Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.



Relevanta dokument
Kliniska erfarenheter. Gaze-controlled communication technology for children with severe multiple disabilities:

Eva Holmqvist Sofia Wallin Sandra Derbring Arbetsterapeut Leg logoped Datalingvist och tekniker. Ögonstyrd dator

DART 2013 en kort presentation

ATT ANMÄLA EN PATIENT TILL DART

Utprovning och introducering av ögonstyrning till dator för personer med svåra rörelsehinder kliniska erfarenheter

Hur går utredningen till?

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta. Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

4/10/2019. Vem kan ha nytta av ögonstyrd dator? Ge mig chansen, och jag tar den!

RF:s Elevenkät Bakgrundsinformation

Att vara delaktig på distans

Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST

STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Rapport Våra Viktiga Barn 2014

PRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter

Enkät. Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna. Bakgrund. 1. Kön Kvinna Man. 2. Ålder...år

Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam

TAKK. Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Jenny Lönnberg Helena Säre

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö Heljä Pihkala

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Masurgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

Trimsarvets förskola

Barnkonventionen i praktiken

Oktober Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma

KARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE

KVALITETSREDOVISNING 2011 FÖRSKOLA. Inglis Lindahl

Kvalitetsrapport Så här går det

COGAIN Communication by Gaze Interaction

KVALITETSRAPPORT 2014

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: :07 1

Appar i förskrivningsprocessen

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Habiliteringen Halland

Sammanfattning av enkäten en till en projektet

Förskolan: Humlan Natt & Dag

Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset

Alternativ Kompletterande Kommunikation AKK

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

COGAIN. Network of Excellence on Communication by Gaze Interaction

BARNS SPRÅKUTVECKLING

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2

Verksamhetsplan höst- vårtermin

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen

TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker

Samhälle, samverkan & övergång

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

FÖRSTUDIE: MEDBORGARDIALOG

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Arbetsplan för. Rönnens förskola

Lönestrategi

Likabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016

Saltängens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan 2015/2016 Lilla Flottens förskola. Skolförvaltning sydväst

Coachning - ett verktyg för skolan?

Verksamhetsplan elevhälsan

Ritade Tecken. för dem som behöver kommunicera med stöd av tecken

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål

Uppföljning, utvärdering och utveckling

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta?

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Kvalitetsredovisning. Förskola

... Blir skjutsad med bil. Blir skjutsad med bil med kompisar (samåkning) Bli skjutsad med bil med kompisar (samåka)

Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017

Förskolan Svaleboskogen 3. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Vi vill veta vad tycker du om skolan

ART. - en kort beskrivning. Fältarna, Åland

Rapport skolinspektionen vt-11

Projekt 14. Cirkus. Några exempel som vi har sett är: Ögon som lyser.

Om autism information för föräldrar

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

UTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Birgitta Lindehall, sjuksköterska/uroterapeut, har gått i pension och kommer att ersättas av Magdalena Vu Minh Arnell.

Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Individuella utvecklingsplaner IUP

Barn och ungdomar med fibromyalgi

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

Arbetsplan Sätraängens korttidshem

Världskrigen. Talmanus

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Britt Claesson. Kommunikation TAKK

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

Flerspråkighet och ipad i Arvika kommun. Kommunikativ mångfald

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Västra Husby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan gällande för Karamellens förskola

Transkript:

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning - vinster, hinder och förutsättningar Eva Holmqvist Arbetsterapeut och specialist i arbetsterapi inom habilitering och funktionshinderomsorg DART Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättning www.dart-gbg.org Handledare; Marie Peny Dahlstrand, arbetsterapeut, Ph.D Gunilla Thunberg, Logoped, Ph.D Medel för studien har erhållits från Stiftelsen Sunnerdahls Handikappfond och Norrbacka-Eugeniastiftelsen. Erfarenhet på Dart COGAIN communication by gaze interaction; EU-projekt med deltagare från 13 länder Utredning/utprovning av ögonstyrd dator Vi har lärt oss En möjlighet till självständig aktivitet Kan förenkla för omgivningen att tyda barnets blickpekning Motoriskt avlastande Vi har lärt oss Viktigt med kunskap kring vad som krävs för att prova ut ögonstyrd dator för barn med flerfunktionsnedsättning Viktigt med funktionella programvaruanpassningar som är motiverande och på rätt nivå Möjligheten att få en ögonstyrd dator förskriven Mer bakgrundsinformation Barn med flerfunktionsnedsättning är ofta beroende av en vuxen vid sin sida i alla aktiviteter (Hewitt-Taylor, 2008) Svårighet att kommunicera Kommunikation är fundamental för alla aspekter av lärande (Light & McNaughton, 2010) 1

Lite mer bakgrundsinfo Ögonpekning är ett vanligt sätt för omgivningen att förstå kommunikativa intentioner från barn med svår flerfunktionsnedsättning (Hetzroni & Rubin, 2006; Von Tetzchner et al, 2004, Clarke & Price, 2012) En dator med talsyntes kan underlätta för barnet att lära sig att en bild/symbol kan stå för ett begrepp (Schlosser & Sigafoos, 2006) Behov av mer kunskap kring hur de ögonstyrda datorerna används och om uppsatta mål nås Syfte Att få kunskap om vad anhöriga och professionella anser att barnen har för nytta av sin ögonstyrda dator för att interagera och samspela med sin omgivning Och Få kunskap om hur dessa personer resonerar kring vilka faktorer som påverkar hur datorn används Metod Enkäter skickas ut till anhöriga och professionella runt barn som haft kontakt med DART i samband med utprovning (n 38) Semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner (n 11) Enkät-studien En kvantitativ studie; enkät med 31 frågor, både ja- och nej-frågor och frågor med flera svarsalternativ Resultat av enkäten Anhöriga/professionella runt 20 barn svarade på enkäten, men 1 kunde inte svara pga. sjukdom 1 fick inte dator förskriven efter utprovningen 1 hade lämnat tillbaka datorn 2

Ålder 3 19 år (vid utprovningen) 8 pojkar/11 flickor (1 okänd?) 3 barn har mycket svåra motoriska funktionsnedsättningar 11 barn med medelsvåra till svåra kognitiva nedsättningar Mål vid förskrivning Kommunikation 20 Lek 7 Skolarbete 6 Fritid 3 Användning (17) Kommunikation 15 Lek 9 Skolarbete 8 Fritid 6 9 av barnen/ungdomarna använder sin dator varje dag 3 använder datorn 4-7 gånger per vecka 5 använder datorn 1-3 gånger per vecka Datorn har blivit ett viktigt redskap i vardagen för 14 av barnen 15 av barnens datorer har haft tekniska problem Intervju-studien 12 av barnen behövde vänta mer än 1 månad på att få sin dator efter utprovningen 1 barn behövde vänta mer än 6 månader 3 av barnen behövde vänta mer än ett år! Intervju med 11 personer (föräldrar och professionella) som var nyckelpersoner i användandet av dator Metod för analys har varit Innehållsanalys 3

Barnen 3 17 år när utprovning gjordes Svår motorisk funktionsnedsättning och stora kommunikationssvårigheter Kognitiv nivå varierade Specialförskola, specialskola och vanlig skola Diagnoser; svår cerebral pares, metabolisk sjukdom, Rett syndrom, förvärvad hjärnskada och fortskridande hjärnsjukdom Vad blev resultatet? Vinster för barnet Problem som hindrade användning Förutsättningar för att det ska fungera Möjlighet till lärande Tillgång till läromaterial Skriva med text eller bilder Förbereda inför lektion Förstå orsak verkan och prova nya aktiviteter Självständighet Bestämma och utföra aktiviteter utan en vuxen precis vid sidan Delta och styra i leken Delta i prov i skolan och behärska situationen Social interaktion Berätta och samtala För att uttrycka behov och önskemål Adekvat ja och nej Berätta att något är fel Kompis-snack Effektivare datoranvändning Mindre spänningar Ökad hastighet för textinmatning Bildskärm med dubbla arbetsdokument 4

Otillgänglighet Ansvarsfrågan Tung och klumpig dator och togs därför inte med Datorn inlåst i ett skåp Försäkringar ska tecknas Tekniska problem Tid Något som i princip alla har erfarenhet av, speciellt i början Det påverkar barnets motivation Lång tid att reparera Det tar mycket tid men kan vara värt det Utbildning i rätt tid Samarbete i den nära omgivningen Risk att bli ensam Man behöver diskutera och resonera kring innehåll och när den ska användas Olika åsikt om hur det går Motiverande innehåll Få något att börja med Motiverande för barnet och för personerna i omgivningen Interaktivt lekinnehåll Bra och enkelt upplägg som kan växa Kommunikationsinnehållet ofta för litet Färdigt material 5

Kunskap att veta hur Tips och tankar Stöd och support från experter, speciellt i början men även fortsättningsvis Regelbundna uppföljningar Målsättningsarbete Vid utprovningen Träna med papperskartor Planera in tid och strategier för träning Träna för framtiden För att bli mer självständiga som vuxna och kunna påverka sin omgivning Vad lär vi av detta? Ögonstyrd dator kan vara till nytta för barn med flerfunktionsnedsättning men det finns både hinder som försvårar och förutsättningar som måste uppfyllas Slutsats Barn som har flerfunktionsnedsättning med stora motoriska svårigheter samt problem med kognition och kommunikation bör få prova ögonstyrd dator om det är det enda möjliga styrsättet. Även om det i början kan vara svårt för dem. Ett stort TACK Till föräldrar och professionella som ställt upp och delat med sig av sina erfarenheter 6

Delaktig i ögonblicket Informationsmaterial om metodik och strategier för hur man introducerar och stöttar användning av en ögonstyrd dator Materialet inkluderar upplägg för barn i olika åldrar i programvaror, där innehållet är inriktat på kommunikation, fritid, lek och lärande Fritt nedladdningsbart från Darts hemsida (tillgång till programvara krävs) Tack! eva.holmqvist@vgregion.se www.dart-gbg.org 7