Samråd för hbtq-frågor

!Infoga logotyp här Sida 1(6) Samråd för hbtq-frågor Datum: 2 oktober 2014 Tid: 09.00 12.00 Plats: Regionens hus, Norra Hamngatan 14, Göteborg Närvarande: Angelica Löwdin, FPES Annika Håkansson, kommittén för rättighetsfrågor Désirée Sandström, RFSL Skaraborg Hanne Jensen, kommittén för rättighetsfrågor Ingmarie Tobon Spånglund, RFSL Borås Jan Terneby, rättighetskommitténs kansli Katrin Öberg, RFSL Göteborg Lars Edmar, kommittén för rättighetsfrågor Maria Talja, rättighetskommitténs kansli 1. Apt-utbildning i mänskliga rättigheter Rättighetskommitténs kansli har i uppdrag att utbilda politiker och förvaltningschefer i mänskliga rättigheter enligt budget 2014. Kansliet vill dock utveckla denna utbildning så att den kan nå alla Västra Götalandsregionens cirka 52 000 medarbetare. En arbetsgrupp ska därför ta fram ett apt-material och en webbaserad interaktiv utbildning. Kansliet har goda erfarenheter av webbbaserade utbildningar på grund av den bemötandeutbildning avdelningen för funktionshinder och delaktighet tog fram som nådde 23 000 medarbetare inom hälso- och sjukvården. Även de vi upphandlar, exempelvis Västtrafik, ska i nuläget gå en bemötandeutbildning. Kansliet bjöd in samrådet in för att ge sina synpunkter på den framtida utbildningen: - Om den tidigare utbildningen var bra är det klokt att utgå från den i den nya utbildningen. Utvärderades utbildningen och resulterade den i några förbättringar? Högskolan i Väst utvärderade utbildningen genom att intervjua igångsättare som fanns i olika verksamheter och sända ut enkäter till personal som gått utbildningen. Men det är svårt att mäta om bemötandet faktiskt har blivit bättre. - Bra att starta djupare med värdegrunden. Den mest grundläggande mänskliga rättigheten är att kunna vara som en är. Människan är mycket brokigare än vad som förutsätts. Det är viktigt att kunna ta den andres perspektiv. POSTADRESS: Regionens Hus 462 80 Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget Vänersborg TELEFON: 010-441 00 00 HEMSIDA: www.vgregion.se E-POST: post@vgregion.se

Sida 2(6) Frågan är också om det ska finnas en ledarskapsvariant och en medarbetarvariant eftersom inget händer utan att ledningen är med. Den nuvarande utbildningen utbildar bara förvaltningsledningen och inte enhetschefer. Utbildningsgruppen arbetar mycket med processen under våra nuvarande utbildningar. I utvärderingen där igångsättarna intervjuades kom det fram att tidsbrist var ett dilemma för att genomföra projektet framgångsrikt. - Är det realistiskt att utbilda patienter/brukare/rättighetsbärare? Brukare har rätt att bara få vara patient och att få sin behandling. Vad är syftet och målet? Ska vi mäta det efteråt? Apt- och webbutbildning är bra eftersom tid kostar pengar vilket gör att det är bättre med en begränsad utbildning som alla genomför. Vi måste dock få in den i budgeten. Många är positiva till utbildning i mänskliga rättigheter, endel är skeptiska och för dem är en budgetskrivning viktig. Det finns mycket bra material på frittfram.se med filmer med personliga berättelser. - Det finns redan massa material framtaget så utveckla inte bara nytt utan titta på sådant som redan finns. Både vad gäller fakta och berättelser från det verkliga livet. Även om Fritt fram tog fram materialet för några år sedan är berättelserna fortfarande aktuella. - Viktigt att personal ska vara tvungna att gå utbildningen så att det inte är valfritt. - Personal ska inte kunna smita ifrån att gå utbildningen. Vi kan så ett frö även hos de skeptiska genom att tvinga dem att gå utbildningen. - Det är viktiga att möta de ointresserade eftersom det mest beror på okunskap och när det ovana blir vant blir inställningen bättre. Oavsett vad du tycker är du i din tjänst skyldig att hålla dig till de mänskliga rättigheterna och behandla alla värdigt. Därför är det viktigt att ni poängterar skyldighetsbärarnas uppgift som ansvariga för genomförandet av de mänskliga rättigheterna i regionens verksamheter. Att utbilda personalen är en ledningsfråga, en prioriteringsfråga och en resursfråga. Vi ser att det kan bestå av en apt-utbildning, en webbutbildning och ett test. Alla måste inte ha exakt samma frågor utan det kan variera. Deltagarna kan slussas vidare till olika områden utifrån några inledande frågor. Det kan vara bra med diskussionsfrågor där deltagarna kan prata med andra i sin arbetsgrupp. Mänskliga rättigheter är grunden och vi kan sedan länka till andra utbildningar. Adresser till ideella föreningar kan läggas upp på

Sida 3(6) webbutbildningen om ni vill. Det finns ett stort intresse för dessa frågor och vi kan därigenom skapa kontaktmöjligheter. - En annan väg kan vara att ta upp det med ägarutskottet och lägga in mänskliga rättigheter i den befintliga personalutbildningen. - Vid utbildning av cheferna borde ni satsa på det personliga mötet där aktivister kan vara med. Personliga berättelser gör ett stort avtryck. - De som utbildar för RFSL Borås kommer aldrig ut eftersom de arbetar normkritiskt. De som jobbar som skolinformatör anställs inte på grund av sexuell orientering och könsidentitet utan det kan vara vem som helst. Kansliet har tänkt samla en arbetsgrupp från olika samråd som kan vara med och ta fram utbildningarna. Avstämning kan även ske i halvtid med samrådet. Alla tänker inte på alla perspektiv och därför är det bra att olika människor är med i processen och att alla samråd involveras. En eller två personer från hbtq-samrådet kan ingå och de får arvoden. Arbetsgruppen är tänkt att träffas någon gång i månaden. Ni kan anmäla ert intresse till Maria Talja. 2. Redovisning av perioden som gått och hur det kan utvecklas: a. Hur tycker ni att era påverkansmöjligheter har varit? - Vi kan föra fram vad som helst och sen får vi se vad som händer. Ni förstår vad vi säger och det känns som att vi har goda påverkansmöjligheter. - Det vore intressant att veta vad kommittén för rättighetsfrågor har fått för effekt på Västra Götalandsregionen och hur kommittén kan bli vassare. - I och med skapandet av hbtq-rådet i Göteborgs stad har hbtq kommit in i budgeten. Det har även lett till att verksamheter är rädda för att hbtq-rådet ska granska dem och därför skärper sig så att de inte diskriminerar. b. Vad tycker ni om syftet för samrådet? - Syftet med samrådet är att vara bollplank och förslagsbänk. Det kommer folk från olika verksamheter i regionen hit och vill ha samrådets idéer vilket är bra. - Det känns som att deltagarna på samrådet lyssnar på varandra. Det känns tryggt och en kan verkligen framföra sina synpunkter. Det är en respektfull miljö och det är bra att samrådet finns.

Sida 4(6) c. Vad tycker ni om sammansättningen i samrådet? - Det känns som att avståndet till makthavarna är litet. - Rådets sammansättning är bra och det känns självklart att FPES finns med. - Det vore bra om fler politiker ingick eftersom det skulle leda till en större kunskapsspridning. - RFSL föreningarna har redan ett bra utbyte men det är bra att även ha en dialog med politiken och de andra föreningarna. - Öppna möten vore intressant där alla intresserade kan komma. - Övriga föreningar som skulle passa i hbtq-samrådet är: idrottare för hbtq, simone och hbt scouter. d. Vad vill ni jobba med i framtiden? - Ungdomar och hbtq. Vi skulle kunna samarbeta med Länsstyrelsen och genom dem nå kommunerna och där finns kommunbibliotek, ungdomsmottagningar och skolor vilka är vägar för att nå ungdomar. - Hederskulturer och hbtq hur gjorde de i andra kulturer för att få slut på hedersförtryck. Tvångsgifte finns exempelvis inte hos kurder längre, hur har denna förändring skett? - Kultur skulle kunna vara ett framtida tema och då skulle kultursekretariatet kunna besöka samrådet. - Hur det är att vara hbtq i en liten ort. - Hur det är att vara äldre hbtq och förändring av äldreboende. Det finns finska pensionärsboende men varför finns det inte hbtqboenden? - Den nya regionfullmäktige, kommittén för rättighetsfrågor och hbtqsamrådet borde se filmen Regnbågens sång. - Vi skulle kunna ta emot studiebesök från andra landsting som också vill starta hbtq-samråd och vill veta hur vårt samråd fungerar.

Sida 5(6) - Vi kanske kan ha ett utbyte med Göteborgs stads hbtq-råd. Anna- Carin Jansson som är ansvarig för deras råd kan komma hit. - Göteborgs stad åkte till Manchester för att se hur en stad kan förändra ett negativt rykte. De arbetar där med att den kreativa klassen ska må bra vilket lönar sig. Alla kommuner arbetar nu med den kreativa miljön. e. Vad kan bli bättre? - Det vore bra om vissa möten hålls på kvällstid så att styrelseledamöter som arbetar med annat på dagtid kan delta. - Det skulle kunna vara öppna möten där de personer som vill delta men som inte är ordinarie medlemmar i samrådet får prata i cirka 15 minuter och sedan vara tysta. f. Hur fungerar det praktiska (kallelser, tider, anteckningar, lokaler)? Kan er organisation tänka sig att husera ett möte? - RFSL Borås och RFSL Göteborg har bra lokaler där samrådet kan ha möten. - FPES har ingen lokal så det blir svårt att härbärgera möten. - RFSL Skaraborgs kan eventuellt ha möten hos sig om styrelsen tycker det är okej. - Skicka RFSL Göteborgs kallelse till info@goteborg.rfsl.se så kommer den in i diariet. 3. Förslag på forskning år 2015 Kommittén för rättighetsfrågor har avsatt medel för forskning kring mänskliga rättigheter. I år har vi fyra forskningsprojekt: ett om invånardialog, ett om demokratitorg, ett om social upphandling och ett om att mäta mänskliga rättigheter. Inför 2015 vill vi utlysa nya uppdrag. Det finns ett forskningsråd där forskare men kansliet vill höra mer vad ni i hbtqsamrådet tycker det finns för lite kunskaper om och borde forska mer om. - Eftersom få personer anmäler hatbrott mot hbtq-personer vore det intressant att forska om det. Det kanske går att samla kunskap om hatbrott på andra sätt än genom anmälningar. Kommunundersökningen, hatbrottsundersökningen och studien

Sida 6(6) Normbrytande liv i Göteborg vore bra utgångspunkter för fortsatt forskning. - Hur kan vi fånga upp de hatbrott som sker men som inte syns. - Hur kränkande ord blir vardagsord men är det inte, va inte så känslig, människor förminskas i vardagen. När barn mobbar förklaras det med att: barn är ju barn. - Bra att genom forskning få veta vad som är en kränkning och vart utsatta ska anmäla detta? Vet personalen i Västra Götalandsregionen hur de ska hantera kränkningar? - Hbtq inom hederskulturer. Hur vanligt är det och hur kan förtrycket förhindras så som exempelvis har skett bland kurderna efter morden på Pela och Fatime. Berit Larsson i forskningsrådet en studie kring vilka effekter hbtdiplomering och certifiering av verksamheter har fått. Har det påverkat bemötandet och servicen för andra diskriminerade grupper. 4. Övrigt Sista dagen för föreningar att söka projektmedel för arbete med de mänskliga rättigheterna under år 2015 är den 15 oktober. Tvärsamrådet äger rum den 6 november. 5. Mötet avslutas