Sociala nämndernas förvaltning 2016-03-15 Dnr: 2016/66-NF-041 Jan Bäversten - snsjb02 E-post: jan.baversten@vasteras.se

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2016-03-15 Dnr: 2016/66-NF-041 Jan Bäversten - snsjb02 E-post: jan.baversten@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Nämnden för personer med funktionsnedsättning Nämnden för personer med funktionsnedsättning planeringsunderlag år 2017-2020 Förslag till beslut Nämnden för personer med funktionsnedsättning beslutar att skicka förvaltningens förslag till planeringsunderlag till kommunstyrelsen för vidare behandling. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har begärt in planeringsunderlag för år 2017-2020. Planeringunderlaget ska behandlas av respektive nämnd och lämnas till stadsledningskontoret senast den 1 april. Förvaltningens förslag till budgetunderlag följer den struktur och det innehåll som angetts i stadsledningskontorets anvisningar. Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse den 15 mars lämnat förslag till beslut. Bilagor Skickad av: Eva Sahlén - SNSES03

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2016/66-NF-041 Nämnden för personer med funktionsnedsättning Planeringsunderlag 2017-2020 15 mars 2016

Innehåll Nämndens ansvarsområde... 1 Sammanfattning... 1 Omvärld... 2 Verksamhetens utveckling... 3 Handlingsplan för beställning och upphandling... 3 Prioriterade utvecklingsfrågor... 3 Styrkort... 5 Strategiska utvecklingsområden... 6 Den sociala hållbarheten... 6 Vår fysiska livsmiljö... 7 Minskad miljö- och klimatpåverkan... 7 Höjd kunskaps- och kompetensnivå i Västerås... 7 Jämställdhetsintegrering... 8 Budgetförutsättningar... 8 Vidtagna åtgärder under 2015 för budget i balans 2016... 8 Åtgärder för rationaliseringar... 10 Demografi... 11 Effekter av verksamhetsförändringar... 12 Känslighetsanalys av löne- och prisökningar... 12 Nya taxor och avgifter... 13 Ekonomisk översikt... 14 Gemensam verksamhet... 19 Förebyggande insatser/socialt nätverk... 20 Stöd i ordinärt boende... 21 Särskilda boenden SoL... 21 Insatser med stöd av LSS... 22 Bilagor Bilaga 1: Utfall 2015 och budget 2016 Bilaga 2: Investeringsplan 2016 2019 Bilaga 3: Följekort

Nämndens ansvarsområde Nämnden för personer med funktionsnedsättning ansvarar för omsorgen om människor med funktionsnedsättning, oavsett ålder, enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och enligt socialtjänstlagen (SoL) för personer under 65 år med funktionsnedsättning. Nämnden har också ansvar för den kommunala hälso och sjukvården i bostad med särskild service, daglig verksamhet och sysselsättning/arbetsrehabilitering samt handläggning av bostadsanpassningsbidrag till personer som inte fyllt 65 år. Från 1 januari 2015 har en förändring skett i ansvarsfördelningen för insatserna hemtjänst, boendestöd och hemsjukvård. Både nämnden för personer med funktionsnedsättning och äldrenämnden har hittills haft ansvaret för dessa insatser. Den nya ansvarfördelningen innebär att nämnden för personer med funktionsnedsättning får hela ansvaret för boendestöd enligt socialtjänstlagen, och äldrenämnden får hela ansvaret för hemtjänst och hemsjukvård. Förändringen är beslutad av kommunfullmäktige och nämndernas reglemente har reviderats utifrån detta. Handläggningen vid myndighetsutövning ska vara rättssäker, bemötandet gott och sammanfattningsvis är behovet avgörande för insatsens omfattning samt innehåll. Det synsätt, de definitioner och de mål som anges i stadens program för personer med funktionsnedsättning utgör en grundläggande del i nämndens arbete liksom för de verksamheter som nämnden beställer. Sammanfattning Nämnden har fram till 2014 hanterat kostnaderna inom budgetramen. I likhet med föregående år visar personlig assistans stora kostnadsökningar. Vidare ökar kostnaderna för bostad med särskild service för vuxna och barn. Även boendestöd visar ett minusresultat. Beträffande personlig assistans har staden mycket begränsade möjligheter att påverka utvecklingen då kostnadsfördelningen är sådan att Försäkringskassans beslut enligt socialförsäkringsbalken medför ett kostnadsansvar för kommunerna med 20 timmar per vecka och person. De kommunala besluten enligt LSS har dock ökat mer under 2015 än tidigare år beroende på ökat antal ansökningar, fler tillfälliga utökningar av assistansen, retroaktiva utbetalningar samt att kostnaderna som avser personliga assistenters sjuklöner hos privata assistansföretag ökat kraftigt. Det är ett kommunalt kostnadsansvar som inte kan påverkas. Anledningen till underskottet inom bostad med särskild service beror på att nämnden varit nödsakade att köpa boendeplatser (s.k. utomkommunsplaceringar)för personer med mycket komplexa och sammansatta behov. Några av dessa har överförts från Individ och familjenämnden som har tagit det initiala ansvaret, då det har handlat om placerade barn och ungdomar som blivit 18 år alternativ personer med missbruksproblematik. För ett par placeringar har kostnaderna delats med psykiatrin. Anledningen till ett underskott i resultatet för boendestöd är att verksamheten har varit för lågt budgeterad. Antalet deltagare inom daglig verksamhet enligt LSS ökade kraftigt under såväl 2014 som under 2015. Ökningen inom daglig verksamhet LSS var ca 45 personer under 2015. 1

Per den 31 december fanns 599 aktiva deltagare som leverantörerna inom daglig verksamhet får ersättning för. Vid delårsapport 2 visade prognosen ett underskott på ca 4,5 mkr. Vid bokslutet är resultatet endast 0,5mkr i underskott. Detta förklaras av att den genomsnittliga kostnaden blev lägre per deltagare än beräknat. Majoriteten av nya deltagare placerades i omvårdnadsnivå 2 (av totalt 4). En stor del har valt att endast delta halv dag. Situationen inom biståndsenheten har varit ansträngd under en längre period vilket medfört lång handläggningstid och bristande uppföljning av individärenden. Det beror bland annat på att utredningarna blivit mer omfattande och komplexa. För att hantera den akuta belägenheten har enheten erhållit personalförstärkning med stöd från statliga prestationsmedel. Dessa medel finns att tillgå under 2016 och möjligen under en del av 2017. Därefter saknas tillräckliga resurser för att tillgodose behovet. Enkätundersökningar angående enskildas upplevelse av olika verksamheter i samband med genomförande av insatser för att följa upp nämndens mål, genomfördes inte inom nämndens verksamheter 2015 till följd av besparingar. Förvaltningen har begärt in en specificerad verksamhetsberättelse med preciserade beskrivningar från samtliga utförare. Två utvecklingsprojekt pågår inom nämndens ansvarsområde. Ett projekt för familjer med barn och ungdomar som har funktionsnedsättning samt ett projekt för familjer med barn och ungdomar som har sammansatt problematik av funktionsnedsättning och sociala problem. Omvärld Enligt lägesrapporten från Socialstyrelsen 2016 angående insatser och stöd till personer mer funktionsnedsättning framgår bl.a. att personlig assistans ökar både i antal och i timmar. Socialstyrelsen har inte fördjupat analysen men en bidragande orsak till att antalet personer ökar är troligen att många av de som får sin assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken ( SFB) indragen i stället blir beviljade personlig assistans enligt LSS inom kommunen, som då finansierar insatsen i dess helhet. Av analysen i regeringens prop. 2015/16:1, budgetproposition för 2016, framgår att regeringen är mycket oroad över kostnadsutvecklingen inom assistansersättningen som har ökat från 12,7 miljarder totalt 2004 till 28,6 miljarder 2014 och menar att det är angeläget att assistansersättningen görs ekonomiskt hållbar. I regleringsbrevet till Försäkringskassan 2016 framgår att Försäkringskassan ska bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen. Av lägesrapporten från Socialstyrelsen framgår även att allt fler personer får insatser enligt LSS. Den största ökningen har skett bland de som är 65 år och äldre. Mest ökar dock kostnaderna för insatser enligt socialtjänstlagen, hemtjänst och boendestöd. Socialstyrelsen kan inte utesluta att detta beror på att allt fler personer behöver stöd från socialtjänsten. Daglig verksamhet är den vanligaste LSS insatsen och ökar stadigt. Utredning av LSS LSS trädde i kraft för 22 år sedan och har medfört betydelsefulla förändringar för många människor som lever med omfattande funktionsnedsättningar. För att verksamheten ska kunna leva upp till målsättningen att ge den enskilde möjlighet att leva som andra så behöver dock stödet och stödformerna ha möjlighet att ändras, i takt med att samhällsutvecklingen och livsvillkoren för människor i allmänhet förändras. 2

Socialstyrelsen anser i sin rapport Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS (art.nr. 2015 9 3) som publicerades i september 2015, att vid en kommande översyn av LSS bör regeringen inkludera bland annat följande frågeställningar: Översyn av personkretsbestämmelsen, för att bättre tillgodose de behov som finns idag. Det gäller bland annat behoven hos personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, kognitiv funktionsnedsättning, grav synnedsättning eller dövblindhet. Införandet av boendestöd enligt LSS, med syfte att öka möjligheterna att tillgodose behoven av stöd i det egna boendet. Tydligare reglering för att få till stånd en mer enhetlig tillämpning av LSS över landet i syfte att minska behovet av lokala riktlinjer. Verksamhetens utveckling Verksamhetsförändringar Handlingsplan för beställning och upphandling I nämnden pågår ett arbete med att se över planeringen för upphandling och konkurrensutsättning av nämndens verksamheter. Inför 2016 skapades en överenskommelse med egenregin, Västerås stads Vård och Omsorg, om att inte konkurrensutsätta flera verksamheter under innevarande år mot att egenregin bidrog med en besparing på två miljoner för året. Det innebär att inga nya upphandlingar eller konkurrensutsättningar har beslutats. Enligt nuvarande handlingsplan har en upphandling färdigställts i början av 2016 och det är gruppbostäderna enligt LSS Rönnbergastigen och Tråddragargatan 52. En upphandling av två gruppbostäder i enligt LSS i Tillberga pågår. Ytterligare en LSS gruppbostad, Välljärnsgatan är sedan tidigare planerad att upphandlas under 2016. Utöver dessa pågår lag om valfrihetssystem, LOV, för boendestöd enligt Socialtjänstlagen och daglig verksamhet, ledsagarservice och avlösarservice enligt LSS där ansökningar om att få bli leverantör till nämnden lämnas in kontinuerligt. Förfrågningsunderlagen till dessa insatser ska ses över och revideras under året. Prioriterade utvecklingsfrågor Myndighetsutövningen Med stöd av erhållna statliga prestationsmedel inom psykiatrin samt från budgetpost boendestöd har nämnden beslutat om ett projektuppdrag inom handläggningsområdet psykiatri under två år motsvarande 2,4 miljoner/år i syfte att höja kvaliteten på utredningar och bedömningar samt på ett systematiskt och kvalitetssäkert sätt följa upp 3

fattade beslut på individnivå. Projektet startade hösten 2014, dock ej med full bemanning från början. Inledningsvis följde verksamheten upp samtliga beslut om boendestöd inom det tidigare kvalificerade boendestödet. Även inom LSS området är personalresurserna för myndighetsutövning en bristfällig varför ytterligare resurser från erhållna statliga prestationsmedel tagits i anspråk till tillfälliga resursförstärkningar under 2015. En rapport om hur detta arbete har genomförts och resultatet så långt kommer att delges nämnden i maj 2016. Komplex och sammansatt problematik I september 2013 påbörjades ett projekt i samarbete med Individ och familjenämnden. Projektet Gemensamma stödteamet syftar till att ge familjer med barn och ungdomar i 5 15 år som har en sammansatt problematik utifrån en funktionsnedsättning och samtidig social problematik. Anpassade metoder ska erbjudas för att möjliggöra att familjerna får en fungerande vardag och att mer omfattande insatser, exempelvis placeringar, inte ska behövas längre fram. Resultaten är goda och förvaltningen bedömer att verksamheten behöver permanentas. Även andra initiativ för personer med komplex och sammansatt problematik, troligen tillsammans med Individ och familjenämnden, kan komma ifråga under 2017. Välfärdsteknologi som verktyg för att öka självständighet och integritet Nämnden kommer inför kommande avtal och kontrakt att införa krav om stöd och uppmuntran för användandet av välfärdsteknologi för den enskildes struktur och planering av sin vardag, ska vara en del i personalens arbetsmetod. 4

Styrkort Vi har nöjda kunder och invånare Kritisk framgångsfaktor Indikatorer Styrtal Den enskilde är delaktig i samband med utredning och genomförande Den enskilde får ett gott bemötande i samband med utredning och genomförande Den enskilde upplever att han/hon är delaktig i utredningen. Den enskilde som varit föremål för utredning har varit delaktig vid minst ett tillfälle under utredningstiden Den enskilde är delaktig i upprättande av genomförandeplan Den enskilde upplever ett gott bemötande i samband med utredningen. Den enskilde upplever ett gott bemötande vid genomförandet av insatser 80 % 100 % av de ärenden som ingått i egenkontrollen 100 % 80 % 80 % Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat. Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal Rättssäker handläggning Evidensbaserad praktik Ökad självständighet Alla beslutsunderlag som omfattas av 17 FL har kommunicerats med den enskilde Metoder relevanta för målgruppen Från daglig verksamhet till arbete eller studier Från bostad med särskild service till ordinärt boende 100 % av de ärenden som ingått i egenkontrollen har kommunicerats Alla enheter ska kunna beskriva sina metoder 3 personer per år (0 enligt VB 14) 6 personer per år (5 enligt VB 14) 5

Vi har ekonomi i balans Kritisk framgångsfaktor Indikatorer Styrtal Tilldelad budgetram hålls Kostnadseffektiv verksamhet Budget jämförs med utfall/prognos Nettokostnad för LSS före utjämning i kronor per invånare är i nivå med jämförbara kommuner Det ekonomiska utfallet är lägre eller i nivå med budget. Jämförbara kommuner är Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Jönköping och Örebro. Kostnad hemtjänst/boendestöd 0 64 år per invånare är i nivå med jämförbara kommuner Jämförbara kommuner är Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Jönköping och Örebro. Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal IFN med arbetsgivaransvaret formulerar den delen av styrkortet för hela förvaltningen. Strategiska utvecklingsområden Stadsledningskontoret har i uppdrag att redovisa inriktningen för det fortsatta arbetet inom dessa områden Den sociala hållbarheten Nämndens uppgift är att ge råd, hjälp, stöd och service till människor som på grund av funktionsnedsättning är i behov av stöd. Stödet ska utformas så att hänsyn tas till den enskildes egna resurser, förutsättningar och behov. Socialtjänstens verksamhet bedrivs med stöd av lagstiftning som t.ex socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS ) Inom förvaltningen skapades en ny enhet med start 1 januari 2016 med ansvar för förebyggande verksamhet och projekt. I utvecklingen för social hållbarhet inom staden kommer sociala nämndernas förvaltning att ingå i kommande arbetsgrupper 6

Vår fysiska livsmiljö Nämnden har i flera dokument påvisat problemen med den rådande bristen på lägenheter i det ordinarie bostadsbeståndet med en för målgruppen rimlig hyra. Detta hindrar även möjligheterna till en boendekarriär från t.ex. boende med särskild service till ordinärt boende. Behoven för målgruppen skulle i många fall kunna lösas om bostadsmarknaden hade fler lägenheter att erbjuda. Av Socialtjänstlagen 3 kap 2 framgår bl.a. att socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen ska bygga på nämndens sociala erfarenheter. Socialtjänsten ska genom sitt deltagande i samhällsplaneringen verka för grupper som i olika avseenden är underförsörjda, belysa sambanden mellan sociala problem och samhällsstrukturen. Formerna för socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen har inte närmare preciserats i Socialtjänstlagen. Nämndens för funktionshindrade målgrupper ökar enligt Socialstyrelsen, samtidigt som individernas preferenser förändras. Detta medför ökad efterfrågan på eget, självständigt boende istället för särskilt boende. SOU 2008:77 talar även om bristande bostadsplanering för detta i kommunerna. Ansvaret för kommunal planering för bostadsförsörjningen vilar ytterst på kommunstyrelsen. Nämnden har således inga möjligheter att hantera detta själv. Minskad miljö- och klimatpåverkan Nämnden påverkar miljöaspekterna i de villkor som ställs i samband med upphandling av verksamhet och slutande av avtal. Vid nyanskaffning av bil ska leverantör med kontrakt enligt LOV skaffa miljöbil enligt den definition som Transportstyrelsen anger. Nämndens personal, strävar efter att i största möjliga utsträckning resa med kollektiva transportmedel och begränsa individuellt bilåkande. De flesta resor genomförs med tåg eller buss. När det gäller pappersförbrukningen kopierar personalen det mesta dubbelsidigt med en kopieringsmaskin med hög kapacitet och bra funktioner. Nämnden erhåller handlingar via läsplatta och arbetar med stöd på distans i form av e hemtjänst och e boendestöd för att ge stöd i bostaden via digitala omsorgstjänster och därmed förbättra den enskildes livsmiljö. Införandet ger miljövinster genom att personaltransporter med bil kan minska. De sociala nämnderna har ansvar för att vidta åtgärder vid ökad belastning vid t ex värmeböljor och naturolyckor.( Handlingsplan för klimatanpassning i Västerås, 2016 2019) Höjd kunskaps- och kompetensnivå i Västerås Merparten av dessa aktiviteter tar sikte på olika delar inom utbildningsområdet. En aktivitet avser att positionera Västerås som ledande inom digitaliseringen och dess samlade konkreta effekter på näringsliv och samhället, framtidens arbetsmarknad, välfärdsteknologi Västerås fortsatter att utmärka sig bland svenska kommuner genom att ha ett samlat grepp om välfärdsteknologifrågorna och har på flera områden kommit mycket långt när det gäller bland annat införande och brukarmedverkan. Välfärdsteknologi är ett viktigt 7

verktyg för att öka självständighet och integritet för personer med funktionsnedsättningar. Nämnden kommer därför, inför kommande avtal och kontrakt, att införa krav om stöd och uppmuntran för användandet av välfärdsteknologi för den enskildes struktur och planering av sin vardag, ska vara en del i personalens arbetsmetod. Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att fördela medel för kompetenssatsning riktad till baspersonal inom funktionshinderområdet. Satsningen innefattar även biståndshandläggare. Varje kommun får i egenskap av huvudman för sin och enskilda utförare som bedriver kommunal verksamhet på uppdrag av kommunen, rekvirera avsatta medel. För verksamheterna inom nämndens område är summan 848 283 kronor. Kunskapssatsningen ska möjliggöra stöd till kommunerna att fortsätta och utveckla kompetenshöjande insatser riktade till baspersonal inom funktionshindersområdet. Satsningen innefattar även handläggare som arbetar med myndighetsutövning och ska bidra till en ökad kunskap och medvetenhet om myndighetsutövning, särskilt ur ett jämlikoch jämställdhetsperspektiv. Jämställdhetsintegrering Framtagen statistik är könsuppdelad i möjligaste mån. I de fall uppföljningar sker av de enskildas uppfattningar om verksamheten ska kvinnors/flickors respektive mäns/pojkars uppfattningar redovisas. Nämnderna efterfrågar utförarnas arbete inom området. Inom daglig verksamhet kan det konstateras att det är fler män än kvinnor som har denna LSS insats. Detta konstasteras även på nationell nivå och förklaras med att vissa diagnoser är vanligare hos män än hos kvinnor, t ex utvecklingstörning och autism. En intressant frågeställning är hur deltagarna fördelar sig mellan olika aktiviteter inom daglig verksamhet utifrån ett genderperspektiv. I ett jämnställdhetsperspektiv är det av stor vikt att uppmärksamma normer gällande kön för att inte stänga ute vissa grupper samt för att uppmuntra till inkludering och delaktighet. Inför 2017 planeras en begränsad analys inom daglig verksamhet utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Budgetförutsättningar Vidtagna åtgärder under 2015 för budget i balans 2016 Egenregin kompenserades inte fullt ut för ökade löner och priser. Reduceringen motsvarade 0,7 procentenhet. Förvaltningens gemensamma ledningsverksamheter kompenserades inte fullt ut för ökade löner och priser. Reduceringen motsvarade 0,7 procentenheter. Översyn gjordes av riktlinjer och bedömningsinstrument för boendestöd. Inför 2016 har nämnden fattat beslut om följande besparingsåtgärder: Besparing på 2,7 mnkr inom sysselsättning. Besparing på 0,5 mnkr inom förvaltningens gemensamma ledningsverksamhet. 8

Besparing på 1,6 mnkr avseende Rondellens mötesplats. Besparing på 0,7 mnkr avseende kultur och fritid. Lägre ersättning för ett antal gruppbostäder vilket innebär en kostnadssänkning på 2 mnkr. Sänkta ersättningsnivåer inom daglig verksamhet enligt LOV fr o m 1 april innebär en besparing under 2016 på 3,6 mnkr. Pågående utredningar inför 2017 Översyn av ersättnings och avgiftsmodell inom boendestöd Översyn av bostadsanpassningsbidrag och framtagande av nya riktlinjer. Beroende på den ekonomiska utvecklingen under året kan flera utredningar/åtgärder komma att vidtas under 2016. Ytterligare utredningar Kommunstyrelsen har beslutat om att tillsätta en analysgrupp för att utröna orsaken till att allt fler beviljas insatser enligt LSS och omfattningen av insatserna per person. Syftet med arbetet i analysgruppen är att utröna hur staden kan påverka sina kostnader i det nationella utjämningssystemet av LSS kostnader. Arbetet ska bland annat analysera hur antalet insatser enligt LSS ut jämfört med insatser beviljade enligt Socialtjänstlagen, samt se över ambitionsnivån på insatser för personer med funktionsnedsättning i förhållande till andra kommuner, för personer som inte omfattas av LSS. Nämnden har den 30 september 2015 fått i uppdrag från Kommunstyrelsen att tillsammans med Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden ta upp överläggningar med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen med anledning av volymutvecklingen för daglig verksamhet (LSS) 9

Åtgärder för rationaliseringar Nämnden ska enligt kommunstyrelsens budgetdirektiv redovisa rationaliseringsåtgärder som kan genomföras motsvarande en procent av budgetramen. Beräkning rationalisering mnkr Nettobudgetram 2016 718,7 1 % rationaliseringskrav 2017 7,2 Åtgärd för rationaliseringar, preliminära belopp Bostadsanpassningsbidrag. Pågående, ej avslutad översyn. Preliminär beräkning i förhållande till den kunskap som finns i dagsläget. Boendestöd Pågående, ej avslutad översyn angående ersättningsmodell och ökad kontroll. Preliminär beräkning i förhållande till den kunskap som finns i dagsläget. Översyn av ersättningar för boenden som drivs av egenregin. Preliminär beräkning. mnkr Total rationalisering 7,2 2,7 2,0 2,5 Bostadsanpassningsbidrag Några åtgärder som antas ge ekonomiska effekter 2017 är en reviderade riktlinjer för bostandsanpassningsbidrag, samt utreda möjligheterna att få produkter, som helt eller delvis, skulle kunna ersätta BAB förskrivningsbara via Hjälpmedelscentrum (HMC). Boendestöd Pågående översyn av hemtjänst och boendestöd förväntas bl a resultera i färre antal utförda timmar och därmed lägre kostnader. Översyn av ersättningar för gruppboenden Den genomsnittliga ersättningen per lägenhet till egenregin är markant högre än den till externa utförare. En analys av vad skillnaden beror på behöver göras. En första preliminär bedömning är dock att ersättningarna till egenregin bör kunna sänkas. 10

Demografi 0 64 år Årlig År Antal ökning 2010 112 177 2011 112 871 0,62% 2012 113 856 0,87% 2013 114 734 0,77% 2014 115 664 0,81% 2015 116 606 0,81% 2016 116 412 0,17% 2017 117 373 0,83% 2018 118 309 0,80% snitt ovägt 0,67% Utvecklingen i Västerås överensstämmer med utvecklingen i landet i övrigt för personer med funktionsnedsättning, inom såväl LSS som socialtjänstlagen. Insatserna och kostnaderna ökar för målgruppen även på nationell nivå. Allt fler personer får insatser enligt LSS. År 2014 var antalet i landet 67 400 vilket är en ökning med 9 % sedan 2010. Den största ökningen har skett bland de som är 65 år eller äldre med insatser enligt LSS. Den gruppen har ökat med 16 %. Som kommunstyrelsen konstaterar bedöms de ökade behoven vara större än befolkningsökningen, dvs man kan inte dra slutsatser för målgruppen med funktionsnedsättningar enbart utifrån den demografiska utvecklingen. Det finns idag ett inte obetydlig antal personer som egentligen har rätt till insatser med som aldrig ansökt om detta. Avseende personlig assistans ökar denna insats och ligger högst i de yngre åldersgrupperna, samt för personer över 65 år. Försäkringskassan ska enligt regelringsbrevet bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen. Stor risk att detta kan komma att få negativ effekt på kommunens kostnader för assistans inom LSS. Daglig verksamhet har ökat kraftigt. Utveckingen av nya deltagare inom daglig verksamhet är fortsatt hög. Orsaken till detta samt åtgärder för att bromsa inflödet pågår. Bland annat genom kontakter med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och samverkan med AMA Arbetsmarknad som har uppdrag från utbildnings och arbetsmarkandsnämnden, UAN. Befolkningen ökar med anledning av den ökade flyktingmottagningen vilket kommer att ha påverkan även för nämndens verksamheter. 11

Effekter av verksamhetsförändringar Beslut om inriktning inför beställning/ upphandling Eventuellt ökade kostnader för önskad tjänstgöringsgrad, ÖTG, är ännu inte klarlagda. Förändringar av regelverk hos andra huvudmän/beslut från förvaltningsdomstolar Av regleringsbrevet till Försäkringskassan 2016 framgår att Försäkringskassan ska bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen. Det finns därför en inte obetydlig risk för volymökningar inom personlig assistans LSS för kommunen. Beslut enligt socialtjänstlagen och LSS kan överklagas till förvaltningsdomstol. Prejudicerande domar har direkt återverkan på kommunerna, likaså domslut som kan medföra retroaktiva kostnader exempelvis för personlig assistans. Känslighetsanalys av löne- och prisökningar Analys över hur 1 % löne och prisökningar påverkar budgeten. Kostnader: 1% ökning utifrån 2016 års budget, mnkr Löner Övriga kostn Lokalhyror Indexutveckling avtal LOV Totalt Kommunala utförare 2,3 0,6 1,1 4,0 Privata utförare 1,4 0,2 1,6 Fastighetskontoret 0,4 0,4 Förvaltning, nämnd 0,2 0,1 0,3 Övrigt 1,0 1,0 Total ökning 2,5 0,4 1,7 1,4 1,3 7,3 Intäkter: 1% ökning utifrån 2016 års budget, mnkr Boendestöd Avgifter och ersättningar från enskilda Momsbidrag från staten Totalt Gruppbostad LSS 0,1 0,1 Korttidsverksamhet LSS Daglig verksamhet LSS Total ökning 0,0 0,1 0,1 12

Nya taxor och avgifter I översynen av boendestöd samt vissa LSS insatser som utförs som LOV tjänster ingår förutom ersättningar till leverantörerna även avgifter från de enskilda. 13

Ekonomisk översikt BEHOV I FÖRHÅLLANDE TILL BUDGETRAM 2016, MNKR 2017 2018 2019 2020 Demografi Daglig verksamhet LSS, volymökning (+35 deltagare) 5,8 5,8 5,8 5,8 Personlig assistans LSS, volymökning (+5 %) 4,4 4,4 4,4 4,4 Barn och ungdomsboende (beslutat) 4 5 lgh, start 1 april 2017, helårskostn 6,5 mnkr 4,9 1,6 Gruppbostad vuxna (beslutat) Skultuna 12 lgh, start 1 april 2017, helårskostn 7 mnkr 5,2 1,8 2 gruppbostäder á 6 lgh = 12 lgh (6,5 mnkr per grpb) start 1 april 2018 9,8 3,2 2 gruppbostäder á 6 lgh = 12 lgh (6,5 mnkr per grpb) start 1 april 2019 9,8 3,2 2 gruppbostäder á 6 lgh = 12 lgh (6,5 mnkr per grpb) start 1 april 2020 9,8 Köpta boendeplaceringar 5,0 5,0 5,0 5,0 Gemensamt boende med IFN för ungdomar med sammansatt problematik, 6 10 lägenheter 6,0 Delsumma 1 25,3 34,4 28,2 28,2 Övriga behov att finansieras inom ram enligt anvisning Utökad bemanning på biståndsenheten 4,0 Gemensamt stödteam 0,7 Nya lokaler för korttidsverksamhet 0,2 0,2 0,2 0,2 Trådlösa nätverk i gruppboenden/servicebostäder 0,5 1,5 1,5 1,5 Undersökningar om enskildas nöjdhet med insatsen 0,3 Delsumma 2 1,0 6,4 1,7 1,7 SUMMA BEHOV NIVÅHÖJNING RESPEKTIVE ÅR, MNKR 26,3 40,8 29,9 29,9 14

Demografi Daglig verksamhet LSS, volymökning Antalet deltagare inom daglig verksamhet LOV beräknas årligen öka med cirka 35. Genomsnittskostnaden per deltagare är 165 000 kr per år. Det innebär en årlig kostnadsökning på 5,8 mnkr. Personlig assistans LSS, volymökning Volymökningar 2017 och framåt beräknas preliminärt till cirka 5 procent per år, vilket skulle innebära 4,4 mnkr. Under de senaste fyra åren har kostnaden (rensat från årlig höjning av timpriset) varit i genomsnitt cirka 5 procent per år. Bostad med särskild service för barn och ungdom enligt LSS, 4 platser Enligt tidigare beslut byggs ett barn och ungdomsboende innehållande plats för fyra barn/ungdomar. Beräknad kostnad (inklusive lokal) är på årsbasis är 6,5 mnkr. Boendet beräknas tas i drift kvartal 1, 2017. Boendet är avsett för fyra barn i början av tonåren med grav autism. Pågående LSSinsatser i form av personlig assistans, korttidsvistelse och korttidstillsyn är inte längre tillräckliga för barnen och deras familjer. Behoven hos barnen förändras under uppväxtåren och de har stora behov av att vistas i en bättre anpassad miljö, så som ett barn och ungdomsboende innebär. Gruppbostad vuxna 12 lgh Enligt tidigare beslut förändras f d lokaler för äldreboendet Solglimten i Skultuna, till bostad med särskild service för vuxna innehållande 12 lägenheter. Målgruppen är personer med psykiska funktionsnedsättningar. Boendet ingår i nämndens beräkning utifrån demografiska behov. Beräknad kostnad (inklusive lokal) är på årsbasis 7 mnkr. Boendet beräknas att tas i drift 1 maj 2017. 2 gruppbostäder á 6 lgh per år, 2018 2020 Under perioden 2018 2020 är behovet 2 gruppbostäder á 6 lägenheter per år. Kostnaden på årsbasis beräknas till 13 mnkr. Driftstart är preliminärt satt till 1 maj respektive år. Behovet är kartlagt i nämndens fastlagda boendeplan som sträcker sig över åren 2015 2020. Köpta boendeplaceringar För personer med komplex och sammansatt problematik är behoven ofta mycket komplicerade och kräver specifik kompetens. 15

Vidare att dessa behov skiljer sig mycket mellan individerna, såsom exempelvis samtidig hörsel och synnedsättning, extremt utåtagerande/självdestruktivt beteende i kombination med andra psykiatriska och/eller intellektuella funktiosnedsättningar. Det är svårt för en kommun att kunna tillhandahålla den specifika kompetens som krävs för dessa behov. Köpta placeringar innebär inte alltid en högre kostnad mot om kommunen själv skulle tillhandahålla insatsen. Kostnaden för köpta placeringar ökade med 6,6 mnkr 2015 jämfört med 2014. En beredskap för en årlig kostnadsökning på 5 mnkr bör finnas. Gemensamt boende med IFN Behov av ett gemensamt boende med 6 10 lägenhet i samarbete med individ och familjenämnden, för unga vuxna personer med sammansatt problematik. Kostnaden beräknas till 12 mnkr på årsbasis, varav 6 mnkr belastar NFs budget. Driftstart 1 januari 2018. Övriga behov Av anvisningar planeringsunderlag 2017 2020, sid 17, framgår att kommunstyrelsens huvudinriktning är att endast kostnadsökningar som är direkt kopplade till demografiska förändringar som exempelvis förändrat barn och elevantal i förskola och skola samt resursbehov för redan fattade centrala politiska beslut kommer att kompenseras i budgetramarna. Om Kommunstyrelsen bedömer att nämnden inte ska kompenseras för nedan listade behov behöver dessa ställas mot andra delar inom nämndens verksamhetsområde. Åtgärder behöver således vidtas under 2016 för budget i balans 2017. Utökad bemanning på biståndsenheten Förvaltningen har under 2015 och kan under 2016 och 2017 använda sparade prestationsmedel motsvarande ca 4 mkr för att tillgodose behovet av handläggare inom myndighetsutövningen. Bedömningen är att det inte går att minska bemanningen då det skulle innebära stor risk för såväl rättssäkerhet/kvalitet i utförandet, som för arbetsmiljön och ökade kostnader i form av beviljade insatser som inte följs upp. Gemensamt stödteam Gemensamt stödteam är ett gemensamt projekt mellan nämnden för funktionshindrade och individ och familjenämnden. Projektet pågår sedan september 2013. Syftet är att fler familjer med barn och ungdomar 5 15 år, som har en sammansatt problematik utifrån en funktionsnedsättning och samtidig social problematik, ska få en fungerande vardag så att barnen/ungdomarna kan växa upp i det egna hemmet. Projektet ska erbjuda familjer med barn/ungdomar anpassade insatser i form av anpassade metoder inom familjebehandling för att möjliggöra att familjerna får en fungerande vardag, och att mer omfattande insatser inte ska behövas längre fram. Stödteamet ska också kunna vara en resurs för barn i familjehem, barn som har kontaktperson/familj, avlösarservice eller korttidsboende. Dessa insatser kan vara beslutade enligt SoL, LSS eller LVU. Projektet har arbetat fram en metod som de kallar gemensam verkstad. Metoden innebär att verksamheter och andra aktörer som är involverade i barnets tillvaro 16

samverkar för att dela med sig av det som fungerar bra för barnet i de olika miljöerna. Det är en problemlösningsmodell som lärs in och som medför att det inte behöver uppstå akuta situationer för barnet i hemmet, i skolan eller andra miljöer där barnet vistas. Effekterna av arbetet som sker i gemensmamma stödteamet gör nytta i vardagen för barnet och dess omgivning. På längre sikt är förhoppningen att undvika mer omfattande insatser som medför kostnader, och ett förebyggande arbete för att undvika sammansatt och komplex problematik längre upp i tonåren eller som vuxen. Kostnad 0,7 mnkr. Finansieras genom prestationsmedel 2016 2017. Behov av egen finansiering från 2018. Nya lokaler för korttidsverksamhet Nya lokaler för korttidsboenden LSS. Flera av dessa är i behov av underhåll, de är små och otidsenliga utifrån dagens krav på goda utrymmen, tillgänglighet och hygienutrymmen. Årlig nivåhöjning av kostnadsnivån avseende lokalhyra beräknas till 0,2 mnkr under planeringsperioden. Trådlösa nätverk i bostad med särskild service och korttidsboenden En kartläggning/utredning med siktet inställt på att installera trådlösa nätverk/ möjlighet till internetuppkoppling i bostad med särskild service bör genomföras. I vissa verksamheter är kvalitén på internetuppkoppling så låg att det grundläggande administrativa behovet knappt tillgodoses. Med ett succesivt genomförande under planperioden beräknas kostnadsnivån 2020 ha ökat med 5 mnkr. Undersökningar av enskildas nöjdhet med verksamheten Undersökningar för att mäta de enskildas nöjdhet med insatsen. Beräknad kostnad 0,3 mnkr. Nämnden totalt Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Gemensam verksamhet 30,2 32,1 32,4 Förebyggande vht/socialt nätverk 5,8 4,4 4,4 Stöd i ordinärt boende 71,4 75,9 76,0 Särskilda boenden SoL 59,3 59,3 59,3 Insatser med stöd av LSS 532,6 547,0 573,0 Totalt 699,2 718,7 745,1 Plan 2018 Plan 2019 17

Investeringsbudget 2017 2020 Till handlingen är bilagor för föregående års investeringsplan bilagda. Årets investeringsplan kommer redovisas senare under våren. Ett gemensamt boende tillsammans med individ och familj nämnden 2018 finns fortsatt med för att kunna starta under 2018. Utöver detta kommer behovet av två gruppbostäder alternativt servicebostad per år kvarstå under planperioden. En utbyggnad av WIFI inom boenden kommer starta vilket innebär att detta behöver påföras som en investering. Jämförelser med andra kommuner Kr 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Kostnad funktionshindrade totalt, kr per invånare 0 64 år Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla 2013 2014 kommuner, ovägt medel Den totala kostnaden för funktionsnedsatta uppgick 2014 i Västerås till 6 662 kronor per invånare under 65 år. Jämfört med 2013 är det en ökning med 590 kronor (+9,7 procent). Västerås har dock den lägsta kostnaden av de jämförda kommunerna. En anledning till den förhållandevis låga kostnaden är att Västerås har låga direkta LSS kostnader. Samtidigt betalar staden en hög avgift i LSS utjämningen, vilken inte redovisas i diagrammet ovan. Jönköping och Eskilstuna har högst kostnad. 18

% Avvikelse från standardkostnaden för personer med funktionsnedsättning 4,0 2,0 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, 2013 2014 ovägt medel Standardkostnaden är den beräknade teoretiska kostnaden som motiveras av kommunens struktur. Den kan också beskrivas som den kostnad som kommunen skulle ha haft om man bedrev verksamheten till en genomsnittlig avgifts, ambitions och effektivitetsnivå med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningssystemet. Under 2014 bedrev Västerås omsorgen om personer med funktionsnedsättning till en kostnad som låg 1,6 procent högre än vad strukturen motiverar. Detta är ett mått på effektiviteten. Linköping ligger långt under standardkostnaden. Gemensam verksamhet Under området återfinns den politiska organisationen, förvaltningens tjänstemannaorganisation inklusive myndighetsutövningen, en del andra gemensamma verksamheter samt de insatser som inte naturligt kunnat fördelas på en huvudverksamhet. Avgifts och ersättningsmodell Översyn av ersättningar och avgifter pågår och nämnden beräknas att få ta ställning till resultaten och förslagen under våren. Styrkort uppföljning Under året behöver former tas fram för att följa upp de kritiska framgångsfaktorerna, styrtalen och indikatorerna. IT stöd Verksamhetssystemet Pulsen behöver anpassas för att därigenom snabbt och enkelt få fram statistik. Översyn av nuvarande tidsregistreringssystem och verksamhetssystem kan behöva göras som en del i uppföljningen av insatser i ordinärt boende. Föreningsbidrag Nuvarande riktlinjer för föreningsbidrag gäller medlemsbidrag, verksamhetsstöd och 19

projektstöd. I staden pågår en översyn av riktlinjer och det är oklart om eller hur, de kommer att påverka de aktuella. Beroende på resultat, kan ytterligare en översyn behöva göras av nämndens egna riktlinjer för föreningsbidrag. Ekonomi Gemensam verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Politisk verksamhet nämnd 1,2 1,4 1,4 Ledning/myndighetsutövning 22,5 24,4 24,7 IT stöd 2,2 2,1 2,1 Utvecklingsmedel 0,0 0,3 0,3 Samordning/samverkan 0,5 0,6 0,6 Föreningsbidrag 1,6 1,8 1,8 Lokalanpassning 2,1 1,5 1,5 Totalt 30,2 32,1 32,4 Plan 2018 Plan 2019 Förebyggande insatser/socialt nätverk Verksamhetsområdet omfattar öppen verksamhet som inte kräver biståndsbeslut. Här återfinns träffpunkter och personliga ombud. Från årsskiftet 2015 2016 är personligt ombud organiserat inom individ och familj, familjerådgivningen, utifrån organisationsöversynen BUM2. Ekonomi Förebyggande insatser/ socialt nätverk Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Mötesplats/träffpunkt 5,5 2,8 2,8 Personliga ombud 1,3 1,6 1,6 Totalt 5,8 4,4 4,4 Plan 2018 Plan 2019 20

Stöd i ordinärt boende Verksamheten omfattar insatser som ges till personer som bor i ordinärt boende. Behov av bostäder med särskild service Enligt nämndens boendeplan och med koppling till demografin, bedöms ett kommande behov av utökning med en gruppbostad varje år med sex lägenheter, under åren 2017 2020. Bostäder för unga vuxna Det finns identifierade behov av bostad med särskild service för ungdomar med sammansatt komplex problematik i gemensam regi med individ och familjenämnden. Behovet bedöms till 10 lägenheter för de kommande åren. Ekonomi Stöd i ordinärt boende Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Boendestöd 32,9 33,4 33,4 Sysselsättningsverksamhet 18,4 18,9 18,9 Kontaktperson SoL 3,7 3,9 3,9 Utskrivningsklara patienter 0,5 0,5 0,5 Bostadsanpassningsbidrag 15,8 19,3 19,3 Totalt 71,4 75,9 76,0 Plan 2018 Plan 2019 Särskilda boenden SoL Verksamheten omfattar de insatser som ges till personer som bor i bostad med särskild service. Bostadsanpassningsbidrag avser anpassning av enskildas bostäder i ordinärt bostadsbestånd som har fått en ansökan om bostadsanpassning beviljad. Ekonomi Särskilda boenden SoL Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Bostad för funktionsnedsatta 58,7 58,9 58,9 Bostadsanpassningsbidrag 0,6 0,4 0,4 Totalt 59,3 59,3 59,3 Plan 2018 Plan 2019 21

Insatser med stöd av LSS Verksamhetsområdet omfattar alla insatser som ges till personer som tillhör personkretsen enligt LSS Projekt Gemensamt stödteam NF IFN Gemensamt stödteam mellan nämnden för funktionshindrade och individ och familjenämnden pågår sedan september 2013. Syftet är att fler familjer med barn och ungdomar 5 15 år, som har en sammansatt problematik utifrån en funktionsnedsättning och samtidig social problematik, får en fungerande vardag så att barnen/ungdomarna kan växa upp i det egna hemmet. Projektet ska erbjuda familjer med barn/ungdomar anpassade insatser i form av anpassade metoder inom familjebehandling för att möjliggöra att familjerna får en fungerande vardag, och att mer omfattande insatser inte ska behövas längre fram. Stödteamet ska också kunna vara en resurs för barn i familjehem, barn som har kontaktperson/familj, avlösarservice eller korttidsboende. Dessa insatser kan vara beslutade enligt Sol, LSS eller LVU. En förlängning av projekttiden föreslås till och med 31 december 2017. Därefter bör verksamheten ingå i den reguljära verksamheten. Personlig assistans Enligt lägesrapporten från Socialstyrelsen 2016 angående insatser och stöd till personer mer funktionsnedsättning framgår bl.a. att personlig assistans ökar både i antal och i timmar. Fördelningen i Västerås följer den nationella utvecklingen med flest ärende i de lägre åldersgrupperna, samt för personer över 65 år. Personlig assistans beviljas inte för personer som ansöker om insatsen efter sin 65 årsdag, men de som beviljats insatsen före 65 års ålder får behålla sin assistans till dess den omprövas av Försäkringskassan och eventuellt avslutas till följd av att behovet anses bero på åldrande. Gruppen barn och unga som beviljas assistans ökar. Även det stämmer överens med lägesraporten från Socialstyrelsen. Antal Personlig assistans beslut Försäkringskassan, antal personer åldersintervall 70 60 50 40 50 60 30 20 10 0 16 17 12 9 22 14 16 16 16 21

Beslut enligt Socialförsärkringsbalken, SFB, kommunen har kostnadsansvar för 20 timmar per vecka. Kostnad ca 25 500 kr per månad och person. Totalt 247 ärenden 1 mars 2016. Antal Personlig assistans beslut kommun, antal personer åldersintervall Antal 12 10 11 8 9 6 4 2 0 5 3 1 2 1 4 4 1 3 Beslut enligt LSS. Kommunen har ansvar för hela kostnaden. Totalt 44 ärenden 1 mars 2016. Korttidsverksamhet Korttidsverksamhet enligt LSS bedrivs idag i åtta olika korttidshem som sammanlagt erbjuder 34 platser som nyttjas av ca 170 personer. Ett behov finns att se över dessa lokaler då flera av dessa är i stort behov av underhåll, de är små och otidsenliga utifrån dagens krav på goda utrymmen, tillgänglighet och hygienutrymmen. Behov av uppdaterad internet anslutning/ trådlöst wifi. 23

Daglig verksamhet Antal 160 140 120 100 80 Daglig verksamhet, antal personer åldersintervall 147 101 60 40 20 0 54 64 54 52 51 36 28 18 Stapeldiagram över åldersfördelning inom daglig verksamhet LSS. Majoriteten finns i åldergrupperna 23 32 år. Att gruppen minskar efter den åldern kan höra samman med effekter inom socialförsäkringssystemet. Aktivitetsersättning beviljas personer 19 30 år. Aktivitetsersättningen omprövas av Försäkringskassan under de år den enskilde är beviljad ersättningen. Den upphör alltid vid fyllda 30 år. En del av dessa beviljas varaktig sjukersättning (tidigare s.k. förtidspension) efter fyllda 30 år, medan andra inte får fortsatt ersättning från Försäkringskassan. De som inte beviljas fortsatt ersättning från Försäkringskassan är hänvisade till att ansöka om ekonomsikt bistånd. De individer som inte beviljas ersättning genom Försäkringskassan hör till den grupp deltagare inom daglig verksamhet som har en lättare funktionsnedsättning motsvarande nivå 1 och 2 i ersättningsmodellen till leverantörerna. En analys av att antalet deltagare minskar kraftigt i stapeln 28 32, 33 37 år, är att dessa väljer att avsluta insatsen daglig verksamhet. Dock har de inte kommit vidare till arbete eller studier utifrån stödet inom daglig verksamhet. En del av de som slutar får barn, flyttar från kommunen, stannar hemma eller finner förhoppningsvis andra vägar. En samverkan har initierats från Sociala nämndernas förvaltning för att dessa individer istället ska erbjudas verksamheter inom AMA för personer som står långt ifrån arbetsmarkanden. AMAs verksamheter står betydligt närmare arbetsmarknaden än vad daglig verksamhet LSS gör, och innebär större möjligheter för de enskilda att komma vidare till arbete eller studier och att bli självförsörjande. 24

Ekonomi Insatser med stöd av LSS Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Personlig assistans 88,6 87,2 91,6 Korttidsvistelse 40,6 41,8 42,0 Bostad för barn och ungdom 15,9 16,5 21,4 Bostad för vuxna 266,8 277,3 288,0 Övriga stöd och serviceinsatser 21,0 21,7 21,7 Daglig verksamhet 99,7 102,5 108,3 Totalt 532,6 547,0 573,0 Plan 2018 Plan 2019 Jämförelser med andra kommuner % Andel personer med LSS insatser i åldern 0 64 år 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel 2013 2014 I Västerås var andelen personer med LSS insatser i åldrarna under 65 år 0,83 procent 2014. Det är en ökning från 0,78 procent året innan. 25

Kr/inv 6 000 Nettokostnad för LSS före utjämning kr per invånare 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Eskilstuna Jönköping Linköping 2013 Norrköping 2014 Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel Av diagrammet framgår att Västerås har den lägsta kostnaden för LSS verksamheterna när hänsyn inte tagits till det nationella utjämningssystemet. Örebro och Norrköping har högst kostnad. Samtliga kommuner i jämförelsen visar på en ökning. Den procentuella ökningen är störst i Västerås. Olikheterna i kostnadens storlek mellan kommunerna stämmer väl överens med diagrammet över antalet personer med LSS insatser. Resultatet för 2015 är ännu inte publicerat. Kr/inv 6 000 Nettokostnad för LSS efter utjämning kr per invånare 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Örebro Västerås Alla kommuner, 2013 2014 ovägt medel Diagrammet visar vad som händer mellan kommunerna när hänsyn tas till den nationella kostnadsutjämningen. Samtliga kommuner, förutom Jönköping, hamnar på nästan samma 26

kostnad per invånare. Med andra ord fungerar utjämningssystemet som det är tänkt. Det höga utjämningsbeloppet som Västerås betalar till systemet är med och finansierar så Örebro och Norrköping kan sänka sina nettokostnader till samma nivå som Västerås. Samtliga kommuner i jämförelsen visar på en ökning. Den procentuella ökningen är störst i Västerås. 27

2016-03-07 NÄMNDEN FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Bilaga 1 Budget 2016 Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015 Budget 2016 kostnader intäkter kostnader intäkter kostnader intäkter kostnader intäkter Gemensamt 28 752 302 30 838 697 31 633 1 430 32 709 649 Politisk verksamhet 1 304 67 1 343 1 239 1 377 Ledning/myndighetsutövning 22 349 235 22 160 23 125 636 24 397 IT-stöd 2 729 697 3 031 794 2 750 649 Utvecklingsmedel 501 600 1 300 Samordning/samverkan 518 590 524 610 Föreningsbidrag 1 723 1 916 1 650 1 775 Lokalanpassning 2 357 1 500 2 063 1 500 Stöd i ordinärt boende 132 830 5 604 67 816 1 100 72 962 1 576 77 445 1 550 Hemtjänst/boendestöd enligt SoL 94 996 5 569 27 913 1 100 34 486 1 543 34 900 1 550 Sysselsättningsverksamhet 17 814 20 18 513 18 427 33 18 879 Avlösarservice SoL 76 15 100-1 0 Kontaktperson enl SoL 3 879 3 900 3 746 3 900 Utskrivningsklara patienter 629 150 548 500 Bostadsanpassningsbidrag 15 436 17 240 15 756 19 266 Särskilda boenden 57 262 0 58 873 0 59 280 0 59 331 0 Bostad m stöd f pers m funktionsh 57 080 58 673 58 722 58 931 Bostadsanpassningsbidrag 182 200 558 400 Socialt nätverk/förebyggande vht 9 512 3 772 9 660 3 500 9 571 3 772 8 015 3 600 Mötesplats/träffpunkt 4 440 4 660 4 513 2 815 Personliga ombud 5 072 3 772 5 000 3 500 5 058 3 772 5 200 3 600 Insatser med stöd av LSS 508 469 8 138 525 460 6 850 540 905 8 354 555 849 8 850 Personlig assistans 81 435 672 81 500 88 612 87 200 Korttidsvistelse 41 366 449 40 996 400 41 032 400 42 139 350 Bostad m särsk service f barn o ungd 16 398 989 15 800 900 16 955 1 095 17 450 950 Bostad m särsk service f vuxna 253 635 4 957 265 719 4 900 272 304 5 511 283 694 6 400 Övriga stöd- o serviceinsatser 20 591 301 21 300 50 21 324 332 21 800 100 Daglig verks inkl kultur- o fritidsverks 95 044 770 100 145 600 100 678 1 016 103 566 1 050 Statliga projektmedel 1 259 1 259 0 0 2 511 2 511 0 0 Summa kostnader och intäkter 738 084 19 075 692 647 12 147 716 862 17 643 733 349 14 649 Nettokostnad 719 009 680 500 699 219 718 700 AVVIKELSE MOT BUDGET -5 301-18 719

Bilaga 2 Beskrivning av investeringsobjekt Prio: 2 Nr: Förvaltning: Huvudgrupp: Projekt: Bostäder Gruppbostad/Servicebostad Före perioden 2016 2017 2018 2019 Efter perioden Totalt perioden Totalt invest. Extern hyreskostnad tkr 0 0 Investering tkr 16000 23000 24000 16000 79000 79000 Avskrivningstid år Räntekostnad tkr 0 400 575 600 400 0 1975 1975 Amortering tkr 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa kapitaltjänstkostnad tkr 0 400 575 600 400 0 1975 1975 Driftkostnader för fastighet/anläggning tkr 0 0 Summa driftkostnader tkr för investeringsprojekt 0 400 575 600 400 0 1975 1975 Underhållskostnader tkr 0 0 Beskrivning: Nämnden har behov av ca 12-15 platser per år i gruppbostad och/eller servicebostad under åren 2015-2020. Den exakta fördelningen mellan personer med LSS-beslut och personer med SoL- beslut kan variera mellan åren. Under år 2016 finns det bland att behov av ett boende enligt LSS för ungdomar i tonåren. Förväntade effekter av investeringen: Om investering i dessa projekt genomförs så kan de två nämnderna verkställa de beslut som finns och som kommer att beslutas. Konsekvenser vid utebliven investering: Risk för ej verkställda beslut som kan leda till vite.