Skillinge bibliotek (skolan), Hobyvägen 18, Måndagar, tisdagar kl. 10.00 13.00, Torsdagar kl. 15.00 19.00

www.simrishamn.se Datum: 2008-01-16 KUNGÖRELSE Dnr 2007/557 Planprogram till fördjupad översiktsplan för Skillinge, Simrishamns kommun, Skåne län, finns utställd för samråd under tiden 28 januari 28 april, 2008. Syftet med den fördjupade översiktsplanen är att den ska fungera som ett redskap för att kunna hantera förfrågningar om både bostadsbebyggelse och verksamheter på ett sådant sätt att områdets värden inte går förlorade. Samhällsbyggnadsnämnden beslöt 2007-12-18 255 att godkänna planprogram till den fördjupade översiktsplanen för samråd. Planen handläggs enligt plan- och bygglagens regler för normalt planförfarande. De fastighetsägare som tagit emot kungörelse skall informera berörda hyresgäster om så finnes. Utställningslokaler: Huvudbiblioteket i Simrishamn, Järnvägsgatan 2 Måndag - torsdag 10.30-19.00, fredag 10.30-17.00, lördag 11.00-14.00 Skillinge bibliotek (skolan), Hobyvägen 18, Måndagar, tisdagar kl. 10.00 13.00, Torsdagar kl. 15.00 19.00 Samhällsbyggnadsförvaltningen/Plan- och bygglovsavdelningen i Simrishamn, Storgatan 22 Måndag - fredag 9.00-15.00 Stadshuset, foajén, Stortorget Måndag - fredag 9.00-16.00 Den fördjupade översiktsplanen finns också tillgänglig på Simrishamns kommuns hemsida: www.simrishamn.se under Bygga & bo / Planer / Utställda planer. VGV. ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Björkegrenska gården, Storgatan 22 TELEFON: Exp 0414-81 92 77/78 FAX: 0414-120 65 E-POST: planbygglov@simrishamn.se

Forts. www.simrishamn.se 2 (2) Frågor beträffande planen kan ställas till: Expeditionen på samhällsbyggnadsförvaltningen/plan- och bygglovsavdelningen, 0414-81 92 77, 0414-81 92 78. Planarkitekt Henrik Olsson, 0414-81 92 74 Den som inte framfört sina synpunkter skriftligt senast under utställningstiden kan förlora rätten att överklaga antagandebeslutet. Synpunkter skall skriftligen vara Samhällsbyggnadsförvaltningen/Plan- och bygglovsavdelningen, Simrishamns kommun, 272 80 SIMRISHAMN tillhanda senast 2008-04-28. SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN

MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN 2 VARFÖR GÖRS EN FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKILLINGE? 3 PROGRAMMETS FUNKTION 3 INLEDNING 3 SYFTE 3 AVGRÄNSNING 4 BAKGRUND 5 SKILLINGE TÄTORT 5 SERVICE 5 FRITIDSBOENDE OCH TURISM 5 BEFOLKNINGSUTVECKLING OCH ÅLDERSFÖRDELNING 6 PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING 7 TIDIGARE PLANERING 7 PÅGÅENDE ARBETEN 7 TRAFIK 8 MARKÄGARE 9 RIKSINTRESSEN 10 RIKSINTRESSE FRILUFTSLIV 10 RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖN 10 RIKSINTRESSE FÖR KUSTZON 10 RIKSINTRESSE FÖR YRKESFISKET 10 LANDSKAPSBILDSSKYDD 10 DISKUSSIONSFÖRSLAG 11 FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA MARKANSPRÅK 11 SÖDER OM KVARNBYBÄCKEN 12 NORDVÄSTRA SKILLINGE 13 HAMNEN 14 NY INFART FRÅN NORR 15 REKREATIONSOMRÅDEN 15 VÄGAR & TRAFIK 15 NÄSTA SKEDE 16 FRÅGOR TILL INTRESSEGRUPPER/FÖRETAG/ALLMÄNHETEN 17 FRAMKOMLIGHET/TRYGGHET 17

2 KARTBILAGA: RIKSINTRESSEN 18 RIKSINTRESSE: KULTURMILJÖ 18 RIKSINTRESSE: FRILUFTSLIV 19 RIKSINTRESSE: FRILUFTSLIV (KUST) 20 RIKSINTRESSE: KUSTZON 21 RIKSINTRESSE: NATURVÅRD 22 RIKSINTRESSE: STRANDSKYDD 23 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Henrik Olsson, Planarkitekt Plan- och bygglovsavdelningen Per Carlsson, Ekolog Plan- och bygglovsavdelningen

3 Varför görs en fördjupad översiktsplan för Skillinge? Detta program för en ny fördjupad översiktsplan görs eftersom utvecklingen av Skillinge inte har skett enligt den gällande fördjupade översiktplanen. Planen behöver därför omarbetas i vissa hänseenden för att fungera som ett planeringsunderlag för kommunen. Denna fördjupade översiktsplan görs också för att vidare utreda hamnens utvecklingsmöjligheter. Den gällande fördjupade översiktsplanen är från 1990. Den fördjupade översiktsplanen är ett strategiskt dokument och används som underlag för detaljplanering. Till skillnad från detaljplanen så är den fördjupade översiktsplanen ej juridiskt bindande och har ofta en mer visionär funktion. Planprocessen. Planen befinner sig nu i programskedet. Programmets funktion Programmet föreslår olika markanvändningar. De synpunkter som inkommer på programmet kommer att ligga tillgrund för det fortsatta planarbetet. Programmet kan även användas som diskussionsunderlag för intressegrupper och föreningar. INLEDNING Syfte Den fördjupade översiktsplanen för Skillinge omfattar tätorten och närliggande mark enligt avgränsningen. Huvudsyftet med den fördjupade översiktsplanen är att: anvisa lämplig markanvändning i Skillinge ange bebyggelseområden som speciellt bör värnas redovisa hur riksintressena ska tillgodoses redovisa lämpliga kommunikationer inom och genom Skillinge

4 Planområdets gräns är markerad med en röd linje Avgränsning Planområdet omfattar hela Skillinge tätort och den detaljplanelagd mark som gränsar till tätorten. Utöver detta ingår den mark som ligger mellan tätorten och gränsen till den fördjupade översiktsplanen för Norrekås och Örnahusen. Planområdet är också utökat i nordost för att visa på kommunens intentioner med en ny tillfart till hamnområdet i Skillinge. Planområdesgränsen i nordväst följer plangränsen för stadsplan för Skillinge municipalsamhälle, antagen 1937.

5 BAKGRUND Skillinge tätort Skillinge ligger ca 10 km söder om Simrishamn. Samhället blev under 1600-talet ett regelrätt fiskeläge med fast befolkning och fisket var den dominerande näringen. Den äldsta bebyggelsen ligger nere vid hamnen och är oregelbundet placerad längst små gator, så kallade strädden. Det finns även äldre bebyggelse längst med vägarna genom Skillinge. Efter att stadsplanen för Skillinge antogs 1937 började samhället växa samman mellan de vägarna som idag heter Strandgatan, Hobyvägen, Kaptensgatan och Branteviksvägen, enligt den tidens planering lades bebyggelsen regelbundet längs med raka gator vilket man tydligt kan se om man ser på ett flygfoto över samhället. På senare år har samhället vuxit enligt den gamla stadsplanen, Skillinge har även växt söderut i enlighet med den fördjupade översiktsplanen för Skillingeområdet som antogs 1990. Service Livsmedelsbutik, restaurang, kiosk, café och bilservice finns i Skillinges centrala delar. Den kommunala servicen består av förskola, F-6 skola med ca 70 elever, brandvärn, bibliotek samt servicecentrum för äldre med pensionärslägenheter. Skillinge har apoteksombud och närmsta vårdcentral med distriktssköterska ligger ca 5,5 km väster om Skillinge i Borrby. I Borrby finns också närmaste bank. Sjukhus, apotek och systembolag finns ca 11 km norrut i Simrishamn. Fritidsboende och turism Samhällets präglas mycket av fritidsboende och turism, på grund av samhällets idylliska framtoning och vattennära läge så väljer många att besöka Skillinge på sin fritid. Framförallt under sommaren så är det många sommarboende och besökare i Skillinge, vilket gör att Skillinge har underlag för en relativt hög standard på sin service. Under vinterhalvåret har å andra sidan Skillinge färre antal boende, då många av husen i framför allt den gamla delen av Skillinge står tomma.

6 Befolkningsutveckling och åldersfördelning Invånarantalet har den senaste 15 åren haft en negativ utveckling och ligger idag på samma nivå som den var vid årsskiftet 1934-1935 (ca 850 invånare). Detta trots att bebyggelsen i Skillinge idag upptar en dubbelt så stor yta som den gjorde 1934. Det låga invånarantalet kan till viss del bero på att hushållen nuförtiden är mindre, men det beror troligen huvudsakligen på att 64 procent av enbostadshusen bebos av folkbokförda i kommunen. Befolkningsutveckling 1000 980 960 940 920 Antal invånare 900 880 860 840 820 800 780 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 År Åldersfördelningen i Skillinge är ojämn vilken stämmer överens med läget i Simrishamns kommun i stort. Det finns en övervägande del av personer i åldern 55+, medan det sker en utflyttning av personer i 20 årsåldern. Denna utflyttning kan bero på brist på arbetsplatser, bostäder för ungdomar, service, socialt umgänge i Skillinges närområde, samt att möjlighet till högre utbildning inte finns inom kommunen. Åldersfördelning 180 160 140 120 Antal personer 100 80 60 40 20 0 0-9 år 10-19 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-69 år 70-79 år 80-89 år 90- år

7 Pågående markanvändning Större delarna av Skillinge utgörs av bostadsbebyggelse, i huvudsak friliggande villor, endast en mindre del består av flerbostads- eller radhus. Inom området för bostadsbebyggelse, som är gulmarkerat, finns även service och ett antal företag. På flygfotot nedan är skolområdet rödmarkerat. Hamn- och industriområdet är blåmarkerat i den nordöstra delen av flygfotot. Den delen av idrottsområdet i söder som är detaljplanelagt är grönmarkerat. Tidigare planering Den kommuntäckande översiktsplanen för Simrishamns kommun, som antogs av kommunfullmäktige 2001-05-28, innehåller riktlinjer för planområdet. Enligt den kommuntäckande översiktsplanen är endast de markerade markområdena avsedda för bostadsbebyggelse. Den fördjupad översiktsplan för Skillingeområdet, antagen 1990, täcker hela Skillinge och området söder om Skillinge mot Örnahusen. Skillinge inryms till stor del i 37 detaljplaner, varav den äldsta är stadsplan för Skillinge municipalsamhälle från 1937. Stadsplanen täcker större delar av Skillinge och kan i jämförelse med modern planering ses som generös gällande planbestämmelser. Pågående arbeten En ny gång- och cykelväg är planerad att byggas mellan Skillinge och Brantevik. Gångoch cykelvägen kommer att gå längst med väg 1524 för att sedan svänga av mot Brantevik längst väg 1500.

8 För att förbättra säkerheten för cyklister längst med Strandgatan så planeras en ny gångoch cykelväg längst med vattnet utanför Strandvägen. Arbetet är planerat till år 2012-2015. Cykelvägen är planerad att fortsätta söderut längst med vattnet, hela vägen till Ystads kommun, arbetet är ej tidsmässigt fastställt. En fördjupad översiktsplan för Norrekås och Örnahusen med omnejd, håller på att tas fram. Den planen omfattar området söder om Skillinge som ingår i den gällande fördjupad översiktsplan för Skillingeområdet, antagen 1990. Utställningshandlingarna har varit på utställning och planärendet fortskrider. Ett program till detaljplan för Skillinge hamn har arbetats fram för att pröva handel och bostäder jämte industri- och varvsverksamhet. För att möjliggöra en ny infart till hamnområdet finns ett planmedgivande för fastigheterna Gislöv 25:8, Gislöv 32:6, del av Kvarnby 15:235 m.fl. Planmedgivandet infattar även utbyggnad av industriområdet vid hamnen. Det finns ett planmedgivande för fastighet Kvarnby 173:2 på industriområdet vid Skillingehamn. Planmedgivande är för ändrad användningen från industriändamål till bostadsändamål (uthyrningsstugor). Fastigheten kommer att tas upp i den nya detaljplanen för Skillingehamn. Sydväst om Skillinge tätort finns ett planmedgivande för bostäder på fastigheten Hoby 15:20. Trafik Nedan redogörs för trafiknätet i Skillinge. Delvis omarbetad version av Trafikanalys för Simrishamns kommun (2000), Tyréns AB. Bilnätet Den största vägen genom Skillinge är väg 1500. Norrut fortsätter den mot Simrishamn och söderut mot Ystad. Även Hobyvägen har karaktären av genomfart/infart. Gatunätet är relativt väl strukturerat och de flesta målpunkterna är koncentrerade kring Per Anders Torg, strax söder därom samt vid hamnen. Skolan ligger i samhällets nordvästra del och idrottsplatsen i dess södra. Till huvudvägnätet hör Strandgatan. Övriga gator är lokal- eller bostadsgator. Trafikflödet är som störst på Kaptensgatan (väg 1500). Årsmedeldygnstrafiken uppgår här till drygt 1700 fordon. På samma väg längre söderut, i höjd med idrottsplatsen är motsvarande siffra ca 900. Branteviksvägen har ett flöde på knappt 600 fordon/dygn och 500 gäller för Seymours väg. På Hobyvägen varierar trafikmängden mellan 700 och 800 fordon/dygn. Högsta tillåtna hastighet i Skillinge varierar mellan 30 km/h och 50 km/h. Strax utanför samhället, på de vägar som leder mot Borrby, Simrishamn och Ystad, är hastighetsbegränsningen 70 km/h. På Örnahusvägen (mot Ystad) är det tillåtet att köra 70 km/h redan en bit norr om Däcksgatan och idrottsplatsen.

9 Kollektivtrafiken I Skillinge finns tre regionalbusslinjer; linje 322 mot Mälarhusen/Ystad, linje 575 mot Borrby/Simrishamn och linje 577, som går till Brantevik/Simrishamn åt ena hållet och Borrby på det andra. Hållplatsen ligger vid Per Anders Torg. Cykelnätet Separata cykelbanor finns idag främst mellan bostadsgator i parkmark. Det ska snart påbörjas arbete med en cykelväg norrut längs väg 1500 mot Brantevik. Markägare Större delarna av marken i Skillinge är privatägd medan kommunen äger, gulmarkerat på kartan, i första hand skolområdet, större delarna av hamnen och flertalet mindre obebyggda områden, delvis detaljplanelagda som park eller natur.

RIKSINTRESSEN Riksintressena bygger på lagstiftning från 1987 (NRL Naturresurslagen) om hushållning av naturresurser. Här gavs möjlighet för olika samhällsintressen att peka ut geografiska områden av särskild betydelse för dem. Som exempel kan nämnas riksintressen för försvaret (försvarsmakten) och riksintressen för värdefulla ämnen (SGU). Simrishamns kommun berörs av ett antal olika riksintressen. Stora delar av kommunen är på grund av sin långa kust och sin vackra natur av riksintresse för både naturvård och friluftsliv. Ett par större områden i norr och söder är av riksintresse för kulturmiljön. I det södra riksintresseområdet ingår en del av Skillinge. Miljöbalken kräver att områden av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Dessa s.k. hushållningsbestämmelser har emellertid direkt verkan enbart vid prövning av exploateringsföretag som i lagens mening innebär ändrad markanvändning (t.ex. att skogsmark ersätts av tätortsbebyggelse). Vid fortsatt markanvändning av hittillsvarande slag har bestämmelserna endast en rådgivande funktion. Miljöbalkens 1 kap., 2 anger i vilka fall hushållningsbestämmelserna är tillämpliga. Naturvårdverket Riksintresse friluftsliv Riksintressen för friluftslivet ska ha så stora friluftsvärden på grund av särskilda natur- och kulturkvaliteter och tillgänglighet för allmänheten, att de är eller kan bli attraktiva för besökare från hela eller en stor del av landet eller utlandet. Skall så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen skall särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön inom området. Riksintresse för kulturmiljön Områden av riksintresse för kulturmiljön är också unika eller speciella i en region, i landet eller sett ur ett internationellt perspektiv. De ska sammantaget representera hela landets historia från förhistorisk tid till nutid. De ska också visa hur människan utnyttjat tillgängliga naturresurser samt illustrera samhällets utveckling, näringsliv, sociala villkor, byggnadsskick och olika estetiska ideal. De ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Riksintresse för kustzon Riksintresset har tillkommit för att begränsa utvecklingen av större områden med fritidsbebyggelse eftersom sådana områden ofta fragmentiserar sammanhängande naturområden och hindrar dess användning för en stor allmänhet. Fritidsbebyggelse får endast komma till stånd i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Riksintresse för yrkesfisket Mark- och vattenområden skall så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringens bedrivande. Landskapsbildsskydd Landskapsbildsskydd är en gammal form av skydd för landskapsbilden med stöd av naturvårdslagen 19 i dess lydelse före 1 januari 1975. Skyddsformen förordnades av Länsstyrelsen för vissa områden för att reglera bebyggelse, vägar och andra anläggningar som kunde påverka landskapsbilden negativt. Även om begreppet inte finns i den nu gällande miljöbalken gäller fortfarande bestämmelserna i de berörda områdena så länge Länsstyrelsen inte beslutat om något annat. Bestämmelserna inom ett landskapsbildsskyddsområde reglerar inte anordningar för jord- och skogsbrukets behov men för att t ex bygga ett nytt bostadshus krävs det dispens. 10

11 DISKUSSIONSFÖRSLAG Förslag på framtida markanspråk Den mark som i första hand ska bebyggas med bostäder är markerad gul på flygbilden ovan. Området söder om Kvarnbybäcken och området nordväst om Skillinge är även aktuella i den gällande fördjupade översiktplanen för Skillingeområdet från 1990. Det område som enlig FÖP Skillinge 1990 var markerat för industriområdet i norra delarna av Skillinge är bortplockat. Detta görs eftersom efterfrågan på industrimark i detta läge anses vara låg och risken för störning på omgivande bebyggelse anses vara stor. De två större områdena för bostadsbebyggelse kan även till en mindre del inrymma bebyggelse för handel, kontor och mindre icke störande verksamheter om utformningen är ändamålsenlig och väl anpassad till sin omgivning. Vidare ska nya verksamheter inom området ha krav på sig att vara samhället till nytta och att det inte föreligger någon risk att verksamheten har någon negativ påverkan på sin omgivning. Negativ påverkan kan bland

12 annat innefatta: buller, lukt, ökad trafik, nedskräpning, byggnader som inte är anpassade till sin omgivning (framförallt gällande skala och utformning). Det är viktigt att se till att det blir en bra helhetslösning på de både områdena när det gäller trafiken. Man bör ha en god framförhållning när det gäller gång- och cykelvägar så att de kan lösas på ett ändamålsenligt sätt. Söder om Kvarnbybäcken Området söder om Kvarnbybäcken är till viss del lämplig att detaljplanlägga för bebyggelse (se karta). Det aktuella området är i första hand området mellan Aktergatan och Borrbyvägen. Det bör påpekas att här finns ett fornlämningsområde som bör lämnas ostört. Här bör eventuell planläggning fokusera på att ta tillvara på den lantliga karaktär som området har och styra bebyggelsen utformning mot en traditionell byggnadsstil med moderna inslag. När man planerar detta område bör man se till att man i första hand matar området från nordväst så att inte trafiken ökar på Aktergatan och intilliggande gator. Man bör även se till att man inte matar nya områden från Propellergatan så att ytterligare trafik belastar Aktergatan. Exempel på tätare traditionell bebyggelse som kan prövas i mindre omfattning.

13 För att behålla områdets lantliga karaktär, gles och småskalig bebyggelsestruktur, så bör man sträva efter en mångfald inom följande utformningsramar: Relativt smala hus. En till en och en halv våning med låg byggnadshöjd. Traditionell taklutning, 30-50 grader. Traditionella fasadmaterial, huvudsakligen tegel eller puts. Små takutsprång. Blandning av tomtstorlekar, men huvudsakligen större tomter på 1000 1500 kvm. Husen placerade långt in på tomten för att ge området en grön karaktär. Vissa avvikelser bör få förekomma om projekten anses ha höga kvalitéer och passar väl in i bebyggelsemiljön. Nordvästra Skillinge Väster om Kaptensgatan är planberedskapen god då marken till större del är planlagd för bostadsbebyggelse med en äldre stadsplan. Planen bör till viss del omarbetas för att bättre främja en god och ändamålsenlig bebyggelsestruktur. Planens trafikstruktur bör även ses över och moderniseras. Eftersom nordvästra delen av Skillinge stadsplan inte är bebyggd och inte har samma enhetliga bebyggelse som andra delar av Skillinge bedöms områdets bebyggelsestruktur och bebyggelseutformning kunna få bli friare. Bebyggelse som blandar moderna och traditionella uttryck kan tillåtas. Fasadmaterial och utformning bör få vara friare och variation är ett ledord i motsats till begrepp som upprepning och likriktning. Det kan även vara lämpligt att tillåta planering av mindre flerbostadshus, ett bra läge för det skulle vara innanför läplanteringarna väster om Ankaret, även området mellan Ankaret och läplanteringen kan vara lämpligt för flerbostadshus som skulle kunna knyta an till Ankarets skala. Läplanteringarna bör på något sätt finnas kvar om och när området byggs ut för planteringen ger en speciell karaktär, antingen om man glesar ut planteringen eller ersätter den med andra träslag.

14 Byggnadsvolymer Exempel på radhus och friliggande hus. Idéskiss på möjlig utformning av bebyggelse innanför läplanteringen. Flerbostadshus med två våningar, huskroppar på 9m x 19m. Hamnen Ett program för Skillinge hamn har arbetats fram för att pröva handel och bostäder jämte industri- och varvsverksamhet. Inget är dock fastställt angående utformning av planen vilket innebär att planförslagets konsekvenser inte kan analyseras. Planens syfte är bland annat att öka hamnens attraktionskraft för besökare och Skillingebor vilket leder till en ökad trafik till hamnen. En universell lösning för trafikproblemen är svår att skapa efter Skillinges förutsättningar. Utvecklingsmöjligheter I dagsläget finns inte en självklar väg att gå när det gäller hamnens utveckling. Det är något som bör diskuteras i och med detta program för Skillinge tätort. För att underlätta diskussionen föreslås nedan ett antal utvecklingsmöjligheter. Ny plan görs för att möjliggöra förtätning med industri- och hamnverksamheter. Befintliga företag har möjlighet att bygga ut när behovet uppstår. Ny plan görs för att möjliggöra förtätning med en blandning av handel, kontor, industri och hamnverksamhet. Hamnen och hamnverksamheterna får fortsätta som tidigare med nya utbyggnadsmöjligheter inom hamnområdet. Mark som enligt gällande plan ej får bebyggas längst med Branteviksvägen ses över för förtätningsmöjligheter i form av kontor, handel och andra verksamheter. Detta gör hamnområdet och Skillinges företag mindre känsliga för eventuella nedgångar inom olika näringsgrenar. Det finns även flera fördelar med att området utvecklas till ett ännu starkare företagsområde, som drar nytta av placeringen i hamnen. Fördelarna kan innefatta möjligheter med gemensamma reklamkampanjer, gemensamma investeringar i närmiljön för att attrahera fler kunder, investerare och spekulanter, och även samarbetsmöjligheter mellan olika företag blir fler. Ingen ny plan görs, närmiljön fortsätter att se mer eller mindre likadan ut. Befintliga företag i hamnen kan utvecklas inom ramarna för befintlig plan. Utrymme för nya företag är litet och enbart för industri- och hamnverksamhet.

15 Ny infart från norr Det har länge funnits planer på att minska belastningen på norra infarten till Skillinge från den trafik som går till och från hamnen. Genom en ny infart från nordost minskas belastningen på Byggmästaregatan. Behovet av en ny infart ökar ytterligare om en ny plan görs för Skillinge hamn. Samtidigt kan man möjliggöra för mindre bebyggelse söder om den nya vägen. När detta görs bör det kuverterade vattendraget norr om Östra Allégatan restaureras och flyttas längre norrut, förslagsvis utanför den nya vägen. Restaureringen bör göras så att vattnet genom infiltrering får en längre uppehållstid samtidigt som man planterar träd söder om ån för att ge en bättre vattenmiljö. De sammanlagda fördelarna med en ny infartsväg och ett restaurerat vattendrag motiverar ett intrång på landskapsbildsskyddet och strandskyddet i och med de biologiska och rekreationsvärdena som tillskapas. Man bör vara varsam med vattendragets utformning vid utloppet till Östersjön så att inte båtklubbens båtupplag påverkas negativt och man bör framförallt se till att inte försvåra för framkomligheten längst med Skåneleden. Rekreationsområden Grönområdena har i vissa områden eftersatt underhåll, dessa områden ska i det fortsatta planarbetet ses över hur de fungerar och används. Fokus ska ligga på att hitta rationella sätt att förbättra utformningen av områdena, och i vissa fall kommer det att övervägas om de eventuellt ska bebyggas. I framtida detaljplaneläggning bör man se till att det finns möjlighet att sköta ny allmän platsmark rationellt. Vägar & trafik Strandvägen Skillinge är idag hårt belastad ur trafiksynpunkt, framförallt på sommaren då mycket trafik går till fritidsbebyggelsen söder om Skillinge. Stora delar av den trafiken går på Strandgatan som i de södra delarna inte är dimensionerad för någon kraftigare trafikmängd, vilket leder till en osäker trafikmiljö. Bristen på ändamålsenliga parkeringsplatser vid livsmedelsbutiken göra att en del parkerar på gatan vilket ytterligare försvårar framkomligheten vilket har en negativ inverkan på säkerheten. Att bygga en ny väg som löser problemet anses vara väldigt svårt utifrån samhällets förutsättningar. Man får istället arbeta med hasighetsreducerande åtgärder som avsmalning av väg. Fartbulor bör undvikas eftersom effekten är liten och introducerar ett okänt objekt i en delvis känslig miljö. Aktergatan Kommunen bör se över trafiklösningen för framtida planläggning av området söder om Kvarnbybäcken. Klagomål angående ökad trafik på Aktergatan har inkommit till samhällsbyggnadsförvaltningen. Nya bebyggelseområden bör matas från nordväst.

16 NÄSTA SKEDE Efter inkomna synpunkter från möten med intressegrupper från Skillinge ska följande tas fram: Analys av bebyggelsen. Vilka områden är viktigast att skydda? Redogörelse av fornlämningsområden. Analys av befintliga detaljplaner. Vilka planer bör man uppdatera? Analys av bebyggelsens utveckling. Landskapsanalys. Vyer och naturmiljöer av speciellt värde. Översikt av grönområdena och deras status. Klimatförändringarnas påverkan på Skillinge Nya mer utvecklade planförslag. Konsekvensbeskrivning. Konsekvenserna av genomfört planförslag. Analys av riksintressenas påverkan.

17 FRÅGOR TILL INTRESSEGRUPPER/FÖRETAG/ALLMÄNHETEN Framkomlighet/Trygghet Var är de otrygga platserna? Vilka områden upplevs som otrygga ur ett trafikperspektiv? Finns områden där det är svårt med framkomligheten för barn, äldre och personer med funktionshinder?

18 KARTBILAGA: RIKSINTRESSEN Riksintresse: Kulturmiljö

Riksintresse: Friluftsliv 19

Riksintresse: Friluftsliv (kust) 20

Riksintresse: Kustzon 21

Riksintresse: Naturvård 22

Riksintresse: Strandskydd 23