Gott eller bara blandat: Är dagens ehälsa personcentrerad?



Relevanta dokument
Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.

Personcentrerad vård: erfarenheter av forskning

Personcentrerad vård: erfarenheter av forskning och implementering

Team och personcentrerad vård vid prioriteringar

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten

Ökad vikt vid patientens egen upplevelse ny kultur i vården?

Hur kan forskning komma till nytta i praktiken?

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läkemedelsverkets Farmakovigilansdag

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Personcentrerad vård till nytta och nöje forskning och erfarenheter om patienter med hjärtsvikt och akut kranskärlssjukdom

Falls and dizziness in frail older people

Personcentrerade möten skapar en effektiv vård av hög kvalitet

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken. Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg.

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober Anders Anell

Personcentrerad. vård

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Samtalskonst steg 2+ Och sen då?

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet och hjärnan

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

Sjukvårdens processer och styrning

Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått?

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA?

The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

Personcentrerad. vård

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Vilken fortbildning är r effektiv?

About The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner.

Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users. 20 oktober 2011

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Bättre koll på KOL Hem-monitorering och videovård

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Swedish framework for qualification

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll

GPCC. INGER EKMAN Professor, centrumföreståndare. Forskning utbildning innovation/nyttiggörande. Gothenburg university centre for Person-Centred Care

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

Stillasittande & ohälsa

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

XIVSvenska. Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt. Kardiovaskulära Vårmötet

Personcentrerad vård - ett paradigmskifte inom hälso-och sjukvård

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

Personcentrerad vård Jämlik hälsa

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP

Women s knowledge, attitudes, and management of the. menopausal transition

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Exklusiv enteral nutritionsbehandling

ICDE OPERATIONAL NETWORK (ON)_BOLDIC

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method

POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

För vem skrivs utlåtandet? Anders von Heijne. Röntgenavdelningen Danderyds Sjukhus

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor

FANNY AHLFORS AUTHORIZED ACCOUNTING CONSULTANT,

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

När livet känns fel. Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Writing with context. Att skriva med sammanhang

Vad tycker egentligen användarna om välfärdsteknologi?

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Anne Persson, Professor

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv


GPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD

Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team?

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Support for Artist Residencies

Samrådsgrupper Hösten 2014

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel

Lycka som alternativ ansats för värdering av vårdens effekter. Fredric Jacobsson Linköpings Universitet

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

HAGOS. Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem

Transkript:

Gott eller bara blandat: Är dagens ehälsa personcentrerad? Axel Wolf Leg. Ssk, Fil. Dr University of Gothenburg Centre for Person-Centred Care (GPCC) http://www.facebook.com/gpcc.gu Twitter: symptomsonthego

Bakgrund Ökad patientdelaktighet är ett politiskt fokusområde, både nationellt och internationellt SFS 1982:763, Washington & Lipstein, 2011 Termen Person-centrerad vård (PCV) får över 3 miljoner google träffar Få studier som utvärderar utfallet av person-centrerad vård Edvardsson et al. 2008; Olsson et al, 2012 Monitorering av symptom och vikt är en rekommendation av ESC Patient Care Committee of the HFA. Lainscak et al. 2011. Dock är remote monitoring inte en rekommendation i det nya guidelines McMurray, et al. 2012. ESC Guidelines 2012

Vad är en person En kapabel människa med kapacitet Unik, nyfiken som söker dialog med andra ( Mounier) Homo Capax= den resursfulla människan ( Ricoeur) Självständig, reflekterande samt medveten om sin sårbarhet

Person-centrering Livsvärlds perspektiv ( en komplex värld): Vardagen Livsprojekt/Motivation Self-efficacy (tron på sin egen förmåga) Självuppfattning Relationer till andra Dahlberg & Segesten, 2010; Edvardsson, 2010

100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 75 Vill patienter vara mer delaktiga i sin vård 85 PPE-15 total score 93 83 83 Information and education 91 Coordination of care 75 85 Emotional comfort 81 Respect patient preference 90 90 83 83 88 Physical comfort Involvement of family 51 64 Continuity and transition Vulnerable (n=7103) Non-vulnerable (n=9551) Wolf et al. 2012. Impacts of patient characteristics on hospital care experience in 34,000 Swedish patients. BMC Nurs, 11, 8.

ehälsa Begreppet ehälsa omfattar all användning av informationsoch kommunikationsteknologi inom vård och omsorg. elektroniska patientjournaler elektroniska recept nationella patientöversikten (NPÖ) webbportaler med hälsoinformation riktad till invånarna http://www.regeringen.se/sb/d/15119/a/174957 Inom hjärtsvikt: Monitorering: Telefon-support eller remote tele-monitoring

Nationell ehälso- strategin för tillgänglig och säker infromation inom vård och omsorg 2010

Content providing eller content sharing Är dagens ehälsa bara en variant av en pappersjournal (content providing) Back-end eller front-end

Vem når vi med web-baserade lösningar Målgrupp Patient, anhöriga etc Nya grupper: www.molnhopp.nu UMO ( www.umo.se), nationell ungdomsmottagning på nätet www.heartfailurematters.org Ålder Äldre lämnas utanför IT-världen (GP 2011.03.31) Äldre använder internet alltmer (Sveriges Radio 2011.03.27) Tekniska kunskaper ( barrier for entrance) Kerr C et al. The potential of Web-based interventions for heart disease selfmanagement: a mixed methods investigation. J Med Internet Res 2010;12 (4):e56.

Svenskar och mobilt internet Ref: Findahl, 2010

Svenskars vårdsökande via internet Ref: Findahl, 2010

Hur använder vi ehälsa Inte bara datorer längre Tv, smartphones, spel etc Content providing vs content sharing Crowdsourcing Skalbarhet.

Sociala medier (content sharing) Facebook, Youtube, Virtuella världar etc User to user communication (www.patientslikeme.com) Innehållet Jeremy, A et al. Online Social Networking by Patients with Diabetes. Gen Intern Med 2010 Wiecha, et al M. 2010. Learning in a virtual world: experience with using second life for medical education. J Med Internet Res, 12, e1. Effekt? Eysenbach G, Powell J, Englesakis M, Rizo C, Stern A. Health related virtual communities and electronic support groups: systematic review of the effects of online peer to peer interactions. BMJ 2004;328(7449):1166.

Att kunna läsa sjukvårdens anteckningar online 105 primärvårdcentraler (3 olika delstater) och 13 564 patienter i USA 11 797 patienter läste åtminstone 1 anteckning under studien Delbanco et al. 2012. Inviting Patients to Read Their Doctors' Notes: A Quasi-experimental Study and a Look Ahead. Annals of Internal Medicine, 157, 461-70.

Ref: Delbanco et al. Annals of internal medicine. 2012

Ref: Delbanco et al. Annals of internal medicine. 2012

Ref: Delbanco et al. Annals of internal medicine. 2012

Crowdsourcing Analys av över 2 miljoner twitter användare Golder et al. 2011. Diurnal and Seasonal Mood Vary with Work, Sleep, and Daylength Across Diverse Cultures. Science, 333, 1878-1881.

Skalbarhet Symptoms-on-the-go-HF (SYMGO-HF) En symptom dagbok för patienten Tar ca 20-30 sekunder att fullfölja Om plötslig viktuppgång ( 2 kg/ 3 dagar) fick patienten ett meddelande om att överväga att kontakta sin läkare eller sjusköterska Wolf et al. Use of Smartphones in person-centred ehealth diaries in patients above 75 years. ESC Cardiovascular ESC HFA 2012. Belgrade, Serbia

Urvalet 16 patienter tillfrågades 12 patienter exkluderades (avböjde deltagandet eller hade en kognitiv svikt alt. dålig syn) 4 patienter inkluderades

Demografi Patient s characteristics N=4 Female 2 Age at inclusion mean(min;max) 87 (84;95) Class III 3 Class IV 1 Number of comorbidities mean (min:max) 4 (2;6) Activity of daily living (FRS scale) mean( min;max) 90 (75;100) Home care (%) 1 Home services on a daily basis (%) 2 Social network on a regular basis (%) 4

Resultat Lite instruktion behövdes Vid 3 månaders uppföljning hade patienterna använt appen i snitt 2-3 ggr/vecka (mean 35, min 12/max 86). Intervjuer visade på fåtekniska problem alternativ handhavande problem Ingen patient använde telefonen att ringa med

Symptom och tecken Patienter med relativ stabila symptom utryckte ingen större nytta av applikationen Patienter med symptomsvariation uttryckte en större användbarhet och trygghet med applikationen. Trenden för att kunna följa vikt samt andfåddhet ansågs vara till hjälp, trendkurvan för trötthet var mindre användbar

Man, 85 år. Andfåddhet och trötthet. Högre likert skala= högre symptombörda 5 4 dyspnea fatique 3 2 1

Kvinna, 95 år. Andfåddhet och trötthet. Högre likert skala= högre symptombörda 5 4 3 2 dyspnea fatigue 1

Kvinna, 95 år. Viktutveckling 55 53 51 49 47 45 weight 43

Tilltro till sin egen förmåga Intervjuer pekar mot en ökad tilltro till sin egen förmåga genom att använda en symptomdagbok: Yes, a feeling of confidence, that I had a lot of in the old days, but nowadays, when you're alone there are much things that aren t what I expected them to be. But this [referring to the ehealth diary] I ll take great pride in I m not ashamed of using this regardless of my age. (female patient age 95 years)

Strukturerad telefon support vs remotemonitorering inom hjärtsvikt Stor fokus på tecken ej symptom eller patient-reported outcome (PRO) Effekt? Mortalitet, återinläggning? Inglis SC, Clark RA et al. Structured telephone support or telemonitoring programmes for patients with chronic heart failure. Cochrane Database Syst Rev 2010(8):CD007228. Chaudhry SI, Krumholz HM et al. Telemonitoring in Patients with Heart Failure. New England Journal of Medicine 2010. Swedberg K, Wolf A, Ekman I. Telemonitoring in patients with heart failure. New England Journal of Medicine 2011;364(11):1078; author reply 1079-80.

Fyra generationer av remote-monitoring 1. Non-reactive data collection 2. Systems with non-immediate decision-making structure 3. Remote management systems 4. Fully integrated remote management systems Anker, et al. 2011. Telemedicine and remote management of patients with heart failure. Lancet, 378, 731-9.

Ref: Anker et al. Lancet 2011

TEN-HMS TELE-HF TIM-HF CHAMPION-HF Ref: Anker et al. Lancet 2011

Vilka patienter ska få ehälsa Cleland et al. 2011. Clinical trials update from the American Heart Association meeting 2010: EMPHASIS-HF, RAFT, TIM-HF, Tele-HF, ASCEND-HF, ROCKET-AF, and PROTECT. Eur J Heart Fail, 13, 460-5.

Whole system demonstrator study (WSD) Den största ehälsa RCT i världen inom vård och omsorg, n=6191 patienter och 238 primärvårdcentraler Patienter med hjärtsvikt, kol eller diabetes blev inkluderade Newham, Kent and Cornwall. Preliminära fynd 15% reduktion av akuta sjukhusbesök 20% reduktion av akuta sjukhusinläggningar 14% reduktion elektiva inläggningar 14% reducering av vårdtiden 45% reduktion i total dödlighet Whole System Demonstrator Programme Headline Findings December 2011

Framtiden för ehälsa ehälsa är ett verktyg, inte lösningen personcentrerad där partnerskapet står i centrum content sharing istället för content providing ehälsa är en av pusselbitarna i en komplex miljö ehälsa inom palliativ vård

Tack Axel Wolf University of Gothenburg Centre for Person-Centred Care (GPCC) http://www.facebook.com/gpcc.gu Twitter: symptomsonthego