Delårsrapprt 2015 Ft; Jakb Dahlström ljusdal.se
Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Styrmdell 1 Utvecklingsstrategi 2 Fullmäktigemål 6 Eknmisk översikt 8 Eknmiska sammanställningar Resultaträkning 11 Balansräkning 11 Kassaflödesanalys 12 Drift- & investeringsredvisning 13 Nter 14 Redvisningsprinciper 21 Helårsprgns 23 Kncernblag 24 Verksamhetsberättelse Kmmunstyrelsen 25 Utbildningsnämnden 27 Omsrgsnämnden 28 Överförmyndarnämnden 30
STYRMODELL Så styrs Ljusdals kmmun Visinen är den övergripande nivån i styrmdellen. Visinens rll är att långsiktigt visa vilket samhälle vi önskar uppnå i Ljusdal. Den Lkala utvecklingsstrategin är tidsbestämd ch skall knkretisera visinen. Strategin skall innehålla nedbrytbara mål ch inriktningar för vidare hantering i Eknmisk långtidsplan ch Årsbudget. I årsbudget skall Fullmäktigemål antas vilket utgör fullmäktiges styrning av respektive nämnd. Fullmäktigemålen är baserade på mål ch inriktningar sm fastställts i Visin, Strategi ch Långtidsplan. Utifrån fullmäktigemålen fastställer nämnderna egna mål. DELÅRSRAPPORT 2015 I 1
LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI LjUS 2015 2020 LjUS är Ljusdals kmmuns utvecklingsstrategi för de kmmande sex åren. I LjUS knkretiseras visinen med mål ch indikatrer. LjUS skall styra de fullmäktigemål sm antas i eknmisk långtidsplan, ELP, ch årsbudget. Arbetstillfällen Visin För de människr sm br i kmmunen eller önskar flytta hit behövs arbetstillfällen. Människrna i vår kmmun måste ha möjlighet till egen försörjning. Ljusdals kmmun är med dess utbud av samhällsviktiga funktiner, den största arbetsgivaren. Vi vill ge bästa möjliga förutsättningar för företagens utveckling eftersm vi trr de flesta nya arbetena skapas inm våra befintliga rörelser ch näringar. Samtidigt välkmnar ch stödjer vi etableringar av nya verksamheter i kmmunen. Mål Antal arbetstillfällen ska öka. Indikatrer Delmål Antal förvärvsarbetande. Antal företagsförekmster. Mått Förvärvsarbetande nattbeflkning, kvinnr respektive män, RAMS, SCB. Antal företagsförekmster per Kmmun, RAMS, SCB. RAMS: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. Mtivering valda indikatrer ch mått Antal förvärvsarbetande mäter indirekt m antalet arbetstillfällen i kmmunen minskat eller ökat. Antal företagsförekmster kan ge en indikatin på m förutsättningarna för ökat antal arbetstillfällen försämras eller förbättras. Bildning ch utbildning Visin Bildning ch utbildning måste vara en självklarhet sm genmsyrar vårt samhälle. De möjligheter sm skapas kmmer att vara avgörande för framtid ch utveckling. För att ytterligare höja utbildningsnivån satsar Ljusdals kmmun medvetet på utbildningens alla delar, från förskla till högskla. Kvalitet ch resurser ger ständiga förbättringar ch stigande resultat, för såväl den enskilde sm för det gemensam. Mål Utbildningsnivån ska öka. Indikatrer Delmål Andel elever sm avslutar grundsklan med behörighet till gymnasiet. Andel elever behöriga till högsklan. Andel invånare med eftergymnasial utbildning. Mått Behörighet till gymnasiesklan, flickr respektive pjkar, SIRIS, Sklverket Andel elever med högsklebehörighet, kvinnr resp. män, SIRIS, Sklverket Antal invånare 16-74 år med eftergymnasial utbildning mindre än 3 år respektive 3 år eller mer, kvinnr respektive män, SCB Mtivering valda indikatrer ch mått För att den ttala utbildningsnivån i kmmunen ska öka behöver vi fler med genmförd utbildning på alla nivåer. För att få fler med högre utbildning behöver vi fler gymnasieutbildade med behörighet till högskla. För att få fler gymnasieutbildade behöver vi fler med behörighet till gymnasiet. DELÅRSRAPPORT 2015 I 2
LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Infrastruktur ch kmmunikatin Visin Att kmmunicera med människr, träffas ch berikas, är en naturlig del av våra dagliga liv. En väl utbyggd infrastruktur av kmmunikatiner i frm av kllektivtrafik ch vägar liksm teknik för vår tids digitala mötesplatser är abslut avgörande. Mål Den ttala kapaciteten på infrastruktur ch kmmunikatinsförbindelser ska öka. Indikatrer Delmål Kllektivtrafikutbud inm kmmunen ch reginen. Företagens ch hushållens tillgång till 100 Mbit/s bredband. Utbud av mark för näringsverksamhet. Mått Antal resr, linjer ch avgångar med kllektivtrafik, lika kategrier, X-trafik. Andel av beflkningen respektive företagen med tillgång till 100 Mbit bredband. Antal byggklara tmter för näringsverksamhet inm kmmunen, SUF. Mtivering valda indikatrer ch mått Teknisk utveckling ch utveckling av sätt att kmmunicera kan göra att behvet av infrastruktur både för transprt ch kmmunikatin snabbt förändras. Därför är målet frmulerat sm att den ttala kapaciteten på infrastruktur ch kmmunikatin ska öka. Vissa av måtten kan därmed uppvisa en minskning utan att det ttalt innebär en försämring det kan då innebära att behv ch förutsättningar förändrats. Att kllektivtrafik ch tillgång till bredband är två viktiga indikatrer framgår ch är mtiverat i texten till målmrådet. Att särskilt mäta tillgången av mark för näringsverksamhet understryker ytterligare vikten av att insatser för näringslivet ska pririteras. Bende Visin En fungerande bendemarknad är nödvändig för att människr ska kunna b ch verka i kmmunen. Ett brett utbud av attraktiva benden av lika karaktär, ch i lägen där människr önskar leva, måste finnas för naturlig generatinsväxling ch nyinflyttning. Mål Ett varierat utbud av lämpliga bendefrmer ch bendemiljöer för lika behv ch hushållstyper. Indikatrer Delmål Bstadsbestånd för lika hushållstyper. Utbud av mark för lika typer av bstadsbebyggelse. Mått Nöjdhet bstäder, medbrgarundersökning, SCB. Antal byggklara tmter för bstäder, SUF. Mtivering valda indikatrer ch mått Måttet nöjdhet med bstäder mäter hur man ser på möjligheterna för att hitta bra bende ch utbudet av lika bendefrmer samt hur trivsam man anser att bebyggelsen är. För att främja ett varierat utbud ch underlätta rörlighet på bendemarknaden är tillgång till planerade ch byggklara tmter för bstäder en viktig indikatr. DELÅRSRAPPORT 2015 I 3
LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Kultur ch fritid Visin Människr behöver rekreatin ch inspiratin för att upprätthålla sin livskvalitet ch hälsa. Vi har kulturmiljöer av världsklass liksm intressant industrihistria på flera platser inm kmmunen. Det är av str betydelse att det erbjuds rika möjligheter att såväl delta i sm besöka aktiviteter ch evenemang inm kultur, idrtt ch fritid. Gda förutsättningar för alla kulturarbetare ch idrttare är grunden. Ett utvecklande av dessa sektrer, i nära samarbete med föreningar ch ideella, utgör viktiga byggstenar för vår hållbara kmmun. Mål Kultur- ch fritid ska ha en central rll i att skapa ett scialt hållbart samhälle ch vara tillgängligt för alla. Indikatrer Delmål Tillgång till fritidsmöjligheter; idrtt, mtin ch kultur Nöjdhet med verksamheter ch utbud Andel elever 7-15 år i musikskla Mått Fritidsmöjligheter, medbrgarundersökning, SCB. Verksamheter ch utbud, medbrgarundersökning, SCB. Mtivering valda mått Kultur ch fritid har ch ska ha en central rll i att skapa ett scialt hållbart samhälle. Detta förutsätter ett rikt utbud av kultur- ch fritidsaktiviteter ch evenemang samt att det är tillgängligt för alla. De valda måtten mäter hur man ser på fritidsmöjligheter när det gäller nöjesutbud, tillgång till parker, grönmråden ch natur samt tillgång till idrtts- ch kulturevenemang samt möjligheterna att kunna utöva t.ex. sprt, kultur, friluftsliv ch föreningsliv. När det gäller kmmunens idrttsch mtinsanläggningar mäts vad man anser m öppettider samt utrustning ch skötseln av anläggningarna. För kultur mäts specifikt vad man tycker m bibliteksverksamheten, utställningsch knstverksamheter samt teaterföreställningar ch knserter. Offentlig service Visin Den ffentliga servicen är avgörande för människrs möjligheter att leva, studera ch arbeta, liksm därmed även för våra näringar. Kmmunens verksamheter måste frtsätta att utveckla sina förmågr sm stöd för medbrgare ch företag. Andra ffentliga aktörer ska påverkas att förstärka sin närvar i kmmunen. Mål Nöjdheten med den ffentliga servicen ska öka. Indikatrer Delmål Nöjdheten med kmmunens verksamheter. Utbudet av ffentlig service från övriga aktörer. Mått Medbrgarundersökningen, SCB. Sammanvägd bedömning av utbudet av ffentlig service från övriga aktörer. Mtivering valda mått Då kmmunens samtliga verksamheter utför ffentlig service har här en sammanvägning av nöjdhetsmåtten i medbrgarundersökningen valts för att få en helhetsbild av graden av nöjdhet. Utvecklingen av tjänster kan i vissa fall göra att service sm genmförs i annan frm än i dag innebär högre mått av servicegrad ch tillgänglighet än dagens trts t.ex. att aktören inte fysiskt finns på rten. Därför är inte ett mått sm mäter antalet ffentliga serviceaktörer på rten ensamt ett relevant mått. En sammanvägd bedömning av antalet ffentliga aktörer på rten ch nöjdhet med utbud av samhällsservice inm rimligt avstånd, eventuellt med kmpletterande undersökning ch analys kan här ge en indikatin på nöjdhet med utbudet. DELÅRSRAPPORT 2015 I 4
LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Aktivt miljöarbete samt Natur ch livsmiljö Visin Naturen är ch har varit vår bygds grundläggande tillgång. Sm betydande källa för skapandet av resurser, ch sm plats för livgivande aktiviteter. Vi måste bedriva ett aktivt miljöarbete, värna naturen ch medvetet arbeta för en sund ch framtidsinriktad livsmiljö i kmmunens alla delar, i tätrter såväl sm på landsbygd. Mål Ljusdal ska vara en kmmun med gd livsmiljö där kmmunen bedriver ett aktivt miljöarbete. Indikatrer Delmål Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö. Naturskydd ch bevarande av bilgisk mångfald. Aktivt miljöarbete. Mått Bedömning av kmmunens livsmiljö, medbrgarundersökning, SCB. Antal hektar naturskyddade mråden, SUF. Miljöarbete ch renhållning, medbrgarundersökning, SCB. Antal utförda miljömålsåtgärder, Reginal miljömålsöverenskmmelse. Mtivering valda mått Miljö, natur ch livsmiljö är till str del varandras förutsättningar varför indikatrer ch mått i viss mån kan överlappa varandra. De mått sm huvudsakligen valts ut för att spegla målet m gd livsmiljö handlar m trygghet, tillgång till parker, grönmråden ch natur samt en helhetsbedömning av kmmunen sm en plats att leva ch b på. Sm huvudindikatr för naturaspekten har måttet andel naturskyddade mråden valts. De indikatrer sm valts för målet aktivt miljöarbete är indikatrer där vi sm kmmun ch inm kmmunens verksamheter kan påverka på sådant sätt att det blir mätbart. Ur medbrgarundersökningen har valts mått sm speglar medbrgarnas syn på kmmunens miljöarbete samt renhållning ch sphämtning. I kmmunens överenskmmelse kring åtgärdsarbete för de reginala miljömålen finns en åtgärdslista där antalet utförda miljömålsåtgärder har valts sm mått på hur aktivt kmmunen bedriver sitt miljöarbete. Mångfald Visin Människrna kmmer alltid att vara vår största tillgång. Bygden präglas av en öppen, trygg ch välkmnande kultur. I vår kmmun arbetar vi aktivt ch medvetet för ett demkratiskt engagemang baserat på den rikedm ch mångfald sm skapas i mötet mellan människr. Mål Ljusdals kmmun ska aktivt verka för ett öppet samhälle genmsyrat av mångfald, jämställdhet ch jämlikhet. Indikatrer Delmål Aktivt mångfaldsarbete. Aktivt jämställdhetsarbete. Invånarnas demkratiska engagemang. Mått Utförda åtgärder enligt mångfaldsplan. Utförda åtgärder enligt jämställdhetsplan. Invånarnas möjligheter till inflytande på beslut, medbrgarundersökning, SCB. Mtivering valda mått För kmmunen finns en fastställd mångfaldsplan samt jämställdhetsplan. Genm att mäta antalet genmförda åtgärder i respektive plan får vi ett mått på m kmmunens arbete bedrivs aktivt ch enligt plan. För att mäta det demkratiska engagemanget har vi valt att mäta invånarnas möjlighet till inflytande på beslut inm kmmunen. Måttet invånarnas inflytande har fördelen att det mäts årligen medan resultat av antal valdeltagande förnyas endast vart fjärde år. DELÅRSRAPPORT 2015 I 5
FULLMÄKTIGEMÅL MÅL INDIKATORER NULÄGE Mål 2015 Delår 2015 Ansvar Antal Antal förvärvsarbetande. 8 775 st 8 785 st 8 805 st KS/N arbetstillfällen skall öka - - Kvinnr 4 067 st Män 4 708 st -4 124 st -4 681 st Antal företagsförekmster. 1 708 st st Bibehålla 1 752 st KS/N Utbildningsnivån skall öka Andel elever sm avslutar grundsklan med behörighet till gymnasiet. 79 % - Flickr 83 % - Pjkar 74 % 81 % 76 % - 83 % - 70 % UN Andel elever behöriga till högsklan. Högskleförberedande prgram: 91 % - Flickr 92 % - Pjkar 87 % 92 % 88 % - 88 % - 89 % UN Yrkesförberedande prgram: 29 % - Flickr 34 % - Pjkar 26 % 32 % 25 % - 21 % - 29 % Den ttala kapaciteten på infrastruktur ch kmmunikatinsför bindelser ska öka. Andel invånare med eftergymnasial utbildning. Kllektivtrafikutbud inm kmmunen ch reginen. Företagens ch hushållens tillgång till 100 Mbit/s bredband. Mindre än 3 år: 11 % - Kvinnr 13 % - Män 9 % Mer än 3 år. 11 % - Kvinnr 16 % - Män 6 % Antal dubbelturer per vecka till ch från Ljusdal: Buss 466 st (reviderad) Tåg 74 st 40 % ttalt - Företag - Hushåll 12 % 12 % Bibehålla 55 % 11 % - 13 % - 9 % 12% - 17 % - 7 % Bibehålla -466 st -76 st 50 % -40 % -53 % UN/KS KS KS/LE Ett varierat utbud av lämpliga bendefrmer ch bendemiljöer för lika behv ch hushållstyper. Utbud av mark för näringsverksamhet. Bstadsbestånd för lika hushållstyper. Utbud av mark för lika typer av bstadsbebyggelse. 10 planlagda industritmter. Betyg 61 av medbrgarna på utbudet. * 48 byggklara villatmter 5 byggklara tmter för flerfamiljhus 16 62 52 6 12 * 45 5 KS LH KS KS/LH KS=Kmmunstyrelsen ON=Omsrgsnämnden UN=Utbildningsnämnden LE=Ljusdal Energiföretag kncern LH=Ljusdalshem kncern N=Närljus DELÅRSRAPPORT 2015 I 6
MÅL INDIKATORER NULÄGE Mål 2015 Delår 2015 Ansvar Kultur- ch fritid ska ha en central rll i att skapa ett scialt hållbart samhälle ch vara tillgängligt för alla. Tillgång till fritidsmöjligheter; idrtt, mtin ch kultur Nöjdhet med verksamheter ch utbud Betyg 54 av medbrgarna på tillgången. * Betyg 58 av medbrgarna på idrtt- ch mtinsanläggningar. * 55 59 * * KS KS Betyg 63 på kulturverksamheten. * 64 * Andel elever 7-15 år i musikskla 18 % 19 % 19 % KS Nöjdheten med den ffentliga servicen ska öka. Nöjdheten med kmmunens verksamheter. Betyg 52 av medbrgarna på nöjdheten. * 53 * Alla Ljusdal ska vara en kmmun med gd livsmiljö där kmmunen bedriver ett aktivt miljöarbete. Utbudet av ffentlig service från övriga aktörer. Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö. Naturskydd ch bevarande av bilgisk mångfald. Aktivt miljöarbete. 7 st aktörer finns lkalt Betyg 57 av medbrgarna på kmmunens livsmiljö. * X hektar naturskyddade mråden. ** Betyg 51 av medbrgarna på miljöarbetet. * Betyg 65 på renhållningen. * Bibehålla 58 Bibehålla 52 66 7 st * X * * KS Alla KS Alla LE Ljusdals kmmun ska aktivt verka för ett öppet samhälle genmsyrat av mångfald, jämställdhet ch jämlikhet. Aktivt mångfaldsarbete. Aktivt jämställdhetsarbete. Invånarnas demkratiska engagemang. X st av de reginala miljömålen uppfyllda.** 9 av 12 åtgärder i mångfaldsplanen gjrda. 3 av 6 åtgärder i jämställdhetsplanen gjrda. Betyg 36 av medbrgarna på möjligheten till inflytande på beslut. * 8 10 4 37 X 9 4 * Alla KS KS KS * SCB medbrgarundersökning. Betygsskala 0 till 100. Ny mätning nvember 2015. ** X = inget känt nuläge. Nuläge fastställs utifrån mätning 2015. DELÅRSRAPPORT 2015 I 7
EKONOMISK ÖVERSIKT Omvärldsanalys Stark inhemsk knsumtin ch ökade investeringar skapade tillväxt i den svenska eknmin under 2014. För 2015 har hushållens knsumtin utvecklats betydligt sämre än förväntat. Detta trts starka inkmstökningar ch växande beflkning. Även investeringarnas ökningstal har reviderats ner, dck från mycket höga nivåer. Trts vanstående beräknas knjunkturuppgången frtsätta ch antalet arbetade timmar öka. Detta är i alla fall SKL:s (Sveriges kmmuner ch landsting) bedömning. SCB har gjrt en ny beflkningsprgns ch antalet invånare i Sverige ökar kraftigt. År 2018 räknar SCB med att antalet invånare är 158 000 fler än vad man antagit i tidigare bedömningar. Orsaken är främst den ökande flyktingmttagningen vilket ger effekter både på skatteunderlagets utveckling ch kmmunsektrns kstnader. Beflkningsutveckling Per den 31 juli var vi i Ljusdal 19 006 invånare. Detta är en ökning med 57 invånare sedan årsskiftet. Främsta rsaken är ett invandringsöversktt på 121 invånare. Gd eknmisk hushållning Kmmunallagen stadgar att kmmuner måste ha balans i eknmin där kstnaderna inte får ska överstiga intäkterna. Utöver detta balanskrav ska kmmunerna även ha en gd eknmisk hushållning i sin verksamhet. För detta skall kmmunerna ta fram riktlinjer. Mål ur ett finansiellt perspektiv Följande finansiella mål gäller för år 2015: Att sliditeten förbättras med en prcentenhet. Obeaktat pensinsskulden utanför balansräkningen har sliditeten per 0831 minskat från 68 % till 67 %. Om man räknar med pensinsskulden har sliditeten ökat med 3,5 prcentenheter till 3 %. Trts ett psitivt resultat i prgnsen för helåret är det säkert m målet klaras. Mål ur ett verksamhetsperspektiv Den lkala utvecklingsstrategin innehåller mål för kmmunens utveckling. Kmmunfullmäktige har i fullmäktigemål satt nivån för den önskade utvecklingen av dessa mål. Grunden i utvecklingsstrategin är de tre hållbarhetsperspektiven; scial, miljömässig ch eknmisk hållbarhet. Utvecklingsstrategin ch därmed ckså fullmäktigemålen är kmmunens verksamhetsmål för gd eknmisk hushållning. Utifrån fullmäktigemålen skall nämnderna sätta nämndmål. För de kmmunala blagen finns ckså fullmäktigemål. Kmmunfullmäktige styr blagen genm ägardirektiv. I denna delårsrapprt följs fullmäktigemålen för 2015 upp på sidrna 6-7. Här är ckså tydliggjrt vilken/vilka nämnder/blag sm är ansvariga för respektive mål. Nteras bör här att för en del mål finns inte aktuella nyckeltal. Främst gäller detta den medbrgarundersökning sm Scb kmmer att genmföra i nvember. Ljusdals kmmun har antagit en ny styrmdell. Utifrån denna har det beslutats m en visin för kmmunen ch en lkal utvecklingsstrategi. Dessa skall vara styrande för de årliga budgetarna ch ELP, den eknmiska långtidsplanen. Nya riktlinjer för gd eknmisk hushållning har tagits fram med utgångspunkt i den lkala utvecklingsstrategin ch kmmunens eknmi. Utifrån dessa riktlinjer har nya finansiella mål antagits i budget 2016. I denna delårsrapprt följs det finansiella målet enligt budget 2015 upp. DELÅRSRAPPORT 2015 8
EKONOMISK ÖVERSIKT Delårsrapprt januari augusti Resultat Resultatet per 20150831 är 10 439 tkr (12 735 Tkr 20140831). Nämndernas budgetavvikelse Nämndernas budgetavvikelse är -18,8 Mkr. Omsrgsnämnden visar det största underskttet med -31,6 Mkr. I princip samtliga verksamhetsmråden sm nämnden ansvarar för redvisar undersktt. Utöver detta finns ett fördelat sparbeting sm inte hanterats. Utbildningsnämnden redvisar ett översktt med 1,4 Mkr. Kmmunstyrelsen rapprterar ett översktt med 11,3 Mkr där kmmunledningskntret redvisar ett psitivt resultat med 2 Mkr ch samhällsutvecklingsförvaltningen ett psitivt resultat med 9,2 Mkr. Övriga nämnder redvisar relativt små avvikelser. Kstnader ch intäkter Utöver nämndernas kstnader finns centrala pster. De viktigaste är kapitalkstnader, kstnader för pensiner, semesterlöneskuld ch övriga förvaltningsövergripande kstnader. På intäktssidan är det kmmunalskatt, kmmunaleknmisk utjämning ch finansiella intäkter. 2015 erhåller kmmunen återbetalning från AFA Försäkring för 2004 års premier gällande avtalsgruppsjukförsäkring. I detta bkslut har peridiseringar gjrts angående dessa pster. De viktigaste är: Semesterlöneskuldens minskning ger en resultatförbättring med +10,6 Mkr per 0831. Denna resultatförbättring kmmer inte kvarstå vid årsskiftet då bedömningen är att semesterlöneskulden återigen har ökat. Se skulder ch finansnett. Återbetalning AFA ger en intäkt i delårsbkslutet med 9 769 Tkr. Ljusdals kmmun har under året inträtt sm brgensman med 8,1 Mkr för att lösa lån åt Samkraft AB vilket delägs av Ljusdal Energiföretag AB. Den regressrätt sm Ljusdals kmmun har på Samkraft AB har i denna delårsrapprt till full balanserats sm en frdran. Skulder ch finansnett Semesterlöneskulden minskat med 10,6 Mkr från årsskiftet. I augusti är semesterlöneskulden sm lägst under året. De anställda har plckat ut årets semester men har ett halvår kvar att tjäna in den. Att det frtfarande är en skuld berr på att många har sparade semesterdagar kvar sedan tidigare år. Under periden har nytt externt lån tagits upp med 30 Mkr. Pensinsförbindelsen (utanför balansräkningen) har minskat med 18 Mkr jämfört med årsskiftet 20141231. Det redvisade finansnettt är psitivt 5,4 Mkr. Brgensavgifter för blagen ch utdelning från energikncernen ger finansiella intäkter samtidigt sm räntekstnaderna är låga. pensinskstnader har beräknats utifrån prgnser från vår pensinsadministratör KPA. semesterlöneskuld har beräknats utifrån upparbetad skuld samt peridisering av i augusti rapprterad semester. intäkter har peridiserats utifrån SKL:s skatteunderlagsprgns i cirkulär 15:23 per 2015-08-17. Investeringar Genmförda nettinvesteringar första halvåret var 47,2 Mkr. Detta är ca: 50 % av årets budgeterade investeringar på 94,8 Mkr. Största enskilda bjekt är uppbyggnaden av Östernäs parkmråde med anslutande infrastruktur. DELÅRSRAPPORT 2015 I 9
EKONOMISK ÖVERSIKT Helårsprgns Resultat Prgnsen för 2015 visar på ett resultat m 6 691 Tkr. Trts stra negativa undersktt hs nämnderna beräknas ett psitivt resultat. Mestadels är detta p g a återbetalning från AFA försäkring samt återbetalning av villkrat aktieägartillsktt från Ljusdalshem. Balanskravsavstämning Kmmunen har 4 Mkr i negativt balanskravsresultat från 2014 att täcka. Mkr Balanskravet 2015 2014 Årets resultat 6,7-7,1 Avgår reavinster -2,4 0 Årets resultat efter justeringar Medel till RUR* Medel från RUR Årets balanskravsresultat 4,3 0 0 4,3-7,1 0 3,1-4,0 Balanskravsundersktt 2014-4,0 Resultat enligt balanskravet 0,3-4,0 Ett negativt balanskravsresultat måste enligt kmmunallagen regleras inm tre år. Utifrån prgnsen är det möjligt att reglera 2014 års undersktt under 2015. Nämndernas budgetavvikelse Nämnderna sammantaget redvisar en beräknad budgetavvikelse med -24,7 Mkr. Omsrgsnämnden redvisar ett kraftigt undersktt med en prgns på -32,2 Mkr. Utbildningsnämnden har en prgns på minus 0,9 Mkr medan Kmmunstyrelsen beräknar ett översktt på 8,1 Mkr. Skatteintäkter ch statsbidrag Skatteintäkter ch statsbidrag inklusive slutavräkningar, fastighetsavgift ch mellankmmunal utjämning beräknas bli 1 064 Mkr. Detta är 37 Mkr mer än 2014 men 4,3 Mkr lägre än budgeterat. Preliminär slutavräkning för 2015 beräknas bli 758 Tkr ch den preliminära för 2014 beräknas justeras med -755 Tkr. Vad kan påverka utfallet 2015 Det finns en del faktrer sm kan påverka resultatet för 2015: Pensinskstnaderna. Det är årligen stra summr sm kstnadsförs här. Utfallet kan många gånger avvika kraftigt från prgnserna. Semesterlöneskulden. Är säker ch hur mycket sm tas ut i semestrar är svårt att prgnstisera. Nämndernas prgnser. Det är alltid svårt att göra prgnser ch prcentuellt små avvikelser ger stra belpp. Skatteunderlagsprgnsen. Kmmer att uppdateras under hösten ch påverkar resultatet genm slutavräkningarna på kmmunalskatten. Sm egen pst i prgnsen samt under finansiella intäkter återfinns värdeöverföring från Ljusdalshem AB i enlighet med Lag m kmmunala allmännyttiga bstäder. Beslut m denna efterutdelning fattas senare i höst. Om det regresskrav kmmunen har på Samkraft AB m 8,1 Mkr skulle bedömas sm säkert vid årsskiftet kmmer det att kstnadsföras vilket får en negativ resultatpåverkan. Kmmentarer Omsrgsnämnden lämnar ett prgnstiserat undersktt för 2015 m -32 Mkr. Jämfört med delårsbkslutet per 0831 där resultatet för nämnden var -31,6 mkr innebär det i princip att nämnden beräknar att hålla budget under årets sista fyra månader. För kmmunens eknmi skulle detta vara ett viktigt trendbrtt utifrån de senaste årens kraftig kstnadsökningar ch budgetundersktt. Årets psitiva resultat i prgnsen är till största delen en rsak av tre faktrer: Kmmunstyrelsens psitiva prgns m 8,1 Mkr. Återbetalning från AFA försäkring med 9,8 Mkr. Återbetalning från Ljusdalshem AB av villkrat aktieägartillsktt med 9,6 Mkr samt efterutdelning med 3,5 Mkr. Att klara balanskravet under 2015 är enligt prgnsen möjligt. Detta kräver dck att nämnderna levererar resultat i enlighet med prgnsen. DELÅRSRAPPORT 2015 I 10
RESULTAT & BALANSRÄKNING RESULTATRÄKNING (Tkr) NOT KOMMUNEN Utfall Utfall Budget Prgns Utfall 2015-08-31 2014-08-31 2015-12-31 2015-12-31 2014-12-31 Verksamhetens intäkter 1 175 138 167 085 265 000 274 769 265 602 Verksamhetens kstnader 2-852 273-820 126-1 293 552-1 309 856-1 264 407 Avskrivningar 3-27 182-27 213-39 763-41 019-41 188 Verksamhetens nettkstnad -704 317-680 254-1 068 315-1 076 106-1 039 993 Skatteintäkter 4 493 290 479 070 742 976 740 316 713 308 Generella statsbidrag 5 216 113 209 141 325 776 324 176 313 819 Finansiella intäkter 6 6 565 5 805 8 500 20 055 7 356 Finansiella kstnader 7-1 212-1 027-2 500-1 750-1 588 Resultat före extrardinära pster 10 439 12 735 6 437 6 691-7 098 Årets resultat 10 439 12 735 6 437 6 691-7 098 BALANSRÄKNING (Tkr) Bkslut Bkslut Bkslut TILLGÅNGAR 2015-08-31 2014-12-31 2014-08-31 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 9 637 006 618 669 615 435 varav mark, byggnader tekn.anl. 584 913 576 226 573 652 varav maskiner ch inventarier 52 093 42 443 41 783 Finansiella anläggningstillgångar 10 82 470 78 470 73 470 Summa anläggningstillgångar 719 476 697 139 688 905 Omsättningstillgångar Förråd 11 3 268 498 4 225 Frdringar 12 86 155 74 248 76 629 Krtfristiga placeringar 13 50 802 49 765 44 755 Kassa ch bank 4 437 14 721 20 870 Summa msättningstillgångar 144 662 139 232 146 479 SUMMA TILLGÅNGAR 864 138 836 371 835 384 SKULDER OCH EGET KAPITAL Årets resultat 10 439-7 098 12 735 Resultatutjämningsreserv 14 33 900 33 900 37 000 Övrigt eget kapital 533 455 540 552 537 453 Summa eget kapital 577 794 567 354 587 188 Avsättningar Pensiner ch liknande förpliktelser 15 65 552 63 356 64 373 Övriga avsättningar 16 133 691 528 Summa avsättningar 65 685 64 047 64 901 Skulder Långfristiga skulder 17 36 150 6 373 3 557 Krtfristiga skulder 18 184 509 198 597 179 738 Summa skulder 220 659 204 970 183 295 Summa skulder ch eget kapital 864 138 836 371 835 384 Panter ch ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelse Pensinsförpliktelse sm inte tagits upp 15 553 274 571 211 581 114 bland skulderna eller avsättningarna Övriga ansvarsförbindelser 19,2 874 131 874 131 780 686 Leasing 17 DELÅRSRAPPORT 2015 I 11
KASSAFLÖDESANALYS KASSAFLÖDESANALYS (Tkr) KOMMUNEN Nt 2015-08-31 2014-12-31 Den löpande verksamheten Årets resultat 10 439-7 098 Justering för av- ch nedskrivningar 3 27 182 41 188 Justering för gjrda avsättningar 21 2 196 4 240 Justering för i anspråktaqgna avsättningar 22-558 -492 Justering för övriga ej likviditetspåverkande pster 23-778 -443 Medel från verksamheten för förändring av rörelsekapital 38 481 37 395 Lager (ökning- / minskning+) -2 770 724 Krta frdringar (ökning- / minskning+) -12 944-5 305 Krta skulder (ökning+ / minskning-) -22 441-11 666 Kassaflöde från den löpande verksamheten 326 21 148 Investeringsverksamhet Investering i anläggningar -53 296-51 428 Försäljning av anläggningar 8 259 1 558 Investering i finansiella anläggningstillgångar -4 000-5 000 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamhet -49 037-54 870 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 30 000 0 Amrtering av skuld 0 0 Förändring investeringsbidrag 0 1 156 Förändring leasingskuld 74 1 896 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 30 074 3 052 Årets kassaflöde -18 637-30 670 Likvida medel vid årets början 14 721 45 391 Likvida medel vid årets slut -3 916 14 721-18 637-30 670 RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD Räntebärande nettskuld vid årets början 48 891 47 942 Räntebärande nettskuld vid årets slut -54 302 48 891 DELÅRSRAPPORT 2015 I 12
DRIFTREDOVISNING & INVESTERINGSREDOVISNING DRIFTREDOVISNING(Tkr) Nämnd/Styrelse Redvisning Budget Redvisning 2015-08-31 Avvikelse 2014-08-31 2015-08-31 Intäkt Kstnad Nett mt budget Kmmunfullmäktige 1 161 1 227 0 842 842 385 Revisinen 514 733 0 817 817-84 Kmmunstyrelse 102 474 116 295 88 879 193 895 105 016 11 279 varav kmmunledningskntr 35 157 38 061 2 172 38 185 36 013 2 048 varav samhällsutveckling 67 317 78 234 86 707 155 710 69 003 9 231 Utbildningsnämnd 274 634 276 836 52 561 327 992 275 431 1 405 Omsrgsnämnd 307 679 299 922 159 308 490 865 331 557-31 635 Valnämnd 136 3 0 0 0 3 Myndighetsnämnd 148 207 0 160 160 47 Överförmyndarnämnd 816 600 810 1 606 796-196 Summa nämnder, förvaltningar 687 562 695 823 301 558 1 016 177 714 619-18 796 INVESTERINGSREDOVISNING(Tkr) Redvisat Budget Redvisning 2015-08-31 Avvikelse 2015-08-31 2015-12-31 Intäkt/bidrag Kstnad Nett mt budget Kmmunstyrelse 44 623 90 538 5 867 50 490 44 623 45 915 varav kmmunledningskntr 12 750 20 491 3 957 16 707 12 750 7 741 varav samhällsutveckling 31 873 70 047 1 910 33 783 31 873 38 174 Utbildningsnämnd 1 452 2 500 18 1 470 1 452 1 048 Omsrgsnämnd 1 171 1 750 0 1 171 1 171 579 47 246 94 788 5 885 53 131 47 246 47 542 INVESTERINGSREDOVISNING(Tkr) Prjekt Redvisat Redvisat ack Ttal 1501-1508 tm 2015-08-31 budget Östernäs park väg 1 906 19 672 17 571 Ombyggnad Bfinkens förskla 9 363 11 581 12 500 Tillbyggnad Färila skla 1 864 11 073 11 359 Gatubelysning 1 542 14 447 17 126 Utbyte 7st Skgsmaskiner 9 742 9 742 13 600 DELÅRSRAPPORT 2015 I 13
NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING (Tkr) Nt 1 KOMMUNEN Utfall Utfall Utfall 2015-08-31 2014-08-31 2014-12-31 Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter 16 896 21 672 30 149 Taxr avgifter 17 020 17 010 26 162 Hyrr arrenden 17 911 17 454 26 645 Bidrag 95 552 84 853 141 233 Försäljning av verksamhet knsulttjänster 24 406 25 179 38 782 Explateringsintäkter 421 0 0 Realisatinsvinster 2 564 63 66 Försäkringsersättningar 175 630 740 Övriga intäkter 193 224 1 825 Summa 175 138 167 085 265 602 Varav jämförelsestörande pst 9 769 Nt 2 Nt 3 Verksamhetens kstnader Löner ch sciala avgifter -530 406-500 868-766 655 Pensinskstnader -35 205-39 116-55 432 Inköp av anläggnings ch underhållsmaterial -594-2 281-2 474 Bränsle energi vatten -13 405-13 231-21 734 Köp av huvudverksamhet -101 725-104 911-145 826 Lkal markhyrr -28 485-26 911-41 223 Övriga tjänster -39 197-25 800-66 569 Lämnade bidrag -54 666-56 044-85 048 Förändring avsättning 369 655 472 Övriga kstnader -48 959-51 619-79 918 Summa -852 273-820 126-1 264 407 Pensiner inkluderar löneskatt med 24,26%. Till pensinsavsättningen tillkmmer ränta 770 tkr sm redvisas bland fin.kstn Avskrivningar Avskrivning byggnader ch anläggningar -18 453-18 541-27 863 Planenliga avskrivningar övr materiella anl. -8 729-8 672-13 325 Summa -27 182-27 213-41 188 Nt 4 Skatteintäkter Preliminär kmmunalskatt 493 540 476 808 715 280 Preliminär slutavräkning innevarande år 505 2 980 132 Slutavräkningsdifferens föregående år -755-718 -2 058 Mellan kmmunal utjämning -46 Summa 493 290 479 070 713 308 Nt 5 Generella statsbidrag ch utjämning Strukturbidrag 7 149 7 118 10 676 Inkmstutjämningsbidrag 144 912 137 348 206 022 Kstnadsutjämningsbidrag 34 886 33 023 49 534 LSS-utjämning 7 169 7 284 10 927 Regleringsbidrag -489 2 918 4 376 Kmmunal fastighetsavgift 22 486 21 450 32 284 Summa 216 113 202 023 313 819 DELÅRSRAPPORT 2015 I 14
NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Utfall Utfall Utfall Nt 6 Finansiella intäkter 2015-08-31 2014-08-31 2014-12-31 Utdelningar på aktier andelar 2 438 2 799 2 380 Ränteintäkter 135 306 517 Övriga finansiella intäkter 3 992 2 700 4 459 Summa 6 565 5 805 7 356 Nt 7 Finansiella kstnader Räntekstnader -165-97 -121 Ränta på pensinsavsättningar -770-493 -812 Övriga finansiella ksnader -277-437 -655 Summa -1 212-1 027-1 588 varav jämförelsestörande pst Nt 8 Jämförelsestörande pster Återbetalning AFA Försäkring 9 769 0 0 Summa 9 769 0 0 NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) Nt 9 Materiella anläggningstillgångar Utfall Utfall Mark, byggnader ch tekniska anläggningar 2015-08-31 2014-12-31 Anskaffningsvärde 1 085 697 1 058 557 Ackumulerad avskrivning -500 381-481 928 Ackumulerad nedskrivning -403-403 Bkfört värde 584 913 576 226 Avskrivningstider 10-50 år 10-50 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar Redvisat värde vid årets början 576 226 563 342 Investeringar 30 909 42 088 Försäljningar ch utrangeringar -1 876-1 341 Nedskrivningar 0 0 Återförda nedskrivningar 0 0 Årets avskrivningar -18 453-27 863 Överfört till annat slag av tillgång -1 893 0 Redvisat värde vid årets slut 584 913 576 226 DELÅRSRAPPORT 2015 I 15
NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Nt 9 Frts Materiella anläggningstillgångar 2015-08-31 2014-12-31 Maskiner ch inventarier Anskaffningsvärde 231 649 220 929 Ackumulerad avskrivning -179 556-178 486 Ackumulerad nedskrivning 0 0 Bkfört värde 52 093 42 443 Avskrivningstider 3-10 år 3-10 år Linjär avskrivnings tillämpas för samtliga maskiner ch inventarier Redvisat värde vid årets början 42 443 46 599 Investeringar 22 387 9 340 Försäljningar ch utrangeringar -4 008-171 Övriga justeringar Årets avskrivningar -8 729-13 325 Redvisat värde vid årets slut 52 093 42 443 Summa Materiella anläggningstillgångar 637 006 618 669 Nt 10 Finansiella anläggningstillgångar Långfristig utlåning/placering Kmmun Invest 3 500 3 500 Ljusdals IF 9 000 5 000 Summa 12 500 8 500 Aktier ch andelar AB Ljusdalshem 37 000 37 000 Ljusdals Energiföretag AB 31 000 31 000 Kmmuninvest 993 993 Fleruppgiftskmmunalförbund 764 764 X-trafik AB 0 0 Övriga aktier andelar 213 213 Summa 69 970 69 970 Summa Finansiella anläggningstillgångar 82 470 78 470 Till Ljusdals Hem har lämnats ett villkrat aktieägartillsktt 25 000 tkr, varav 22 924 tkr återstår DELÅRSRAPPORT 2015 I 16
NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN 2015-08-31 2014-12-31 Nt 11 Förråd Tmtmark till försäljning 2 485 155 Lager Skgen 749 253 Förråd 34 90 Summa krta frdringar 3 268 498 Nt 12 Frdringar Kundfrdringar 9 737 6 270 Mervärdesskattefrdringar 4 358 6 298 Förutbetalda kstnader/upplupna intäkter 54 669 55 564 Övriga frdringar 17 644 6 116 Summa krta frdringar 86 408 74 248 Nt 13 Krtfristiga placeringar Pensinsmedel Nrdea 24 454 24 269 Pensinsmedel Handelsbanken 26 348 25 496 Summa 50 802 49 765 Nt 14 Eget kapital Ingånde eget kapital 567 355 574 452 Årets resultat 10 439-7 098 Summa 577 794 567 354 Fullmäktige har under år 2013 beslutat att avsätta 37 miljner krnr av tidigare års resultat till resultatutjämningsreserv. Under 2014 har uttag gjrts med 3,1 mkr, kvar i resultatutjämningsfnden är 33,9 mkr. DELÅRSRAPPORT 2015 I 17
NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING OCH BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Nt 15 Avsättningar till pensiner 2015-08-31 2014-12-31 Avsättningar till pensiner exkl. ÖK-SAP 52 365 49 674 Avsättningar till pensiner avs. ÖK-SAP 119 1 042 Avsättningar till pensiner förtrendevalda 270 270 Avsättning särskild löneskatt 12 798 12 370 Summa 65 552 63 356 ÖK-SAP= Övereskmmen särskild avtalspensin Pensinsbehållning 776 804 Förmånsbestämd ÅP 38 191 36 830 Pensin till efterlevande 1 780 1 308 PA-KL pensiner 11 618 10 732 Summa avs pensiner exkl ÖK-SAP 52 365 49 674 Särskilda avtalspensiner 0 787 Visstidspensiner 119 255 Summa avs pensiner ÖK-SAP 119 1 042 Ingående avsättning pensiner 63 356 59 116 Nyintjänad pensin 2 860 5 452 Ränte- ch basbelppsförändring 620 653 Sänkning av disknteringsränta Pensinsutbetalningar -1 713-2 694 Förändring av löneskatt 429 829 Summa avsatt till pensiner 65 552 63 356 Aktualiseringsgrad 95% 92% Antal visstidsförrdnanden Förtrendevalda med visstidspensin 3 3 Persner med särskild avtalspensin 3 3 Pensinsförpliktelser i frm av ansvarsförbindelser Ingående ansvarsförbindelse 571 211 603 713 Ränte- ch basbelppsförändring 7 062 4 755 Sänkning av disknteringsränta 0 Aktualisering -4 783-1 809 Pensinsutbetalningar -13 837-21 739 Brmsen 0 Övrigt -2 877-7 364 Summa pensinsförpliktelser 556 776 577 556 Förändring av löneskatt -3 502-6 345 Utgående ansvarsförbindelse 553 274 571 211 Förpliktelser för pensinsåtaganden för anställda i kmmunen är beräknat enligt RIPS 07. DELÅRSRAPPORT 2015 I 18
NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN 2015-08-31 2014-12-31 Nt 16 Övriga avsättningar Avsättning medel till återställande av avfallstippen Ingående balans 691 1 183 Ianspråktagande belpp -558-492 Utgående balans 133 691 Nt 17 Långfristiga skulder Lån i banker ch kreditinstitut Förfaller 0-5 år efter balansdagen 30 000 0 Summa 30 000 0 Förutbetalda intäkter sm regleras över flera år Investeringsbidrag 3 841 4 137 Summa förutbetalda intäkter 3 841 4 137 Investeringsbidrag peridiseras linjärt under samma nyttjande tid sm mtsvarande tillgång har. Återstående år(vägt snitt) 12 13 Skuld finansiell leasing maskiner ch inventarier - sm förfaller inm ett år 861 699 - sm förfaller inm ett till fem år 1 448 1 537 Summa 2 309 2 236 Summa långfristiga skulder 36 150 6 373 Nuvärde ttala minimileasavgifter 1 518 1 784 Operatinella leasingavtal överstigande 3 år - sm förfaller inm ett år 39 973 39 856 - sm förfaller inm ett till fem år 102 908 119 322 - sm förfaller efter fem år 19 953 25 565 Summa 162 834 184 743 Nt 18 Krtfristiga skulder Leverantörsskulder 19 762 30 226 Upplupna kstnader/förutbetalda intäkter* 136 789 152 429 Preliminärskatt 2 768 666 Skulder till staten 14 640 13 015 Checkräkningskredit (limit 40 000 tkr) 8 353 Övriga krta skulder 2 197 2 261 Summa 184 509 198 597 *varav Beräknad upplupna pensiner individuell del 18 814 27 677 Beräknad upplupen löneskatt 4 565 6 714 Beräknad upplupen semesterlön ch kmpenserad tid 37 867 48 450 Förutbetalda intäkter avseende flyktingverksamhet 12 656 12 796 DELÅRSRAPPORT 2015 I 19
NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Nt 19 Övriga ansvarsförbindelser, brgensåtaganden 2014-12-31 2013-12-31 AB Ljusdalshem 295 762 242 632 Ljusdals servicehus AB 164 588 168 630 Ljusdals Energi kncernen AB 400 647 356 160 (Samkraft upphört 2015 8 094) 8 094 Brgen för egnahem 440 570 Ljusdals Glfklubb 2 300 2 300 Regin Gävlebrg* 2 300 2 300 Nettt av Kmmuninvest Summa 874 131 780 686 * Samtliga deltagare i Kmmunalförbundet Regin Gävlebrg har tecknat en slidarisk brgen på 40 000 tkr. Ljusdals Kmmuns andel är 2 300 tkr. Nt 20 Brgensförbindelse Kmmuninvest Ljusdals kmmun har i augusti 2003 ingått en slidarisk brgen såsm för egen skuld för Kmmuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande ch framtida förpliktelser. Samtliga 260 kmmuner sm per 2014-12-31 var medlemmar i Kmmuninvest eknmiska förening har ingått likalydande brgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kmmuninvest eknmiska förening har ingåtts ett regressavtal sm reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskmmunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av van nämnd brgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till strleken på de medel sm respektive medlemskmmun lånat av Kmmuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till strleken på medlemskmmunernas respektive insatskapital i Kmmuninvest eknmiska förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Ljusdals kmmuns ansvar enligt van nämnd brgensförbindelse, kan nteras att per 2014-12-31 uppgick Kmmuninvest i Sverige AB:s ttala förpliktelser till 299 065 476 978 krnr ch ttala tillgångarna till 290 729 650 160 krnr. Kmmunens andel av de ttala förpliktelserna uppgick till 767 717 971krnr ch andelen av de ttala tillgångarna uppgick till 746 536 919 krnr Nt 21 Justering för gjrda avsättningar 2015-08-31 2014-12-31 2014-08-31 Förändring avsättning pensiner 1 767 3 411 4 230 Skuldförändr löneskatt på pens.avs 429 829 1 027 Summa 2 196 4 240 5 257 Nt 22 Justering för i anspråktagna avsättningar Avfallstippen Lappmyra -558-492 -655 Rivning fastigheter 0 0 0 Summa -558-492 -655 Nt 23 Justering för ej likviditetspåverkande pster Realisatinsvinst{förlust anläggningstillgångar -2 374-46 -64 Återförda investeringsbidrag -297-397 -265 Omfklassificering tillgångar 1 893 0 0 Summa -778-443 -329 DELÅRSRAPPORT 2015 I 20
REDOVISNINGSPRINCIPER, ORD OCH BEGREPP Redvisningsprinciper Delårsrapprten är upprättad i enlighet med lagen m kmmunal redvisning ch rekmmendatiner från Rådet för kmmunal redvisning RKR. Kmmunen följer lag ch rekmmendatiner i allt väsentligt. I de fall undantag förekmmer så redvisas de under respektive punkt. Intäkterna redvisas i den mfattning det är sannlikt att de eknmiska tillgångarna kmmer att tillgdgöras kmmunen ch intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Frdringar har upptagits till de belpp de beräknas inflyta. Tillgångar ch skulder har upptagits till ett anskaffningsvärde där inget annat anges. Peridisering av inkmster ch utgifter har skett enligt gd redvisningssed. Jämförelsestörande pster (RKR 3.1) Jämförelsestörande pster särredvisas när dessa förekmmer i nt till verksamhetens intäkter/kstnader. Sm jämförelsestörande betraktas pster sm är sällan förekmmande. I år redvisas återbetalningen från AFA Försäkring sm jämförelsestörande pst. Intäkter Skatteintäkter I enlighet med Rådet för kmmunal redvisning har kmmunalskatten peridiserats. I delårsrapprten för år 2015 har bkförts den definitiva slutavräkningen för 2014 ch en preliminär slutavräkning för 2015, baserats på SKL:s augustiprgns. Slutavräkningen 2014 uppgår till - 0,8 Mkr. Den preliminära slutavräkningen för 2015 har bkförts till +0,5 Mkr. Övriga intäkter Barnmsrgs-, äldremsrgsavgifter etc. intäktsförs i samband med fakturering, sm sker löpande. Kstnader Avskrivningar Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperiden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i frm av mark, knst pågående arbeten görs inga avskrivningar. Avskrivningstider I huvudsak används följande avskrivningstider: 3 år Datainvesteringar 5-10 år Bilar, maskiner ch inventarier samt räddningsfrdn 10-15 år IT-infrastruktur samt vissa tilläggsinvesteringar i fastigheter 20-50 år Fastigheter av enklare utförande 50 år Dagvattenledningar Avskrivningsmetd Linjär avskrivning tillämpas. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Gränsdragning mellan kstnad ch investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperid m minst 3 år klassificeras sm anläggningstillgång m belppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett basbelpp. Anläggningstillgångar (RKR 11.4) Investeringsbidrag tas fr..m. 2012 upp sm en förutbetald intäkt ch peridiseras över anläggningens nyttjandeperid. Tidigare redvisades det så att det reducerade anskaffningsvärdet. Övriga avsättningar Finns upptagna för avfallsdepni. Avsättningen för avfallsdepnin avser framtida återställningskstnader. Avslutningsarbetena vid Lappmyra, etapp 2, frtsätter ch beräknas vara klara under 2015. Avsättningen tas inte upp sm tillgång i balansräkningen ch åtagandet har inte nuvärdes-beräknats, vi följer alltså inte RKR:s rekmmendatin 10:2. Pensiner(RKR 2:1, 7.1,17) Förpliktelser för pensinsåtaganden för anställda i kmmunen är beräknande enligt RIPS07. Pensinsskulden är den framtida skuld sm kmmunen har till arbetstagare ch pensinstagare. Den samlade pensinsskulden, inklusive löneskatt, återfinns under rubrikerna: avsättning, krtfristiga skulder ch ansvarsförbindelser. Under avsättningar redvisas kmpletterande ålderspensin, särskild avtalspensin före 65 samt efterlevandepensin. Sm krtfristig skuld finns redvisat de pensiner sm intjänats av de anställda under 2015, men sm betalats ut under 2016. Under ansvarsförindelser finns de pensinsförpliktelser sm har intjänats före 1998. Leasingavtal(RKR 13.2) Kmmunen redvisar finansiellt leasingavtal för frdn sm leasats från 2014 samt en gascntainer. Frdnen ch cntainern tas upp sm en anläggningstillgång, Operatinella leasingavtal beskrivs i nt 17. Omsättningstillgångar Kmmunens pensinsmedelsprtfölj är klassificerad sm en msättningstillgång. Samtliga placeringsmedel är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet ch försäljningsvärdet.. DELÅRSRAPPORT 2015 I 21
REDOVISNINGSPRINCIPER, ORD OCH BEGREPP Ord ch begrepp Mkr = Miljner krnr, Tkr =Tusental krnr Anläggningstillgångar Fast ch lös egendm avsedda för stadigvarande bruk t.ex. byggnader, mark, aktier, inventarier, maskiner. Avskrivningar Årlig värdeminskning av anläggningstillgångar där avskrivningen sker utifrån förväntad eknmisk livslängd. Avsättning Utgörs av de betalningsförpliktelser sm är säkra eller sannlika till sin förekmst, men där säkerhet föreligger beträffande belppets strlek eller tidpunkt för betalning. Balansräkning Visar den eknmiska ställningen per den 31 december samt hur kapitalet har använts (tillgångar) ch hur de har anskaffats (skulder ch eget kapital) Drift- ch investeringsredvisning Redvisar utfallet i förhållande till budgeterade intäkter ch kstnader på nämndsnivå. Eget kapital Skillnaden mellan tillgångar respektive skulder ch avsättningar. Finansiell leasing Äganderätten kan övergå till leasetagaren (kmmunen), vilket innebär att de eknmiska risker ch fördelar sm är förknippat med ägandet ckså övergår. Finansnett Finansiella intäkter (t.ex. utdelningar, ränteintäkter) minus finansiella kstnader (t.ex. räntekstnader). Jämförelsestörande pster Eknmiska händelser sm inte är extrardinära, men sm är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser mellan lika år. Kassaflödesanalys Beskriver hur verksamhet ch investeringar har finansierats under året ch hur likvida medel har förändrats. Krtfristiga frdran/skulder Krtfristiga lån, frdran eller skuld med en löptid understigande ett år. Kmmunalt kncernföretag En juridisk persn där kmmunen har ett varaktigt bestämmande eller betydande inflytande. Likvida medel Kntanter eller tillgångar sm kan msättas på krt sikt t.ex. kassa- ch banktillgångar samt värdepapper. Likviditet Betalningsberedskap på krt sikt. Långfristig frdran/skuld Långfristig frdran, lån eller skuld sm förfaller till betalning senare än ett år efter räkenskapsårets utgång. Nettkstnader Driftskstnader inklusive avskrivningar, efter avdrag för driftbidrag, avgifter ch ersättningar. Omsättningstillgångar Lös egendm sm inte är anläggningstillgångar, exempelvis förråd, frdringar, krtfristiga placeringar, kassa ch bank. Resultaträkning Sammanfattar intäkter ch kstnader samt visar årets förändring av det egna kapitalet (årets resultat). Självfinansieringsgrad Beskriver hur str del av tillgångarna sm är finansierade genm lån ch övriga skulder Sliditet Andelen eget kapital av de ttala tillgångarna.. Kapitalkstnader Samlingsbegrepp för planmässig avskrivning ch internränta. DELÅRSRAPPORT 2015 I 22
HELÅRSPROGNOS RESULTATRÄKNING Redvisning Budget Prgns Avvikelse 2014 2015 2015 mt budget Nämndernas nettkstnad -1 036 711-1 043 833-1 068 515-24 682 Återförda kalkylmässiga pster 93 338 65 418 78 383 12 965 Pensinskstnader -55 432-50 137-54 724-4 587 AFA återbetalning 9 769 9 769 Avskrivningar -41 188-39 763-41 019-1 256 Verksamhetens nettkstnad -1 039 993-1 068 315-1 076 106-7 791 Skatteintäkter 715 234 741 427 740 313-1 114 Slutavräkning 2013-2 058 Prel. Slutavräkning 2014 132-755 -755 Prel. Slutavräkning 2015 1 549 758-791 Kmmunaleknmisk utjämning 281 535 292 027 290 447-1 580 Fastighetsavgift 32 284 33 749 33 729-20 Återbetalning aktieägartillsktt 9 600 9 600 Finansiella intäkter 7 356 8 500 10 455 1 955 Finansiella kstnader -1 588-2 500-1 750 750 Årets resultat -7 098 6 437 6 691 254 DRIFTSREDOVISNING Nämnd/styrelse Budget Prgns Avvikelse 2015 2015 mt budget Kmmunfullmäktige 1 840 1 490 350 Revisin 1 025 1 025 0 Kmmunstyrelse, Kmmunledn.kntret 57 097 54 397 2 700 Kmmunstyrelse, Samhällsutveckling 117 360 111 960 5 400 Utbildningsnämnd 415 295 416 223-928 Omsrgsnämnden 449 926 482 130-32 204 Valnämnd 5 5 0 Överförmyndarnämnden 900 900 0 Myndighetsnämnd 310 310 0 Nämndernas nettkstnad 1 043 833 1 068 515-24 682 INVESTERINGSREDOVISNING Nämnd/styrelse Budget 2015 Prgns 2015 Avvikelse mt budget Kmmunstyrelse, Kmmunledn.kntret 20 491 18 491 2 000 Kmmunstyrelse, Samhällsutveckling 70 047 59 561 10 486 Utbildningsnämnd 2 500 2 500 0 Omsrgsnämnden 1 750 1 172 578 Nämndernas investeringar 94 788 81 724 13 064 DELÅRSRAPPORT 2015 I 23
DELÅRSRESULTAT SAMT PROGNOS KONCERN BOLAG DELÅRSRAPPORT 150831 SAMT PROGNOS 2015 Ljusdal Energiföretag kncern Utfall Prgns 2015-08-31 2015-12-31 Intäkter 125 755 189 461 Kstnader -86 520-142 063 Avskrivningar -21 330-31 699 Rörelse resultat 17 905 15 699 Finansiella intäkter 371 374 Finansiella kstnader -9 087-14 675 Resultat 9 189 1 398 AB Ljusdalshem kncern Utfall Prgns 2015-08-31 2015-12-31 Intäkter 95 945 143 748 Kstnader -63 770-101 645 Avskrivningar -9 332-14 185 Rörelse resultat 22 843 27 918 Finansiella intäkter 356 500 Finansiella kstnader -12 656-18 850 Resultat 10 543 9 568 Lju sdals kmmuns näringsplitiska stiftelse Närljus Utfall Prgns 2015-08-31 2015-12-31 Intäkter 4 014 5 787 Kstnader -3 592-5 765 Avskrivningar 0 0 Rörelse resultat 422 22 Finansiella intäkter 0 0 Finansiella kstnader 0 0 Resultat 422 22 DELÅRSRAPPORT 2015 I 24
KOMMUNSTYRELSEN Delårsbkslut samt helårsprgns Delårsbkslut Helårsprgns Verksamhet Redvisning Avvikelse Redvisning Budget Helårs- Avvikelse 2015-08-31 mt budget 2014 2015 prgns mt budget Kmmunledningskntr Verksamhetsledning 4 583-246 6 126 6 504 7 004-500 Turistverksamhet 1 798-293 2 359 2 257 2 357-100 Infrmatin 1 488 403 2 487 2 837 2 437 400 Kmmunkansli 4 050 466 5 794 6 774 6 424 350 Eknmi 4 691 341 7 034 7 548 7 048 500 Medlemsavg.,försäkr.,anslag 1 669 766 3 597 3 653 2 553 1 100 IT-enhet 9 792 48 13 630 14 760 14 260 500 Persnal 4 857 340 7 463 7 796 7 446 350 Utredningsenhet 3 089 223 4 262 4 968 4 868 100 Samhällsutveckling 36 017 2 048 52 752 57 097 54 397 2 700 Verksamhetsstöd 816 448 1 447 1 896 1 396 500 Ungas inflytande 363 80 512 666 666 0 Planering & bygglv 2 786 1 333 3 974 6 178 4 578 1 600 Utvecklingsprjekt 590 210 802 1 200 1 050 150 Fastigheter -1 002 3 041 806 3 058 1 858 1 200 Näringslivsfr.åtg/Infrmatin 3 881-23 6 117 5 787 5 787 0 Gatr & vägar 13 496 1 719 20 711 22 823 22 123 700 Parker & lekplatser 2 888 582 4 151 5 205 4 405 800 Miljö 2 005 5 2 632 3 014 3 014 0 Räddningstjänst 10 455 8 15 314 15 694 15 644 50 Bibliteksverksamhet 7 001 314 11 009 10 972 10 772 200 Musik- & kulturverksamhet 8 679 103 12 705 13 174 13 174 0 Fritidsgårdar 3 722-51 5 270 5 506 5 706-200 Fritidsverksamhet 11 205 320 17 938 17 287 17 187 100 Bstadsanpassningsbidrag 2 978 288 4 086 4 900 4 900 0 Kraftverk Kvarndammen -19 19-536 0 200-200 Städ -835 835-769 0-500 500 69 009 9 231 106 169 117 360 111 960 5 400 Ttalt: 105 026 11 279 158 921 174 457 166 357 8 100 DELÅRSRAPPORT 2015 I 25