Regeringsuppdrag 2009 (Utländska trädarter) Bland annat: Översyn av lagstiftningen Utvärdera gränsen för användning av contortatall Se över möjligheterna att utvidga contortaområdet törskateproblemen anges Föreslå författningsändringar Konsekvenser för kultur- & naturmiljövärden, rennäring & skogens sociala värden beaktas
Contortatallens utbredning i Canada Pinus contorta (Loud.) var. contorta Pinus contorta (Loud.) var. latifolia 1963 års proveniensprover Bildkälla: Sveriges skogsvårdsförbunds tidskrift nr 6, 1989
Historiska begränsningsregler i skogsvårdslagen - urval Storskalig introduktion från 1968 utan regler 1976 mandat för SVS att begränsa andelen årshyggen 1980 Sydgränsen + anmälningsplikt 1982 Uttalande om högsta årsareal: 35000 ha 1987 - Tillfällig höglägesgräns i N Sverige 1991 Totalförbud i området för Fjällnära skog 1993 Nuvarande höglägesgräns införs, uttalande om högsta årsareal: 14000 ha
Contortatallens utbredning i Sverige Översiktlig bild av koncentrationer i olika delar av landet Bildkälla: Riksskogstaxeringen, 2003-2007 Skogsmarksareal* och areal contortadominerad skog Område Ägargrupp Skogs Areal Andel marks contorta contorta areal* ) skog** ) skog län 1000 ha 1000 ha % Norrbotten Alla 3 601 100 2,8% Västerbotten Alla 3 112 100 3,2% Jämtland Alla 2 644 145 5,5% Västernorrland Alla 1 716 85 5,0% Gävleborg Alla 1 523 30 2,0% Dalarna Alla 1 861 20 1,1% Värmland Alla 1 320 19 1,4% Örebro Alla 585 1 0,2% N Norrland Alla 6 714 200 3,0% S Norrland Alla 5 883 260 4,4% Svealand Alla 5 177 40 0,8% Hela landet Alla 22 725 500 2,2% * ) Exkl. nationalparker och naturreservat skyddade mot skogsbruk ** ) Areal enligt Riksskogstaxeringen och Skogsstyrelsen (avrundad)
Contortaförbudsområdet i Norra Sverige Ovan gränsen för fjällnära skog (från 1991) I kärva lägen (från 1987/1993) Bildkälla: Skogsstyrelsen 2009
Altitud-/latitudbegränsningsregeln 1993 Föreskrift i SKSFS 1993:2 Förbudsområdet nedom fjällnäragränsen omfattar: - c:a 1,3 milj ha prod.skogsmark, varav - c:a 60 000 ha contortaskog
Contortaförbudsområdet i Norra Sverige I kärva lägen (från 1987/1993) och Rennäringens året-runt-marker Bildkälla: Skogsstyrelsen 2009
Möjligheter Kan vara ett bra sätt att öka skogsproduktionen prop. 2007/08:108 Hög produktion, 30-40 % högre än tall Hög överlevnad, + 5-15 % bättre än tall = > Företagsekonomiskt lönsamt Lägre viltbegärlighet & högre vilttålighet än tall Hög motståndskraft mot törskatesvamp
Risker olika faktorer som behandlas
Contortatallen Lagregler Begränsningsmotiv i 7 SvL Totalförbudet i Fjällnära skog Totalförbudet i S Sverige Totalförbudet < 1 km från Nationalpark och naturreservat Totalförbudet i kärva lägen Förbudet på marker med bättre ståndortsindex (> T24 / G24) Varningsflagg på finjordsrika jordar & t ex i kärva lägen Högsta årliga areal Begränsning per brukningsenhet Förslag - Urval Anmälningsplikten behålls Utökas Även naturvårds- och kulturmiljövårdssynpunkt (Nu: skogsvårdssynpunkt) Behålls Lag, tidigare i förordning Upphävs Gäller idag endast contortatall Utökas Alla Frä.Trsl. - inte bara contortatall Upphävs Upphävs Införs Delvis nygammal regel (Allm.råd) 9 SvF: Formuleringen om användning endast i undantagsfall motsvarar inte regeringens uttalande med försiktighet och i begränsad omfattning 15000 ha/år införs som allmänt råd Införs Nygammal regel
Contortatallen i Sverige Oklarheter & bedömningar Urval Begreppet invasiv art Regler om hänsyn till naturvård, kulturmiljövård och rennäring 7 Skogsodlingsmaterial 30 Hänsyn Natur- o kulturmiljö 31 Hänsyn Rennäringen Kunskapsläget Rennäringen Inte samsyn mellan Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket Placeringen i lagstiftningen kan ha betydelse för rätten till ersättning om användning inte tillåts. Dagens förbudsregler i 7 SvL (motiverade från skogsvårdssynpunkt ) medger inte rätt till ersättning Pågående markanvändning får inte försvåras Bör inte läggas i 7 - hänsynen till rennäringen bör i den aktuella tillämpningen anses vara privaträttslig fråga inte ett allmänt intresse Riskbedömningarna baseras på kort tids erfarenhet vetenskapliga modeller och bedömningar. I kärva lägen får man räkna med högre risk för påfrestningar. Regelverket hanterar enskilda objekt. Intensivare skötsel i stor skala kan ge långsiktigt negativa konsekvenser för t ex lavbete.
Skadeinventering i kärva lägen SLU 1987-91 110 slumpvis utvalda objekt Praktiskt anlagda contortabestånd Planterade 1974-1981 Bildkälla: SLU, Institutionen för skogsskötsel 1992.