Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län



Relevanta dokument
7:9. Rydebäck, Ärendet. att tillämpa samt. bety- 26 augusti Bengt Larsen Ordförande. Bilagor Begäran om. planändring.

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012.

datum Detaljplan för del av Tusculanum 10 i Rosengård i Malmö

idéskiss Trafik och parkering

Förstudierapport för utökat planområde för detaljplan Skorstenen

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun

BEHOVSBEDÖMNING OCH AVGRÄNSNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, MKB, FÖR DEL AV GÄDDVIK 1:10, GÄDDVIK ÖSTRA, NORRA

STENUNG 1:107 m fl. (Janssons väg) PLANBESKRIVNING PLANHANDLINGAR

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

Detaljplan för Svaneholm 2:2 m fl i Skurup, Skurups kommun

Programhandling DNR BTN 2011/ :M. Planprogram för Arlandastad Norra

PLANUTREDNING FÖR LERBERGET 62:19 ÖSTRA LERBERGET, LERBERGET HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

Behovsbedömning. Bilaga 1. Samrådshandling. PROGRAM till detaljplan för kvarteret JÄRNSKOG Tidaholms centralort, Tidaholms kommun Västra Götalands län

Dnr: SBK 2009/167. Copyright BLOM Pictometry. Planbeskrivning. Detaljplan för del av Malmudden. Svartholmen 3

PRELIMINÄR BEHOVSBEDÖMNING

Sociala och ekonomiska konsekvenser som berör projekt och planer inom Stadsmiljöavdelningens ansvarsområden

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde)

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan tillhörande

Brygga och bad vid Trinntorp

DETALJPLAN FÖR CISTERNEN2, 3 OCH 8 VADSTENA KOMMUN

Louise Heimler. HANDLINGAR Planen består av plankarta med bestämmelser. Till planen hör denna planbeskrivning samt genomförandebeskrivning.

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö

NORMALT PLANFÖRFARANDE

Markanvändning och bebyggelseutveckling

PLANPROGRAM UTÖKNING AV CONTAINERTERMINAL INSJÖN Leksands kommun, Dalarnas län

DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län

Detaljplan för Knislinge Resecenter

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna

Detaljplan för Heimer 1 m.fl. (Del av stadsdelen Ljungdala)

Detaljplan för bostäder vid MÅNS OLAS VÄG Partille kommun, Västra Götalands län

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar

DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH KONTOR FÄRJAN 2 Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING. Haparanda med Färjan 2. Färjan 2 GRANSKNING PBL 5:18

SÖRÅKER-TORSBODA LOGISTIKCENTER Timrå kommun, Västernorrlands län

RISKBEDÖMNING STORA BRÅTA, LERUM

Behovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg

Del av Östra Eklanda. Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl. Mölndals stad Västra Götalands län. Bostäder PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING

TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING

Markanvändning och bebyggelseutveckling

PLAN-PM PLANARBETE JAKOBSBERG

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050

Startpromemoria för planläggning av verksamheter/byggvaruhus på delar av Riksby 1:3 och Bällsta 1:9 stadsdelen Bromma

Detaljplan för Fullerö 2:1 m fl, Fullerö brygga, Västerås

Detaljplan för Kv Linden m. fl., Odengatan, i Höganäs stad Höganäs kommun, Skåne län

15. Vallentuna/Lindholmen

Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1

PLANERINGSAVDELNINGEN Eksjö Kommun. Detaljplan för Krabban 6, Eksjö Stad. Planbeskrivning. Dnr

INLEDNING 1. Sammanställning av medborgardialog för utveckling av området mellan Björkhaga, Mellringe och Västra Runnaby

Program för detaljplan

Södertull 20:5 mfl, kvarteret Bilan

Byggnadsnämnden antog Ändring av detaljplan för INGELSTAD 3:121, I INGELSTAD

Program GODKÄNNANDEHANDLING. Programmets bakgrund och syfte 1(8) tillhörande detaljplanen för fastigheten Kvarntorp 7:3

Detaljplan för del av fastigheten Vännäs 34:4 i Vännäsby, Vännäs kommun, Västerbottens län

Beslut om utökat planuppdrag och beslut om samråd, detaljplan för bostäder vid Södergården

Utlåtande efter utställning

Utan synpunkter. Med synpunkter. Utlåtande. Detaljplan PEPPARROTEN 1, Sandsbro, Växjö kommun. Dnr 2014BN0191 Dpl 214

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping

PLANBESKRIVNING Antagandehandling

PLANBESKRIVNING 1453 B Detaljplan för Hölöskolan 3 m fl inom Hölö/Mörkö kommundel i Södertälje

Samrådet Sakägare. Miljönämnden Trafikverket. Socialnämnden Öresundskraft Kultur- och. fritidsnämnden Länsstyrelsen. de inkommit.

OMRÅDESBESTÄMMELSER (OB)

OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31

Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län

Björsjö 42:1, kvarteret Klarinetten (Tranmursskolan)

4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN

Planbeskrivning. Vallbacken 21:6, Kvarteret Salem Detaljplan för skol- och kontorsändamål Gävle kommun, Gävleborgs län

SAMRÅD T.O.M

Detaljplan för fastigheten Lerum 20:4, Bro over Säveån, i Lerums kommun. Planbeskrivning - Samrådshandling KS08.306

Detaljplan för Gällö samhälle

Kv Tjädern (Sofieberg)

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka

Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart Stockholm

SAMRÅDSHANDLING SYFTE OCH BAKGRUND. Detaljplan för Hörby 43:49 Hörby kommun, Skåne län

Startpromemoria för planläggning av Anholt 1 i stadsdelen Kista (ca 250 lägenheter, förskola och ungdomsgård)

P LANBESKRIVNING. fastigheten Valsen 4 med närområde 1(11) Exempel på typförskola i Rambodal, GKAK arkitekter. tillhörande detaljplan för

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Detaljplan för kv. Krankroken 6 m.fl., Erikslund, Västerås

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Planuppdrag för Sjukhuset 9 och 10 m.fl.

SAMHÄLLSBYGGNAD Plan-Bygg Antagen SBN Laga kraft

Kv. KOPPARN m.fl. Kristinehamns kommun, Värmlands län

Planprogram för bostäder inom fastigheterna Sintorp 4:26 och 4:71 i Frillesås

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun

DETALJPLAN för del av BYN 1:4 "SÅNGHUSVALLEN 1" Ås, Krokoms kommun

Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m fl, Torsås kommun

Västerhejde Bjärs 2:1 och 1:3, del av

Ändring genom tillägg till planbestämmelser avseende detaljplan för kvarteret FORSETE inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län

Svartes framtid? Informationsmöte Svarteskolan

GRANSKNINGSHANDLING. Detaljplan för expansion av Östra Olofstorp, Mantorp, Mjölby kommun Del av Viby-Olofstorp 4:4 Upprättad

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

PIREN TILL STORTÅNGSKÄR

Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:345, Norrby

Välsviken. PM Välsviken trafikutredning

Behovsbedömning för planer och program

SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av SELLEBERGA 17:1, i Bjuv Bjuvs kommun

Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel

Transkript:

Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret

PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra underlag för den fortsatta fysiska planeringen för östra Trelleborg i syfte att komplettera stadsdelen med blandad bostadsbebyggelse och viktiga samlande centrumfunktioner. Avsikten är att utbyggnader skall kunna ske successivt. Planeringen i området hör både samman med aktuella frågor i området, t ex Köpingeskolans nedläggning och framtid, och strukturella frågor kring hur och var staden och stadsdelen skall utvecklas. STADSUTVECKLING Östra delen av Trelleborg utgör en bostadsstadsdel med blandad bebyggelse. Andelen flerbostadshus är hög och några av stadens större s k 60-tals-områden ligger här, t ex Fagerängen. Inom området har nyligen Köpingeskolan lagts ner medan grannskolan, Pilevallsskolan, finns kvar. Närservice i form av bl a livsmedelsbutiker finns området men de samlande funktionerna i övrigt saknas. Med tanke på stadsdelens omfattning och med viss hänsyn till bostads- och befolkningssammansättningen är det önskvärt att komplettera stadsdelen både med bostäder och med centrumfunktioner. Det sista inte minst för att kunna biträda och stärka stadsdelens inre liv och identitet. OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR Läge, och omfattning avgränsning Programområdet avgränsas i öster av järnvägen, Kontinentalbanan, i söder av Engelbrektsgatan, i väster av bostadsbebyggelse och i norr av Kyrkoköpinge by. Området omfattar ca 50 ha och utgörs till största del av åkermark med enstaka bebyggelse i söder och i väster.

PROGRAMHANDLING Orienteringskarta och programområde Ägoförhållanden Trelleborgs kommun är den största markägaren i området. I söder finns två privata markägare.

Trelleborgs kommuns mark Fastigheterna Klövern 1 och Klövervallen 1 är i privat ägo. Gällande Översiktsplan 2002 Tidigare ställningstaganden Översiktsplan för Trelleborg 2002, antagen av kommunfullmäktige 2002-06-17, anger utveckling av verksamhetsområden i söder och i den norra delen utveckling av bostadsområden samt möjlighet att etablera regionaltågshållplats. Översiktsplan för Trelleborg 2002

Gällande detaljplaner i programområdet Detaljplan 98, laga kraft 2001-11-27. Handel. Genomförd Detaljplan A 111, fastställd 1969-12-15. Bensinstation och bilförsäljning. Ej genomförd. Detaljplan A 185, fastställd 81-01-22. Bostäder och allmänt ändamål. Genomförd. Detaljplan A 100, fastställd 71-04-02. Gällande detaljplaner i närområdet Detaljplan A 131, fastställd 73-06-21. Bostäder. Genomförd. Detaljplan A 185, fastställd 81-01-22. Bostäder. Genomförd. Gällande detaljplaner i området och i närområdet Riksintressen Programområdet ligger inom riksintresset för kustzonen. Banverket redovisar sträckan mellan Trelleborg och Malmö som område av riksintresse för järnvägen. Riksintresset innebär att åtgärder som hindrar möjligheten att bedriva transporter på den angivna sträckan inte får företas. Befintliga spår kan dock förändras under förutsättning att ny likvärdig sträckning upprättas.

PROGRAMOMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR Övergripande struktur Markanvändning och bebyggelse Programområdet består till största del av jordbruksmark. I väster finns bebyggd fastighet, Köpingeskolan och i söder finns bebyggd fastighet, City Gross. Särskilt strukturbildande är järnvägen som avgränsar området. Området nås från Engelbrektsgatan. Inom området finns förutom åkermark, f d skolbyggnad med idrottshall och idrottsplaner, fotbollsplan Ymervallen, butik City Gross. Handel City Gross Idrott vid Köpingeskolan Köpingeskolan Karaktärselement mm Landmärke och utblickar Kyrkan och möllan i Kyrkoköpinge är landmärken i norr och markerar den lilla byn. Programområdet är öppet landskap omringat av bebyggelse och järnvägsvall. Målpunkter Inom programområdet utgör dess bebyggda delar målpunkter, bl a City Gross. I anslutning till programområdet finns flera målpunkter.

Barriärer Engelbrektsgatan och delvis Klövervallsvägen samt järnvägen i öster utgör idag en tydlig avgränsning av området och har samtidigt en påtaglig barriäreffekt. Trafik Trafikstruktur Programområdet ligger nära järnvägen. Mellanköpinge har god tillgänglighet till det övergripande vägnätet. Avståndet till Trelleborgs centrum är ca 3 km. Programområdet nås via Engelbrektsgatan i söder och de norra delarna skulle även kunna nås från väg 642 vid Kyrkoköpinge. Engelbrektsgatan österut Nuvarande entré till området från Engelbrektsgatan Gång och cykeltrafik GC-trafiken inne i och vid programområdet är i huvudsak separerad från biltrafiken. Det interna gång- och cykelvägnätet är väl utbyggt och kopplar samman de olika omkringliggande bostadsområdena med gröna ytorna. Gc-väg vid Ymervallen GC-väg vid bostadsbebyggelsen Kollektivtrafik Vid programområdet stannar regionbussar på Engelbrektsgatan. Busslinje 144, Gislöv- Anderslöv-Alstad-Ö.Grevie-Malmö och regionbuss 184, Gislöv- S.Åby-Klagstorp, har hållplatsläge vid Fagerängen. Lokalbuss har hållplatsläge i Fagerängsområdet.

GC- och kollektivtrafik Natur och rekreation Programområdet utgörs i huvudsak av jordbruksmark och naturinslagen är få i området. Grönstrukturen omkring programområdet är väl etablerat i anslutning till bebyggelsegränser och ger goda förutsättningar till framtida sammankopplingar. Det finns goda lekytor, idrottsplatser och många bra grönytor för barn i anslutning till programområdet.. Klubblokaler vid Ymervallen Vy mot norr Området är av riksintresse för kustzonen. I ett större perspektiv utgör detta en kvalitet för området genom dess närhet till kusten. Fornminnen Inom programområdet finns en lämning som finns med Riksantikvarieämbetets register över fornlämningar.

Fornminnen inom programområdet Fast fornlämning Topografi Miljö och riskfrågor Området ligger i en sydlig sluttning med en nivåer i söder om ca +10 meter och i norr ca +21 meter. Höjdskillnaden kan upplevas i det öppna landskapet idag som en svag södersluttning. Något som knappast kommer att märkas i ett utbyggt område. Järnvägen ligger i huvudsak i marknivå med vissa tydliga områden där den går på bank, bl a där gällande översiktsplan anger läge för regionaltågshållplats. Behovsbedömning MKB För alla detaljplaner ska kommunen bedöma om planförslaget kan innebära en betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 11 miljöbalken eller 5 kap 18 plan- och bygglagen. Om planförslaget kan antas innebära betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning göras och en miljökonsekvensbeskrivning tas fram enligt reglerna i 6 kap Miljöbalken. Stadsbyggnadskontoret kommer att samråda med länsstyrelsen kring bedömningen av behovet av MKB, dvs om planeringen antas medföra betydande miljöpåverkan. Buller Befintlig trafik i gatunät och på järnväg utgör bullerkällorna i området. Inga andra bullerkällor finns. Luft Luftföroreningar över gällande gränsvärden och MKN har ej dokumenterats

inom området. Risker Trafiken i gatunäten medför gängse risker för i huvudsak oskyddade trafikanter. Järnvägstrafiken utgör risker vid otillåten vistelse inom spårområdet, vältande tågsätt och genom olyckor med utsläpp från farligt gods transporter. PLANERINGENS INRIKTNING Visionen Visionen för utveckling av den östra stadsdelen är att stadsdelen får en blandad bostadsbebyggelse, att icke störande verksamheter etableras i området men inte minst att stadsdelen får tydliga målpunkter och miljöer som är gemensamma och identitetsskapande som markörer av centrala funktioner, t ex stadsdelstorg, stadsdelspark, samlad handel o s v. Bland dessa viktiga funktioner för stadsdelen finns även på sikt ett hållplatsläge för den regionala persontågstrafiken. Det sista är inte minst viktigt i skenet av dels ett allmänt sett större behov av goda kollektivtrafiklösningar, dels att befolkningsunderlaget blir stort och dels också för att ge bättre möjligheter för dem som inte disponerar egen bil. Bostäderna i området bör finnas i såväl småhus av olika slag och i flerbostadshus. Området bör kunna medge olika upplåtelseformer. Därutöver bör blandning av icke störande verksamheter och eget boende kunna prövas på egna tomter. Bebyggelsestruktur Bostadsbebyggelsen delas upp på fattbara grupper för ökad identitet och för att möjliggöra en etappvis utbyggnad. Detta är även en följd av att området endast kan få ett fåtal tillfarter, dvs det kan svårligen skapas ett öppet och sammanlänkat gatusystem. Omgivningens bebyggelsestruktur har ej heller ett öppet och sammanvävt gatusystem att länka ihop med. Centralt i stadsdelen föreslås etableras ett torg och en park till vilka bra GCvägar och kollektivtrafik når. Bebyggelsen och övrig markanvändning kan delas in i delområden med olika funktion och betydelse enligt nedan.

Programmets delområden Karta delområden 1 Östra Torg Som en mycket viktig del i utbyggnaden föreslås att ett stadsdelstorg skapas för att ge identitet till och vara samlande för stadsdelen. Torgrummet bör stärkas genom ytterligare byggnation i anslutning till detta. Denna byggnation bör kunna innehålla viss handel och service och bostäder i övre våningar bör prövas. Torget föreslås placeras där handel redan finns etablerad och viss ny handel bör kunna tillåtas i anslutning till torget. Denna placering understöds av att läget måste anses centralt och lättillgängligt i stadsdelen. Torgrummet bör kunna tillåta erforderlig biltrafik på gåendes villkor. Entrén till torget bör vara tydligt och prydligt gestaltad och väl synlig från Engelbrektsgatan. Antal bostäder 0-30 st. 2 Österpark Som ytterligare förstärkning av stadsdelen föreslås en centralt placerad stadsdelspark, Österpark. Här kan den lek, idrott, rekreation och natur tillfredsställas som är för stor för att ligga i bostadsgrupperna. Parken föreslås placeras så att GC-nätet leds i, till och från parken.

10 Skyddsområde Järnvägen kräver ett skyddsavstånd ur buller och risksynpunkt. Riskutredning skall göras. Området kan lämpligen i anslutning till hållplatsläget utvecklas för angöring och i övrigt kan t ex bussgata ligga inom området. Med hänsyn till trafiken kan verksamheter, speciell om de alstrar trafik och andra störningar, vara svåra att lokalisera till skyddsområdet men detta bör prövas. Skyddsområdet som visas i programskissen är ca 100 meter. Grönstruktur Grönstruktur och GC

Grönstrukturen inom programområdet bör representera både en stadsdelsnivå Österpark mm) och en nivå inom bostadsgrupperna. Genom differentieringen inom stadsdelen ges goda förutsättningar för trädgårdsstadskaraktär inom småhusgrupperna. Trafik och trafikstruktur Området föreslås angöras i söder från ny tillfart till nordsydlig huvudgata från vilken lokalgatustruktur skapas i bostadsgrupperna. En gata kan utgöra angöringsgata för regionaltågshållplats. I detta läge föreslås inte parkering för pendlare. Detta bör ske öster om järnvägen. Området nås även via Östra torg, framför allt områdets mer publika delar. Områdets norra del, framtida utbyggnadsområde, föreslås kunna nås antingen från Kyrkoköpinge eller via förlängd nordsydlig huvudgata. Huvudgator Lokalbuss föreslås kunna gå i en slinga inom området med hållplatslägen både vid Östra station och Östra torg samt möjligen även inne i bostadsområdet. Regionbussars matning till den framtida regionaltågstrafiken bör kunna angöra i detta läge men dess huvudsakliga koppling till persontågstrafiken bör ske vid stationsläge i stadens centrum.

Kollektivtrafik KONSEKVENSER Området föreslås byggas ut med 200-500 bostäder. Den högre siffran inbegriper den norra framtida utbyggnaden och byggnadstyper enligt programskissen, dvs minst hälften av bostäderna i flerbostadshus. Riksintressen En utbyggnad av området bedöms ej påverka riksintresset på sätt att det inte kan anses tillgodosett. Utbyggnaden är naturlig i stadsutvecklingsperspektivet. Natur- och kulturmiljö Dokumenterade värdefulla och särskilt värdefulla naturvärden saknas inom programområdet. Ett fornminne finns registrerat inom området. Risker Trafiken i gatunäten medför gängse risker för i huvudsak oskyddade trafikanter. Dessa risker ökar i anledning av exploateringen m h t ökade trafikmängder. Detta avses motverkas av trafiksäkra lösningar i gatustrukturen. Järnvägstrafiken utgör risker vid otillåten vistelse inom spårområdet, vältande tågsätt och genom olyckor med utsläpp från farligt gods transporter. Särskild riskutredning krävs.

Miljö, MKN Buller och luftföroreningar ökar till följd av exploateringen. Överskridande av gränsvärden förutses ej. Trafik Se risker och miljö ovan. Samhällsservice Behovet av skolplatser har utretts inom området i en aktuell skolutredning. Behovet av förskoleplatser skall utredas. Dessa båda behov är avhängiga utbyggnadstakten inom området. Bedömningar av förutsättningen för utbyggd trafikering av området med kollektivtrafik skall göras liksom förutsättningarna för hållplatsläge för regionaltågstrafik. Programmet avses visa att möjligheter skall skapas för den kollektiva trafiken. UTREDNINGSBEHOV För den fortsatta detaljplaneringen i området krävs följande särskilda utredningar och underlag: - Behovsbedömning av MKB - Bedömning av luftkvalitet och buller - Erforderlig trafikutredning - Erforderlig utredning teknisk infrastruktur - Erforderlig arkeologiska utredning - Geoteknisk undersökning med radonmätning - Riskbedömning/utredning m h t järnvägstrafiken FORTSATT PLANERING Den fortsatta detaljplaneringen föreslås ske etappvis inför etappvis utbyggnad av området. Detaljplaneringen föreslås börja i områdets södra delar. Trelleborg 2008-08-26 Stefan Ferm Stadsbyggnadschef Zorica Radnell Planarkitekt