VÅRDPROGRAM URININKONTINENS/BLÅSFUNKTIONSSTÖRNING HOS KVINNOR I DALARNA

Dokumentets Titel Vårdprogram Urininkontinens/blåsfunktionsstörning hos kvinnor i Dalarna Ägare: LD Hjälpmedel Framtaget av (förf.) Ingrid Bergelin, Gynekolog Kvinnokliniken Mora Marcus Bladfält, Distriktsläkare-läkare Malungs Vårdcentral Marie Ahlfors, tf. Kontinenssamordnare LD Hjälpmedel Eva Karlström, Uroterapeut och barnmorska Kvinnokliniken Borlänge Margit Johansson, Uroterapeut Kvinnokliniken Falun Pia Fernström, Distriktssköterska Rättviks Vårdcentral Birgitta Wångersjö, Distriktssköterska Gagnefs vårdcentral Gäller för: Dalarna Godkänt av: Specialitetsgrupp Allmänmedicin Verksamhetschef kvinnosjukvård, Agneta Romin Dokumentkategori: Vårdprogram 2015-02-11 Fastställt av: Förvaltningschef Hälso och sjukvård, Karin Stikå Mjöberg Version 4: uppdaterad 2016-03-15 Gäller fr.o.m. 2015-04-01 t.o.m. 2018-01-01 VÅRDPROGRAM URININKONTINENS/BLÅSFUNKTIONSSTÖRNING HOS KVINNOR I DALARNA

INNEHÅLLSFÖRTECKNING NIKOLA (Nätverk Inkontinens Kommuner Landsting)...1 Bakgrund...2 Inledning...2 Syfte...2 Mål...2 Olika typer och orsaker till blåsfunktionsstörningar/ inkontinens...3 Ansträngningsinkontinens... 3 Trängningsinkontinens... 3 Blandinkontinens... 3 Överrinningsinkontinens-... 3 Ischuria paradoxa... 3 Överaktiv blåsa... 3 Arkitektoriell/funktionell inkontinens... 3 Nokturi... 3 Övrigt... 3 Utredning...4 Riskfaktorer för inkontinens hos kvinnor... 5 Remiss till specialist... 5 Behandling...6 Ansträngningsinkontinens... 6 Trängningsinkontinens... 6 Nokturi/ nattlig polyuri... 7 Blandinkontinens... 7 RIK... 7 Läkemedelsbehandling...7 Trängningsinkontinens... 7 Ansträngningsinkontinens... 7 Nokturi/ nattlig polyuri:... 7 Operativa behandlingar... 8 TVT/ TVT-O... 8 Utvärdering och uppföljning... 8 Behandling, omvårdnadsåtgärder, förskrivning av inkontinenshjälpmedel... 8 Överrapportering till annan vårdgivare/vårdenhet... 8 Avvikelser/Reklamationer... 8 Blanketter... 8 Förskrivning av inkontinenshjälpmedel... 9 Vem har rätt att få inkontinenshjälpmedel? 9 Vilka inkontinenshjälpmedel kan förskrivas?... 9 Förskrivarens ansvar vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel... 9 Hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens och ansvar... 10 Beställning av inkontinenshjälpmedel... 10 Dokumentation... 10 Regelverk... 11 Lagar www.riksdagen.se eller www.lagrummet.se... 11 Föreskrifter och allmänna råd... 12 www.socialstyrelsen.se... 12 Läs mer:... 12 Referenser... 13 Bilaga 1:... 14 Allmänna råd vid urininkontinens/urinträngningar... 14 Bilaga 2:... 15 Symtom - Diagnos... 15

NIKOLA (Nätverk Inkontinens Kommuner Landsting) NIKOLA är ett nationellt nätverk som driver på utvecklingen inom blåsfunktionsområdet På www.nikola.nu är den senaste kunskapen inom inkontinensområdet samlad, målsättningen är att webbsidan ska fungera som en lättillgänglig resurs för dig som är förskrivare. I det här vårdprogrammet hänvisar vi till NIKOLAS kvalitetsprogram, som bygger på beprövad erfarenhet och är evidensbaserat. Verktyg finns såsom blanketter med tillhörande instruktioner och filmer för utredning, behandling och uppföljning. NIKOLA samarbetar med Senior Alert som är ett nationellt kvalitetsregister. Genom att utveckla nya förebyggande arbetssätt vill kommuner och landsting öka möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg oavsett vem som tillhandahåller den. Riskbedömning blåsdysfunktion (inkontinens) infördes januari 2014 och rekommenderas inom Dalarnas län. Länkar I dokumentet finns hänvisningar till andra dokument/webbplatser länkar (understrukna ord), som öppnas i nytt fönster. 1

Bakgrund Urininkontinens och blåsfunktionsstörningar kan minska livskvaliteten, både för den drabbade och närstående samt är ett stort folkhälsoproblem som orsakar stora kostnader för samhället. I åldersgruppen över 65 år har 30 till 40 procent urinläckage, vilket motsvarar mer än 534 000 människor i Sverige och antalet beräknas öka i framtiden (SBU 2013). Inledning Att få välja när, var och hur vi genomför de dagliga toalettbesöken betraktas som en självklarhet för de flesta av oss. För ett flertal äldre och många personer med funktionsnedsättning, är oförmåga att själv klara av sina toalettbesök många gånger orsaken till att de inte kan bo kvar i sin egen bostad. Urininkontinens och blåsfunktionsstörningar kan förhindras, lindras eller botas genom att problemet uppmärksammas och att förebyggande information ges. För att kunna erbjuda den enskilde vård och behandling av god kvalitet behövs kompetens hos vårdgivare samt vid förskrivning av hjälpmedel. Syfte Vårdprogrammet ska vara ett stöd för olika yrkeskategorier och bidra till ett strukturerat arbetssätt vid utredning, behandling, uppföljning och omvårdnad av personer med urininkontinens och blåsfunktionsstörningar. Behovsbaserad förskrivning av inkontinenshjälpmedel ska ske så att rätt hjälpmedel förskrivs och hanteras på ett tryggt och säkert sätt för den enskilde samt på ett kostnadseffektivt sätt. Mål Alla patienter med urininkontinens och blåsfunktionsstörningar ska Ges möjlighet att besöka toaletten utifrån sitt individuella behov under hela dygnet. Erbjudas utredning, få diagnos fastställd och erbjudas behandling. Uppnå inget eller minskat urinläckage efter åtgärd/behandling. Uppnå normaliserat eller förbättrat antal urineringstillfällen per dygn. Efter att behov påvisats, erbjudas individuellt utprovade och förskrivna inkontinenshjälpmedel. Följas upp var sjätte månad eller vid behov hos distriktssköterska med särskild kompetens, 7,5 Hp eller likande högskoleutbildning. Efter utredning och behandling uppleva förbättrad livskvalitet. 2

Olika typer och orsaker till blåsfunktionsstörningar/ inkontinens Urininkontinens innebär okontrollerbart, kontinuerligt eller intermittent urinläckage. (International Continence Society, ICS, 2006). Läckagemängden eller läckagefrekvensen behöver inte vara avgörande för det obehag eller den minskade livskvalitet som en person kan uppleva. Ansträngningsinkontinens Läckage i form av droppar eller mindre skvättar utan blåskontraktion i samband med ansträngning som t.ex. hosta, skratt, tunga lyft och fysisk ansträngning. Urinmätningslista ofta normal, < 2000 ml urin/dygn medelmiktionsvolym > 250 ml. Oftast ingen nokturi. Trängningsinkontinens Urinläckage som uppkommer i samband med trängning. Både små och stora läckage upp till hela portioner kan förekomma. Ofta plötsligt påkommande, oprovocerat eller vid vattenljud - "nyckeln i låset-trängningar. Nokturi, ofta > 2 gånger/natt. Trängningar kan förekomma utan urinläckage. Blandinkontinens Kombination av ansträngnings- och trängningsinkontinens. Medelmiktionsvolym < 3 dl. Frekventa miktioner, "före" och "efter", "för säkerhets skull". Överrinningsinkontinens- Ischuria paradoxa Urinläckage på grund av att blåsan är överfylld och rinner över. Det beror oftast på att blåsmuskeln är försvagad (t.ex. diabetesneuropati) eller på ett avflödeshinder. Överaktiv blåsa Täta trängningar, täta miktioner, med eller utan läckage. Arkitektoriell/funktionell inkontinens Av omgivningen orsakad inkontinens. Nokturi Nattligt uppvaknande på grund av behov av vattenkastning. Behöver inte vara onormalt, men kan upplevas som mycket besvärande och förekommer med eller utan urinläckage. Nokturi kan bero på: Polyuri (p.g.a. diabetes mellitus, diabetes insipidus eller överdrivet vätskeintag). Nattlig polyuri uppträder i alla åldrar men ökar i frekvens med stigande ålder (p.g.a. hjärtsvikt, njursvikt, sömnapné, ADH-insufficiens). Problem med lagring av urin på grund av nedsatt blåskapacitet, ofrivilliga detrusorkontraktioner, åldersförändringar. Sömnproblem. Övrigt Ospecifik inkontinens. Neurogena blåsrubbningar. Fistlar. 3

Utredning Blåstömning och inkontinens är komplicerat, vid utredning av bakgrundsorsak är det viktigt att tänka helheten. Utredningen syftar till att: Kartlägga typ av inkontinens/ läckage/blåsfunktionsstörning. Finna de patienter som bör utredas vidare av distriktsläkare eller remitteras till specialist. Vårdplanera - ordinera lämplig behandling/åtgärd och vid behov förskriva individuellt utprovade inkontinenshjälpmedel. Anamnes, status samt urin/dryckesmätning är de viktigaste verktygen vid kartläggning av blåsfunktionsstörningar och inkontinens. Läckagemätning samt toalettschema kan också ingå vid utredning. Finns även en kombinerad lista, läckage, urin- och dryckesmätning, liksom flera andra verktyg, se www.nikola.nu. Vid alarmsymtom hänvisas patienten akut till läkare: Nytillkomna trängningar (< ½ år) utan UVI Smärtsamma trängningar Blåstömningssvårigheter Synligt blod i urinen Tidigare malignitet i underliv eller urinvägar Vid mycket kort anamnes och stora besvär remiss till gynekolog/urolog. Vid makroskopisk hematuri remiss till urolog. Innan första besöket hos distriktsköterska -telefonkontakt Erbjuda information om utredningens syfte. Ovanstående blanketter fylls i av patienten. Provtagning innan 1:a besöket: Urinprov (morgonurin) Blodsockervärde p-glukos. Residualurinkontroll (enligt läkarordination vid tappning. Vid resurin kontrollera njurfunktion efter läkarordination). Då listor inte lämnats in inom 3 månader avförs utredningen ny kontakt behövs. blanketterna och patientens egen berättelse) Bäckenbottenträning: informera och erbjud kontroll av knipförmåga. Fortsatt behandling, åtgärd och uppföljning planeras i samråd med distriktsläkaren vid behov. Andra kontakten med distriktsköterska efter 2-3 veckor Allmänna råd Instruera om bäckenbottenträning/ blåsträning, ge även skriftlig information. Östrogen lokalt rekommenderas till postmenopausala kvinnor. Efter behovsbedömning sker utprovning av hjälpmedel. Första besöket hos distriktssköterska Information om olika typer av inkontinens och behandlingar kartläggs (bilaga: symptom-diagnos med hjälp av de ifyllda 4

Vid behov besök hos distriktsläkare Utvärdering (per telefon alt. besök) Insatt behandling. Uppföljning av förskrivna hjälpmedel kvarstår tills behovet upphör eller övertas av annan vårdenhet/vårdgivare. Allmän medicinsk bedömning inkl. eventuell neurologisk undersökning. Gynekologisk undersökning för bedömning av knipförmåga, slemhinneatrofi, annan patologi. Ställningstagande till: Läkemedelsbehandling Remiss till uroterapeut. Remiss till specialist gynekolog/urolog. Riskfaktorer för inkontinens hos kvinnor Förstoppning, graviditet, uttalad övervikt, gynekologiska operationer, defekt bindväv, kronisk hosta, tunga lyft. Remiss till specialist Cancersjukdom misstänks i urinvägar eller könsorgan. Symptomgivande framfall föreligger samtidigt som inkontinens. Inkontinens är förenad med upprepade urinvägsinfektioner. Svårt att tömma blåsan. Stor residualurin (mer än 50 ml hos ung frisk person, mer än 150-200 ml hos >60 år). Genomgått tidigare strålbehandling eller kirurgi i lilla bäckenet på grund av malign sjukdom. Tidigare opererad för inkontinens. Trängningsinkontinens som inte svarar på behandling. Plötslig debut av urinläckage utan påvisbar orsak. Kirurgisk behandling blir sannolik, t.ex. vid ansträngningsinkontinens eller blandinkontinens där bäckenbottenträning inte gett effekt inom 4-6 månader. Smärtor, misstänkt fistel, neurologisk sjukdom eller ryggmärgsskada. När symtom och undersökningsfynd inte stämmer överens. Vid remittering till specialist används blanketter vid utredning som scannats in i journal och bifogas remissen. 5

Behandling Patientens totala livssituation och symtombild avgör vilken eller vilka behandlingsmetoder som är aktuella. Tänk på att kartlägga toalettvanor och rekommendera blåstömning var 4:e timme dagtid för att motverka trängningar och undvika övertänjning av urinblåsan. Ansträngningsinkontinens Behandla förstoppning, övervikt, rökning och hosta. Lokalt östrogen rekommenderas till postmenopausala kvinnor. Bäckenbottenträning, en ofarlig och enkel metod med bevisad effekt. Viktigt med noggrann information och uppföljning för bästa resultat! Uppföljning av bäckenbottenträningen hos distriktssköterska efter 3 månader. Vid utebliven förbättring efter 3 månaders träning, eller osäkerhet angående tekniken skickas remiss till uroterapeut/sjukgymnast för intensifierad träning. Uroterapeuten erbjuder olika behandlingar såsom elektrostimulering vid bäckenbottenträning samt utprovning och förskrivning av kontinensbåge. Efter 4-6 månaders optimal bäckenbottenträning utan tillfredställande resultat skrivs remiss till specialist. Trängningsinkontinens Korrigera överdrivet vätskeintag: Stora vätskeintag skall minskas och intag fördelas över dygnet. Lågt vätskeintag bör också korrigeras då koncentrerad urin kan ge upphov till blåsmuskelkontraktioner. Blåsträning är förstahandsmetod vid trängningsinkontinens, urin- och dryckesmätning är då ett viktigt hjälpmedel. Viktigt komma ihåg är att hjärnans förmåga att tolka trängningar kan vara gravt störd vid stroke eller demens. Upprepade kontakter för uppföljning hos distriktssköterska (i samråd med läkaren) är av värde. Lokalt östrogen rekommenderas till postmenopausala kvinnor Bäckenbottenträning med betoning på uthållighetsträning Toalettassistans innebär rutiner eller schemalagda toalettvanor, vaneträning. Används för att kartlägga toalettvanor när patienten inte kan delta självständigt i blåsträning. Läkemedel, t.ex. antikolinergika. Kan eventuellt sättas in initialt men alltid i kombination med blåsträning. Försiktighet rekommenderas hos äldre kvinnor. Elektrostimulering. Akupunktur. 6

Nokturi/ nattlig polyuri Medicinering med diuretika och sedativa läkemedel kan behöva korrigeras. Eventuellt kan långtidsverkande diuretika sättas ut. Vid venös insufficiens kan stödstrumpor rekommenderas. CPAP-behandling vid sömnapnésyndrom kan ha god effekt på nattlig polyuri. Desmopressinbehandling vid ADHinsufficiens. Blandinkontinens Behandla båda komponenterna. RIK Ren intermittent katetrisering, vid blåströmningssvårigheter. Läkemedelsbehandling Läkemedel har en relativt måttlig effekt vid inkontinens. Läkemedelsbehandling bör alltid utvärderas objektivt med ny urin/dryckesmätning och bör sättas ut när effekt inte kan påvisas. Trängningsinkontinens Antikolinergika har belagd effekt i randomiserade studier. Sämre effekt och större risk för biverkningar hos äldre. Mirabegron -Betmiga, en beta3-agonist har ungefär samma effekt som antikolinergika men med mindre antikolinergiska biverkningar. Endast subventionerat till patienter som inte tål antikolinergika. Därmed 3:e hands alternativ. Östrogens effekt på trängningsinkontinens är inte helt säkerställd men bör alltid provas på grund av de positiva effekter som ses på sekundära symtom som sveda och andra obehag vid trängningar. Vid lokal östrogenbehandling kan vaginalinlägg som byts var 3:e månad vara ett alternativ till vagitorier/vaginaltabletter/krämer/geler. Ansträngningsinkontinens Östrogen har inte någon bevisad effekt mot ansträngningsinkontinens men bör prövas med samma motivering som vid trängningar, det vill säga möjliga positiva sekundära effekter. Nokturi/ nattlig polyuri: Desmopressin - Minirin minskar urinproduktionen nattetid. Få studier är gjorda och viss restriktivitet rekommenderas. Läkemedelsboken rekommenderar användning av Minirin för vuxna först efter noggrann utredning med urinmätningslista och efter att alla andra orsaker till nattlig polyuri uteslutits. Diuretika kan ges 6 timmar innan sänggående för att minska nokturi. Preparatval enligt Råd och rekommendationer för läkemedelsanvändning utgivna av Dalarnas läkemedelskommitté, www.ltdalarna.se/lakemedel. Läkemedelsbehandling ska alltid kombineras med bäckenbottenträning/blåsträning. 7

Operativa behandlingar TVT/ TVT-O Ett vaginalt ingrepp där ett icke-resorberbart band läggs runt urinröret från vagina. Ingreppet görs som dagvårdskirurgi i lokalbedövning. Utvärdering och uppföljning Behandling, omvårdnadsåtgärder, förskrivning av inkontinenshjälpmedel Läkaren/distriktssköterskan ska regelbundet tillsammans med patient utvärdera och följa upp beslutade omvårdnadsåtgärder och ordinerad behandling samt att förskrivna inkontinenshjälpmedel motsvarar behovet. Både effekt och eventuella biverkningar av läkemedel observeras. Vid förändringar av patientens tillstånd eller medicinering tas nytt status och mätningar. Överrapportering till annan vårdgivare/vårdenhet Överrapportering ska innehålla: Aktuell utredning och utförda samt pågående omvårdnadsåtgärder och behandlingar. Planerad uppföljning av omvårdnadsåtgärder och behandlingar. Aktuell förskrivning av inkontinenshjälpmedel samt planerad uppföljning (se avsnitt om förskrivning). Avvikelser/Reklamationer Alla reklamationer/avvikelser ska rapporteras: Enligt lokala rutiner vid förskrivande enhet. Till kontinenssamordnaren i Dalarna, LDhjalpmedel@ltdalarna.se. Blanketter Tillbud/vårdskada vid användning av inkontinenshjälpmedel anmäls till Inspektionen för Vård och Omsorg. Reklamation av inkontinenshjälpmedel sker enligt Varuförsörjningens anvisningar för avvikelser. För kreditering eller ersättningsprodukter, kontakta samordnaren. OBS! aktuellt kundnummer och distributör anges. 8

Förskrivning av inkontinenshjälpmedel Definitioner Förskrivning Beställning Bedöma behov av, prova ut och följa upp förskrivet hjälpmedel. Kontakta distributör för leverans av förskrivna hjälpmedel. Vem har rätt att få inkontinenshjälpmedel? Personer som är ansluten till allmän försäkring och får vård/behandling för sjukdom/skada som orsakar fortlöpande behov av hjälpmedel (Hälso- och sjukvårdslagen). Innan förskrivning kan ske, ska enligt vårdprogrammet och individuell behovsbedömning samt noggrann utprovning av hjälpmedel genomföras. Vilka inkontinenshjälpmedel kan förskrivas? Inkontinenshjälpmedel är ett personligt hjälpmedel och en medicinteknisk produkt som förskrivs efter individuell behovsbedömning och utprovning som komplement till annan behandling, exempelvis toalettassistans. Enbart Treklöverns upphandlade sortiment ska förskrivas, se Sortiment Treklövern. Beställning och leverans sker via extern distributör enligt gällande avtal. Dessa hjälpmedel ska inte beställas som förbrukningsvaror utan förskrivning. Förskrivning av inkontinenshjälpmedel utanför sortimentet kan ske efter dispensansökan som godkänts av LD Hjälpmedels kontinenssamordnare samt förskrivande enhets verksamhetschef. Läs mer Hantering av kostnader för hjälpmedel. Vem får förskriva inkontinenshjälpmedel? Förskrivare med rätt kompetens utses av verksamhetschefen vid förskrivande enheter inom kommun, landsting och privata vårdgivare. Förskrivaren ansvarar för att förskrivningsprocessens alla faser blir genomförda, samt att personen kan använda och hantera det förskrivna hjälpmedlet så som avsetts enligt SOSFS 2008:1 Rekommenderad kompetens: Vård och behandling vid blås- och tarmfunktionsstörningar samt förskrivning av inkontinenshjälpmedel, 7,5 Hp eller motsvarande högskoleutbildning. Vissa hjälpmedel förskrivs och följs upp i samråd mellan medicinskt ansvarig läkare och annan förskrivare såsom sjuksköterska, distriktssköterska, barnmorska, sjukgymnast. Förskrivarens ansvar vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel 1. prova ut och anpassa produkten till patienten, 2. samordna produkten med eventuellt tidigare till patienten förskrivna, utlämnade eller tillförda produkter, 3. bedöma behovet av anpassning av patientens hemmiljö för att produkterna ska kunna fungera tillsammans på ett säkert sätt, 4. ansvara för att säkerhetsåtgärder vidtas för anpassning av hemmiljön, om det behövs, kontakt med sjukgymnast, arbetsterapeut, hemsjukvård, om de ska ta över. 5. informera användaren om hur produkten ska användas och de åtgärder som ska vidtas i enlighet med tillverkarens säkerhetsföreskrifter, 6. instruera och träna användaren, 7. se till att produkten registreras i vårdgivarens system för underhåll, 8. följa upp och utvärdera förskrivningen, utlämnandet eller tillförandet till patienten fram till dess behovet upphört eller ansvaret för patienten har tagits över av någon annan, enligt SOSFS 2008:1. 9

Hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens och ansvar Ha kunskap om: 1. produkternas funktion, 2. riskerna vid användningen av produkterna på patienter, 3. hanteringen av produkterna, 4. vilka åtgärder som behöver vidtas för att begränsa en vårdskadas omfattning, när en negativ händelse har inträffat. 5. Personalen ska kontrollera produkterna innan de används på patienterna enligt tillverkarens instruktioner, om sådana finns. Beställning av inkontinenshjälpmedel Förskrivaren ansvarar för beställning av individuellt förskrivna inkontinenshjälpmedel enligt Treklöverns avtal. För konto i beställningsportalen krävs personlig inloggning som tillhandahålls av distributören efter godkännande av verksamhetschef. Dokumentation Dokumentation ska ske i patientjournal. Förskrivning, senaste mätning och beställning ska följa patienten vid överrapportering till annan enhet. Förskrivaren ansvarar för att utredning, utvärdering och planerad uppföljning dokumenteras (individuell vårdplan), exempelvis: Orsak (anamnes/status typ av inkontinens, sjukdomar, medicinering) Omvårdnadsåtgärder (toalettassistans, förebygga förstoppning m.m.) Behandling (bäckenbottenträning, blåsträning, läkemedel, inkontinenshjälpmedel) Vid kateterbehandling dokumenteras aktuell läkarordination samt förskrivning och kateterrelaterad omvårdnad Föregående vårdgivares utredning och planerade uppföljning Vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel dokumenteras följande: Val av inkontinenshjälpmedel (beskriv behov av olika produkter) Beräknad förbrukning per dygn (ange dag/natt) Förskrivningsperiod max ett år (beställning max 3 månader/uttag) Vid urinkateter - ange läkare med medicinskt ansvar för förskrivningen Utvärdering av förskrivning var 6:e månad eller vid förändrat behov Planerad uppföljning av förskrivningen Aktuellt kontinenskort/förskrivningskort (Se Guideportalen) ska finnas hos patienten Vid beställning av inkontinenshjälpmedel dokumenteras följande: Uppföljning fungerar hjälpmedlet på avsett sätt? Förbrukning finns hjälpmedel kvar i hemmet som ska ingå i beräkning av antal hjälpmedel inför kommande period? 3 månaders förbrukning (eller kortare begränsad period) rekommenderas vid beställning av förskrivna hjälpmedel. 10

Regelverk Vård och behandling vid urininkontinens och blåsfunktionsstörningar ska vila på medicinska grunder och följa gällande lagar, föreskrifter och allmänna råd samt vårdprogram, riktlinjer för förskrivning av inkontinenshjälpmedel och lokala rutiner (länk) inom området i Dalarnas län. Förskrivning av inkontinenshjälpmedel sker enligt Treklöverns avtal gällande sortiment och distribution läs mer på www.ltdalarna.se/inkontinens. Lagar www.riksdagen.se eller www.lagrummet.se SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslag (3d, 18 c ) SFS 1993:584 Lag om medicintekniska produkter SFS 2001:453 Socialtjänstlag SFS 2008:355 Patientdatalag SFS 2009:400 Offentlighets- och sekretesslag SFS 2010:659 Patientsäkerhetslag SFS 2014:821 Patientlag 11

Föreskrifter och allmänna råd www.socialstyrelsen.se Förordning (2002:687) om läkemedelsförmåner m.m. ( 8.) Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2003:11) om medicintekniska produkter SOSFS 2007:10 (M och S) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering SOSFS 2008:1 Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälsooch sjukvården SOSFS 2008:14 (M) Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården SOSFS 2011:9 (M och S)Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Läs mer: www.ltdalarna.se/inkontinens www.sinoba.se www.rfsu.se www.sos.se www.apoteket.se www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/polyuri-nocturi-nattlig-polyuri 12

Referenser Behandling av urininkontinens. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2000. SBU- Rapport nr 143. Behandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre. En systematisk översikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2013. SBU-rapport nr 219. Behandling av urinträngningar och träningsinkontinens överaktivblåsa- ny rekommendation. Läkemedelsverket 2:2011. Hämtat 15 mars, 2016. Peeker R, Samuelsson E. Urininkontinens. Läkemedelsboken. 2015-08-27 20:35, Hämtat 15 mars, 2016. Terapirekommendationer 2016-2017: Råd och rekommendationer för läkemedelsanvändning utgivna av Dalarnas läkemedelskommitté. www.ltdalarna.se/lakemedel NIKOLA Nätverk inkontinens kommuner landsting. Kvalitetsprogram ett redskap för god vård. www.nikola.nu Vårdguiden - Urininkontinens hos kvinnor www.1177.se Vårdhandboken - Handbok för hälso- och sjukvård, kapitlet Urininkontinens. www.vardhandboken.se Nocturia in relation to sleep, health, and medical treatment in the elderly. Asplund R., BJU International 2005, 96 supplement 1, s. 15-21. Nokturi och nattlig polyuri bland äldre. Asplund R., Läkartidningen nr 44 2002 volym 99. Hålla tätt - en bok om urininkontinens och överaktiv blåsa, Pfizer AB, 2003. Urininkontinens. Vårdprogram utarbetat av representanter från landstinget och kommunerna i Uppsala län på uppdrag av inkontinensrådet; 2010 Hämtat 2 feb, 2015. Kvalitetsdokument - Basal utredning, Inkontinens, Blås- och tarmfunktionsstörning. Manual till anamnesformulär. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens. Västra Götaland; 2013. Hämtat 2 feb, 2015. htrum/ PM Kvinnokliniken: Elstimulering vid urininkontinens samt urinträngningar. Hämtat 2 feb, 2015. pm- El-stimulering. 13

Bilaga 1: Allmänna råd vid urininkontinens/urinträngningar Viktigt med regelbundna toalettvanor, kissa regelbundet var fjärde timme dagtid. Sitt rätt på toaletten. Slappna av, ha inte bråttom. Vid blåstömningsbesvär ändra ställning eller res Dig och sätt Dig igen, för att kissa några gånger innan Du går från toaletten. Torka Dig framifrån och bak. Försök undvika förstoppning. Tvätta dig inte för ofta i underlivet, högst en gång per dag. Undvik tvål. Drick bara när du är törstig, det räcker oftast att dricka 1 1,5 l/dygn. Gör knipövningar. Klä dig varmt, viktigt att ej kyla ner stussen eller vristerna. Vid besvär med bensvullnad bra med stödstrumpor dagtid och högläge av benen kvällstid. Använd svagt östrogen i slidan. Undvik övervikt. Sluta röka. Alkohol är urindrivande. (Råden är ej evidensbaserade) 14

Bilaga 2: Symtom - Diagnos Datum.. Symptom 1 Blir du ofta svårt kissnödig? Diagnos Ansträngningsinkontinens Trängningsinkontinens Nej Ja 2 Hinner Du till toaletten? 3 Har du läckage vid fysisk aktivitet t ex nysning, hosta, skratt, lyft hopp, jogging? 4 Hur stor mängd läcker Du? 5 Har Du svårt att tömma blåsan? 6 Kan Du viljemässigt knipa av strålen? 7 Gör det ont när Du kissar? 8 Hur många gånger kissar Du per dygn? 9 Går Du upp på natten och kissar? 10 Hur många gånger kissar Du per natt? Ja Ja Liten Nej Nej Nej Högst 8 ggr Ovanligt 1-2 ggr Nej Nej Stor Ja Ja Ja Mer än 8 ggr Vanligt Fler än 2 gånger Vid blandinkontinens är symtomen mest lika dem vid trängningsinkontinens, men läckage förekommer även vid ansträngning. 15