Uddevalla kommun 2012.12.18. Dialogbaserad Landskapsanalys

Uddevalla kommun 2012.12.18 Dialogbaserad Landskapsanalys

Förord Landskapet definieras i det här arbetet som ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer (Europarådet, 2000:Art.1a). Förändringar i landskapet värderas ofta av medborgarna ur ett vardagligt perspektiv varför det finns stora fördelar med att tidigt engagera de människor som berörs av en förändring. Planering som utgår från en process där engagemanget hos medborgarna tas med i planprocessen skapar kvalitet i kunskapsunderlaget, tillit och en möjlighet att bemöta den oro som uppstår vid en förändring. Planering i samverkan möjliggör att lokala värden och funktioner på specifika platser relateras till landskapets funktioner i ett större geografiskt sammanhang. På så sätt framkommer vilka värden som kan samspela och de frågor som är angelägna att diskutera ges utrymme och belyses på ett tillfredsställande sätt. Mycket handlar om att låta allmänheten komma in tidigt i processer för att kunna ha inflytande på valet av områden som kan anses lämpliga att utreda för tex. storskalig infrastruktur så som vindkraft. Genom föreliggande dialogbaserade landskapsanalys har Uddevalla kommun skapat sig en plattform för fortsatt dialog med medborgarna kring landskaps- och samhällsutvecklingen i kommunen. Landskapsanalysen är ett dynamiskt verktyg som kan kompletteras och fördjupas beroende på vilka frågor som ska belysas. Vi tackar alla medverkande i denna kreativa process och för möjligheten att få följa med en bit på er väg! Malmö 2012 11 23 Karin Hammarlund Processledare Rapporten har utarbetats åt Uddevalla kommun av Ramböll Sverige AB 2012-11-23 Framsida foto: Per Pixel, Healthy Graphics

Innehållsförteckning 1. Introduktion 4 Syfte 5 Metod 6 Läsanvisning 8 2. Det geofysiska landskapet 10 Strukturanalys 11 Historisk analys 12 Ekologisk analys 14 Landskapstyper 15 3. Det sociala landskapet 32 Karaktärsområden 40 4. Vindbruk i Uddevalla kommun 68 Hur vi använder landskapsanalysen för vindbruksplanering 68 Planeringsverktyg 72 Vindbruksstrategi 90 Referenser och arbetskällor i urval 95 Bilaga 1. Enkät gåturer 96 Bilaga 2. Sammanställning av gåturerna 122 Bilaga 3. Sammanställning av workshops 131 Bilaga 4. HLC Metoddokument 137

1. Introduktion Föreliggande landskapsanalys syftar till att vara ett stöd för översiktplaneringen Uddevalla kommun med särskilt fokus på utbyggnaden av vindkraft i kommunen. Landskapsanalysen fokuserar på dagens landskap, funktioner, värden, identitet och öppnar upp för de viktiga medverkansprocesserna med utgångspunkt tagen i det kulturhistoriska och biologiska arvet i landskapet. Analysen av landskapets karaktärsdrag och de värden som den berörda befolkningen tillskriver landskapet är en viktig vägledning för vilka områden som kan samverka med vindkraft eller annan storskalig infrastruktur och i vilka områden det finns risk för stora konflikter mellan storskaliga förändringar och landskapets värden. 4

Syfte Syftet med landskapsanalysen är att skapa ett planeringsunderlag för översiktlig planering av bra kvalité där medborgarnas synpunkter beaktas tidigt i planprocessen och blir ett viktigt bidrag för beskrivningen av vardagslandskapets sociala värden och funktioner. Uddevalla kommun vill genom landskapsanalysen skapa en plattform för medborgarnas engagemang och delaktighet i planeringsprocessen och föra in en helhetssyn på landskapet i den översiktliga planeringen i enlighet med den europeiska landskapskonventionen. Vidare är syftet att skapa en heltäckande, lättillgänglig, flexibel och uppdateringsbar landskapsanalys som kan användas för strategisk planering. Vy över Bokenäset. Foto: Per Pixel, Healthy Graphics 5

Metod Landskapsanalysen använder sig av två metoder, dels landskapskaraktärisering (LCA) och dels historisk landskapskaraktärisering (HLC). Landskapskaraktäriseringen fokuserar på dagens landskap, funktioner, värden, identitet och öppnar upp för de viktiga medverkansprocesserna, medan den historiska landskapskaraktäriseringen fokuserar på det kulturhistoriska arvet i landskapet och kopplar detta till de biologiska värdena. LCA (Landscape Character Assessment) Landskapskaraktäriseringsmetoden avgränsar landskapet i olika landskapstyper och karaktärsområden. - Landskapstyper: Ger en snabb inblick i hur landskapet idag används, disponeras och ser ut; var tätorter finns, hur åkermarken breder ut sig, var ådalarna slingrar sig osv. - Karaktärsområden: Beskriver inte bara hur landskapet ser ut utan också hur man lokalt anknyter och förhåller sig till det, vilken speciell historia det har och hur man namnger det. På så vis ger karaktärsområdena landskapet dess kulturella identitet och sociala betydelse. w. GIS används för processande och sammanställning av dataunderlaget som även strukturerats i matriser med hjälp av programmet Excel. HLC (Historic Landscape Characterization) Den historiska landskapskaraktäriseringen identifierar, beskriver och analyserar mönster och processer som format dagens landskap. HLC fokuserar på de kulturella aspekterna och tillför en mer ingående historisk dimension till LCA metoden. Olika typer av markanvändning, som jordbruksmark, skogsmark eller bebyggelse, grupperas efter olika ålder och ursprung. Genom att undersöka skillnaderna mellan tidiga och moderna kartor kan man kartera och beskriva landskapsförändringar och deras takt. Denna analys tydliggör alltså landskapets starkaste förändringskrafter och ger ett perspektiv till vad vi strävar mot i morgondagens landskap. Dialog Landskapsanalysen i Uddevalla har kompletterat LCA och HLC metoderna med två dialogmetoder; buss/gåturer och workshops i syfte att beskriva hur landskapet ser ut, fungerar och används. På detta sätt har allmänhetens kunskap om landskapet integrerats i analysen dvs. legat till grund för syntesen, se figur till höger. 6

Landskapstyper Gåtur Revidering LCA Karaktärsområden Workshop Syntes ca 12 månader Landskapsanalysens processuella framväxt. Foto: Ramböll 7

Läsanvisning Detta dokument riktar sig till politiker, tjänstemän och exploatörer och är uppdelat i två större delar. Den första består av en landskapsanalys av Uddevalla kommun och den andra behandlar vindbruk i Uddevalla kommun. Dokumentet är uppbyggt för att göra det möjligt att snabbt extrahera relevant information om olika platser i Uddevalla kommun, vare sig det gäller platserna i sig eller platserna i förhållande till vindbruk. Den första delen landskapsanalysen, kan användas till att få en grundförståelse för platser i hela kommunen och kan därmed användas som kunskapsbas för avgöranden kring olika typer av planering och exploatering. I landskapsanalysen presenteras tillvägagångsättet för analysen utförligt, följt av landskapstyperna och därefter karaktärsområdena. Den andra delen är baserad på landskapsanalysen och behandlar vindbruksplanering i Uddevalla kommun. Här beskrivs generella vindbruksrelaterade möjligheter och konflikter i förhållande till olika områden i Uddevalla kommun. Redovisningen av den andra delen följer landskapsanalysens uppdelning av kommunen i landskapstyper och karaktärsområden. De redovisade problemställningarna är tänkta att ge en snabb överblick över huvudsakliga frågor rörande vindbruk i en viss landskapstyp och ett visst karaktärsområde. Landskapsanalysen och planeringsverktyget för vindbruk handlar om att få fram de tydligaste problemställningarna för att sedan gå vidare med dessa och i specifika vindkraftsprojekt förhålla sig till dessa. Landskapsanalysen visar på så sätt vägen för vindkraftprojektörers miljökonsekvensbeskrivningar av landskapspåverkan innefattande inte enbart landskapsbilden. 8

Landskapsanalys Uddevalla kommun Landskapstyper Karaktärsområden Vindbruk i Uddevalla Schematisk bild över landskapsanalysens olika moment. Figuren visar att analysen med fördel kan utgöra utgångspunkt för miljökonsekvensbeskrivningar av olika vindkraftsprojekts landskapspåverkan. Underlag för MKB 9

2. Det geofysiska landskapet Grunden till landskapsanalysen är det geofysiska landskapet som är resultatet av alla de naturgivna och mänskliga processer som utgör vår fysiska miljö. Landskapsanalysen tar sin utgångspunkt i just det geofysiska landskapet dvs; istidens krafter som format landskapet och gett de kala bergtopparna och de bördiga sprickdalarna, ekosystemen i form av skogar, stränder och gräsmarker, människans bosättningar och markanvändningar i form av vägar, hamnar, jordbruk, skogsbruk, osv. När man ser till det geofysiska landskapet och de processer som format det är man behjälpt av att inte dela in landskapet i naturliga kontra kulturella former och system. Människans aktiviteter styrs, även i vår tid, av naturgivna förutsättningar. I planering tydliggörs sällan att platser som i stort är formade av människans aktiviteter också innehåller ekologiska värden. En tvärvetenskaplig förståelse för vår miljö, landskapet, måste ligga till grund för att kunna förstå och på ett lyckat sätt kunna planera förändringar av landskapet. Det är utifrån ovan beskrivna helhetsgrepp, vilket försöker visa sambanden mellan olika företeelser, som landskapsanalysen tar sin utgångspunkt. 10

Strukturanalys Landskapets form, eller struktur, är av allmängiltig betydelse för att vi ska kunna orientera oss och röra oss från plats till plats. Människor rör sig längs landskapets riktningar och förstår avstånd och sin position i förhållande till landmärken. Analysen visar kommunens topografi med riktningar som landskapsrum, vägar eller bergsbranter markerade med vita pilar i kartan nedan. Landmärken, naturgivna som tex. Havstensklippan eller människoskapade som Uddevallabron, är markerade med svart triangel och har identifierats med hjälp av medborgardialogen. Med tanke på vindkraftverks storlek kan de synas över stora områden och utgör därför både nya landmärken och riktningar i landskapet. Ett viktigt skäl att identifiera landskapets struktur och särskilda karaktärsdrag är således att skapa ett underlag för att vägleda var och hur nya element kan samspela med landskapets strukturer och karaktärer för att inte undertrycka utan snarare understryka dem. Topografisk karta med huvudsakliga riktningar och landmärken. 10 km 2 km N 1. 15. 2. 11. 22. 5. 3. 10. 12. 13. 14. 8. 23. 9. 6. 7. 16. Meter 4. 17. Viktiga riktningar Landmärken 1. Smörkullen 2. Gullmarsberg 3. Rotan (handel) 4. Skåleberget 5. Högås kyrka 6. Färjan Skår-Finnsbo 7. Bokenäs kyrka 8. Havstensklippan 9. Brattön 10. Torp köpcentrum 11. TV- masten 12. Hamn/silo/kranar 13. Värmeverket 14. Uddevalla kyrka 15. Lane Ryrs kyrka 16. Forshälla kyrka 17. Funneshultknipen 18. Ulvön 19. Strandanäs fyr 20. Dirhuvud 21. Ljungs kyrka 22. Vattentornet 23. Uddevallabron 19. 18. 20. 21. 11

Historisk analys Den historiska landskapskaraktäriseringen (HLC) identifierar, beskriver och analyserar mönster och processer som över tiden format dagens landskap. HLC fokuserar på de kulturella aspekterna och tillför en mer ingående, historisk dimension till LCA metoden. Olika typer av markanvändning, som jordbruksmark, skogsmark eller bebyggelse, grupperas efter olika ålder och ursprung. Genom att undersöka skillnaderna mellan tidiga och moderna kartor kan man kartera och beskriva landskapsförändringar och deras takt. Två viktiga begrepp som används och belyses genom en HLC är: Tidsdjup Tidsdjupet beskriver hur den långa sekvensen av händelser och verksamheter som följt på varandra, tillsammans med naturliga processer, har skapat dagens landskap. Tidsdjupet definieras till exempel genom förekomst och beskaffenhet av gränser, bosättningar eller äldre vägsystem. En bättre förståelse för tidsdjupet kan vara viktigt för att förvalta ett sammanhängande kulturarv i ett Kartan visar historiska landskapskaraktärer och utvecklingstakt. 10 km 2 km N Hög Medel Långsam 12

landskap. Det kan hjälpa oss att förstå hur landskapets komponenter och delar har förändrats över tiden, eller varför de ibland har klarat sig. Läsbarhet Läsbarheten beskriver hur väl vi kan läsa de förändringar som landskapet genomgått. Detta handlar delvis om vår egen förmåga att läsa, men också hur tydliga de olika fragmenten är. Att ett område har en hög grad av läsbarhet innebär att dess markanvändning kan ha förändrats, men att spåren från tidigare periodernas markanvändning fortfarande är tydliga. Motsatsen är en låg grad av läsbarhet. Där saknas det tydliga spår eller kunskap om äldre tiders markanvändning vilket kan göra det svårt att förstå landskapets utveckling. Kartan visar historiska vägar och deras tidsdjup. Vägarna är ofta den äldsta strukturen i landskapet som har haft samma sträckning under mycket lång tid. De tangerar också de områden som har långsam utvecklingstakt och stora tidsdjup. 10 km 2 km N Äldre vägsträckning, ibland omdragen Finns först på ekonomiska kartan från 30-talet Modern väg 13

Ekologisk analys Analysen strävar efter att visa information om ekologiska funktioner som både återfinns inom kommunen, men även sådana som sträcker sig bortom kommunens gränser. Med andra ord visas en aggregerad bild av enskilda platser i kommunen och är viktiga migrationskorridorer för olika arter. Genom att ge en förenklad bild av ekologins komplexa ämne visar analysen viktiga delar av kommunens sammanhang (större migrationskorridorer), samt olika biotoper (t.ex. ostörda områden eller områden med långvarig hävd) och dess strukturer och funktioner. Detta har i sin tur legat till grund för indelningen av Uddevalla kommun i landskapstyper. Utöver de nedan till höger nämnda strukturerna ska Bokenäset som helhet ses som ett område med höga naturvärden som har sitt ursprung i den varierade topografin, ravindalarna, vattendragen och förekomsten av äldre lövskogsbestånd.informationen om de olika ekologiska sammanhangen, strukturerna och funktionerna redovisas under de olika landskapstyperna och karaktärsområdena. Kartan visar olika typer av ekologiska strukturer viktiga för Uddevalla kommun. Stora korridorer: Från Göteborg i söder till Dalsland via Bredfjället och de östra beskogade delarna av kommunen sträcker sig en migrationskorridor för större däggdjur. I ungefär samma sträckning, från syd till sydväst mot nord till nordost går ett flyttstråk över trakterna kring Bredfjället upp mot vänernkusten som används för olika fågelarter. Många gånger sträcker dessa fåglar från kusten via Götaälvdalen upp mot Vänern. Även kustbandet är en viktig migrationskorridor. I det fallet ingår Dragsmark och de yttre delarna av Bokenäset i ett nord-sydligt sammanshang som fortsätter med Lysekil åt norr och Orust åt söder. Ostörda områden: Kommunen har också två större områden som har varit relativt orörda under de senaste hundra åren, Bredfjället och Herrestadsfjället. Dessa mäktiga höjder har gått från att vara beteshävdade utmarker och kronoallmänningar till att skogsplanteras i början av nittonhundratalet. Dock tog sig inte initiativet till skogsbruk på de magra markerna och bestånden läts förvildas. Idag uppvisar båda fjällen naturvärden som uppstått ur avfolkning. Stora korridorer Långvarig hävd Ostörda områden Långvarig hävd: En stor del av de sträckor där kommunens kust möter fjordarna i form av låglänta gräsmarker finns mycket höga naturvärden. Till skillnad mot fjällens naturvärden har värdena i zonen mellan land och fjord uppstått genom långvarig hävd av strandängar eller betade hagar. Aggregerat ser man tydligt att sådana ekologiskt viktiga marker bildar ett mönster där naturvärden kopplade till biodiversitet och rik genetisk variation utvecklats ur människans bruk av mötet mellan landmassan och havet. 14

Landskapstyper I arbetet med att dela in Uddevalla kommun i olika landskapstyper har en matris använts för att insamla och strukturera relevant information. Matrisen organiserar informationen så att de grundläggande förutsättningarna för olika markanvändning listas först, därefter landskapets form och de tre aspekter som kännetecknar hållbar utveckling; ekonomiska, ekologiska och sociala strukturer. Matrisen synliggör därför hur grundläggande faktorer som geologi, jordarter, topografi och hydrologi styr hur landskapet kan användas. Till detta listas och beskrivs landskapsliga funktioner som formas av människan och naturgivna processer såsom infrastruktur, boendemiljöer, areella näringar, biotoper, naturvärden, migrationskorridorer för djur, mm. I och med att information från kunskapsfält som oftast behandlas separat förs samman i matrisen läggs en grund för att kunna förstå samband mellan landskapets olika funktioner och värden. Jämställandet och sammanförandet av de tre aspekterna ekonomiska, ekologiska och sociala strukturer ligger till grund för att kunna ta sig an komplexa och mångfacetterade problemställningar inom översiktlig planering och anläggning av ny infrastruktur. Nedan följer en redovisning av Uddevalla kommuns landskapstyper. Kartan visar indelningen av landskapstyper. 10 km 2,5 km N G F C A E D B A F G H Landskapstyper A. Kustnära spricklandskap B. Fjordlandskap C. Mosaiklandskap D. Tätort E. Infrastrukturbundet landskap F. Skogsdominerat småbrutet sprickdalslandskap G. Skogsdominerat sjörikt sprickdalslandskap H. Höglänt skogslandskap A 15

Kustnära sprickdalslandskap Ett landskap som främst består av bergsryggar och höjder som skapar dalar och väl definierade rum. Uppe på de ofta långsträckta höjderna växer barrskog, mellan höjderna ligger jordbruksmarker med åkrar, bete och lövvegetation. Över lag är jordbruksstrukturen småskalig, något som varit möjlig genom att många markägare även bedriver skogbruk. Karaktärstypen har varit bebodd sedan bondestenåldern (4000-1800 f.kr.) då platsens variation av goda jordar och närhet till havet alltjämt har lockat människan. Boendeformerna består av spridda hus, från vilka många idag pendlar till arbetsplatser i Uddevalla. Bokenäset: Här är sprickdalarna mindre tydliga och går i olika riktningar. När man rör sig i landskapet är dess rundade och kulliga åkrar och skogar det bestående intrycket. Toppen på höjderna är klädda med barrskog och strax nedanför, på längs gränsen mellan höjd och dal, växer randlövskogar. Nedanför randlövskogen ligger svagt böljande åkrar eller betade marker kring vattendrag och raviner. Bokenäset har i allmänhet väldigt hög artrikedom vilket är kopplat till den småskaliga struktur av bete och vegetation som funnits under väldigt lång tid. Ett fåtal kyrkor och ett par vindkraftverk skapar landmärken i ett kuperat och varierat landskap. Söder om Uddevalla: Här är sprickdalarna bredare och löper parallellt, tex. som i Forshälla dalen. De odlade dalarna definieras av långa rullande krön. Till skillnad mot Bokenäset är de öppna markerna större och flackare och används oftare till åker än bete. Karaktäristiska bergstoppar och jordbrukslandskapets kyrkor skapar landmärken. Barrskog på höjder A Detta är Landskapstyp Kala hällar på höjder Låglänt åkermosaik Gamla arealer Boende Gårdar Lövvegetation Följer vattnets väg 16

Aspekt Grundläggande förutsättningar Geologi Topografi Jordart Hydrologi Landskapsform Volymer Rum Riktningar Landmärken Ekonomisk struktur Markanvändning Nyckelekonomier Infrastruktur Ekologisk struktur Konnektivitet: Funktionella sammanhang Konnektivitet: Intern biotopstruktur Kontinuitet Biodiversitet Ekosystemtjänster Social struktur Vardagsmiljöer Rekreationsmiljöer Högtidsmiljöer Beskrivning Huvudsakligen ytbergartsgnejser i Stora Le- Marstrandsgruppen. Pegmatit röd till gråröd från Gustafsberg söderut över Nordbergen och Stridkullsbergen. Rödgrå gnejsgranitoid längs östra delen av Bokenäset och mellan Ammenäs och Åh i Forshälla. Metamafit ställvis och spridd Dramsvik, Utby och Skår Diabasgång (basiska egenskaper) mellan Strand och Kolbengtseröd vidare över Orust (Jordartskartan). Stor sprickdal i nordväst-sydostlig riktning från Skredsvik via Kalvön Henån och Varekil på Orust. Flera mindre sprickdalar över Bokenäset i samma parallella riktning. I Forshälla har sprickdalarna i stället nordost- sydvästlig riktning. Stor brutenhet, dvs branta bergsryggar och relativt smala dalgångar. Stor topografisk variation 0-100 m. Högsta bergen (ca 150 m) är Lejdeberget Bokenäs, Nordbergen Forshälla och Villeberg i Skredsvik. Tunt eller obefintligt jordlager på bergshöjder. Sandig morän i svackor på höjderna. Glacial lera i sprickdalar. Postglacialsand och lera i dalgångar som möter havet. Isälvssediment på Hjältön, Högholmen och Koljön. Avrinner till fjord. Bergkullar, bergsryggar. Odlade större dalgångar och mindre, väl avgränsade rum. Sprickdalar väl avgränsade av branter, E6, väg 161, kraftledningar. Bokenäs, Skredsvik, Forshälla, Högås kyrka. Jord- och skogsbruk, E6, Ljungskile handel och service, boende. Jord- och skogsbruk. Småskaligt vägnät, E6 med 5 trafikplatser inom kommunen. I ett större sammanhang är Bokenäset unikt då de likt andra ställen längs kusten har ett speciellt finmaskigt jordbruk med väldigt hög kontinuitet. Hela Bokenäset är en skoglig värdetrakt och spetsen ingår i ett större område med hög biologisk mångfald. Övriga delar av karaktärstypen har förmodligen bitvis goda ekologiska förutsättningar. Över lag består karaktärstypen av en blandning av barr, viss del löv och åker samt bete/äng i en småskalig variation. Ofta med ängsmarker och hagmarker närmast vattnet omgivna av en blandning av barr och löv. Den fina mosaiken skapar väldigt mycket bryn, vilket gynnar ekologin. Skyddsvärda lövskogsbestånd finns också, vilka förmodligen är särskilt viktiga ekologier. Knappt någon förekomst av mossar, däremot finns vattendrag som leder ner mot fjorden, ibland med god ekologisk status. Landskapstyp med hög kontinuitet i beteshävd och bosättning. Bokenäset har väldigt hög biodiversitet pga. lång hävd. Meandrande vattendrag med rik lövvegetation, ex. Bodeleån. Odling, vattenrening i vattendrag. Spritt boende på landsbygden. Affär i Rotviksbro/Ljungskile. Golfbana Bången, Lyckorna, Emaus, Smörkullen, vandringsled i Dragsmark, fågeltorn Svältekile, Havsten (camping vandring mm), Granhoge hög, Dragsmarks klosterruin. Medeltida kyrkor: Resteröd, Bokenäs ga, Ljungs ga. Backamo (Bondens dag), Bassholmen (Bassholmens dag). 17

Fjordlandskapet Genom historien har havet och fjordarna varit en viktig delinkomst för människor kring Uddevalla. Att fjordarna alltid varit viktiga visas av att lämningarna från de äldsta bosättningarna finns vid den dåvarande strandlinjen och att människorna under historiens lopp hållit sig nära vattnet allt eftersom landet har höjts ur havet. På senare tid har fjordarnas mening i samhället ändrats då deras primära funktion har gått från att vara en plats för arbete och näring till att få en rekreativ funktion från 1900-talet och framåt. Gullmaren: Är med sin speciella bottentopografi Sveriges enda riktiga tröskelfjord. Ovan ytan är Gullmaren ett långt och rakt vattenrum som mestadels flankeras av barrskogsklädda branter och kala klippmassiv. Här och var finns flackare partier med lövträd och viss bebyggelse samt bryggor. Havstensfjorden: Är belägen innanför Orust och är det vatten som definierar samt utgör kommunens mesta kust. Består av ett huvudvatten och en rad mindre fjordar och kilar som skapas av öar och kustens variation. Markerna som angränsar till Havstensfjorden är inte lika jämnt branta som vid Gullmaren, utan är mer varierade med låga partier och höga öar som reser sig ur fjorden. De flackare partierna gör att tillgängligheten till vattnet är lättare, vilket innebär mer bebyggelse och ett betydande inslag av betade marker som är viktiga ur både kulturell och biologisk synpunkt. B Detta är Landskapstyp Flacka partier Betade kulturmarker Kala öar Fågellokaler Branter Kala hällar och barrskog Stora fjordrum Färjor, fiske och rekreation Mindre fjordrum Grunda vikar Vadarfåglar och fisk 18

Aspekt Grundläggande förutsättningar Beskrivning Geologi Gullmaren: Sprickdal som fortsätter upp i Bullaresjörana, gräns mellan gnejsen (Stora Le Marstandsgruppen) och Bohusgraniten (SNA). Havstensfjorden - Koljöfjorden: Granit-tonalit gnejsig (djupbergart) (SNA). Topografi Gullmaren: Sveriges enda tröskelfjord. Brant kust med tvärgående mindre sprickdalar. Havstensfjorden: Omväxlande och kullig terräng som möter havet Grunda mjukbottnar övergår ställvis i flacka strandängar (Uddevalla Natur& Kulturguide). Jordart Gullmaren: Sandig morän i svackor på höjderna. Postglacial sand i tvärgående sprickdalar. Havstensfjorden: Lerbottnar, sandig morän i svackor på höjderna Postglacialsand och lera i dalgångar som möter havet (Jordartskartan). Hydrologi Fjord. Landskapsform Volymer Kustbranter, markant höga öar i Havstensfjorden. Rum Gullmaren: Storskaligt, ofta väl avgränsad av hög kust. Havstensfjorden: låglänta öppna marker invid havet öppnar nya rum som hör till fjordlandskapet. Riktningar Gullmaren och Havstensfjorden söderut: Tydliga riktningar nordostlig-sydvästligt / nord-sydligt. Byfjorden: tydlig öst-västlig. Landmärken Gullmaren: Smörkullen, färjan Skår-Finnsbo. Havstensfjorden: Havstensklippan, Brattön, Uddevallabron, Nötesundsbron, Strandanäs fyr, Ulvön, Dirhuvud. Ekonomisk struktur Markanvändning Fritidsfiske med begränsningar, fritidsbebyggelse, turism, rekreation och bad Gullmaren även visst yrkesfiske och sportdykning, fritidsbåtar. Nyckelekonomier Turism, fiske. Infrastruktur Viss färjetrafik, sjöfart, hamnar, bryggor, broar Ekologisk struktur Konnektivitet: Funktionella sammanhang Konnektivitet: Intern biotopstruktur Kontinuitet Biodiversitet Ekosystemtjänster Social struktur Vardagsmiljöer Rekreationsmiljöer Högtidsmiljöer Ingår i ett större sammanhang av kustlandskap där öar, skär och strand är centrala. Frågan är hur terrestra ekologier sprids och flödar mellan dessa öar och skär. För fåglar är karaktärstypen förmodligen till större värde. Den marina ekologin i fjordarna är sammankopplade med Skagerrak. Stora delar av den bohuslänska kustbandet har hög ekologisk funktion och är i sig en korridor. Ur marin synpunkt är fjordarna korridorer. Kärnområdena kan främst räknas på två sätt: dels kustzonen och strandens ekologi. Där kusten antingen är brant och otillgänglig torde de ekologiska värdena vara stora. Där kusten är flack, i vikar odyl., är ekologin stark där det finns rikligt med strandvegetation. Öppna flacka stränder är viktiga för vadarfåglar. Öarna kan ofta fungera som skyddade habitat för häckande fåglar. Men fjordlandskapets har även en marin ekologi. Här har fjordarna, som västkusten i stort, höga ekologiska värden pga. salthalt, god tillgång på näringsämnen och syre. Stor. Brukandet av marken är ofta väldigt gammal och höjderna med tunnare jordtäcke kan antas lämnats orörda under lång tid. Kustremsan är förmodligen gammal utmark (bete). Saltängar/översvämningsängar med ofta högt tidsdjup. Relativt hög. Gullmaren och norra Havstensfjorden är speciella marina habitat. Grundare vattenpartier viktiga för vadar och flyttfåglar. Betade strandängar som ibland översköljs av saltvatten. Vikar viktiga för reproduktion för fisk och viktiga matställen för sjöfågel. Blåmusselbankar. Mindre kala holmar häckningsplatser för sjöfågel. Havstensfjorden en av de viktigaste fågellokalerna i Bohuslän. Fiske och rekreation. Vegetation som reglerar närsalter och därmed vattenkvalitet. Öarnas funktion som fågelhabitat. För transport (färja), utblickar från boenden, mm. Skärgården via fritidsbåtar, badplatser, fiske på fjorden. Gustafsberg, Lyckorna. 19

Mosaiklandskap Landskapet är en mosaik av låga barrskogsklädda höjder, myrar, åkrar och betesmarker. Huvudsakligen bildar höjderna stora skogsklädda öar som definierar de flacka öppna markerna. I jämförelse med kusten finns här inga kala klippor eller branter. Snarare präglas landskapet av en både enklare och större struktur. I denna karaktärstyp bedrivs främst skogsbruk och odling på åker, men även betesmarker, hästgårdar och stenbrott finns här. Mestadels av skogen är gran med visst inslag av tall och björk. Variationen av skogar, mossar, betade marker och vattendrag (främst Bäveån) gör att mosaiklandskapet har relativt höga ekologiska värden. Platsen är en förhistorisk bygd med spår från bronsåldersbosättningar. Idag är boendet är spritt, men med Lane och Lane Ryr som mindre samhällen. Här finns även kyrka, platser för sommardanser, idrottsplatser, vandringsleder och banor för motorsport. Lövvegetation Följer större vattendrag Boende Gårdar Myr C Detta är Landskapstyp Långsträckta åkrar och betesmarker Barrskog på höjder 20

Aspekt Grundläggande förutsättningar Geologi Topografi Jordart Hydrologi Landskapsform Volymer Rum Riktningar Landmärken Ekonomisk struktur Markanvändning Nyckelekonomier Infrastruktur Ekologisk struktur Konnektivitet: Funktionella sammanhang Konnektivitet: Intern biotopstruktur Kontinuitet Biodiversitet Ekosystemtjänster Social struktur Vardagsmiljöer Rekreationsmiljöer Högtidsmiljöer Beskrivning Huvudsakligen djupbergart granit-tonalit gnejsig (SNA). Ca 50 möh. i Lane-Ryr. Södra delen: Ca 100 möh. och mer varierat och uppsprucket. Lane-Ryr: Glacial lera i dalgångarna. Svämsediment (lera och finmo) kring Bäveån Torvjordar. Skalgrus kring Kuröd, Surveln, Älje/Porsen. Stenshult: Morän (osvallad på höjderna), glacial lera i dalgångarna. Viss förekomst av torvjordar (Jordartskartan). Hela området i norr avvattnas mot Bäveån. Södra delen: få sjöar undantaget i söder där det är sjörikt. Skogsklädda bergkulllar. Odlade större dalgångar och mindre, väl avgränsade rum. Sjöar och öppna mossar. Väg 44 och dess föregångare samt järnväg i samma stråk. Väg 172 mot Färgelanda Väg mot Stenshult som följer sprickdal. Lane-Ryrs kyrka, Djurhults kapell. Skog- och jordbruk (mindre andel jordbruk i Stenshult). Hästgårdar. Skogsbruk, jordbruk, mindre verksamheter, cementfabrik i Lane Ryr. Väg 44 belägen mellan Lane Ryr och Stenshult. Järnväg till Herrljunga. Mindre vägar i avsides trakter. Blandat område inramat av två nord-sydliga skogsområden. Södra delen tangerar ett område med hög biologisk mångfald. Något grövre mosaik av skog, myr och åkermark. Inga direkta kopplingar mellan olika delar, förutom att en del av skogsområdena som ingår är något större och har en nord-sydlig riktning. Är över lag en mosaik av skogsbeklädda höjder, mossar och mindre åkerlappar och betesområden. Viktig är Bäveån som skapar en meandrande korridor i nord-sydlig riktning. Markerna runt den meandrande Bäveån i norra delarna av Lane Ryr är bevarade odlingslandskap med ängs och hagmarker. I stort är frågan om kontinuitet okänd för området. Förmodligen en typ med lång kontinuitet. Kan vara relativt hög. Beror främst om konnektivitet och kontinuitet. Förmodligen kan myrlokalerna ha speciellt höga ekologiska värden. Vattenrening. Spritt boende med undantag av Lane (Fagerhult). Bohusleden, Ramseröds dalar, Stenshults idrottplats, LaneRyrs idrottsplatser (2 st), Motorbana Glimmingen. Lane-Ryrs kyrka, Lane-Loge (dans sommartid) 21

Tätort Platsen där dagens Uddevalla ligger befann sig länge under havet vilket förklarar varför det inte fick permanenta bosättningar förrän under bronsåldern (1800-500 f.kr.). Därför var platsen under förhistorien inte heller någon centralbygd, något som fram till idag har ändrats helt. 1498 fick Uddevalla sina stadsrättigheter och är idag den plats som mer än någon annan tillhör alla i kommunen. Dess läge längst in i Byfjorden skyddas av landmassornas sluttningar i norr och söder. Ur stadslandskapet sticker enstaka byggnader ut som landmärken. Den innersta och äldsta delen av stadsbebyggelsen är som så många andra svenska städer ordnad i en tät bebyggelsestruktur medan ytterområdena är glesare och har ett betydande inslag av lätta industrier, infrastruktur och grönska. Tätorten är idag en ekonomisk och kulturell samlingspunkt med ett brett utbud av arbete och boendeformer. Bäveån Skog och branter Ramar in stadslandskapet Innerstad Boende, handel och service Fjord D Detta är Landskapstyp Trafikled Lätt industri Ytterstad Boende, transport, verksamheter Villabebyggelse 22

Aspekt Grundläggande förutsättningar Geologi Topografi Jordart - Hydrologi Landskapsform Volymer Rum Riktningar Landmärken Ekonomisk struktur Markanvändning Nyckelekonomier Infrastruktur Ekologisk struktur Konnektivitet: Funktionella sammanhang Konnektivitet: Intern biotopstruktur Kontinuitet Biodiversitet Ekosystemtjänster Social struktur Vardagsmiljöer Rekreationsmiljöer Högtidsmiljöer Beskrivning Gnejs-tonalit (SNA) 0-110 möh. De äldre delarna av staden ligger invid Bäveån. De yngre delarna (70-talsområden) ligger högt. Staden är låglänt och har ofta översvämningar från Byfjorden och Bäveån. Berg och en liten del hög bebyggelse. Byfjordens inre del, Bäveån, Kungstorget. Genomfart väg 44, förstärkt av järnväg, genomfart Västerlånggatan Bäveån med Byfjorden. Uddevalla kyrktorn, Carlia hotell, Skansenberget, Uddevalla sjukhus, vattentornet Hovhult, Värmeverket (Uddevalla Energi). Handel, service, skolor, sport- och fritidsanläggningar. Handel, viss del småindustri, service. Förutom gatusystem två större genomfartsleder, järnvägsstation, busstrafik, skärgårdsbåtar till Gustafsberg mm. Kan ingå bland de andra kustnära biotoperna. Bebyggelsekil mellan den större spridningskoridoren i söder och Herrestadsfjällets orörda områden. Består av två delar. Först de olika bergknallarna som inte kunnat bebyggas, ofta täckta av barrvegetation, men även mindre bestånd av löv i mindre obebyggda områden. Den andra delen är privata trädgårdar och gröna miljöer. Till dessa räknas även gröna impedimentytor i stadens ytterkant som kan ha höga ekologiska värden. I den urbana grönstrukturen kan det finnas träd som skötts under väldigt lång tid och därför bär på viktiga bilogiska funktioner pga lång kontinuitet. Likaväl kan öppna gräsmarker i stadens ytterkant som röjs en gång per år ha höga eklogiska värden. Kombinationen gamla vårdträd och gräsmarker gör att viss likhet kan finnas med äldre odlings och kulturbygder. Kan vara relativt hög. Dock skär bebyggelse och infrastruktur av ekologiska samband abrupt. Insekter och fåglar bundna till gräsmarker och äldre träd. Boendevärden, arbetsplatser, handelsområden, mötesplatser. Hasselbacken, Badhusparken, Skansberget, Regementsparken. Uddevalla kyrka, platsen utanför Bohusläns museum, Kungstorget. 23

Infrastrukturbundet landskap Mellan Herrestadsfjället och Byfjorden ligger detta landskap som innehåller modern infrastruktur och etableringar men även jordbruksstrukturer som är mycket gamla. Motorvägen, Torps köpcentrum och de industrier som finns här är ekonomiskt viktiga för kommunen och väl synliga delar av landskapet. Bredvid dessa ligger bäckar, trädrader och småskaliga åkerlappar som vittnar om platsens historia. Kombinationen av uråldrig jordbruksstruktur och modern exploatering vittnar både om vilka vi var förr och vilka vi är idag. Likaväl finns både gamla och nya landmärken i form av Herrestads kyrka och de höga ljusskyltarna på Torp. Detta är en plats i förändring och som är fylld av aktivitet: bilbyggandet i Uddevallaverken är på väg att läggas ner, en ny hamn för utskeppning av malm är påbörjad, stora arealer har jämnas till för IKEA. Jämte finns handelns, trafikens och jordbrukets aktiviteter. Motorväg Storskalig led Småindustri Nära motorväg Köpcenter Regional nod, lokalt landmärke Barrskog Större områden E Detta är Landskapstyp Små åkrar Gamla arealer Lövskog och trädridåer Finmaskig struktur 24

Aspekt Grundläggande förutsättningar Geologi Topografi Jordart Beskrivning Huvudsakligen ytbergartsgnejser i Stora Le- Marstrandsgruppen. Pegmatit röd till gråröd i Herrestad (SNA/ Jordartskartan). Långlänt mark med bergkullar omgärdat av högre bergsformationer i norr samt mot fjorden vid Sunningen. Troligen tunt eller obefintligt jordlager på bergshöjder. Glacial lera i sprickdalar. Postglacialsand och lera i dalgångar som möter havet. Östra delen avvattning via Kärraån. Hydrologi Landskapsform Volymer Större hallbyggnader, skogsklädda bergsbranter. Rum Jordbruksmark, uppställningsplatser (inkl p-ytor). Riktningar E6, väg 44. Landmärken Torp köpcentrum med annonsering, Herrestads kyrka. Ekonomisk struktur Markanvändning Nyckelekonomier Infrastruktur Ekologisk struktur Konnektivitet: Funktionella sammanhang Konnektivitet: Intern biotopstruktur Kontinuitet Biodiversitet Ekosystemtjänster Social struktur Vardagsmiljöer Rekreationsmiljöer Högtidsmiljöer Externhandel, hamn med logistikverksamhet, lättare industrier, Fröland bergtäkt. Till viss del jordbruk. Villaområde i Herrestad, Kissleberg och Kurveröd (ej i direkt anslutning till staden) Handel, hamn och industri, småindustri. Hamn med logistikverksamhet, externhandel på Torp. E6, väg 44, väg 161 mot Lysekil möts i trafikplats Torp. Ingår i kustbandets större struktur. Ligger mellan fjorden och det större orörda området Herrestadsfjället. Ett potentiellt ekologiskt samband som dock mestadels skärs av med de stora vägarna. Något större kärnområden i form av blandad barr och lövskog på höjder. En del mindre gräsmarker insprängda här och var. Strukturen är över lag finmaskig, vilket ger en hög grad av bryn som är ekologiskt värdefulla. Viktiga biotoper kan utgöras av vattendrag och dess vegetation, samt finmaskigt nät av trädridåer som kopplar samman olika kärnområden. Stor blandning i skala: några större kärnområden av skog och ett stort antal mindre element. Både hög och låg. Den äldre finmaskiga strukturen kommer förmodligen av historiskt småskaligt jordbruk vilket kontrasterar till den nya storskaliga infrastrukturen. Biotoper och arter bundna till vattendrag kan vara viktiga då dessa har nära koppling till fjordens ekologier. Vattenrening, bete. Villaområden belägna mellan skogsbeväxta kullar, åkrar, verksamhetsområden vilket ger en blandning av boende och arbete. Handelsområdena på Torp delas av många inom kommunen, samt andra kommuner och nationer. Förmodligen relativt god tillgång till utevistelse för boende med tanke på landskapets finmaskiga och varierade struktur. Herrestads kyrka. 25

Småbrutet sprickdalslandskap Har en relativt bruten terräng med en blandning av barrskogar, myrar och öppna fält. Över lag är det inte mycket mänskligt som formar landskapet, det som skett det senaste århundradet är att en del mindre skogsjordbruk har övergivits och vuxit igen. De kvarvarande jordbruk som finns insprängda är förmodligen mycket gamla. Den lilla mängden boende finns spritt genom denna landskapstyp, likaså mindre skogs och jordbruk. Norra delen: Är en blandning av skog och myr, med visst inslag av jordbruk. Består till stor del av Sågebackens skjutfält som används regelbundet. Detta innebär att tillträde till denna del av landskapstypen är begränsad. Militärens långvariga slitage på markerna bidragit till platsens form. Här finns även områden som är skyddade, främst ett större system av mossar som avvattnar mot Bäveån som till slut mynnar ut i Byfjorden genom Uddevalla. Mängden boende är litet och oftast sammankopplat med förekomsten av jordbruksmarker Södra delen: Ett område som sträcker sig från Uddevalla ner mot Bredfjället. Plasten ligger som en zon av i huvudsak skog, men även jordbruk och myr, mellan sprickdalarna kring Forshälla och mosaiklandskapet i öster. Platsen ingår i en större migrationskorridor som sträcker sig från Göteborg och norrut. F Detta är Landskapstyp Myrsystem Stora skogspartier Mindre skogselement Mindre vägar Sjö 26

Aspekt Beskrivning Grundläggande förutsättningar Geologi Granit-tonalit gnejsig ådrad (SNA). Avgränsas mot högre terräng av berggrundens deformationszon i väster: lerdalszonen (SGU). Topografi Norra delen: bergsbrant (nordsydlig) tydligt markerad i terrängen mot Herrestadsfjället. Två sprickdalar i nordost-sydvästlig riktning, mindre uppsprucket i övrigt. Södra delen: väster om Stenshult ca 100-140 möh. Mer varierat och brutet, högre terräng än norra delen. Jordart Morän, osvallad på höjderna över Högsta Kustlinjen. Glacial lera i dalgångarna, stor förekomst av torvjordar i norra delen. Hydrologi Mycket myr- och mossmarker i norra delen, avvattnas via Bäveån. Landskapsform Volymer Skogar, bergsmassiv och branter. Rum Mossar, sjöar. Riktningar Bäveån och kraftledningsgata i norra området samt bergsbranter med sjöar. Södra delen: väg mot Stenshult i sprickdal, vissa bergsbranter Landmärken - Ekonomisk struktur Markanvändning Mest skog. Norra delen: Kan vara skogsbruk till någon del. Litet, nästan obetydligt, inslag av jordbruk i mitten. Bulid- Sågebackens skjutfält nyttjas av P4 Skövde. Rekreation och frilustsliv, Bohusleden. Södra delen: Samlade skogsjordbruk i dalgångarna. Nyckelekonomier Skogsbruk. Militärens övningsfält. Infrastruktur Mindre vägar (med bommar) i norra området. Ekologisk struktur Konnektivitet: Funktionella sammanhang Konnektivitet: Intern biotopstruktur Kontinuitet Biodiversitet Den södra delen: utsträckning och form ingår i en viktig nord-sydlig migrationskorridor, ingår även i en skoglig värdetrakt (där bl.a. även Bredfjället ingår), samt är även del av ett större område med hög biologisk mångfald. Större myrområden som är sammanlänkade ger goda ekologska förutsättningar. I norra delen är Klockaremossen ett stort område med blandat barrbestånd och våtmark. Över lag är andelen myr framträdande. Det norra delen mot Herrestadsflället är relativt orört, dock har även delar av detta varit skjutfält, vilket format ekologin. Medel. Det norra området har varit kalt, men är nu beskogat. Dock har området ej varit bebott i någon större utsträckning. Förmodligen kopplat till myrmarker. Även militärens hårda nyttjande av marken kan som i andra skutfält vara en förutsättning till viss flora. Ekosystemtjänster Kopplade till myrmarkerna. Social struktur Vardagsmiljöer Skjutfält, få boende (Kopperöd). Rekreationsmiljöer Östra Krokevattnet och Klockaremossen, Bohusleden, delvis avstängt i samband med militära aktiviteter. Högtidsmiljöer - 27

Skogsdominerat sjörikt sprickdalslandskap Definieras av sin mängd vatten, samt blandad barrskog med ett mindre inslag av ek och björk. Huvudsakligen är den uppdelad i två olika områden: Norra delen, Herrestadsfjället: En höglänt, småskaligt bruten terräng med ett större antal mindre sjöar, kala markpartier och myrar. Trots att det idag ger en vildmarkskänsla är skogen ett resultat av omfattande planteringar under 1900-talet. Då var det en kal ljungmark, idag är den uppvuxna skogen ett viktigt rekreationsmål för kommunens innevånare. Herrestadsfjället har i princip varit obebott genom hela historien men är likväl en viktig plats för den lokala identiteten. De många myrmarkerna utgör viktiga biotoper på fjället. Permanent bruk av människor är i princip obefintligt. Södra delen, Sprickdalar mellan Forshälla och Bredfjället: I denna del som är mer kuperad är sprickdalarna djupare och smala med färre men större sjöar. Bergstopparna och dess branter är bitvis dramatiska och däremellan öppnar sig sprickdalen här och var upp med större sjöar eller åkrar. Till skillnad mot Herrestadsfjället finns en del boende i bebyggelse som är spridd i dalgångarna eller vid sjöarnas stränder. Här är skogen äldre och myrarna färre vilket gör det till en helt annan biotop. Mestadels består skogen av gran med björk i lägre partier och längs sjöarnas stränder. G Detta är Landskapstyp Barrskog Sjö Skogsklädda branter Ramar in sprickdal Låglänta åkerarealer Enstaka boende Mindre vägar 28

Aspekt Grundläggande förutsättningar Geologi Topografi Jordart Hydrologi Landskapsform Volymer Rum Riktningar Landmärken Ekonomisk struktur Markanvändning Nyckelekonomier Infrastruktur Ekologisk struktur Konnektivitet: Funktionella sammanhang Konnektivitet: Intern biotopstruktur Kontinuitet Beskrivning Södra delen: segmatit röd till gråröd öster om Häljerödssjön. Rödgrå gnejsgranitoid i västra delen av området (Jordartskartan). Norra delen: ytbergartsgnejser i Stora Le- Marstrandsgruppen stråk av granit-tonalit (SNA). Södra delen: stor brutenhet, Sjöarna ca 40 m.ö.h. bergtopparna upptill 150 möh. Branta bergsidor mot dalstråk (främst i Vassbodalen). Norra delen: starkt kuperat höjder mot 170 möh. Tunt eller obefintligt jordlager på bergshöjder. Torvjordar eller kärr/sandig morän i svackor på höjderna. Glacial lera i sprickdalar. Postglacial sand och lera i kring bäckarna (Jordartskartan). Norra delen: morän osvallad ovan Högsta Kustlinjen. Södra delen: sjösystem i två sprickdalar. Funneshult grund och igenväxande. Sjöarna Haljersröd och Kolbengtseröd avvattnas mot havet i väster, Ivarsbo m.fl. mot norr (VISS). Norra delen: 60-tal sjöar, fyra huvudavrinningsområden på Herrestadsfjället. Skogsklädda bergsbranter. Sjöar, mossar, mindre odlingsmarker, hällmarker. Södra delen: bergsbranter förstärkta av vägar utmed sjökanten. Norra delen: sjöarna förstärker sprickdalarnas riktning. TV-masten på Herrestadsfjället. Skogsbruk, mindre jordbruksmarker, friluftsliv i norra delen (Herrestadsfjället) Skogsbruk Mindre vägar i södra området. Få vägar i norra (en genom Herrestadsfjället). Hela södra och nästan hela norra (Herrestadsfjället) är skogliga värdetrakter. Södra delen av det södra området (nära Bredfjället) ingår i ett större område med hög biologisk mångfald och den nord-sydliga migrationskorridoren. I den södra delen finns visst lövskogsbestånd koncentrerat till sprickdalarna. Tall, blandbarr och myr är framträdande. Både norra (Herrestadsfjället) och södra delen har stor mängd öppna sjöar. Ofta är dessa något större i den södra delen. I anslutning till dessa finns också även en del bete, äng och bevarade jordbruksmarker insprängda. På det norra Herrestadsfjället dominerar tall och gran med en mindre förekomst av ek och björk. Gott om myrmarker som är sammanlänkade. Hela Herrestadsfjället och södra delen av det södra området är mer eller mindre orörda områden. Dock är Herrestadsfjällets vegetation relativt nyetablerad. Osäker i norra området med tanke på Herrestadsfjället omvandling till skog de senaste hundra åren. Visst skogsbruk, vattenrening. Biodiversitet Ekosystemtjänster Social struktur Vardagsmiljöer Spridd bostadsbebyggelse i södra delen. Knappt någon i norra (framförallt fritidsmiljö). Rekreationsmiljöer Herrestadfjället rikt på rekreationsmiljöer i anslutning till föreningslokaler. Bohusleden, slalombacke i Vassbo. Högtidsmiljöer - 29

Höglänt skogslandskap Är det landskap av blandade barrskogar, myrmarker, bergsbranter uppe på Bredfjällets höjdplatå. Fjällets höjd och tunna jordmån har inte tillåtit människorna att bosätta sig i något större omfång genom historien. Dock har enstaka mindre jordbruk i barrskogs- och myrlandskapet klarat sig även under 1900-talet, men sedermera övergivits och åkerlapparna vuxit igen. Trots att Bredfjället idag ses som en skogsbygd är detta ett modernt fenomen. Så sent som fram till 1900-talet var fjället en höglänt och öppen ljungmark. Omfattande plantering och försök till skogsbruk har gett upphov till dagens skogar. Bredfjället ingår i den större migrationskorridor för däggdjur som sträcker sig från Göteborg norrut och har väldigt få boende, men är en viktig plats för rekreation i Uddevallaområdet och är av stor vikt för den lokala identiteten. Myr Barrblandskog Historiskt ung Mindre rum H Detta är Landskapstyp Skogsjordbruk Ett fåtal mindre rum Sjöar Fiske 30

Aspekt Grundläggande förutsättningar Beskrivning Geologi Huvudsakligen ytbergartsgnejser i Stora Le - Marstrandsgruppen medan granit med inslag av pegmatit övertvärar i öster. Förutom den dominerande gnejsen även granit, grönsten, diabas och pegmatit (Jordartskartan). Topografi Starkt kuperat och särskilt i norr finns ett stort, plant parti bestående av torvmark och hällmark. Höjdplatå 170-180 möh. med branta kanter. Jordart Osvallad sandig morän (över Högsta Kutlinjen, ca 130 möh.). Jordtäcket är tunt eller saknas helt. Hydrologi Stort antal sjöar och myrmarker. Vattendelaren för huvudavrinningsområdena delar området i nordost - sydvästlig riktning (VISS). Landskapsform Volymer Skogar, bergsbranter. Rum Sjöar, öppna myrmarker. Mindre hagmarker skapar gläntor Riktningar Sjöar, bergsbranter. Landmärken - Ekonomisk struktur Markanvändning Ingen nämnvärd ekonomisk aktivitet. Området har dock stor betydelse för rekreation, vilket kan räknas som ett underlag för andra ekonomier. Nyckelekonomier Skogsbruk (ej inom naturreservat). Infrastruktur En bilväg genom området samt enkla skogsbilvägar med vändplatser. Bohusleden. Ekologisk struktur Konnektivitet: Funktionella sammanhang Konnektivitet: Intern biotopstruktur Kontinuitet Biodiversitet Ingår i ett område som bedömts ha hög biologisk mångfald. Ingår även i en migrationskorridor som spänner från Göteborg och norrut, förmodligen in i Dalsland. Bredfjället är en särskilt viktig del av en värdetrakt som består av barrblandskog. Hela Bredfjället har karterats som ett kärnområde. Dess yta består till mesta delen av homogen barrblandskog. Förekomsten och spridningen av myrar är av särskild vikt. Dessa sammanfaller förmodligen med förekomsten av gräsmarker som är av betydelse för ekologin. Här och var finns inslag av lövbestånd och ny vegetation från övergivna gårdar som vuxit igen. Ibland kan vegetationen vara uppblandad med kultivarer (trädgårdväxter). Länge relativt obefolkat. Då Bredfjällets skogsvegetation är relativt ung (det var länge kalt fjäll) är förmodligen den genetiska mångfalden låg. Tidigare i historien har det inte funnits något trädskikt utan markerna har varit ljungbeväxta utmarker. Trakten är otillgänglig och icke exploaterad, vilket i sig skulle kunna gett förutsättningar för hög biodiversitet. De få äldre kulturmiljöer som finns kan ha en högre ekologisk mångfald. I fjällets sjöar finns regnbåge, öring, abborre. Stråk av diabas i berggrunden gynnar växtliv och därmed insekter. Rekreation, vattenrening, migrationskorrido, skogsbruk. Ekosystemtjänster Social struktur Vardagsmiljöer Inget signifikant boende, arbete eller handel finns i området. Gården Vargfjället. Rekreationsmiljöer Viktig för Uddevallabornas (framförallt Ljungskilebornas) rekreation och friluftsliv. Fiske. Högtidsmiljöer - 31

3. Det sociala landskapet Det är viktigt med en tydlig förankring i människors konkreta livssammanhang för att förstå hur människors reaktioner är kopplade till deras omgivnings sociala ordning som är intimt kopplad till omgivningens fysiska förutsättningar (Ellegård, 1996). Det är alltså svårt att förklara sociala fenomen, så som människors inställning till vindkraft, utan att tydliggöra hur mänskliga handlingar styrs och påverkas av den förändring som ett vindkraftprojekt innebär eller bedöms innebära för den fysiska omgivningen (Hammarlund, 2005; Naturvårdsverket, Vindkraft i människors landskap 2012). Landskapet och omgivningen styr och påverkar vardagens och feriens aktiviteter. Landskapet utgör alltså ett vardagligt rum som används för dagliga behov av aktiviteter samtidigt som det kan vara en feriemiljö. Sammantaget är landskapet viktigt för vår försörjning, livskvalitet och vårt välbefinnande. Allt flyter ofta friktionsfritt tills kontinuiteten bryts av att en förändring dyker upp. Förändringen måste genast integreras för att det friktionsfria vardags- eller ferielivet skall kunna fortsätta. Integrationen av en förändring försvåras eller omöjliggörs då tex. då olika intressekonflikter mellan olika individer aktualiseras. För att förstå dessa konflikter och skapa en arena för dialog och samråd är det viktigt att det finns grundläggande kunskap om hur landskapet ser ut och hur det fungerar. Det upplevs mycket provokativt om politiker, tjänstemän eller exploatörer inte är öppna för att det inte finns ett objektivt sätt att beskriva landskap utan att varje individ har sina värderingar, behov och aktiviteter i fokus. Det är således viktigt att inte enbart förse berörd allmänhet med information om en förändring utan att beskriva vad förändringen kan innebära och föra en dialog kring denna beskrivning så att den blir relevant för så många som möjligt. Att förse någon med information kan likställas med ett sätt att föra ut beslut istället för att i samråd utforma besluten (Mels 2001). Information kan påverka individens ställningstagande genom att problemet tar form, valmöjligheter klargörs och därigenom kan olika alternativ betraktas utifrån olika perspektiv. Landskapsanalysen i Uddevalla har med hjälp av två dialogmetoder; buss/gåturer och workshops sökt beskriva hur landskapet ser ut, fungerar och används samt integrerat kunskap om landskapet i analysen av problemställningar och möjligheter för vindkraft. Det är vår förhoppning att problemen med vindkraftsutbyggnaden tagit form, att valmöjligheter klargjorts och att olika alternativ för utbyggnaden nu kan betraktas utifrån olika perspektiv. Syfte med dialogen Indelning i olika demokratiområden. Kartan visar även indelningen i olika landskapstyper. 1. A G E F D C 3. Landskapstyper Demokratiområden A. Kustnära spricklandskap B. Fjordlandskap C. Mosaiklandskap D. Tätort B F E. Infrastrukturbundet landskap F. Skogsdomineratsmåbrutet sprickdalslandskap G. Skogsdominerat sjörikt sprickdalslandskap G H. Höglänt skogslandskap H 2. A 32