De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och



Relevanta dokument
idéskiss Trafik och parkering

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

P LANBESKRIVNING. fastigheten Pelikanen 25 1(11) tillhörande detaljplan för. inom Gamla staden i Norrköping

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. -Från tanke till handling-, Ramprogram,

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram

MKB - Ny detaljplan Ankdammsrondellen

Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD

15. Vallentuna/Lindholmen

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM (16)

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län

Södertull 20:5 mfl, kvarteret Bilan

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

Den gröna småstaden. Antagit av kommunfullmäktige

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik TU , Dnr 1380/11

Välsviken. PM Välsviken trafikutredning

Lägesuppdatering 2015

Trafikutredning Kyrkerud- Strand

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

TRAFIKFRÅGOR. Logistikcentrum i Norra Hamnen Gatunät och industrispår

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

Detaljplan för Gräsvallen 5 inom Gräsvallen 5, Karlstads kommun, Värmlands län

November 2015 Lommabanan

Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Upprättad av: Elin Delvéus

är öppen för på- och avstigning.

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne

Almöstrand och Tjörns entré, Tjörns kommun

Etapp 1. Etapp 2. Stationsskärm 1,5 m över omgivande mark.

Detaljplan för del av kvarteret Skeppsholmsviken m m på Djurgården. Remiss. Markanvisning för museum m m till AB Gröna Lund.

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

Detaljplan för Svaneholm 2:2 m fl i Skurup, Skurups kommun

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

Detaljplan för del av fastigheten Gräddö 7:2 i Rådmansö församling enligt PBL Dnr Ks

Plug Inn. - Underlag från Nyréns till Fas 2

Begäran om planbesked för fastigheten Sicklaön 82:1, Uddvägen 11.

Detaljplan för fastigheten Påarp 8:115 m. Fl. (Solsidan) i Torekov, Båstad kommun

Utvecklingsprogram för Brunna industriområde

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Vision Karlskrona C - Landbrogatan - Ronnebygatan - som en del i ett övergripande stråk Pantarholmen - Karlskrona C - Centrum

PROGRAM till detaljplan för VATTMYRAVALLEN, fastigheten Jakobsberg 2:1105 och del av fastigheten Jakobsberg 11:5

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Kvantumvallen, Del av fastigheten Vägskälet 17 m.fl. Katrineholms kommun. Dnr. Plan

Behovsbedömning. Bilaga 1. Samrådshandling. PROGRAM till detaljplan för kvarteret JÄRNSKOG Tidaholms centralort, Tidaholms kommun Västra Götalands län

tyresö konwm Planuppdrag för bostäder vid Granängstorget, Granängsringen i Bollmora Förslag till beslut START-PM Tyresö kommun (9)

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan

PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Livsmedelsbutik i Lindalen

Detaljplan för VERKSTADEN 18 m.fl. fastigheter Nytt färjetrafikområde vid Månskensviken, Södra hamnområdet Centralorten, Oskarshamns Kommun

Rävåsskolan GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

Yttrande över förslag till Program för Sahlgrenska och Medicinareberget Diarienummer SBK: BN0361/12

Nyexploateringen drivs som ett samverkansprojekt där både kommunen, Arvidsjaurhem och privata fastighetsägare berörs.

3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter

Plan- och genomförandebeskrivning Antagen av kommunfullmäktige i Osby Laga kraft Detaljplan för del av Barnvagnen 1

datum Detaljplan för fastigheten ZEBRAN 6 i Innerstaden i Malmö

Svar på skrivelse från (MP) om Slussenterminalen

Del av Östra Eklanda. Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl. Mölndals stad Västra Götalands län. Bostäder PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING

Framtidens gatunät i centrala Gustavsberg en sammanställning och bedömning av genomförda trafikutredningar

1 Befintliga förhållanden

Väg 1710 och berörda korsningar mellan Barkåkra och Pomona

FRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE

Naturstensbeklädnad. lutning 10:1 Betongyta formsatt med smala brädor. Rundad mittpelare. Barriärelement

Lärarhandledning LOKORS GÅTA. en film om järnväg och säkerhet

Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan tillhörande

E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling

4.8 ETAPPUTBYGGNAD Regionbussterminal. Oberoende av vilket alternativ och vilken bangårdslösning

Framtida trafikflöden kring kv Plåten, Sundbyberg

Västlänken - Haga C. Ideskrift om Västlänkens uppgångar vid Haga Central En stadsmässig förtätning ger bättre parker och boendemiljöer.

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna

PM reviderat Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten

slag, version 1.1, 2002, s. 6) Dagens Göteborgsregion kan i sin helhet liknas vid dessa två mönster. En

Detaljplan för kv. Krankroken 6 m.fl., Erikslund, Västerås

I funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats:

Järnvägsbygge är också samhällsbygge!

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100

Samrådshandling Dnr Btn 2011/ :M. Detaljplan för Småhus vid Hyacintvägen

Åtgärdsstrategier. Jämförelsealternativet (JA) Utvecklingsalternativet (UA)

Planuppdrag för Sjukhuset 9 och 10 m.fl.

Hyltegärde 2:2 Bouleklubben

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors.

Västsvenska paketet och kollektivtrafiken

PLANBESKRIVNING LAGAKRAFT

TIDNINGSHUSET - EN MÖTESPLATS I EXPANSIVA MARIEBERG

RAPPORT. Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STOCKHOLM TRAFIKPLANERING UPPDRAGSNUMMER

Godsstråket genom Skåne - för både persontrafik och godstrafik

FÖRENKLAD ÅTGÄRDSVALSSTUDIE VÄG 40 GENOM LANDVETTER

Transkript:

04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é

0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é A 4. 1 Ö v e r g r i p a n d e r i k t n i n g a r Med en bakgrund av hur området ser ut idag, olika förutsättningar, övergripande planer och pågående projekt samt ovan beskrivna riktlinjer, följer här några grundläggande idéer för hur området kan planeras. Dessa är uppdelade på trafik, kollektivtrafik & spårväg, parkering, miljö och bebyggelse. 1 T r a f i k För att det ska vara möjligt att utveckla en tätare och mer blandad bebyggelse samt förbättra miljöerna i dalgången, bör E6/E20 förbättras och byggas ut till sex körfält för att kunna vara det uppsamlande trafikstråket genom dalgången. En utbyggnad av vägen och trafikplatserna är enligt Vägverkets förstudie om inte annat väsentlig för att klara av den allt mer ökande trafiken både på E6/E20 samt anslutande vägar. Samtidigt som läget i Mölndalsåns dalgång är attraktivt för nya etableringar med det goda läget nära Göteborgs centrum ställer det större krav på ett väl fungerande och miljöanpassat transportsystem. Med en utbyggnad kommer framkomligheten att öka och trafiken att flyta på bättre. En utbyggnad innebär även att man kommer ett steg närmare Nollvisionen, dvs. att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Med en förbättrad framkomlighet erhåller man en jämnare trafikrytm och förhoppningsvis längre tidsluckor. Störst förbättring kan dock troligast ske med ombyggnad av trafikplatserna (B, C, D), som idag är de platser där det sker flest olyckor. Även ur miljösynpunkt är en ombyggnad viktig (vid samtliga trafikplatser), då det ger en möjlighet att förbättra vägmiljön med ökad orienterbarhet, färgsättning, plantering och belysning. Enligt de simuleringar som gjorts visas dessutom att en minskad köbildning och ett bättre flyt i trafiken kan leda till att halterna av kvävedioxid sjunker 10-20%. Enligt Banverket har järnvägssystemet i regionen stora kapacitetsproblem och Västkustbana behöver en kapacitetsökning till fyra spår. Järnvägen är viktig framför allt för fjärr- och godstrafik mellan Göteborg och Malmö, men på senare tid även för regional- och pendeltågstrafiken som ökat från år till år. För att klara av en fortsatt expansion måste Västkustbanan därför byggs ut till totalt fyra spår. I Västra Götalandsregionens, Göteborgsregionens (GR) och Västtrafiks mera långsiktiga mål finns även en kraftig utveckling av järnvägstrafiken i hela regionen. Med Västlänken som blandat annat innebär en tågtunnel under Göteborg, kan en station bli aktuell i Almedal. Detta kan med fördel för området även bli ytterligare hållplatser för pendeltågen. B 2 C D E Då både E6/E20 och Västkustbanan byggs ut, uppstår en bredare och hårdare trafikerad transportkorridor som ökar den redan idag stora barriäreffekten. En viktig målsättning bör därför vara att både fysiskt och visuellt överbrygga kommunikationslederna och förbättra kontakten mellan öst och väst. Befintliga tvärförbindelser med trafikmot bör därför förstärkas och förtydligas för 50

0 4 att göra området och Mölndal mer tillgängligt. Enligt Vägverkets förstudie bör även fler länkar (1, 2) byggas för att uppnå en tillfredsställande tillgänglighet till E6/E20 och mellan öst och väst. Både bil- och tågtrafiken, ger idag upphov till buller som för vissa bostadsområden i dalgången överstiger rekommenderade riktvärden. Enligt Vägverket, leder vägtrafikökningen under den närmaste tioårsperioden endast till en marginell ökning av bullernivån, men att en ökning av antalet tåg däremot leder till stora försämringar av bullersituationen. Maxvärdet förändras inte, men antalet störningstillfällen ökar (Sammanfattning av förstudie, 2001, s. 11). För att kunna bygga ut dalgången och med en ökad blandning av bostäder måste bullerdämpande åtgärder göras längs med järnvägens västra sida, men även på vissa bitar längs den östra sidan av E6/E20, bland annat vid centrala Mölndal, Lackarebäck och Kallebäck. Med förändringarna på E6/E20 kan Göteborg/Mölndalsvägen avlastas och utformas som en stadsallé. Miljöerna kring vägen kan förbättras med trädplanteringar och belysning, och de större korsningarna (vid B, C, D - Göteborg/ Mölndalsvägen) kan ersättas av rondeller, vilket kan ge en jämnare trafikrytm och trevligare trafikmiljö. Inne i själva området måste man sedan bryta upp dagens stora kvarter och efterhand dra in mindre lokalgator i området. Gång och cykelbanan förbättras längs hela Göteborg/Mölndalsvägen och görs helt sammanhängande från Mölndals centrum till Korsvägen. På längre sikt kan den även kompletteras med tvärförbindelser vid de viktigaste länkarna för att bättre knyta samman dalgångens båda sidor. Då området efterhand förtätas och Mölndal expanderar bör man fortsätta att bygga ut och förbättra tvärförbindelser från Mölndal mot Västra Frölunda och på längre sikt även med Rv 40 mot Råda och Mölnlycke (svart). Enligt vägverket bör det finnas en länk mellan Rv 40 och E6/E20 ungefär i höjd med Lackarebäck i området. En framtida koppling kan även göras mot Sävedalen och Partille. 51

0 4 K o l l e k t i v t r a f i k & s p å r v ä g I takt med att området men även Mölndal förtätas och utvecklas mot en blandad stadsmiljö ökar behovet och kravet på en god kollektivtrafik genom dalgången. För att dessutom på längre sikt klara framkomligheten på dagens vägar krävs ett ökat kollektivtrafikåkande. Idag betjänar trafiken framför allt pendlingen och resorna mellan Mölndals centrum och Göteborg men kommer efter hand att även få stor betydelse för resor in i själva området. Spårvägen från Mölndal till Göteborg som idag trafikeras av linje 4, bör behålla en fortsatt hög framkomlighet och dagens stationer mellan Broplatsen och Korsvägen förtydligas och ges en god tillgänglighet samt kompletteras med service och centrumfunktioner. Kapaciteten för resor från Mölndal direkt till Göteborg centrum blir samtidigt betydligt högre när pendeltågen stannar vid Broplatsen. P a r k e r i n g Idag innehåller området många och stora parkeringsplatser, för att kunna täcka upp behovet av de stora verksamhets- och handelsanläggningarna som i första hand nås via bilen. Dessa kan efterhand delas upp och ersättas av mindre och närliggande anläggningar, allt eftersom området förtätas och nuvarande större verksamhetsanläggningar ersätts. Efterfrågan på platser kan troligtvis komma att minskas, då viss parkering framöver kan ske direkt på gatan, området lättare kan nås utan bilen samt att markanvändningen går mot att vara mer blandad och innehålla mindre enheter. Större anläggningar än 200-300 platser blir mindre överblickbara samt mindre kostnadseffektiva och svårare att anpassa i stadsbilden. Gångavstånden till anläggningarna ska dessutom vara korta och inte längre än 200-250 meter. D e n ö v e r g r i - p a n d e p r i n c i - p e n f ö r p a r - k e r i n g e n b ö r v a r a a t t b i l - p l a t s b e h o v e t s k a l l l ö s a s i n o m d e n e n - s k i l d a f a s t - i g h e t e n e l l e r k v a r t e r e t. S t a t i o n e r o c h h å l l - p l a t s e r b ö r f ö r s t ä r k a s o c h f ö r b ä t t - r a s s a m t g e s e n g o d t i l l - g ä n g l i g h e t 52

M i l j ö De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och parkeringsplatser tar upp större delen av dalgången utan någon större anpassning till landskapet eller kopplingen mot omgivande naturområden. För att en bättre miljö ska kunna återskapas och ge området de kvaliteter som krävs för att kunna erbjuda en representativ företagsmiljö och efter hand en attraktiv stadsmiljö med boende, måste de gröna, öppna och offentliga rummen ges en större betydelse framöver. De befintliga öppna och gröna rummen bör förstärkas, utvecklas och kompletteras. En koppling mot Mölndalsån bör eftersträvas för att därmed forma sammanhängande rum av grönska. Åns kanter sparas ut och öppnas upp för att förbättra åmiljön och öka tillgängligheten från Göteborg/Mölndalsvägen och omgivande bebyggelse. Landskapsrummen stärks och förtydligas genom att man på sikt sparar ut mark för att knyta ihop grönytorna mot omgivande gröna fingrar. Lackarebäcksfjället i öster kopplas ihop med Salfjället i väster (B). I norra delen kan motsvarande koppling göras mellan Skår i öster och mot Johanneberg och Krokslätt i väster (A) genom att förstärka de gröna och öppna ytorna kring Almedal och Kallebäcksmotet. Kopplingarna ska förstärka landskapet och tydligare forma dalgången till en serie rum från norr till söder. Detta bör även förstärkas med olika typer av vegetation, täthet och placering i de olika delarna och utmed kommunikationsstråken och som därmed skapar sekvenser av rumsupplevelser och utblickar. Både längs E6/E20, Västkustbanan och Göteborg/ Mölndalsvägen bör vegetationen på så sätt användas för att förstärka gaturummet och skapa en bättre miljö. Offentliga miljöer som parker, mindre gator och torg bör vara en del av det sammanhängande gröna rummet som integreras i bebyggelsen. A B 0 4 53

0 4 B e b y g g e l s e Dalgången är idag på många håll osammanhängande och ostrukturerad och har en varierad bebyggelse. De stora verksamhet- och handelsanläggningarna tar upp stora markområden och gör det på kort sikt svårt att skapa en småskaligare struktur med en blandad markanvändning. Men då man efter hand kan bryta upp dagens stora kvarter och dra in mindre lokalgator i området kan det förslagsvis ske enligt följande riktningar: Området bör på grund av sitt läge och dess olika förutsättningar att även i fortsättningen vara ett verksamhetsområde. Verksamheten bör däremot utvecklas mer mot en lättare verksamhet inom bland annat informationsteknologi och service. Dagens byggnader kan renoveras, byggas om, kompletteras eller på vissa håll flyttas eller rivas. I första hand bör verksamheter lokaliseras längs med kommunikationstråket E6/E20 och Västkustbanan, för att fungera som buller skydd mot omgivande områden och bostäder. Med en mer sammanhållen bebyggelse och fasadutformning kan de stärka områdets roll utåt och samtidigt dra nytta av annonsläget mot förbipasserande. I resten av dalgången bör verksamheten behållas och utvecklas där den idag är som mest utbyggd och modern. Detta kan troligtvis vara vid Lackarebäck i söder, Kallebäck i den mellersta delen samt strax norr om Almedal i den norra delen. Längs med Göteborg/Mölndalsvägen bör bebyggelsen kompletteras och göras tätare för att förstärka gaturummet. Fler bostäder byggs men blandas inom varje kvarter samtidigt upp med handel, lättare verksamheter och kontor. På samma sätt förtätas området vid och omkring de ursprungliga bebyggelseförtätningarna Almedal och Krokslätt där större delen av den äldre bebyggelsen finns. De tvärgående vägförbindelserna är interaktionszoner som med planerade trafikförbättringar kan stärka bebyggelseförtätningarna och skapa en potential att utveckla lokala centrum. Mölndals centrum och Korsvägen har idag redan en hög blandning som bör vidareutvecklas och förtätas. Bebyggelsen bör utformas och placeras med stor hänsyn till landskapet och äldre bevarandevärd bebyggelse. På samma sätt som de gröna ytorna och vegetationen, bör den förstärka landskapsrummen och formerna, följa Mölndalsån samt definiera dalgångens höjdkurvor. Karaktären och byggnadshöjden bör varieras mellan områdets olika delar och därmed ha till syfte att förstärka förtätningarna vid Korsvägen, Almedal, Krokslätt och de centrala delarna av Mölndal. 54