Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 1. Region Sydöst. 2002-09-15 Ekonomi och Planering

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 1 Region Sydöst 2002-09-15 Ekonomi och Planering

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 2 1. Större Väginvesteringar 1.1 Objektbeskrivningar, Kalmar län Objekt i vägnummerordning Vägnr Objekt Kostnad (Mkr)/Prisnivå 2004 23 Ny anslutning till E22 25 28 K-länsgräns - Muggetorp 22 31 Orrefors - Nybro 50 34 Förbi Ålem 14 34 Sandsbäckshult - Ruda 95 34 Förbi Ruda 60 34 St Aby - Glahytt 160 35 Överum - Ulvsdal 50 127 F-länsgräns Järnforsen 35 127 Förbi Målilla 39 129 Silverdalen - Hultsfred 32 136 Förbi Glömminge 18 138 Förbi Virserum 45 596 Förbi Rockneby 20 641 Förbi Grimhult 11 943 Mörbylånga - Stora Frö 70 943 Stora Frö - Färjestaden 65 943 Genom Färjestaden, ny väg 28 943 Genom Färjestaden, bef väg 14 Övriga sträckor som prövats men som ej redovisas med objektbeskrivning 23 Förbi Högsby 23 Förbi Bockara 35 Ekevik-Gullebo, redovisas med objektbeskrivning under E-län 760 Förbi Tuna Fotnot. Som kartunderlag till objektbeskrivningarna haranvänts Röda kartan, Copyright Lantmäteriverket 1998. Dnr: L1999/ 139.

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 3 Läsanvisning Allmänt Objektbesskrivningen är en sammanfattande beskrivning av nuvarande förhållanden, syfte med åtgärden, beskrivning av åtgärden, planeringsläge och en trafikekonomisk kalkyl kompletterat med en verbal beskrivning över andra effekter. Beroende av planeringsläget kan kalkylposter, kalkylresultat och bedömningar vara behäftade med stor osäkerhet. Detta gäller bland annat anläggningskostnaden för objekt som inte projekterats eller genomgått formell utredning. I en del fall är alternativa väglösningar aktuella. Det alternativ som redovisas behöver inte överensstämma med det som slutligen väljs. Förkortningar NNK Nettonuvärdekvot DSS Dödad eller svårt skadad person Byggnadskostnad plus kostnad för marklösen, arkeologi och detalj- Vid beräkning av NNK inräknas även produktionsstödskostnader (+ 9 %) och görs uppräkning med skattefaktor 1,53. I kalkylen redovisas kostnader i 1999 års prisnivå. I planen redovisas kostnader i bedömd prisnivå för 2004. Definitioner Anläggningskostnad projektering. Nettonuvärdekvot Samhällsekonomisk nettointäkt 1) (nyttor-kostnader) per investerad krona. Värde >0 innebär att investeringen är trafikekonomiskt lönsam. Restidseffektivitet Kostnad per inbesparad restidstimme för personbil [kr/timme] Trafiksäkerhetseffektivitet Kostnad per inbesparat dödsfall eller svårt skadad person [miljoner kr/ DSS] Redovisade effekter avseende DSS, restid och koldioxidutsläpp gäller för år 2010.

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 4

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 5

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 6

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 7

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 8

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 9

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 10

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 11

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 12

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 13

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 14

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 15

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 16

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 17

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 18

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 19

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 20

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 21

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 22

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 23

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 24

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 25

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 26

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 27

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 28

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 29

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 30

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 31

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 32

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 33

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 34

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 35

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 36

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 37

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 38

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 39

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 40

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 41

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 42 2. Mindre väginvesteringar 2.1 Exempel på angelägna trafiksäkerhetsåtgärder 2.2 Exempel på angelägna tillgänglighetsåtgärder för oskyddade trafikanter 2.3 Exempel på smala vägar som är angelägna att bredda 2.4 Enskilda vägar 2.5 Rastplatser

2.1 Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 43

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 44 2.2 2.3

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 45 2.4 Enskilda vägar Fotnot. Som kartunderlag till objektbeskrivningarna haranvänts Röda kartan, Copyright Lantmäteriverket 1998. Dnr: L1999/ 139.

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 46 2.4.1 Objektbeskrivningar, Enskilda vägar Enskilda vägen H 1073 Kulltorp- Fröstorp Kalmar kommun Allmän beskrivning Läge och funktion Grusvägen mellan Kulltorp och allmänna vägen 561 vid Fröstorp får bära ytterligare genomfartstrafik från Tvärskog och mot den nya trafikplatsen på E22 vid Kulltorp. Allmän väg finns förbi Mortorp k:a med dålig trafiksäkerhet och med höga kulturvärden. Lastbilstransporterna på den allmänna vägen är tidvis stor från tex bergtäkterna Runtorp och Ölvingstorp mot E22. Nuvarande vägens utformning och tidigare åtgärder Den nuvarande grusvägen har en bra linjeföring och tidvis utgjorde den transportväg för grustransporter under utbyggnadssedet av nya E22. Vägbredden är 3,7 4 m. Bristanalys Befintlig situation och problem Vägen är klassad som C2 dvs. genomfartsväg med upptill 50 ÅDT. Vägen har trafikräknats under vecka 0221 och resultatet visade ett ÅDT på 65 fordon varav 7 tunga fordon. Vägen är en grusväg som är svår att hålla en acceptabel standard på med denna typ av trafik. Trafiken från samfällighetens medlemmar utgör en ringa del av trafiken som belastar vägen. I samband med den nya E22 utbyggnad har den främmande trafiken ökat ytterligare på vägen. Med enskilt huvudmannaskap är det svårt att tillgodose trafikanterna en acceptabel väg. Mål Öka framkomlighet och trafiksäkerhet på det teritiära vägnätet. Åtgärdsanalys Effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Styrning och reglering Tänkbara åtgärder Utredning om förändring av huvudmannaskapet på del av nuvarande allmänna vägen förbi Mortorp k:a samt den enskilda vägen H 1073. Effekter Befintligt vägsystem utnyttjas på ett bättre sätt, trafikanternas behov tillgodoses utan ingrepp i känsliga kultur och miljöområden. Boende längs den allmänna vägen får en förbättrad trafiksäkerhet. Begränsade utbyggnadsåtgärder Vägen breddas till 5 meter och belägges med återvinningsasfalt till en beräknad kostnad på 1,5 Mkr Enskilda vägen H 1335 Fagerdal (814) - Hanåsa (823) i Vimmerby kommun Allmän beskrivning Läge och funktion Vägen utgör ett komplement till det allmänna vägnätet i området och skogstransporterna utnyttjar vägen som genomfartsväg istället för att köra på de allmänna vägarna. Vägen fungerar också som uppsamlingsväg för c:a 3100 ha skog med en årlig virkesfångst på c:a 15000 m3sk. Vägen är också en viktig kommunikationsled för den starkt växande upplevelseturismen i området( Astrid Lindgrens värld ). Nuvarande vägens utformning och tidigare åtgärder Vägen som är c:a 7 km lång är en grusväg med varierande bredd och bärighet. Underhållet av vägen har enligt avtal skötts av Vägverket pga. att allmän lastbiltrafik hänvisats på vägen. Bristanalys Befintlig situation och problem Vägen är klassad som C3 dvs genomfartsväg med upptill 125 ÅDT. Huvuddelen är tung trafik pga den allmänna vägen är längre och bärigheten nedsatt.. Huvudmannaskapet för vägen överenstämmer ej med vägens funktion. Förbättringar och rekonstruktion av vägen har ej skett. Mål Att skapa en väg med BK1-standard och tillhandahålla en infrastruktur med god transportekonomi. Att skapa en trafiksäker väg för den övrig trafik (upplevelseturism) utefter vägen Åtgärdsanalys Begränsade utbyggnadsåtgärder Rekonstruktion av vägen till god BK1- standard inkl.beläggning till en beräknad kostnad på 2,5 Mkr. Utvärdering Infrastrukturen i området har förbättrats.vägens bärighet har fått BK1-standard. Trafiksäkerheten på vägen har ökats och underhållskostnaderna har minimerats. Utvärdering Trafiksäkerheten och transportkvaliten mellan Tvärskog och mot nya E22 vid Kulltorp har förbättrats. Förändring av enskilt och allmänt vägnät har prövats.

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 47 Enskilda vägen H 1397 Alvedsjöbodar-Byerum Borgholm k:n Allmän beskrivning Läge och funktion Vägen,som är en av de vackraste kustvägar på Öland med sitt läge vid landborgskanten mot Kalmarsund, är mycket betydelsefull som turistväg. Vägen har också betydelse som utfartsväg för stenindustrin och bebyggelse. Vägen är tillfartsväg till Byrums raukfält Nuvarande vägens utformning och tidigare åtgärder En grusväg som slingrar sig fram på landborgskanten delvis genom ett naturreservat. Skevning och tvärfall på vägen är undermålig och detsamma gäller dikesanvisningar. Trots traditionellt grusvägsunderhåll är det svårt att nå en acceptabel grusvägsstandard till rimlig kostnad då vägen har en sommartrafik på > 500 fordon Sommardygn. Vägbredden varierar mellan 3, 5 och 4,5 m och saknar dikesanvisningar Bristanalys Befintlig situation och problem Vägen är klassad som F3 och F4 dvs näringslivsväg med en beräknad ÅDT på 250 fordon. Vägen trafikräknades under högsommaren 2001 och delen mellan Byerum och raukfältet hade en trafik på 1000 fordon/ sommardygn och delen till Alvedsöbodar hade 500 fordon/sommardygn. En grusväg med denna sommartrafik är mycket kostsam att underhålla både vad det gäller hyvling och dammbindning. Då vägen saknar dikesanvisningar har biltrafiken tendens att välja sina egna körspår och skada den ömtåliga naturen. Mål En anpassad väg med grusvägsliknande beläggning som både gynnar utfartstrafik, turisttrafik, naturoch kulturmiljö. Åtgärdsanalys Begränsade utbyggnadsåtgärder Vägen iståndsättes och belägges med ytbehandling såsom ÅA, IM ellery1g Vägen byggs om på c:a 200 m där landborgskanten har vittrat sönder och ligger nära vägområdet. Beräknade kostnader för åtgärderna 1, 8 Mkr Utvärdering Minskade driftskostnder för vägen, ingen förbrukning av grus och dammbindningsmedel. Risken för vägras elimineras. Bättre styrning av biltrafiken så att känslig allvarsmark skonas Enskild väg H 141 Kalmar kommun Bro över Ljungbyån vid Binga kvarn Allmän beskrivning Läge och funktion Gammal stenvalvsbro med höga kulturvärden som ej uppfyller dagens krav på bärighet. Vägen utgör utfart mot E 22 och Kalmar för lantbrukstransporter från Bottorpslätten omfattande c:a 700 ha uppdelat på 10 tal intressenter. Vägen över bron utgör också utfart från bebyggelse i Mellanmon och Bottorp samt övrig randbebyggelse utefter vägen Binga Bottorp. Då långsamtgående fordon är förbjudna på nya E 22 Ljungbyholm Hossmo har vägen en viss betydelse som omfartsväg. Nuvarande vägens utformning och tidigare åtgärder Stenvalven har betongsprutats på 1980-talet för att stenar ej skall lossna. Grusutfyllnad som tillfällig förstärkning mot stödmurar har utförts under 1990-talet Bristanalys Befintlig situation och problem Vägen är klassad som A4 dvs utfartsväg för fast boende upptill 250 ÅDT. Sidomurarna på bron visar på belastningsskador och räckena har ej acceptapel standard. Trots vidtagna åtgärder har bron begränsad bärighet och brons bestående är ej säkrad. Mål Att ge bron full bärighet BK1 och trygga brons bestånd för framtiden. Åtgärdsanalys Effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Styrning och reglering Tänkbara åtgärder Genom att säkerställa och höja brons bärighet kan alla tunga lantbrukstransporter från Bottorpslätten fortsättningsvis utnyttja bron och slippa ledas via Väg 570 genom Ljungbyholm samhälle Effekter Minskade transportlängder på c:a 5km för lantbrukstransporterna från Bottorpsslätten,samt förbättrad trafiksäkerhet i trafikplats Ljungbyholm samt genom samhället. Begränsade utbyggnadsåtgärder Sk. Bakgjutning av stenvalven och byte av räcken enligt Vägverkets standardritningar till en beräknad kostnad på 2,0 Mkr. Utvärdering Trafiksäkerheten och transportkvaliten för bla de tunga lantbrukstransporterna från Bottorpsslätten har förbättrats. Brons höga miljö och kulturvärden har säkerställts.

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 48 Enskilda vägar H157 och H416 Gullaboås Strömby Torsås kommun Allmän beskrivning Läge och funktion Vägarna utgör ett komplement till det allmänna vägnätet för inpendling mot kommuncentra och har funktionen som uppsamlingsvägar för c:a 3000 ha skog Nuvarande vägens utformning och tidigare åtgärder H157 Gullaboås-Mogrinden är 5 km lång och byggdes om och belades med oljegrus 1983. Vägbredd 3,5 m med mötesplatser. H 416 Mogrinden- Strömby är en grusväg på 4,5 km smal och kurvig och håller på intet sätt en standard som genomfartsväg. Några större förbättringsåtgärder har ej vidtagits på vägen, men den har varit föremål för diskussioner vid tidigare 5-årsplanearbete. Enskilda vägen H 237 Bågsjö I Emmaboda kommun Allmän beskrivning Läge och funktion En enskild väg utan boende utmed vägen och med nästan uteslutande främmad trafik, då den går mellan två allmänna vägar. Vägen är en grusväg med höga underhållskostnader för att den skall hållas i ett trafiksäkert skick. Vägen är i behov av upprustning och beläggning. Vägen utgör ett komplement till det allmänna vägnätet och underlättar för den tunga trafiken att svänga norr ut på väg 120. Vägen avlastar trafik från korsningen av de allmänna vägarna 120,520,1002och1003 vid Råamåla. Nuvarande vägens utformning och tidigare åtgärder Den enskilda vägen har varierande bredd och det finns brister i dess bärighet. Korsningen vid Råamåla har uppenbara brister vad det gäller trafiksäkerheten. Bristanalys Befintlig situation och problem Vägarna är klassade som A3 och C2 dvs utfarts-och genomfartsväg med upptill 125 ÅDT på vissa sträckor. Det befintliga vägsystemet utgör inte det komplement som utifrån transportpolitisk synpunkt är önskvärt. Delen Gullaboås- Mogrinden har bärighetsproblem och är i behov av förnyelse, delen Mogrinden- Strömby har för dålig standard såväl i plan som profil. Mål Att få ett kompletterande vägnät mellan Påryd och Gullaboås med hög bärighet och god trafiksäkerhet Åtgärdsanalys Begränsade utbyggnadsåtgärder Delen Gullaboås- Mogrinden, förstärkning och förnyelse av beläggning med ÅA eller motsvarande till en beräknad kostnad av 1,0 Mkr Delen Mogrinden Strömby, förstärkning,breddning och beläggning till en beräknad kostnad av 2,0 Mkr. Utvärdering Infrastrukturen i området har förbättrats.bärigheten på vägsystemet har fått BK1-standard. Trafiksäkerheten har höjts. Bristanalys Befintlig situation och problem Vägen är klassad som C3 dvs. genomfartsväg med upptill 125 ÅDT. Trafiken från samfällighetens medlemmar utgör en ringa del av trafiken som belastar vägen.med enskilt huvudmannaskap är det svårt att tillgodose trafikanterna en acceptabel väg. Mål Att tillförsäkra trafikanterna en trafiksäkrare anslutning. Att få den enskilda vägen förbättrad till BK1 standard. Åtgärdsanalys Effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Styrning och reglering Tänkbara åtgärder Utredning om förändring av huvudmannaskapet på såväl allmänna vägen som den enskilda vägen bör utföras Effekter Befintligt vägsystem utnyttjas på ett bättre sätt, trafikanternas behov av ökad trafiksäkerhet tillgodoses. Begränsade utbyggnadsåtgärder Bärigheten på vägen förbättras och breddning till 5,0 m utföres tillsammans med att vägen förses med beläggning ÅA eller motsvarande till en kostnad av 0,5 Mkr. Utvärdering Trafiksäkerheten och transportkvaliten i anslutning motlv 120 har förbättrats. Förändring av enskilt och allmänt vägnät har prövats.

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 49 Enskilda vägarna H 256, H5 och H1 Ormestorp Basebo- Krokshult i Hultsfred och Oskarshamns kommuner Allmän beskrivning Läge och funktion Vägsystemet utgör ett viktigt komplement till det allmänna vägnätet med sin strategiska sträckning mellan de allänna vägarna 711och 717. Vägsystemet utgör basväg för c:a 5000 ha skog. Vägsystem består av såväl allmän som enskilda vägar med olika väghållare och med olika standard. Delvis är vägarna ombyggda och bärighetsförtärkta men det återstår några felande länkar för att vägsystemet skall fungera tillfredställande. H 256 får utgöra omfartsväg för tung trafik, som inte får passera bron på allm. vägen 699 i Hultsfred. Nuvarande vägens utformning och tidigare åtgärder Väg H256 är delvis förbättrad, men några dåliga avsnitt återstår inkl en dålig järnvägsövergång i plan över smalspåret. Vägen har slitlager av grus. Vid Fallhult ansluter vägen till allm. väg 699 till Basebo. Den allm vägen är belagd och har godtagbar standard. Vid Basebo börjar H5 och är ombyggd i olika etapper från Boda och förbi Järnsjöberg. Bristande anslag har stoppat fortsatt ombyggnad. Vägen H1 Ösjögle- Krokshult är också ombyggd men även här saknas någon delsträcka och vissa bärighetshöjande åtgärder behövs på den tidigare ombyggda delen. Enskilda vägen H 285 Valåkra-Drageryd Högsby kommun Allmän beskrivning Läge och funktion Vägen utgör ett komplement till det allmänna vägnätet med kollektivtrafik och genomfart mellan allmänna vägar.dessutom utgör den utfart för det lokala näringslivet där Högsby Grus&Betong, Br Lindhs jordbruksföretag och Blankans Kraftverk kan nämnas.betongfabriken är länets största enskilda betongfabrik med ett transportbehov av 50-60 000 ton /år.dessutom tillverkas c:a 30 prefabricerade gödselbrunnar årligen,i storlekar 135 5000 m3,som skall transporteras från anläggningen. Br Lindhs jordbruksföretag sambrukar tillsammans med Forsaryds gård en areal på 320 ha åker, 210 ha bete och 950 ha skog. Med sina 1000 nötboskap är det länets stösta slaktdjursproducent med tillhörande transportbehov, varav kan nämnas att man årligen hanterar 12000 m3 gödsel och att 1000 ton spannmål tröskas på arealerna. Vägen svarar också för att upprätthålla service och kommunikation/ arbetspendling/ till boende utmed vägen. Drageryds oskiftade by ligger längs vägen och den generear turisttrafik i området Verksamheten vid Blankan alstrar också tung trafik på vägen. Nuvarande vägens utformning och tidigare åtgärder Vägen är delvis ombyggd på 1960-70 talet och belagd med enklare beläggningar som OGochY1G. Akuta brister har åtgärdats. För låg medelstilldelning har medfört att en heltäckande åtgärder ej kunnat utföras. Bristanalys Befintlig situation och problem De enskilda vägarna är klassade A3 dvs utfartsväg med upptill 125Ådt. Det är svårigheter att skapa ett enhetligt vägsystem med enskilt huvudmannaskap och flera väghållare. Ojämn standard och ombyggnad erfodras på vissa sträckor Mål Att få ett för skogsnäringen bärigt vägsystem som komplement till det allmänna vägnätet Att skapa ersättningsväg för tung trafik genom Hultsfred och den bärighetsnedsatta bron på allm. vägen. Att få en enhetlig driftsstandard på vägen Bristanalys Befintlig situation och problem Vägen är klassad som C5 dvs genomfartstrafik med över 250 ÅDT Vägen är belagd och har stora bärighetsproblem.nedsatt framkommlighet för tung trafik. Kraftig spårbildning.orimliga driftskostnader.störningar för näringslivet (vid tex. tjällossning).med enskilt huvudmannaskap är det svårt att erbjuda trafikanterna acceptabel väg. Mål Att förbättra bärigheten till BK1- standard samt att höja trafiksäkerheten på vägen. Att minska driftskostnaden för vägen. Åtgärdsanalys Begränsade utbyggnadsåtgärder Ormestorp- Fallhult, förbättring och beläggning till en beräknad kostnad på 2,2 Mkr Basebo Boda, bärighetsförstärkning och beläggning till en beräknad kostnad på 1,5 Mkr. Boda Krokshult, bärighetsförstärkning och beläggning till en beräknad kostnad på 1,5 Mkr. Utvärdering Infrastrukturen i området har förbättrats. Trafikmiljön i Hultsfred har förbättrats. Bärigheten på vägsystemet har fått BK-1 standard. Åtgärdsanalys Begränsade utbyggnadsåtgärder Vägen bärighetsförstärkes på vissa avsnitt och förses med nytt slitlager ÅA eller motsvarande till en beräknad kostnad av 2,0 Mkr. Utvärdering Infrastrukturen på vägnätet har förbättrats.bärigheten på vägen har fått BK1-standard. Underhållskostnaderna har sänkts. Utveckling av det lokala näringslivet har underlättats.

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 50 Enskilda vägen H 369 Hultsfred- Hammarsebo- Entsebo i Hultsfreds k:n Enskilda vägen H 666 Långbrössle Grinderum-Hällerum i Vimmerby k:n Allmän beskrivning Läge och funktion Vägen utgör ett viktigt komplement till det allmänna vägnätet mellan lv 684 och rv 34 vid Hultsfred. Vägen utgör en viktig funktion som uppsamligsväg för c:a 4700 ha skog med en årlig virkesfångst på c:a 23000 m3. Vägen har också stor betydelse som tillfartsväg till friluftsområden vid Hammarsjörna med fiske och vandringsleder, samt för inpendling mot kommuncentra. Nuvarande vägens utformning och tidigare åtgärder Första delen c:a 1,5 km ombyggd,belagd och med god bärighet. Resterande del c:a 9 km är försedd med en enkel beläggning utan bärighetsförstärkning. Bristanalys Befintlig situation och problem Vägen är klassad som A4 dvs utfartsväg med upptill 250 ÅDT. Vägen som är belagd är ojämn och har bärighetsproblem på vissa delar. Den befintliga vägen motsvarar inte de krav som man ur transportpolitisk synpunkt kan ställa. Allmän beskrivning Läge och funktion Vägen utgör ett komplement till det allmänna vägnätet. Vägen används i första hand för yrkesmässig trafik inom jord och skogsbruket samt ett antal bofasta helårsboende utmed vägen. Vägen försörjer genom sin karaktär företagen med distribution/transporter av varor, förnödenheter, jord- och skogsprodukter samt service. Vägen betjänar ett tjugotal jord- och skogsföretag, ett träföretag Hällerum Trä ABmed igenomsnitt 15 transporter per dygn samt övriga landsbygdsföretag med bl a entreprenadverksamhet. Totalt berör vägen 1200 ha åker samt 5000 ha skog där skogen svarar för en beräknad årlig virkesfångst om 20 000m3sk. Vägen svarar även för att upprätthålla service och kommunikation (arbetspendling) till många helårsboende samt ansluter fritidshus. Nuvarande vägens utformning och tidigare åtgärder Den enskilda vägen Långbössle-Hällerum är c.a 13 km lång och belagd. Vägen har varierande bredd och delvis bärighetsproblem. Vägen har förbättrats i etapper och senast genom ett EU-projekt som avslutades år 2000. Mål Att bärighetsförstärka och höja standarden på ej ombyggd del så att den uppfyller dagens krav för skogsnäringen (BK1-standard). Att skapa en trafiksäker väg för den expanderande upplevelseturismen i Hammarsjöområdet.. Bristanalys Befintlig situation och problem Vägen är klassad som A4 dvs. utfartsväg med upptill 250 ÅDT.Vägen är i behov av förbättrings- bärighetshöjande åtgärder. Med enskilt huvudmannaskap är det svårt att erbjuda en för trafikanterna acceptabel väg. Åtgärdsanalys Effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Styrning och reglering Tänkbara åtgärder Utredning angående huvudmannaskapet för vägen. Effekter Begränsade utbyggnadsåtgärder Bättre anpassad infrastruktur i området Vägen bärighetsförstärkes på vissa avsnitt och förses med nytt slitlager ÅA eller motsvarande till en beräknad kostnad på 2,0 Mkr. Utvärdering Infrastrukturen på vägnätet har förbättrats i området.bärigheten på vägen har fått BK1-standard.Utveckling av upplevelseturismen i området har underlättats. Trafiksäkerheten på vägen har höjts. Mål Att erhålla en väg med BK1- standard för att tillgodose jord och skogsbrukets behov av god transportekonomi,körbarhet och trafiksäkehet året om. Att reducera de årliga driftskostnaderna på vägen. Att genom en bra infrastruktur möjliggöra kompletterande verksamhet hos landsbygds- och lantbruksföretagen med tonvikt på landsbygds-och upplevelseturism. Åtgärdsanalys Begränsade utbyggnadsåtgärder Bärighetshöjande åtgärder, breddning och beläggningsförnyelse till en beräknad kostnad på 2,0 Mkr. Utvärdering Infrastrukturen på vägnätet i området har förbättrats. Bärigheten på vägen har fått BK1 standard. Underhållskostnaderna har sänkts.

2.5 Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 51

Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 52