BYGGHANDLINGAR 90 Byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt Del 2 Redovisningsteknik Författare för första utgåvan: Tage Hertzell Författare för nyutgåvan: Christer Bergenudd 1
2003 SIS Förlag AB Bygghandlingar 90-2, Redovisningsteknik Författare för nyutgåvan: Christer Bergenudd Redaktör: Joachim Bowin ISBN 91 7162 579 8 ISSN 0347 2019 Tryckeri: Docusys Stockholm 2003 2
Innehållsförteckning FÖRORD TILL FÖRSTA UTGÅVAN 7 FÖRORD TILL DENNA UTGÅVA 9 INLEDNING 11 KAPITEL 1. RIT- OCH SKRIVBLANKETTER 13 1.1 Format 13 1.11 A-format och förlängda A-format 13 1.12 Val av format 14 1.13 Ramar och marginaler 15 1.2 Markeringar m.m. i marginalerna 15 1.21 Skärmärken 15 1.22 Centreringsmärken 15 1.23 Metrisk referensskala 16 1.24 Vikmärken 16 1.3 Skrivfältet 17 1.31 Skrivfältets storlek och placering 17 1.32 Namnruta 18 1.33 Övrigt i skrivfältet 24 1.34 Förtryckta ritblanketter 25 1.4 Försättsblad 26 1.5 Skrivblanketter 27 1.51 Blanketter för speciella ändamål 27 1.52 Beskrivningsblanketter 27 1.6 Vikning av ritningskopior 27 KAPITEL 2. BETECKNINGAR 31 2.1 Individuella beteckningar 32 2.11 Beteckningar för lägen 33 2.12 Beteckning för byggnad och dess delar 37 2.13 Rums-id 40 2.14 Rumsnamn och rumsnummer 40 2.15 Individuella beteckningar för byggnadsdelar och komponenter 43 2.2 Typbeteckningar 45 2.21 Typbeteckningar på byggnadsdelar och komponenter 45 2.3 Ritningsnumrering 46 2.31 Förutsättningar 47 2.32 Ritningsnumrets uppbyggnad 47 2.33 Skrivsätt 50 2.4 BSAB-systemet 51 3
2.5 Beteckningar för objekt 51 2.51 Beteckningssystem för element av betong 51 2.52 Beteckningar på stålprodukter 53 2.6 Vvs-installationer 55 2.7 Elinstallationer 56 2.71 Beteckning för kablar 56 2.72 Apparater och maskiner 57 2.73 Ljusarmaturer 57 KAPITEL 3. LINJER OCH TEXT 59 3.1 Linjens uppbyggnad 59 3.11 Linjebredder 59 3.12 Linjekaraktärer 60 3.2 Linjens betydelse 61 3.21 Symbollinjer 61 3.22 Materiallinjer 62 3.23 Hjälplinjer 62 3.3 Regler för linjeanvändning 62 3.4 Tillämpningar 64 3.41 Byggritningar 64 3.42 Vvs-ritningar 66 3.43 Elritningar 68 3.44 Scheman för vvs-installationer och styranläggningar 68 3.5 Text 69 3.51 Texthöjd 69 3.52 Textplacering 69 KAPITEL 4. SYMBOLER 71 4.1 Generella symboler 71 4.11 Pilsymboler 71 4.12 Lutningar, ramper och trappor 72 4.2 Symboler på ritningar Hus 73 4.21 Översiktsritningar 73 4.22 Sammanställnings- och detaljritningar 73 4.23 Symboler för ingjutningsgods 74 4.24 Symboler för fästdon 75 4.25 Brandritningar 77 4.3 Ytmarkeringar 78 4.31 Ytmarkering med materialbetydelse 80 4.4 Symboler för vvs 83 4.41 Luftbehandlingsinstallationer 83 4.42 Vs-installationer 83 4.5 Symboler för elanläggningar 87 4
KAPITEL 5. REDOVISNINGSSÄTT 91 5.1 Projektionsmetoder 91 5.11 Parallellprojektion 92 5.12 Projektion av tre dimensioner 94 5.2 Skalor 95 5.3 Detaljeringsgrad 97 5.4 Disposition av ritningens innehåll 99 5.5 Disponering av figurer 101 5.51 Placering 101 5.52 Markering av vyer och snitt 102 5.53 Beteckningar vid hänvisning 106 5.54 Disponering av text 107 5.6 Ritsätt för byggritningar 109 5.61 Ritregler vid avbildning 109 5.62 Armeringsritningar 114 5.7 Ritsätt för installationsritningar 119 5.71 V-installationer 119 5.72 Vs-installationer 120 5.73 Dimensionsangivelser för vertikala dragningar 121 5.74 Elinstallationer 125 5.8 Redovisning i flerfärg 133 5.81 Färg för teknisk samordning 133 5.82 Reproduktion i färg 134 KAPITEL 6 RUTINER 135 6.1 Mångfaldigande av ritningar 135 6.11 Grundkulör på ritningar i enfärgsframställning 135 6.2 Angivning av ritningars status 135 6.21 Preliminär handling 135 6.22 Förfrågningsunderlag 136 6.23 Bygghandling 137 6.3 Ändringar 139 6.31 På ritningen intill ändringsstället 139 6.32 På ritningen i ändringstabellen 140 6.33 I ritningsförteckningen 141 6.34 I ändrings-pm 141 6.4 Redigering av projekthandlingar 141 6.41 Format 141 6.42 Försegling av kontraktshandlingar 143 5
LITTERATURFÖRTECKNING 145 Litteraturförteckning i första utgåvan av Del 2 145 Nytillkommen litteratur 147 6
FÖRORD TILL FÖRSTA UTGÅVAN Bygghandlingar 90 utgör byggsektorns rekommendationer för utformning av enhetliga och ändamålsenliga bygghandlingar dvs. de handlingar som ligger till grund för produktionen av byggprojekt. Med hänsyn till det stora antal parter som deltar, från utredning och program till slutbesiktning och förvaltning, är enhetliga bygghandlingar ett viktigt led i kvalitetssäkringen av ett sådant projekt. Rekommendationerna avser primärt utformning av projekthandlingar, dvs. rit ningar med tillhörande texthandlingar, men behandlar även sambandet med projektanknutna dokument, såsom AMA, svensk standard, typritningar m.m. Det bör påpekas att detta arbete behandlar redovisningsteknik och inte det vidare begreppet projekteringsmetodik. Gränsen mellan de båda områdena kan ibland vara oklar beroende på att sättet att beskriva ett förlopp enklast sker genom att ange dess innehåll och inte bara visa de tecken och symboler som redovisar resultatet. Redovisningstekniken förutsätts tillämpas lika på alla bygghandlingar oavsett om de utarbetats manuellt eller med datorteknik. Rekommendationerna kan användas för bygghandlingar med de alternativa bestämningsgraderna detaljbestämning, typbestämning och allmän kravbestämning. Även om rekommendationerna visar hur fullständiga bygghandlingar utformas kan de i tillämpliga delar och med hjälp av bestämningsgraderna användas för att tillfredsställa varierande behov av redovisning i byggprocessens olika skeden. Under utredningsarbetets gång har konstaterats att vissa brister föreligger i överensstämmelse mellan beteckningssätt och symbolval inom och framför allt mellan olika fackområden. Speciellt gäller detta vid jämförelser mellan olika tillämpningar inom bygg-, process-, verkstads-, skeppsbyggnads-, off-shore-teknik m.m. Inom standardiseringsområdet strävar man nu mot att såväl nationellt som internationellt få till stånd en harmonisering av ritningsreglerna mellan de olika fackområdena inom byggsektorn och även mellan olika industrisektorer. Detta arbete, som bedrivs inom standardiseringsorganen, bedöms komma att resultera i revideringar och kompletteringar av dagens bygg- och installationsstandarder. Bygghandlingar 90 utgör en vidareutveckling av principerna i Redovisning 72 och en anpassning till den tekniska utvecklingen och kraven på bygghandlingar. Bygghandlingar 90 omfattar sex delar. Delarna 1, 2 och 3 behandlar generella grunder medan delarna 4, 5 och 6 behandlar tillämpningen på Hus, Installationer respektive ombyggnad. Bygghandlingar 90 är avsedd att användas som handbok för medverkande i byggprocessen och kan även utnyttjas som lärobok på gymnasier och högskolor. 7
Arbetet har letts av en styrgrupp med representanter för förljande organisationer och företag och har administrerats av Byggstandardiseringen, BST. BPA; Byggentreprenörerna; Byggherreföreningen; Byggnadsstyrelsen; Byggstandard iseringen, BST; Industrins Byggmaterialgrupp; Svenska Byggnadsarbetarförbundet; Svenska Konsultföreningen, SKIF; Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, SABO; Sveriges Praktiserande Arkitekter, SPA Arbetet har utförts av en arbetsgrupp med följande personer som huvudförfattare och ansvariga för respektive del: Del 1 Christer Bergenudd, Bergenudd Arkitektkontor AB Del 2 Tage Hertzell, Coordinator Arkitekter AB Del 3 Bertil Neyman, Tyréns Företagsgrupp AB Del 4 Tage Hertzell, Coordinator Arkitekter AB Del 5 Sören Lindgren, Per Höjerdal, EVR och Wahlings Installationsutveckling AB Del 6 Bo Myrenberg, Myrenbergs Arkitektkontor AB Arbetsgruppens projektadministratör har varit Folke Molin, Tyréns Företagsgrupp AB. Styrgruppen tackar alla som genom sina insatser bidragit till att Bygghandlingar 90 nu föreligger. För Styrgruppen Göran Stensgård 8
FÖRORD TILL DENNA UTGÅVA Denna uppdaterade utgåva av Bygghandlingar 90, Del 2, är en anpassning till utvecklingen inom området sedan förra utgåvan som kom 1991. Ambitionen har varit att ändra sådant som blivit felaktigt eller inte längre är relevant. Några förändringar: Anpassning till utvecklingen inom områdena redovisningsformer och redovisningsteknik sedan förra utgåvan bl.a. avseende datorstöd. Anpassning till BSAB 96 Anpassning till AMA 98 Anpassning till nu gällande svensk och internationell standard: Omarbetning och anpassning av bl.a. beteckningar för byggnad och dess delar och ritningsnumrering, symboler, redovisningssätt och rutiner Nytillkommen litteratur Bygghandlingar 90 omfattar nu åtta delar. Sedan Del 1-6 utkom har Del 7 tillkommit som behandlar Mark och Del 8 som behandlar redovisningsteknik och metoder vid projektering då datorstöd används. För Del 7 var huvudförfattare och ansvariga Anders Dahlin, Vägverket och Klas Eckerberg, SLU, Institutionen för landskapsplanering, Ultuna. För Del 8 var huvudförfattare och ansvariga Kurt Löwnertz, FFNS Gruppen AB och Väino Tarandi, Arcona, i samarbete med Klas Eckerberg, SLU. SIS/TK 269 Bygg- och förvaltningsdokumentation har fungerat som referensgrupp i arbetet med föreliggande utgåva. Följande företag och organisationer finns representerade i TK 269: SWECO Connect AB; Vasakronan AB; SLU, Institutionen för landskapsplanering Ultuna; Incoord Installationscoordinator AB; Tyréns AB; Banverket Projektering; Skandia Fastighet AB; SIS, Swedish Standards Institute; Scheiwiller Svensson Arkitektkontor AB; Svensk Byggtjänst. Arbetet med föreliggande utgåva har utförts av Christer Bergenudd, Bergenudd Arkitektkontor AB. För referensgruppen Kjell Lundberg 9
10
INLEDNING Bygghandlingar 90, Del 2, Redovisningsteknik, som här föreligger i ny utgåva, behandlar byggprojekteringens elementa, de detaljer och delar med vilka ritningar och texthandlingar byggs upp och hur symboler och beteckningar skall tolkas. Föreliggande utgåva utgör en modernisering, bearbetning och anpassning av tidigare utgåva till dagens behov och krav avseende redovisningsteknik. Rekommendationerna överensstämmer i huvudsak med gällande standard. Läsaren bör observera att bearbetning av standarder pågår kontinuerligt. Kontroll av huruvida standard gäller kan göras hos SIS: www.sis.se. Lund i oktober 2003 Christer Bergenudd professor, arkitekt 11
12
KAPITEL 1. RIT- OCH SKRIVBLANKETTER För byggritningar gäller: SS 032205 Byggritningar- Ritningsblanketter, SS-EN ISO 5457 Teknisk produktdokumentation- Storlekar och utformning av ritningsblanketter (ISO 5457:1999), SS-EN ISO 9431 Byggdokumentation- Ritfält, skrivfält och namnrutor på ritningsblanketter (ISO 9431:1990). 1.1 Format 1.11 A-format och förlängda A-format A-serien utgår från ett format A0 med arean 1 m 2. Förhållandet mellan kortsida och långsida är. De mindre formaten, A1, A2, osv. utgör halvering av närmast större format. Förlängt A-format har sidoförhållandet 1:2 med tilläggsbeteckningen F eller med tilläggsbeteckningen FF eller också 1:4 med tilläggsbeteckningen FFF. Format enligt (1.11a) används för renskurna blanketter. I första hand bör formaten med höjden 594 och 297 mm användas. Beteckning Höjd x längd mm Anm Format vid förminskning 50 % A0 A1 A2 A1F A2 A2F A2FF A3 A3F A3FF A3FFF A4 841 x 1189 594 x 841 594 x 420 594 x 1189 420 x 594 420 x 841 420 x 1189 297 x 420 297 x 594 297 x 841 297 x 1189 297 x 210 Förlängt A1-format 1.11a Format för renskurna blanketter (SS 03 22 05) Förlängt A2-format Extra förlängt A2-format Förlängt A3-format Extra förlängt A3-format Särskilt förlängt A3-format A2 A3 A4 A3F 13
Ritningsblanketter kan också erhållas oskurna, s.k. råformat (1.11b). För att underlätta renskärning av blanketter, antingen manuellt eller automatiskt, skall marginalerna förses med skärmärken enligt avsnitt 1.21. Råformat höjd x längd Motsvarande A-format R0 R1 R2 R3 R4 880 x 1230 625 x 880 440 x 625 315 x 450 240 x 330 A0 841 x 1189 A1 594 x 841 A2 420 x 594 A3 297 x 420 A4 210 x 297 1.11b. Sammanställning av A-format och råformat (liggande format) (SS 03 22 05) 1.11c Översikt över storlekssystem (SS- EN ISO 5457) 1.12 Val av format Använd om möjligt endast ett format för samtliga ritningar till ett projekt. Använd om möjligt format med samma höjd, om två format behöver användas till ett projekt. Använd i så fall ett standardformat för huvuddelen ritningar och ett förlängt format för den grupp sammanhörande ritningar som fordrar detta. Samtliga projektörer bör använda samma format för likartade ritningar. Förlängda format bör undvikas. Använd i normala fall A1 till huvuddelen ritningar. Formatet A0 bör undvikas av hanteringsskäl. A0 kan dock användas i projekt där en uppdelning av t.ex. en planritning medför avsevärda nackdelar. 14
1.13 Ramar och marginaler Alla blanketter med höjden 420, 594 och 841 mm skall ha marginaler som är 40 mm i vänster kant och 20 mm utefter övriga tre kanter. För blanketter med höjden 297 är motsvarande mått 20 resp 10 mm. (SS 03 22 05). Ett A1-original som förminskas till A3, dvs. 50 %, får då en marginalbredd som överensstämmer med ett A3-original. Marginalbredden 10 mm på A3- och förlängda A3-format är motiverad av att maskinell vikning till A4-format kan ge en vikt bredd på upp till 218 mm, dvs. 8 mm över nominellt mått. Om en inbunden ritningsomgång, som är nedvikt till A4-formatet, renskäres till nominellt mått är angiven marginalbredd nödvändig för att inte också ramen skall bli bortskuren. Om ritningsomgången också innehåller förminskade A1-ritningar är en marginalbredd på 20 mm före förminskning motiverade av samma skäl. Ramar skall ha linjebredden 0,7 mm till formaten A0, A1, A1F och A2 och 0,35 mm till övriga format. 1.13a Marginalbredder för olika format. 1.2 Markeringar m.m. i marginalerna 1.21 Skärmärken För att underlätta kopieringsarbete då originalblanketten har ett format som överstiger A-format, exempelvis blankett med råformat, markeras A-formatet med skärmärken. De utgörs av vinklar med de båda sidorna 20 resp 10 mm, beroende på marginalens bredd, och med ramens linjebredd (1.23a). 1.22 Centreringsmärken Ritningsblanketten förses med fyra centreringsmärken för att underlätta placering av ritningen då den kopieras eller mikrofotograferas. Dessa märken i form av streck placeras centriskt i varje marginal med utsträckning från den renskurna blankettens kant till 5 mm innanför ramen och utförs av linjer med bredd lika ramarna (1.23a). 15
1.23 Metrisk referensskala Ritblanketter som kan bli föremål för förminskning, vanligen endast format med höjderna 594 och 841 mm, förses med en sifferlös metrisk referensskala (1.23a) med en längd av 100 mm och delad i intervaller om 10 mm. Referensskalan placeras centriskt kring centreringsmarkeringen vid blankettens nedre ram och utförs med linjebredden 0,5 mm. 1.23a Skärmärke, centreringsmärke och metrisk referensskala. 1.24 Vikmärken Ritningskopior kan vikas, vanligen till A4-format, av två skäl, för insättning i pärm och för förvaring i fack Regler för utförande av vikmärken: 1.24a Vikmärken i nedre marginalen för blanketter med längden 1189 mm för infästning i pärm. (SS 03 22 05) 1.24b Vikmärken i nedre marginalen för blanketter med längden 841 mm för infästning i pärm. (SS 03 22 05) 16
1.24c Vikmärken i nedre marginalen för blanketter med längden 594 mm för infästning i pärm. (SS 03 22 05) 1.24d Övriga vikmärken för alla blanketter. (SS 03 22 05) Vikmärken utförs i form av 10 mm långa streck från blankettens ytterkant med linjebredden 0,7 mm till formaten A0, A1, A1F och A2 och 0,35 mm till övriga format. 1.3 Skrivfältet Den del av ritblanketten som ligger innanför ramen är indelad i ritfält och skrivfält. Skrivfältet ligger vanligen utefter ritningens högra kant men kan också ligga utefter dess undre kant. Skrivfältet innehåller alltid namnruta, ändringstabell samt utrymme för förklaringar, föreskrifter, hänvisningar och lokaliseringsfigur. Se SS-EN ISO 9431 Byggdokumentation- Ritfält, skrivfält och namnrutor på ritningsblanketter (ISO 9431:1990). 1.31 Skrivfältets storlek och placering Skrivfältets bredd är vid sidoställt läge 100 eller 170 mm med delvis olika namnrutor för båda bredderna. Önskad bredd på skrivfältet kan styra namnrutans bredd eller tvärtom. 17
Skrivfältets läge, resp bredd vid sidoställt läge, påverkas av å ena sidan sammanställningsritningarnas, dvs. planers och fasaders längd i relation till valt ritningsformat och å andra sidan mängden förväntad skriven information på de olika ritningarna. Olika ritningskategorier kräver olika mängd text i skrivfältet. Skrivfältet kan utgå på vissa ritningar eller så kan de enstaka textrader som är nödvändiga, placeras i ett endast påbörjat textfält i ritningens övre högra hörn. På de flesta typer av ritningar är dock ett fullt utvecklat skrivfält erforderligt. Om texten får plats på en mindre yta kan skrivfältet anpassas till den smalare typen av namnruta, dvs. 100 mm. I ett skrivfält utefter ritningens underkant, något som i undantagsfall kan vara lämpligt, delas texten upp på flera spalter. Även ändringstabellen bör inrymmas i det horisontella skrivfältet (1.31a). 1.31a Skrivfält förekommer I tre former, vertikalt, 100 eller 170 mm brett och horisontellt, med variabel höjd, vanligen 60 mm. 1.32 Namnruta Namnrutans utformning ingår ej i refererad standard. En namnruta på en ritning i format A0 A1, skall innehålla fullständiga uppgifter om projektet, ritningen och dess innehåll. Ritningar i format A3 och A4 kan ha förenklad namnruta under förutsättning att de är bundna eller samlade i en pärm och försedda med försättsblad som kompletterar namnrutorna på de enskilda ritningarna med generella uppgifter om projektet. Fördelningen av uppgifter mellan ritning och försättsblad påverkas av om den enskilda ritningen kan komma att cirkulera separat eller om den är fogad till ett försättsblad. Namnrutan innehåller å ena sidan delar som skall återfinnas på bestämda lägen och ha fixerad storlek och å andra sidan annat som placeras efter vissa principer men som kan varieras vad gäller storlek och omfattning. 18
Ytorna för uppgifterna 1 4, har samma storlek och läge i alla varianter. 1.321 Namnruta för format A0, A1 och A2 De väsentligaste uppgifterna i en namnruta (1.321a) är följande: 1. ritningens innehåll 2. skala 3. ritningsnummer 4. ändringsbeteckning Dessa uppgifter bör placeras i ritningens nedre högra hörn. I denna redovisning är de markerade med gråton. Texthöjden för ritningens innehåll är 3,5 mm och för ritningsnummer och ändrings beteckning 7 mm, versaler. Textytor för följande uppgifter kan ha fixerad storlek: 5. uppdragsnummer 6. ritad/konstruerad av, handläggare 7. datum 8. ansvarig (underskrift) Deras placering kan dock vara beroende av namnrutans bredd. Jämför (1.321a), (1.321b) och (1.321c). Texthöjd är 3,5 mm. Följande uppgifter kan, liksom tidigare nämnda, ha en fixerad storlek: 9. typ av handling, t.ex. BYGGHANDLING. 10. ledord för ändringstabell. Andra uppgifter i namnrutan är: 11. benämning på uppdrag. 12. projektör. Dessutom kan en del eller alla av följande uppgifter vara aktuella: 13. byggherre och/eller 14. beställare 15. internt ritningsnummer för 13 14 16. plats för deras godkännande av ritningens innehåll genom datum och underskrift Utrymmet för uppgifterna 11 14 kan inte fixeras i storlek beroende på olika textmängd eller varierande storlek på logotyp. De bör dock rymmas i ett antal höjdmoduler på 6 mm, dvs. 12, 18, 24 mm osv. i höjd. 19
Uppgiften 12, projektör kan återges efter olika principer, antingen en projektörs firma (logotyp) eller samtliga namn i en konsultgrupp. En logotyp kräver vanligen minst 12 mm i höjd medan varje firmanamn i en konsultgrupp utan logotyp ryms i en modul på 6 mm. (1.321d) Varje firmanamn föregås av en ruta 6 x 6 mm som förses med ett kryss för aktuell projektör. Konsultens namn föregås av konsultbokstav och efterföljs av telefonnummer med riktnummer, faxnummer samt e-postadress. Även vid alternativet med konsultgrupp kan det vara lämpligt att ge utrymme för den aktuella projektörens logotyp med en höjd som bestäms från fall till fall. 1.321a. Exempel på utformning av namnruta med bredden 100 mm. Ytorna 1 8 samt 9 10 har fixerad storlek medan 11 12 är variabla. 20 1.321b Namnruta med bredden 170 mm. Ytorna 5 8 har i denna variant samma läge som i den smalare namnrutan (1.321a).
1.321c I denna variant är ytorna 5 8 placerade i den 70 mm breda delen. Övriga uppgifter arrangeras uppåt med bredden 170 mm. 1.321d (Ovan) Exempel på namnruta (skala 1:1), gemensam för samtliga konsulter i ett projekt. Här är ledorden i typsnitt Folio 10 p. versaler och linjerna 0,7 mm (även ritningens ram) och 0,35 mm. 21
1.321f Exempel på namnruta utefter ritningens undre marginal. Lämplig höjd 60 mm. 1.322 Namnruta för format A3 och A4. Namnruta och skrivfält med bredden 100 mm kan också användas för format A3 och A4. Vanligen användes dock en lägre namnruta med en bredd som bestäms av A4-blanketten. Namnrutan för A3 och A4 har bredden 180 mm och höjden 30 mm och har till vänster ett breddutrymme för projektörens firmadekal på 50 mm, dvs. hälften av motsvarande på namnrutan för format A1 (1.322a). Företagets logotyp bör alltså föreligga i två storlekar, för bredden 100 mm och 50 mm. Texthöjden är 5 mm för ritningsnummer och 2,5 mm för övrig text. Ritningarna i format A3 och A4 är ofta samlade i en pärm vilket ger möjlighet att komplettera de sparsamma administrativa uppgifterna i formatens namnruta i ett försättsblad. Se även 1.4. 1.322a Namnruta för A3 och A4 och förlängda ritningar med samma höjd. För skrivblanketter används samma namnruta men då placerad i A4-blankettens överkant. 22
1.322b Ritblankett, format A4. Namnrutan är identisk för format A3. Detaljmåtten framgår av1.322a. 23
1.33 Övrigt i skrivfältet 1.331 Ändringstabell I ändringstabellen noteras inte bara ändring på ritningen utan också ändrad status hos ritningen som t.ex. att den övergår till att bli bygghandling. Ändringstabellen placeras ovanför namnrutan och kan också vara en del av denna när den utgör en särskild dekal eller tryck på blankett. Den har normalt samma bredd som den smala namnrutan, 100 mm, men kan också överensstämma i bredd med den breda namnrutan, 170 mm. På format A3 och A4 kan ändringsnoteringarna vara så många att de tar en alltför stor del av skriv- eller ritfältet. I sådana fall kan tabellen begränsas till fem rader. När dessa rader är utnyttjade raderas de två första (nedersta) noteringarna bort och den sjätte registreringen noteras på den nedersta raden. Vid nästa notering raderas ytterligare en rad så att det alltid finns en tom rad ovanför den senaste noteringen. Detta förfaringssätt är dock lämpligt enbart om varje ändring specificeras i Ändrings-PM. Om ritningar i A3 och A4 alltid åtföljes av försättsblad noteras ändringarna i tabell på detta blad med uppgift om nummer på de ändrade sidorna. 1.332 Lokaliseringsfigur Lokaliseringsfiguren användes för att markera läget i projektet av del som visas på ritningen. Den bör placeras så att den förblir synlig då ritningen har vikts. Den kan visa följande schematisk situationsplan (norrpil, markering av aktuell byggnad eller del av byggnad) (1.332a) schematisk planfigur över byggnaden (markering av aktuell del av planen) (1.332b) schematisk sektion genom byggnaden för markering av aktuellt bjälklag eller våningsplan) (1.332c). Ofta är det lämpligt med en kombination av plan och sektion. Markering av aktuell del kan göras med ytmarkering alternativt förstärkning av den aktuella ytans kontur med extra grov linje. Vid sektion markeras dess läge med snittpilar. 24
1.332a Schematisk situationsplan 1.332b Schematisk planfigur över byggnaden 1.332c Schematisk sektion genom byggnaden 1.34 Förtryckta ritblanketter Ritblanketter såsom lagervara har ett innehåll som är generellt för så stor del av byggprojektörsbranschen som möjligt medan blanketter i projektörernas förråd kan vara generella för kontoret eller speciella för ett visst uppdrag. 25
1.4 Försättsblad Försättsblad, vanligen i format A4, användes för grupp av ritningar eller texthandlingar där bladen ej avses cirkulera som enstaka blad. Texten på ett sådant försättsblad skall, tillsammans med den som ev finns på varje blad i inlagan, i princip ge den information som finns i en namnruta enligt 1.321. Hänsyn tas dock till om inlagan innehåller ritningar eller texthandlingar. Om inlagan består av ritningar byggs försättsbladet upp av en normal namnruta 100 eller 170 mm bred kompletterad med utrymme för ändringstabell. Försättsblad av den typen kan med fördel också användas för texthandlingar. 26
1.5 Skrivblanketter 1.51 Blanketter för speciella ändamål Skrivblanketter har, till skillnad från ritblanketter, namnruta m.m. i A4-bladets övre kant. Blanketthuvudet har, med undantag av beskrivningsblad, samma breddindelning som ritblanketter i A3- och A4-format och en höjdindelning som anpassas till olika tillämpningar. För vissa användningar erfordras också tilläggstext. 1.511 Blankett för ritningsförteckning För utformning av blankett för ritningsförteckning gäller SS 03 22 22 Byggritningar- Ritningsförteckning. Utöver uppgifterna angående projektet i namnrutan, som placeras upptill, skall ritningsförteckningen ha rubriker och utrymme för följande uppgifter: Ritningsnummer Ändringsbeteckning (Bet) Ritningens innehåll, skala Ritningsdatum Ändringsdatum Senaste ändring I rutan Ändringsdatum anges Ny ritning om ändringen har medfört ny ritning. I rutan Senaste ändring anges datum för senaste ändring på någon av ritningarna i ritningsförteckningen, som kan innehålla flera blad. 1.52 Beskrivningsblanketter I Råd och anvisningar till AMA 98, RA 98, ges exempel på utformning av blankett för beskrivning för Anläggning, Hus, VVS, Kyl och El. [AB Svensk Byggtjänst, 2003b] 1.6 Vikning av ritningskopior I bilaga till SS 03 22 05 anges olika sätt för vikning av ritningskopior med hjälp av vikmärken enligt 1.24. Dessutom anges vikning till A3-format för infästning i pärm. 27
1.6a Vikning till A4-format för förvaring i fack 1.6b Vikning till A4-format för infästning i pärm (forts. nästa sida) 28
forts. 1.6b Vikning till A4-format för infästning i pärm 29
30 1.6c Vikning till A3-format för infästning i pärm