Kvalitetsredovisning



Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Förskolan Baronen läsåret

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans fritidshem läsåret 2014/2015

ARBETSPLAN 2014/2015

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Kvalitetsredovisning

Lokala arbetsplan

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Förskolan Smultronstället

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

L J U S p å k v a l i t e t

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Rektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare.

Kvalitetsredovisning

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Lärande & utveckling.

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Berghems förskola Namn på rektor/förskolechef: Inger Birgersson

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsdokument 2014, Altorps förskola (i kommunal regi)

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Verksamhetsplan för Årikets förskola

VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA

DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA

Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

Kvalitetsredovisning 2009/2010. Hults förskola Eksjö Kommun

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Lokal arbetsplan Läsåret 2012/13. Tällbergs Förskola

TUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan

Samhälle, samverkan & övergång

Systematiskt kvalitetsarbete

Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Familjedaghemmen i Innertavle/Yttertavle. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Arbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans fritidshem läsåret 2011/2012

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Soluret 2012

FALKENBERGS KOMMUN. Kvalitetsredovisning Slättens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Avesta Kommun. Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: :07 1

Verksamhetsrapport 2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk

Verksamhetsplan Arbetsåren

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN

Individuella utvecklingsplaner

Blåbärets Kvalitetssäkring

Smörkransens förskola Leif Engkvist Förskolechef

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Kvalitetsredovisning Läsåret

Kvalitetsredovisning

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Centrum Förskolor, pedagogisk omsorg (familjedaghem) Ht 2010 Vt. 2011

Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Kvalitetsuppföljning läsår Ullvigårdens förskoleenhet

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret

Kvalitetsredovisning 2008 Skårtorps förskola

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Arbetsplan augusti 2013 juni Rönnängs Förskola

Transkript:

Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Arkens förskola Inlämnad av: Annika Back 1

Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån verksamhetsmålen i förskolan har arbetats med och vilka åtgärder som behövs för att ytterligare utveckla kvalitén i förskolan, utifrån läroplan Lpfö, skolplan, skolledningens prioriterade område Språkets betydelse i alla ämnen samt arbetsplanerna. Kvalitetsredovisningen är ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av skolplanen respektive arbetsplanen. Organisation Organisationen på Arkens förskola har under läsåret 05/06 bestått av tre avdelningar med 40 barn i åldern 1 5 år inskrivna. Barnen är fördelade på tre avdelningar. Två avdelningar med barn i åldern 1 3 år, en avdelning med barn i åldern 3 5 år. Fyra förskollärare och fyra barnskötare är fördelade på avdelningarna. Förutsättningar Barngrupp Barngruppen har delats in i tre grupper varav en har bestått av 13 barn i åldern 3 5 år. Denna grupp har vistats i en mindre lokal. (Bryggan )Gruppen har fungerat mycket bra men p.g.a. lokalen har man varit tvungen att dela gruppen för att skapa lugn och ro. En avd. har arbetat mycket med gruppen som helhet eftersom åldersspridningen inte är stor, man har även arbetat i tvärgrupp över avdelningarna ett ex. är dramasamlingar. Den andra avd. har fokuserat extra mycket på vardagspedagogik detta kändes tvunget för att skapa ordning för barn i behov av extra stöd i sin utveckling. Förutsättningar Personal Genom kompetensutveckling i TRAS, som är en metod för tidig kartläggning av barns språkutveckling, upplever personalen att man verkligen kan se även den sociala utvecklingen hos barnen. Förskolan har även efter föreläsningen Portfolio i förskolan kommit igång med sitt utvecklingsarbete i denna dokumentationsmetod. Personal deltog även i föreläsningen Mattepåsen, som gav exempel på hur man kan arbeta med konkret material för barns tidiga matematikutveckling. Man deltog även i föreläsningen Sånggodis, som man sedan arbetat vidare med för samtliga barn. Ändringar i schemat har gjort att personalen är mera samspelta, man har även mera tid för reflektion eftersom man planerar varje vecka. Den enskilda planeringen har ofta p.g.a. sjukdom blivit inställd. Lokaler & Utemiljö På grund av arbetsmiljön för barn och personal avslutas verksamheten i Bryggans lokaler från augusti. Man strävar hela tiden efter att utnyttja lokalerna på bästa sätt t.ex. skapar man nya rum för nya aktiviteter för att utveckla barnens lust att utforska, röra sig och leka. Önskemål finns om att dela in lokaler med vägg, avdelningarna upplevs små. Förskolan har en bra och varierad utemiljö men den upplevs trång när alla barn är ute. Man har planerat in olika ute-dagar (utanför gården) vilket gett större utrymme på gården. 2

Arbetet i förskolan Av inriktningsmålen skall särskilt beaktas: Alla barn ska ges möjligheter att tillägna sig bästa möjliga kunskaper och utvecklas utifrån sina förutsättningar för att verka i det framtida samhället. Lärandet på förskolan: Ett tema-inriktat arbetssätt ger baren möjlighet att utveckla sitt kunskapssökande. Genom att utgå från barnens intresse väljer man tema. Under året har det gemensamma temat varit musiksagan Hackebackeskogen. De äldsta barnen har läst och diskuterat boken samt lärt sånger, de har tillverkat olika saker i anknytning till temat samt, ritat, mätt, klippt sytt osv. Barne har valt att fördjupa sig i olika rollfigurer och dramatiserat i olika rollspel. Arbetet med de yngre barnen fokuserades på en rollfigur. Temat avslutades med en av föräldrar och anhöriga uppskattad vernissage. Man arbetar även med att utveckla portfolio som dokumentationsmodell och förhållningssätt i verksamheten. Att dokumentera barnets utveckling genom foto, synliggör barnets verkliga utveckling. En viktig del av dokumentationen finns tillgänglig för barn varje enskilt barn, här kan barnet själv uppleva sin egen kunskapsutveckling jag kan, vilket ger en grundläggande tillit till inlärning. Barnens lust att leka, lust att lära och lust att utvecklas skall vara i centrum i en miljö som präglas av tillit och förtroende. Barns lek och lärande: Leken är ett mycket viktigt pedagogiskt verktyg och man strävar efter att ge barnen tid och rum för den fria leken. De vuxna går aktivt in och stöder barnen i leken för att de ska komma vidare och utveckla den sociala kompetensen, lek och lärande går hand i hand och personalen strävar efter att se de lärande möjligheterna i leken. Att tillrättalägga rummen för att stimulera till lek och skapande är viktigt. I grupper med barn i åldern 3 5 år har arbetsmaterialet StegVis använts för att stimulera och utveckla barns emotionella och sociala kompetens. Här känner personalen att barngruppen har utvecklats, de vågar sätta ord på sina känslor och vågar agera inför publik. 3

Resultat från enkätundersökning: Föräldrar till 20 barn har svarat på enkäten. Utveckling och lärande: 61 % är i allra högsta grad nöjda med vad deras barn lär sig. Nivå 6 av 6 22% nivå 5 av 6 11% nivå 4 av 6 6% nivå 3 av 6 Verksamhetens skall prioritera barnens utveckling i språk. Att stimulera barns språkutveckling går som en röd tråd genom förskolans verksamhet. Man har arbetat med att vara goda vuxna förebilder och strävat efter att synliggöra nyttan och meningen med ett rikt språk i barnens egen vardag. Att skapa en medvetenhet hos barnen vad språket är och hur det används för att komma till nytta för just mig här och nu är viktigt. Man har arbetat med att hitta glädjen och nyfikenheten i att leka med språket genom sagor, rim & ramsor, sånglekar, drama, barnen får även lyssna och själva återge berättelser. Personalen upplever att barnens språk har utvecklats bra under året. På förskolan finns arbetsmaterial för pedagogerna som ger stöd för arbetet med barns språkutveckling. Utvecklingssamtalet mellan barn, föräldrar och personal skall utvecklas så att alla blir delaktiga och ansvarstagande i barnens utveckling. Inskolningstiden är det första viktiga mötet för personal med barn och föräldrar. Här läggs grunden för en god kontakt som ska bygga på ömsesidig tilltro för varandras kompetenser. Ett öppet och förhållningssätt där man är lyhörd och försöker tillgodose barns och föräldrars önskemål är viktigt. Den dagliga tamburkontakten med föräldrar är viktig för att hela tiden informera föräldrar vad som händer det enskilda barnet och i förskoleverksamheten som helhet. Under inskolningstiden har man det första viktiga samtalet med föräldrar och under våren genomförs ett utvecklingssamtal som bygger på den dokumentation man arbetat fram runt barnet under året. Föräldrar till barn i behov av särskilt stöd har haft utvecklingssamtal kontinuerligt under hela året. Utvecklingssamtalet är ett viktigt samtal där man fokuserar på vad barnet kan och i en dialog med föräldrar tillsammans ser på vad barnet behöver utveckla, här är barnets egen portfoliopärm ett viktigt redskap. Det finns även utarbetade dokumentationsunderlag för samtalet bl.a. det viktiga TRAS-schemat som är en kartläggning av barns tidiga språkutveckling. Förskolan genomför ett föräldramöte under hösten och några gemensamma trivselkvällar för barn och föräldrar under året. 4

Resultat från enkätundersökning : Föräldrar till 19 barn har vid tillfället för enkäten deltagit i utvecklingssamtal. 74 % är i allra högsta grad nöjda med hur utvecklingssamtalet genomfördes - nivå 6 av 6 21% nivå 5 av 6 5% nivå 3 av 6 Åtgärder för utveckling : Utveckla samarbetet för två avd. med barn 1 5år i grupperna. Utveckla personalens kompetens utifrån behoven i barngruppen. Kompetensutveckling TRAS och StegVis samt dataanvändning. 5

Verksamhetskort Arkens förskola Brukare 2005-06 2006-07 2007-08 Medarbetare 2004-05 2005-06 2007-08 Utvecklingssamtal, förskolan 5,7 (av 6) Lärande, förskolan 5,4 (av 6) Trivs du på din arbetsplats? Förskola 5,4 (av6) 5,1 Andel förskollärare 50 % Andel barnskötare 50 % Ekonomi Verksamhet och processer 2003 04 2004-05 2005-06. 6