Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 207 10.7 Forklara varfor en mogen frukt smakar sotare an en omogen. Starkelsemolekylerna bryts ner till



Relevanta dokument
Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Näringsämnena och matspjälkning

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

kolhydrat Kolhydrater är en grupp av organiska ämnen med stora molekyler som finns både i maten och i kroppen.

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

WHO = World Health Organization

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Biologi 2. Cellbiologi

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Näringslära En måltid

Kemiska ämnen som vi behöver

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Lek 5, prov i mat och hälsa Lek 7. Jäst biologiskt jäsmedel och göra om recept

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Mat & Hälsa Kolhydrater

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Afrika- i svältens spår

Näringsämnen i matvaror

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Kemi A. Kap 9: kolföreningar

Kolhydrater. Enkla sockerarter kallas också monosackarider. De flesta enkla

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Mat och dryck för dig som har diabetes

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Pedagogisk planering Elev år 5

3. Vilka livsmedel innehåller reducerande sockerarter?

Kost vid diabetes. Kolhydrater och fett

Människokroppen 2 - Mat

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Att genomföra en sockerutställning Copyright Bergklint education 2016

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Diabetesutbildning del 2 Maten

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Kemiska ämnen i cellen

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Årets Pt 2010 Tel

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

KROPPEN Kunskapskrav:

Kost för bra hälsa och prestation

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

GRAVIDITET OCH DIABETES

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Tio steg till goda matvanor

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Välkommen ljuvliga höst!

Maria Svensson Kost för prestation

Vad innehåller maten?

Det dolda sockret Lärarhandledning

Prestationstriangeln

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA

Med jod: 1. Man häller jod på/i varan. 2. Om varan påverkas (blir svart) så visar det att varan innehåller stärkelse.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kemiska ämnen i cellen

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Socker och hälsa - fakta och myter

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Nu tar vi bort både socker och salt för de minsta barnen!

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén

Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Agenda. Näringslära Kosttillskott Frågor

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Näringsanalys. Arbetshäfte. Namn: Klass: 8A

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Transkript:

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 207 10.7 Forklara varfor en mogen frukt smakar sotare an en omogen. Starkelsemolekylerna bryts ner till socker nar frukter mognar. 10.8 Skriv med hjalp av kemiska tecken en balanserad reaktionsformel for fotosyntesen. 6CO2 + 6H2O C6H12O6 + 6O2 Sid. 210 10.15 Vad bildas nar mjolksocker bryts ned i kroppen och vad hander med dessa amnen? Glukos och galaktos. Glukos forbranns till energi i cellandningen. Galaktos omvandlas i levern till energirika amnen. 10.16 Vilka likheter och skillnader finns det mellan starkelse och cellulosa? Bagge ar uppbyggda av glukosmolekyler, men glukosmolekylerna ar hopkopplade pa olika satt i starkelse och cellulosa. 10.17 Tank dig att du har en sockerbeta. Hur skulle du gora for att framstalla socker av den? 1. Betan skall tvattas noggrant och strimlas i bitar som liknar pommes frites. 2. Bitarna laggs i 70 grader varmt vatten dar sockret extraheras. Nu har man en tunn rasaft med socker dar vattnet far koka bort tills man har en tjock saft som innehaller bade sirap och socker. 3. Tjocksaften centrifugeras for att skilja sockerkristallerna fran sirapen. 4. Sockerkristallerna torkas och forpackas. Kalla: Nordic Sugar www.nordicsugar.com Sid. 213 10.27 Forklara varfor mattat fett anses mindre nyttigt an omattat eller fleromattat fett. Mattat fett anses oka mangden kolesterol i blodet. 10.28 Varfor hardas fett och hur gar det till? Om det behovs fast fett med lang hallbarhet. Dubbelbindningarna i omattade fetter spricker upp nar fettet reagerar med vate. 10.29 Tank dig att du ager en fabrik som ska tillverka kex. Du behover fett i fast form och har tillgang till flytande rapsolja. Vilka metoder kan du anvanda for att fa fett i fast form? Vilka for- och nackdelar har respektive metod? En metod ar att blanda oljan med annat fast fett. Nackdelen ar da att dessa fetter har mer mattade fettsyror En annan metod ar att harda det flytande fettet med vate. Nackdelen ar att det blir mer mattade fettsyror och dessutom bildas farligt transfett. Sid. 215 10.37 Varfor ar det onodigt for de flesta manniskor att ata mer an 60 g protein om dagen? Dagsbehovet av protein ar ca 60 g, overskottet anvands som bransle.

10.38 Varfor maste de vegetarianer som bara ater mat fran vaxtriket noga planera vad de ater? Proteiner fran vaxtriket innehaller inte alla nodvandiga aminosyror, med undantag for sojabonor. 26 Ämnena i maten Ämnena i maten Kommentarer till faktaboken TitaNO kemi 10.39 Varfor kan det bli en hinna ovanpa mjolk som varms? Proteinerna i mjolken koagulerar nar varmen okar. Sid. 217 10.46 Jordgubbar innehaller tva amnen som kan vara bra for tjejer i puberteten. Forklara! De innehaller bade jarn (som behovs for att bygga upp hemoglobin i blodet) och C-vitamin (som hjalper kroppen att ta upp jarn ur maten). 10.47 Forklara varfor kroppen har svarare att gora sig av med fettlosliga amnen an vattenlosliga. De vattenlosliga kan folja med urinen, men det gor inte de fettlosliga. 10.48 Komponera en maltid med kott och en vegetarisk maltid. Bada ska innehalla protein, fett, kolhydrater, jarn, kalcium och alla vitaminer. _ Sid. 221 10.57 Forklara varfor man blir trottare i skolan om man ater wienerbrod istallet for fullkornsbrod till frukost. Kolhydraterna i wienerbrodet gar fort ut i blodet. Da borjar bukspottkorteln tillverka mycket insulin som far cellerna att ta upp blodsockret. Blodsockerhalten sjunker till laga nivaer och man blir trott. 10.58 Forklara varfor mat med lagt GI skulle kunna vara bra for den som vill ga ned i vikt. Bade blodsocker- och insulinhalten halls pa en jamn niva och man ar matt lange. 10.59 Pa en idrottslektion blir din kompis, som har diabetes, svimfardig. Vad kan vara orsaken och hur kan du hjalpa kompisen? Kompisen har fatt for lag blodsockerhalt och behover snabba kolhydrater, t.ex. en banan. Sid. 223 10.63 Forklara steg for steg hur papper tillverkas. 1. Tra sonderdelas mekaniskt. 2. Traet blandas med vatten. 3. Traet kokas med kemikalier for att losa upp ligninet. 4. Till cellulosagroten som nu kallas pappersmassa satts krita eller lera. 5. Smeten sprids ut pa en duk som vattnet kan rinna igenom. 6. Pappret pressas och torkas for att till sist rullas upp pa stora rullar. Kalla: Wikipedia 10.64 Vilka likheter och skillnader finns det mellan cellulosa och polyeten? Bada innehaller grundamnena kol, vate och syre och ar uppbyggda av kedjor som

kallas polymerer, men cellulosa kommer fran tra och polyeten fran raolja. Ämnena i maten 27 Ämnena i maten Kommentarer till faktaboken TitaNO kemi Sid. 225 10.69 Forklara steg for steg hur ost tillverkas. 1. Mjolken pastoriseras. 2. Mjolksyrebakterier tillsatts. 3. Lope tillsatts, mjolkproteinerna koagulerar till ostmassa. 4. Vatskan silas bort och ostmassan blir kvar. 5. Ostmassan pressas och formas till ost. 6. Osten lagras och forpackas. Kalla: www.ostforum.se 10.70 Vilka for- och nackdelar kan det vara med att ata mycket ost? Fordelarna ar att ost ar ett allsidigt livsmedel med manga nyttiga amnen, nackdelen ar att ost innehaller mycket mattat fettsid. 207 10.1 Vilka tre grupper av amnen i maten ger oss energi? Kolhydrater, fetter och proteiner 10.2 Skriv med ord reaktionsformeln for fotosyntesen. koldioxid + vatten + solenergi druvsocker + syre 10.3 Skriv med ord reaktionsformeln for cellandningen. druvsocker + syre koldioxid + vatten + energi 10.5 Skriv namnet pa tre enkla sockerarter och forklara varfor de kallas enkla. Druvsocker (glukos), fruktsocker (fruktos) och galaktos bestar av bara en ring och ar darfor enkla. 10.6 Vilka sockerarter bestar honung till storsta delen av? Fruktsocker och druvsocker. Sid. 210 10.9 Vilka enkla sockerarter ingar i vanligt (ror)socker? Glukos och fruktos. 10.10 Skriv namnet pa tva olika vaxter som anvands for tillverkning av sackaros. Sockerror och sockerbetor. 10.11 Vilken sockerart anvands for tillverkning av ol och varifran far vi detta socker? Maltos fran spannmal. 10.12 Mjolk innehaller ca 5 % socker. Varfor smakar det anda inte sott? Laktos smakar inte sott. 10.13 Ge tre exempel pa mat som ar rik pa starkelse. Potatis, ris, pasta och brod. 10.14 Varfor ar det bra med fiberrik mat trots att fibrerna inte ger energi? Tarmarna fungerar battre, battre mattnadskansla och jamn blodsockerhalt. Sid. 213 10.18 Skriv tre anledningar till varfor vi har fett i huden. Reservenergi, varmeisolering och skydd mot slag och stotar. 10.19 Varfor finns det ofta fett i vaxters fron? Energin i fron ska racka anda tills att vaxten kan anvanda sig av fotosyntes.

10.20 Rita upp hur en fettmolekyl ar uppbyggd. Se formler pa sidan 211 i faktaboken. 10.21 Hur kan man pa en strukturformel se om en fettsyra ar mattad, omattad eller fleromattad? Mattad har bara enkelbindningar, omattad har en dubbelbindning, fleromattad har dubbelbindning pa flera stallen. 20 Ämnena i maten Får kopieras! Författarna och Gleerups Utbildning AB. Ämnena i maten arbetshäfte TitaNO kemi 10.22 Varfor bor maten innehalla en del fett? For att vi ska fa i oss fettlosliga vitaminer och for att fett behovs vid uppbyggnad av cellmembran. 10.23 Ge exempel pa tre sorters fett som innehaller en hog andel av mattade fettsyror. Fett i mjolkprodukter, fett i not- och griskott samt fett fran kokosnotter. 10.24 Ge exempel pa tre sorters fett som innehaller en lag andel av mattade fettsyror. Rapsolja, olivolja och fiskolja. 10.25 Ge exempel pa tva amnen som anvands for att lattmargariner ska bli till fast form. Starkelse och gelatin. 10.25 Vad kallas de farliga fetter som kan finnas i delvis hardat fett? Transfetter Sid. 215 10.30 Ge fyra exempel pa viktiga funktioner som proteiner har i kroppen. Som byggnadsmaterial, i immunforsvaret, som enzymer, hormoner och bransle. 10.31 Vad heter det blodprotein som transporterar syre och koldioxid? Hemoglobin 10.32 Vad heter de byggstenar som proteiner ar uppbyggda av? Aminosyror 10.33 Vilka tre grundamnen ingar alltid i proteiner? Kol, vate och kvave. 10.34 Ge fem exempel pa mat som ar rik pa protein. Kott, fisk, mjolkprodukter, artor, bonor och spannmal. 10.35 Varfor ar sojabonan ett bra alternativ till kott? Innehaller de nodvandiga aminosyrorna. 10.36 Varfor kan kroppstemperaturer pa over 40 C vara farliga? Proteinerna kan skadas. Sid. 217 10.40 Vilka fyra grundamnen finns det mest av i din kropp? Kol, syre, vate och kvave. 10.41 Utover dessa grundamnen behover vi joner av ett antal amnen. Vad kallar vi dessa amnen? Mineralamnen. 10.42 Varfor behover det finnas jarnforeningar i maten? Till hemoglobin. 10.43 Vad anvander kroppen kalcium till? Till att bygga upp ben och tander. Får kopieras! Författarna och Gleerups Utbildning AB. Ämnena i maten 21 Ämnena i maten arbetshäfte TitaNO kemi

10.44 Ge exempel pa mat som ar rik pa kalcium. Mjolk, ost, bonor och persilja. 10.45 Vad kallas de organiska amnen som maste finnas i sma mangder i det vi ater? Vitaminer Sid. 221 10.49 Vilket ger snabbast energi av ett wienerbrod och havregrynsgrot? Wienerbrod 10.50 Ge exempel pa en frukost som ger energi som racker lange. Till exempel havregrynsgrot sotad med fruktsocker och en fullkornsmorgas. 10.51 Vad innebar det att ett livsmedel har ett hogt GI-varde? Blodsockerhalten hojs snabbt nar man atit ett sadant livsmedel. 10.52 Ge exempel pa tre faktorer som kan paverka ett livsmedels GI-varde. Hur det tillagas, vilket ph-varde det har och om det innehaller protein, fett och vattenlosliga fibrer. 10.53 Skriv tva livsmedel som har hogt GI-varde. Ge sedan exempel pa alternativ till dessa med lagt GI-varde Se tabell sidan 220. 10.54 Vilket innehaller mest energi av 50 g fett och 50 g socker? Fett 10.55 Vilket hojer blodsockerhalten mest av 50 g fett och 50 g socker? Socker 10.55 Varfor maste den som har medfodd diabetes regelbundet fa insulin insprutat i blodet? For att motverka alltfor hog blodsockerniva. Sid. 223 10.60 Vad heter de tva amnen som gor tra starkt och hart? Cellulosa och lignin. 10.61 Ge tre exempel pa tyger som framstalls av cellulosa. Bomull, linnetyg och viskos (rayon). 10.62 Vad ar cellofan? Plastfolie gjord av cellulosa. Sid. 225 10.65 Varifran kommer lope? Fran magen pa notkreatur, speciellt kalvar. Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 207 10.7 Forklara varfor en mogen frukt smakar sotare an en omogen. Starkelsemolekylerna bryts ner till socker nar frukter mognar. 10.8 Skriv med hjalp av kemiska tecken en balanserad reaktionsformel for fotosyntesen. 6CO2 + 6H2O C6H12O6 + 6O2 Sid. 210 10.15 Vad bildas nar mjolksocker bryts ned i kroppen och vad hander med dessa amnen?

Glukos och galaktos. Glukos forbranns till energi i cellandningen. Galaktos omvandlas i levern till energirika amnen. 10.16 Vilka likheter och skillnader finns det mellan starkelse och cellulosa? Bagge ar uppbyggda av glukosmolekyler, men glukosmolekylerna ar hopkopplade pa olika satt i starkelse och cellulosa. 10.17 Tank dig att du har en sockerbeta. Hur skulle du gora for att framstalla socker av den? 1. Betan skall tvattas noggrant och strimlas i bitar som liknar pommes frites. 2. Bitarna laggs i 70 grader varmt vatten dar sockret extraheras. Nu har man en tunn rasaft med socker dar vattnet far koka bort tills man har en tjock saft som innehaller bade sirap och socker. 3. Tjocksaften centrifugeras for att skilja sockerkristallerna fran sirapen. 4. Sockerkristallerna torkas och forpackas. Kalla: Nordic Sugar www.nordicsugar.com Sid. 213 10.27 Forklara varfor mattat fett anses mindre nyttigt an omattat eller fleromattat fett. Mattat fett anses oka mangden kolesterol i blodet. 10.28 Varfor hardas fett och hur gar det till? Om det behovs fast fett med lang hallbarhet. Dubbelbindningarna i omattade fetter spricker upp nar fettet reagerar med vate. 10.29 Tank dig att du ager en fabrik som ska tillverka kex. Du behover fett i fast form och har tillgang till flytande rapsolja. Vilka metoder kan du anvanda for att fa fett i fast form? Vilka for- och nackdelar har respektive metod? En metod ar att blanda oljan med annat fast fett. Nackdelen ar da att dessa fetter har mer mattade fettsyror En annan metod ar att harda det flytande fettet med vate. Nackdelen ar att det blir mer mattade fettsyror och dessutom bildas farligt transfett. Sid. 215 10.37 Varfor ar det onodigt for de flesta manniskor att ata mer an 60 g protein om dagen? Dagsbehovet av protein ar ca 60 g, overskottet anvands som bransle. 10.38 Varfor maste de vegetarianer som bara ater mat fran vaxtriket noga planera vad de ater? Proteiner fran vaxtriket innehaller inte alla nodvandiga aminosyror, med undantag for sojabonor. 26 Ämnena i maten Ämnena i maten Kommentarer till faktaboken TitaNO kemi 10.39 Varfor kan det bli en hinna ovanpa mjolk som varms? Proteinerna i mjolken koagulerar nar varmen okar. Sid. 217 10.46 Jordgubbar innehaller tva amnen som kan vara bra for tjejer i puberteten. Forklara!

De innehaller bade jarn (som behovs for att bygga upp hemoglobin i blodet) och C-vitamin (som hjalper kroppen att ta upp jarn ur maten). 10.47 Forklara varfor kroppen har svarare att gora sig av med fettlosliga amnen an vattenlosliga. De vattenlosliga kan folja med urinen, men det gor inte de fettlosliga. 10.48 Komponera en maltid med kott och en vegetarisk maltid. Bada ska innehalla protein, fett, kolhydrater, jarn, kalcium och alla vitaminer. _ Sid. 221 10.57 Forklara varfor man blir trottare i skolan om man ater wienerbrod istallet for fullkornsbrod till frukost. Kolhydraterna i wienerbrodet gar fort ut i blodet. Da borjar bukspottkorteln tillverka mycket insulin som far cellerna att ta upp blodsockret. Blodsockerhalten sjunker till laga nivaer och man blir trott. 10.58 Forklara varfor mat med lagt GI skulle kunna vara bra for den som vill ga ned i vikt. Bade blodsocker- och insulinhalten halls pa en jamn niva och man ar matt lange. 10.59 Pa en idrottslektion blir din kompis, som har diabetes, svimfardig. Vad kan vara orsaken och hur kan du hjalpa kompisen? Kompisen har fatt for lag blodsockerhalt och behover snabba kolhydrater, t.ex. en banan. Sid. 223 10.63 Forklara steg for steg hur papper tillverkas. 1. Tra sonderdelas mekaniskt. 2. Traet blandas med vatten. 3. Traet kokas med kemikalier for att losa upp ligninet. 4. Till cellulosagroten som nu kallas pappersmassa satts krita eller lera. 5. Smeten sprids ut pa en duk som vattnet kan rinna igenom. 6. Pappret pressas och torkas for att till sist rullas upp pa stora rullar. Kalla: Wikipedia 10.64 Vilka likheter och skillnader finns det mellan cellulosa och polyeten? Bada innehaller grundamnena kol, vate och syre och ar uppbyggda av kedjor som kallas polymerer, men cellulosa kommer fran tra och polyeten fran raolja. Ämnena i maten 27 Ämnena i maten Kommentarer till faktaboken TitaNO kemi Sid. 225 10.69 Forklara steg for steg hur ost tillverkas. 1. Mjolken pastoriseras. 2. Mjolksyrebakterier tillsatts. 3. Lope tillsatts, mjolkproteinerna koagulerar till ostmassa. 4. Vatskan silas bort och ostmassan blir kvar. 5. Ostmassan pressas och formas till ost.

6. Osten lagras och forpackas. Kalla: www.ostforum.se 10.70 Vilka for- och nackdelar kan det vara med att ata mycket ost? Fordelarna ar att ost ar ett allsidigt livsmedel med manga nyttiga amnen, nackdelen ar att ost innehaller mycket mattat fett