräckligt intressant? Utbildningen inom naturvetenskap är splittrad samla oceanografi. Se över möjligheterna att samordna och förenkla finansiering av åtgärder från tillämpad forskning till konkreta åtgärder i verksamheter. Utgå från en helhetsyn på vad vi vill göra, och titta specifikt på områden som vattenbruk, marin miljöteknik, havsbaserad förnybar energi, hållbar sjöfart, maritim turism, kustfiske och marina livsmedel. Utbildning och forskning: Stöd till forskning och utveckling vid Bohusläns unika marina forskningsstationer (Sven Lovén Center, GU) är en förutsättning för maritim innovation (blue growth). Bygg upp en kompetens kring havsförvaltning genom forskning och tillämpning, jfr den nya professuren i havsförvaltningsrätt på Handels på Göteborgs universitet. Mer forskning och innovation i kustnära företagen. Värna och utveckla maritim kompetens. Stort behov av medel för fortsatt forskning. Mer pengar till forskning och utveckling och forskning/utveckling kring intermodalitet. Enkla, funktionsbaserade och öppna för innovation, för fullskaleprojekt. Öka FoI anslag för sjöfart för en utveckling av den operativa sjöfarten (transport) miljö, -energi, SEKA och NEKA, specialkompetenser. FOI för nya bränslen och distribution av dessa DME, svartlut, metanol LNG Anslag? Testbäddar för marin energi och vattenbruk: Skapa möjligheter för nya testbäddar där man kan dra nytta av samlad kompetens inom bolag samt 10 En maritim strategi för Sverige
En maritim strategi för Sverige forskningsinfrastruktur som Sven Lovén Center, Göteborgs universitet (GU) Stöd utveckling av hållbart marint vattenbruk genom att satsa på havs- och landbaserade testbäddar för innovativa system för fiskodling, skaldjursodling samt makroalger (tång) inkluderat infrastruktur för framtagning av yngel (kläckeri) Marinarkeologisk forskning förtydliga ansvaret. Se till att Sverige får tillgång till investeringsstöd från EU så att t.ex. gamla fiske- och industrihamnar kan anpassas till dagens båtliv. Hur upprätthålla kustfisket som bransch, det är inte intressant för unga. Var är forskningen? För att stödja utveckling inom företag behövs forskning inom alla områden! Om arbetet med maritim strategi Se till att den maritima strategin blir styrande för de statliga myndigheterna. Inkludera klustrets alla delar, inklusive offentlig sektor i strategin, Vi växer mer och mer ihop. Vikten av en tydlig vision och målbild, Sveriges nisch var vi är bäst. Attrahera landindustrin till den maritima arenan genom innovation och information ta tillvara på landindustrins kompetens. Stockholm Resilience Centre: Ocean health index? Det behövs ett övergripande syfte och målsättning med en nationell maritim strategi. Enskilda förslag på åtgärder är viktiga för konkretisering men det maritima området som helhet måste tydliggöras. Annars blir åtgärdsförslagen mest en önskelista som inte motiveras. Lyft upp till nordisk/baltisk nivå: Gör gemensam övergripande strategi (om möjlig) plan. Titta gärna på den helt nya rapporten från Boston Consulting Group A business case for the Baltic Sea. Är övertygad om att den kommer att inspirera. Belys industrins/företagens roll för livskvaliteten i kustnära områden. En strategi som är långsiktig och som håller över val och över partigränser. Ge långsiktiga spelregler. Samtliga åtgärder ska syfta till att minska byråkrati: Tillse att riktiga arbetstillfällen kreeras! Strukturera enligt EU-kommissionens nuvarande struktur för Blue Growth. Det innebär att forskning, näringsliv och offentlig sektor måste samverka. Vidare måste hållbarhetsperspektivet lyftas in tydligt. Sverige har mängder av teknikföretag som satsar maritimt, t.ex. SKF och ABB. Få med även dessa. Öppna upp för det nya som vi inte vet vad det är i strategin. Tydlig svensk definition av det maritima klustret enligt EU:s och klustrets definition, som regeringen ska kommunicera. Känns som mycket här och nu, inte framtiden, klimatutvecklingen och klimatanpassning saknas. Politiker ska tänka i ett stort perspektiv. V. Götalandsregionen kan bidra med mötesplatser. 11
Läs mer på: regeringen.se/maritimstrategi