SVEA HOVRÄTT Miljööverdomstolen Jordbruksdepartementet STOCKHOLM

Transkript

1 YTTRANDE Dnr 2007/567 SVEA HOVRÄTT Miljööverdomstolen Jordbruksdepartementet STOCKHOLM SLU:s förslag till ny svensk indelning av skogsrelaterade ägoslag (Dnr JO2007/2852/LB Miljööverdomstolen har i remissyttrande över Skogsutredningens slutbetänkande Mervärdesskog (SOU 2006:81) framhållit bl.a. att gränsdragningen mellan skogsmark och jordbruksmark bör klargöras eftersom den får stor betydelse vid rättstillämpningen i skilda frågor. Domstolen har också anfört att den lagtekniska utformningen av skogsmarksbegreppet bör övervägas ytterligare. Remissyttrandet fogas som bilaga till detta yttrande. Det nu remitterade förslaget innehåller varken något klargörande i berörda avseenden eller ett genomarbetat författningsförslag. Miljööverdomstolens tidigare remissynpunkter kvarstår alltså. Miljööverdomstolen vill dessutom fästa uppmärksamheten på att det i 3 kap. 7 fastighetsbildningslagen (1970:988) (FBL) finns regler om mark som är avsedd för skogsbruk och som huvudsakligen syftar till att skydda skogsnäringen. Om begreppet produktiv skogsmark införs i skogsvårdslagen kan t.ex. fråga uppkomma om sådan skogsmark på en lantbruksfastighet omfattas av bestämmelsen i FBL. Det vore ändamålsenligt att här uppnå en överensstämmelse med skogsvårdslagens begrepp. Miljööverdomstolen föreslår därför att frågan om en följdändring i FBL övervägs i den fortsatta beredningen av Skogsutredningens betänkande och SLU:s redovisning av sitt uppdrag. I handläggningen av detta ärende har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, hovrättsrådet Per-Anders Broqvist och fastighetsrådet Anders Dahlsjö, föredragande. Ulf Bjällås Anders Dahlsjö Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2290 Birger Jarls Torg Stockholm

2 SVEA HOVRÄTT Miljööverdomstolen YTTRANDE Stockholm Näringsdepartementet Stockholm Dnr 768/06 Mervärdesskog (SOU 2006:81) slutbetänkande från Skogsutredningen 2004 (N2004: 12) (N2006/6984/HUB) Skogsmarksbegreppet I 2 föreslås en ändrad definition av skogsmark. Begreppet skog, som tidigare inte definierats i lagtext, har fått en teknisk utformning som kräver fackmannakunskaper för att förstås. Författningskommentaren och betänkandet i övrigt ger t.ex. ingen förklaring på det till synes centrala begreppet kronslutenhet vilket i sig inte är nöjaktigt. Ett annat exempel är att det, den detaljerade lagtexten till trots, inte kan utläsas om mark på vilken det odlas energiskog eller julgranar är att hänföra till skogsmark eller jordbruksmark. Skogsstyrelsen föreslås att utforma föreskrifter som definierar de föreslagna begrepp som inte föreslås definieras i lagtexten (Avsnitt s. 114). Enligt Miljööverdomstolen visar de anförda exemplen på att det bör övervägas på nytt i vílken utsträckning definitioner skall ingå lagtext eller framgå i form av föreskrifter från skogsstyrelsen. I avsnitt 3.5 Ökad virkesproduktion framhåller utredningen som en viktig åtgärd beskogning av jordbruksmark som inte längre brukas och som därför per definition är skogsmark. Utredningen konstaterar att lagstiftningen är otydlig när det gäller frågan om vid vilken tidpunkt jordbruksmark anses övergå till skogsmark. I avsnitt Outnyttjad skogsmark refereras skilda synsätt i den frågan. Där framgår att Skogsstyrelsen har föreslagit att rättsläget bör klargöras. Enligt Miljööverdomstolen synes frågan vara av vikt för att åstadkomma den önskade beskogningen och instämmer i Skogsstyrelsens förslag. I sammanhanget vill Miljööverdomstolen fästa uppmärksamheten på att gränsdragningen mellan jordbruksmark och skogmark aktualiseras även i andra fall. Som exempel kan nämnas att Miljööverdomstolen i ett mål om dispens från biotopskyddsbestämmelser har prövat frågan om en stenmur omfattas av biotopskyddsbestämmelserna eller inte, främst med hänsyn till om marken den var belägen på var att anse som jordbruksmark eller som skogsmark. Rättsfallet (MÖD 2005:49) fogas som bilaga till detta yttrande.

3 2 Gränsdragningsfrågan aktualiseras även vid prövningen i ersättningsmål enligt 31 kap. miljöbalken där en förutsättning för att ersättning skall utgå är att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Det anförs i avsnitt s. 147 att förbud mot beskogning av åkermark inte innebär rätt till ersättning. Den frågan är såvitt är känt för Miljööverdomstolen inte prövad i högre instans. Det kan emellertid förutsättas vara av betydelse för bedömning av det angivna ersättningsrekvisitet om den mark som inte tillåts att beskogas är att hänföra till skogsmark eller jordbruksmark. För att även anknyta till vad som anförts inledningsvis om behovet av en tydlig och begriplig definition av skogsmarksbegreppet kan också anföras att det är av betydelse för prövning av ersättningsfrågan vid förbud mot energiskog eller julgransodling om marken efter anläggande av sådan skog eller odling är att hänföra till jordbruksmark eller skogsmark. Även tillämpningen av 3 kap. 4 och 12 kap. 8 miljöbalken ställer krav på ett förtydligande i gränsdragningsfrågan. Olika former för skydd av skog Vid avsättande av skogsmark till naturreservat eller biotopskyddsområden utgår enligt lagen ersättning först om skadorna för fastighetsägaren uppgår till viss storlek. Det krävs sålunda enligt lagtexten att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del för att ersättning skall utgå. Överskrids kvalifikationsgränsen skall en del av skadan avräknas och tålas av fastighetsägaren. När naturvårdsavtal används som medel för skydd av skogen utgår enligt betänkandet avsnitt viss ekonomisk ersättning för de begränsningar i brukandet som avtalet medför. Ersättningsfrågor vid naturvårdsavtal är liksom förfarandet i övrigt inte reglerad i lagtext. Miljööverdomstolen anser att det är angeläget från flera aspekter att fastighetsägare från ersättningssynpunkt behandlas lika. Utredningen har inte berört frågan. Det framhålls att naturvårdsavtal bör komma till användning i större utsträckning. Det kan därmed enligt Miljööverdomstolen finnas skäl att ersättningsfrågorna vid olika skydd av skogsmark övervägs i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Miljööverdomstolen har i övrigt inga synpunkter. I handläggningen av detta ärende har deltagit hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt, hovrättslagmannen Ulf Bjällås, hovrättsrådet Per- Anders Broqvist och fastighetsrådet Anders Dahlsjö, föredragande. Johan Hirschfeldt Anders Dahlsjö

4

5

6

7

8