Uddevalla kommun 2012.12.18. Dialogbaserad Landskapsanalys

Uddevalla kommun 2012.12.18 Dialogbaserad Landskapsanalys

Förord Landskapet definieras i det här arbetet som ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer (Europarådet, 2000:Art.1a). Förändringar i landskapet värderas ofta av medborgarna ur ett vardagligt perspektiv varför det finns stora fördelar med att tidigt engagera de människor som berörs av en förändring. Planering som utgår från en process där engagemanget hos medborgarna tas med i planprocessen skapar kvalitet i kunskapsunderlaget, tillit och en möjlighet att bemöta den oro som uppstår vid en förändring. Planering i samverkan möjliggör att lokala värden och funktioner på specifika platser relateras till landskapets funktioner i ett större geografiskt sammanhang. På så sätt framkommer vilka värden som kan samspela och de frågor som är angelägna att diskutera ges utrymme och belyses på ett tillfredsställande sätt. Mycket handlar om att låta allmänheten komma in tidigt i processer för att kunna ha inflytande på valet av områden som kan anses lämpliga att utreda för tex. storskalig infrastruktur så som vindkraft. Genom föreliggande dialogbaserade landskapsanalys har Uddevalla kommun skapat sig en plattform för fortsatt dialog med medborgarna kring landskaps- och samhällsutvecklingen i kommunen. Landskapsanalysen är ett dynamiskt verktyg som kan kompletteras och fördjupas beroende på vilka frågor som ska belysas. Vi tackar alla medverkande i denna kreativa process och för möjligheten att få följa med en bit på er väg! Malmö 2012 11 23 Karin Hammarlund Processledare Rapporten har utarbetats åt Uddevalla kommun av Ramböll Sverige AB 2012-11-23 Framsida foto: Per Pixel, Healthy Graphics

Innehållsförteckning 1. Introduktion 4 Syfte 5 Metod 6 Läsanvisning 8 2. Det geofysiska landskapet 10 Strukturanalys 11 Historisk analys 12 Ekologisk analys 14 Landskapstyper 15 3. Det sociala landskapet 32 Karaktärsområden 40 4. Vindbruk i Uddevalla kommun 68 Hur vi använder landskapsanalysen för vindbruksplanering 68 Planeringsverktyg 72 Vindbruksstrategi 90 Referenser och arbetskällor i urval 95 Bilaga 1. Enkät gåturer 96 Bilaga 2. Sammanställning av gåturerna 122 Bilaga 3. Sammanställning av workshops 131 Bilaga 4. HLC Metoddokument 137

1. Introduktion Föreliggande landskapsanalys syftar till att vara ett stöd för översiktplaneringen Uddevalla kommun med särskilt fokus på utbyggnaden av vindkraft i kommunen. Landskapsanalysen fokuserar på dagens landskap, funktioner, värden, identitet och öppnar upp för de viktiga medverkansprocesserna med utgångspunkt tagen i det kulturhistoriska och biologiska arvet i landskapet. Analysen av landskapets karaktärsdrag och de värden som den berörda befolkningen tillskriver landskapet är en viktig vägledning för vilka områden som kan samverka med vindkraft eller annan storskalig infrastruktur och i vilka områden det finns risk för stora konflikter mellan storskaliga förändringar och landskapets värden. 4

Syfte Syftet med landskapsanalysen är att skapa ett planeringsunderlag för översiktlig planering av bra kvalité där medborgarnas synpunkter beaktas tidigt i planprocessen och blir ett viktigt bidrag för beskrivningen av vardagslandskapets sociala värden och funktioner. Uddevalla kommun vill genom landskapsanalysen skapa en plattform för medborgarnas engagemang och delaktighet i planeringsprocessen och föra in en helhetssyn på landskapet i den översiktliga planeringen i enlighet med den europeiska landskapskonventionen. Vidare är syftet att skapa en heltäckande, lättillgänglig, flexibel och uppdateringsbar landskapsanalys som kan användas för strategisk planering. Vy över Bokenäset. Foto: Per Pixel, Healthy Graphics 5

Metod Landskapsanalysen använder sig av två metoder, dels landskapskaraktärisering (LCA) och dels historisk landskapskaraktärisering (HLC). Landskapskaraktäriseringen fokuserar på dagens landskap, funktioner, värden, identitet och öppnar upp för de viktiga medverkansprocesserna, medan den historiska landskapskaraktäriseringen fokuserar på det kulturhistoriska arvet i landskapet och kopplar detta till de biologiska värdena. LCA (Landscape Character Assessment) Landskapskaraktäriseringsmetoden avgränsar landskapet i olika landskapstyper och karaktärsområden. - Landskapstyper: Ger en snabb inblick i hur landskapet idag används, disponeras och ser ut; var tätorter finns, hur åkermarken breder ut sig, var ådalarna slingrar sig osv. - Karaktärsområden: Beskriver inte bara hur landskapet ser ut utan också hur man lokalt anknyter och förhåller sig till det, vilken speciell historia det har och hur man namnger det. På så vis ger karaktärsområdena landskapet dess kulturella identitet och sociala betydelse. w. GIS används för processande och sammanställning av dataunderlaget som även strukturerats i matriser med hjälp av programmet Excel. HLC (Historic Landscape Characterization) Den historiska landskapskaraktäriseringen identifierar, beskriver och analyserar mönster och processer som format dagens landskap. HLC fokuserar på de kulturella aspekterna och tillför en mer ingående historisk dimension till LCA metoden. Olika typer av markanvändning, som jordbruksmark, skogsmark eller bebyggelse, grupperas efter olika ålder och ursprung. Genom att undersöka skillnaderna mellan tidiga och moderna kartor kan man kartera och beskriva landskapsförändringar och deras takt. Denna analys tydliggör alltså landskapets starkaste förändringskrafter och ger ett perspektiv till vad vi strävar mot i morgondagens landskap. Dialog Landskapsanalysen i Uddevalla har kompletterat LCA och HLC metoderna med två dialogmetoder; buss/gåturer och workshops i syfte att beskriva hur landskapet ser ut, fungerar och används. På detta sätt har allmänhetens kunskap om landskapet integrerats i analysen dvs. legat till grund för syntesen, se figur till höger. 6

Landskapstyper Gåtur Revidering LCA Karaktärsområden Workshop Syntes ca 12 månader Landskapsanalysens processuella framväxt. Foto: Ramböll 7

Läsanvisning Detta dokument riktar sig till politiker, tjänstemän och exploatörer och är uppdelat i två större delar. Den första består av en landskapsanalys av Uddevalla kommun och den andra behandlar vindbruk i Uddevalla kommun. Dokumentet är uppbyggt för att göra det möjligt att snabbt extrahera relevant information om olika platser i Uddevalla kommun, vare sig det gäller platserna i sig eller platserna i förhållande till vindbruk. Den första delen landskapsanalysen, kan användas till att få en grundförståelse för platser i hela kommunen och kan därmed användas som kunskapsbas för avgöranden kring olika typer av planering och exploatering. I landskapsanalysen presenteras tillvägagångsättet för analysen utförligt, följt av landskapstyperna och därefter karaktärsområdena. Den andra delen är baserad på landskapsanalysen och behandlar vindbruksplanering i Uddevalla kommun. Här beskrivs generella vindbruksrelaterade möjligheter och konflikter i förhållande till olika områden i Uddevalla kommun. Redovisningen av den andra delen följer landskapsanalysens uppdelning av kommunen i landskapstyper och karaktärsområden. De redovisade problemställningarna är tänkta att ge en snabb överblick över huvudsakliga frågor rörande vindbruk i en viss landskapstyp och ett visst karaktärsområde. Landskapsanalysen och planeringsverktyget för vindbruk handlar om att få fram de tydligaste problemställningarna för att sedan gå vidare med dessa och i specifika vindkraftsprojekt förhålla sig till dessa. Landskapsanalysen visar på så sätt vägen för vindkraftprojektörers miljökonsekvensbeskrivningar av landskapspåverkan innefattande inte enbart landskapsbilden. 8

Landskapsanalys Uddevalla kommun Landskapstyper Karaktärsområden Vindbruk i Uddevalla Schematisk bild över landskapsanalysens olika moment. Figuren visar att analysen med fördel kan utgöra utgångspunkt för miljökonsekvensbeskrivningar av olika vindkraftsprojekts landskapspåverkan. Underlag för MKB 9

2. Det geofysiska landskapet Grunden till landskapsanalysen är det geofysiska landskapet som är resultatet av alla de naturgivna och mänskliga processer som utgör vår fysiska miljö. Landskapsanalysen tar sin utgångspunkt i just det geofysiska landskapet dvs; istidens krafter som format landskapet och gett de kala bergtopparna och de bördiga sprickdalarna, ekosystemen i form av skogar, stränder och gräsmarker, människans bosättningar och markanvändningar i form av vägar, hamnar, jordbruk, skogsbruk, osv. När man ser till det geofysiska landskapet och de processer som format det är man behjälpt av att inte dela in landskapet i naturliga kontra kulturella former och system. Människans aktiviteter styrs, även i vår tid, av naturgivna förutsättningar. I planering tydliggörs sällan att platser som i stort är formade av människans aktiviteter också innehåller ekologiska värden. En tvärvetenskaplig förståelse för vår miljö, landskapet, måste ligga till grund för att kunna förstå och på ett lyckat sätt kunna planera förändringar av landskapet. Det är utifrån ovan beskrivna helhetsgrepp, vilket försöker visa sambanden mellan olika företeelser, som landskapsanalysen tar sin utgångspunkt. 10

Strukturanalys Landskapets form, eller struktur, är av allmängiltig betydelse för att vi ska kunna orientera oss och röra oss från plats till plats. Människor rör sig längs landskapets riktningar och förstår avstånd och sin position i förhållande till landmärken. Analysen visar kommunens topografi med riktningar som landskapsrum, vägar eller bergsbranter markerade med vita pilar i kartan nedan. Landmärken, naturgivna som tex. Havstensklippan eller människoskapade som Uddevallabron, är markerade med svart triangel och har identifierats med hjälp av medborgardialogen. Med tanke på vindkraftverks storlek kan de synas över stora områden och utgör därför både nya landmärken och riktningar i landskapet. Ett viktigt skäl att identifiera landskapets struktur och särskilda karaktärsdrag är således att skapa ett underlag för att vägleda var och hur nya element kan samspela med landskapets strukturer och karaktärer för att inte undertrycka utan snarare understryka dem. Topografisk karta med huvudsakliga riktningar och landmärken. 10 km 2 km N 1. 15. 2. 11. 22. 5. 3. 10. 12. 13. 14. 8. 23. 9. 6. 7. 16. Meter 4. 17. Viktiga riktningar Landmärken 1. Smörkullen 2. Gullmarsberg 3. Rotan (handel) 4. Skåleberget 5. Högås kyrka 6. Färjan Skår-Finnsbo 7. Bokenäs kyrka 8. Havstensklippan 9. Brattön 10. Torp köpcentrum 11. TV- masten 12. Hamn/silo/kranar 13. Värmeverket 14. Uddevalla kyrka 15. Lane Ryrs kyrka 16. Forshälla kyrka 17. Funneshultknipen 18. Ulvön 19. Strandanäs fyr 20. Dirhuvud 21. Ljungs kyrka 22. Vattentornet 23. Uddevallabron 19. 18. 20. 21. 11

Historisk analys Den historiska landskapskaraktäriseringen (HLC) identifierar, beskriver och analyserar mönster och processer som över tiden format dagens landskap. HLC fokuserar på de kulturella aspekterna och tillför en mer ingående, historisk dimension till LCA metoden. Olika typer av markanvändning, som jordbruksmark, skogsmark eller bebyggelse, grupperas efter olika ålder och ursprung. Genom att undersöka skillnaderna mellan tidiga och moderna kartor kan man kartera och beskriva landskapsförändringar och deras takt. Två viktiga begrepp som används och belyses genom en HLC är: Tidsdjup Tidsdjupet beskriver hur den långa sekvensen av händelser och verksamheter som följt på varandra, tillsammans med naturliga processer, har skapat dagens landskap. Tidsdjupet definieras till exempel genom förekomst och beskaffenhet av gränser, bosättningar eller äldre vägsystem. En bättre förståelse för tidsdjupet kan vara viktigt för att förvalta ett sammanhängande kulturarv i ett Kartan visar historiska landskapskaraktärer och utvecklingstakt. 10 km 2 km N Hög Medel Långsam 12

landskap. Det kan hjälpa oss att förstå hur landskapets komponenter och delar har förändrats över tiden, eller varför de ibland har klarat sig. Läsbarhet Läsbarheten beskriver hur väl vi kan läsa de förändringar som landskapet genomgått. Detta handlar delvis om vår egen förmåga att läsa, men också hur tydliga de olika fragmenten är. Att ett område har en hög grad av läsbarhet innebär att dess markanvändning kan ha förändrats, men att spåren från tidigare periodernas markanvändning fortfarande är tydliga. Motsatsen är en låg grad av läsbarhet. Där saknas det tydliga spår eller kunskap om äldre tiders markanvändning vilket kan göra det svårt att förstå landskapets utveckling. Kartan visar historiska vägar och deras tidsdjup. Vägarna är ofta den äldsta strukturen i landskapet som har haft samma sträckning under mycket lång tid. De tangerar också de områden som har långsam utvecklingstakt och stora tidsdjup. 10 km 2 km N Äldre vägsträckning, ibland omdragen Finns först på ekonomiska kartan från 30-talet Modern väg 13

Ekologisk analys Analysen strävar efter att visa information om ekologiska funktioner som både återfinns inom kommunen, men även sådana som sträcker sig bortom kommunens gränser. Med andra ord visas en aggregerad bild av enskilda platser i kommunen och är viktiga migrationskorridorer för olika arter. Genom att ge en förenklad bild av ekologins komplexa ämne visar analysen viktiga delar av kommunens sammanhang (större migrationskorridorer), samt olika biotoper (t.ex. ostörda områden eller områden med långvarig hävd) och dess strukturer och funktioner. Detta har i sin tur legat till grund för indelningen av Uddevalla kommun i landskapstyper. Utöver de nedan till höger nämnda strukturerna ska Bokenäset som helhet ses som ett område med höga naturvärden som har sitt ursprung i den varierade topografin, ravindalarna, vattendragen och förekomsten av äldre lövskogsbestånd.informationen om de olika ekologiska sammanhangen, strukturerna och funktionerna redovisas under de olika landskapstyperna och karaktärsområdena. Kartan visar olika typer av ekologiska strukturer viktiga för Uddevalla kommun. Stora korridorer: Från Göteborg i söder till Dalsland via Bredfjället och de östra beskogade delarna av kommunen sträcker sig en migrationskorridor för större däggdjur. I ungefär samma sträckning, från syd till sydväst mot nord till nordost går ett flyttstråk över trakterna kring Bredfjället upp mot vänernkusten som används för olika fågelarter. Många gånger sträcker dessa fåglar från kusten via Götaälvdalen upp mot Vänern. Även kustbandet är en viktig migrationskorridor. I det fallet ingår Dragsmark och de yttre delarna av Bokenäset i ett nord-sydligt sammanshang som fortsätter med Lysekil åt norr och Orust åt söder. Ostörda områden: Kommunen har också två större områden som har varit relativt orörda under de senaste hundra åren, Bredfjället och Herrestadsfjället. Dessa mäktiga höjder har gått från att vara beteshävdade utmarker och kronoallmänningar till att skogsplanteras i början av nittonhundratalet. Dock tog sig inte initiativet till skogsbruk på de magra markerna och bestånden läts förvildas. Idag uppvisar båda fjällen naturvärden som uppstått ur avfolkning. Stora korridorer Långvarig hävd Ostörda områden Långvarig hävd: En stor del av de sträckor där kommunens kust möter fjordarna i form av låglänta gräsmarker finns mycket höga naturvärden. Till skillnad mot fjällens naturvärden har värdena i zonen mellan land och fjord uppstått genom långvarig hävd av strandängar eller betade hagar. Aggregerat ser man tydligt att sådana ekologiskt viktiga marker bildar ett mönster där naturvärden kopplade till biodiversitet och rik genetisk variation utvecklats ur människans bruk av mötet mellan landmassan och havet. 14

Landskapstyper I arbetet med att dela in Uddevalla kommun i olika landskapstyper har en matris använts för att insamla och strukturera relevant information. Matrisen organiserar informationen så att de grundläggande förutsättningarna för olika markanvändning listas först, därefter landskapets form och de tre aspekter som kännetecknar hållbar utveckling; ekonomiska, ekologiska och sociala strukturer. Matrisen synliggör därför hur grundläggande faktorer som geologi, jordarter, topografi och hydrologi styr hur landskapet kan användas. Till detta listas och beskrivs landskapsliga funktioner som formas av människan och naturgivna processer såsom infrastruktur, boendemiljöer, areella näringar, biotoper, naturvärden, migrationskorridorer för djur, mm. I och med att information från kunskapsfält som oftast behandlas separat förs samman i matrisen läggs en grund för att kunna förstå samband mellan landskapets olika funktioner och värden. Jämställandet och sammanförandet av de tre aspekterna ekonomiska, ekologiska och sociala strukturer ligger till grund för att kunna ta sig an komplexa och mångfacetterade problemställningar inom översiktlig planering och anläggning av ny infrastruktur. Nedan följer en redovisning av Uddevalla kommuns landskapstyper. Kartan visar indelningen av landskapstyper. 10 km 2,5 km N G F C A E D B A F G H Landskapstyper A. Kustnära spricklandskap B. Fjordlandskap C. Mosaiklandskap D. Tätort E. Infrastrukturbundet landskap F. Skogsdominerat småbrutet sprickdalslandskap G. Skogsdominerat sjörikt sprickdalslandskap H. Höglänt skogslandskap A 15

Kustnära sprickdalslandskap Ett landskap som främst består av bergsryggar och höjder som skapar dalar och väl definierade rum. Uppe på de ofta långsträckta höjderna växer barrskog, mellan höjderna ligger jordbruksmarker med åkrar, bete och lövvegetation. Över lag är jordbruksstrukturen småskalig, något som varit möjlig genom att många markägare även bedriver skogbruk. Karaktärstypen har varit bebodd sedan bondestenåldern (4000-1800 f.kr.) då platsens variation av goda jordar och närhet till havet alltjämt har lockat människan. Boendeformerna består av spridda hus, från vilka många idag pendlar till arbetsplatser i Uddevalla. Bokenäset: Här är sprickdalarna mindre tydliga och går i olika riktningar. När man rör sig i landskapet är dess rundade och kulliga åkrar och skogar det bestående intrycket. Toppen på höjderna är klädda med barrskog och strax nedanför, på längs gränsen mellan höjd och dal, växer randlövskogar. Nedanför randlövskogen ligger svagt böljande åkrar eller betade marker kring vattendrag och raviner. Bokenäset har i allmänhet väldigt hög artrikedom vilket är kopplat till den småskaliga struktur av bete och vegetation som funnits under väldigt lång tid. Ett fåtal kyrkor och ett par vindkraftverk skapar landmärken i ett kuperat och varierat landskap. Söder om Uddevalla: Här är sprickdalarna bredare och löper parallellt, tex. som i Forshälla dalen. De odlade dalarna definieras av långa rullande krön. Till skillnad mot Bokenäset är de öppna markerna större och flackare och används oftare till åker än bete. Karaktäristiska bergstoppar och jordbrukslandskapets kyrkor skapar landmärken. Barrskog på höjder A Detta är Landskapstyp Kala hällar på höjder Låglänt åkermosaik Gamla arealer Boende Gårdar Lövvegetation Följer vattnets väg 16

Aspekt Grundläggande förutsättningar Geologi Topografi Jordart Hydrologi Landskapsform Volymer Rum Riktningar Landmärken Ekonomisk struktur Markanvändning Nyckelekonomier Infrastruktur Ekologisk struktur Konnektivitet: Funktionella sammanhang Konnektivitet: Intern biotopstruktur Kontinuitet Biodiversitet Ekosystemtjänster Social struktur Vardagsmiljöer Rekreationsmiljöer Högtidsmiljöer Beskrivning Huvudsakligen ytbergartsgnejser i Stora Le- Marstrandsgruppen. Pegmatit röd till gråröd från Gustafsberg söderut över Nordbergen och Stridkullsbergen. Rödgrå gnejsgranitoid längs östra delen av Bokenäset och mellan Ammenäs och Åh i Forshälla. Metamafit ställvis och spridd Dramsvik, Utby och Skår Diabasgång (basiska egenskaper) mellan Strand och Kolbengtseröd vidare över Orust (Jordartskartan). Stor sprickdal i nordväst-sydostlig riktning från Skredsvik via Kalvön Henån och Varekil på Orust. Flera mindre sprickdalar över Bokenäset i samma parallella riktning. I Forshälla har sprickdalarna i stället nordost- sydvästlig riktning. Stor brutenhet, dvs branta bergsryggar och relativt smala dalgångar. Stor topografisk variation 0-100 m. Högsta bergen (ca 150 m) är Lejdeberget Bokenäs, Nordbergen Forshälla och Villeberg i Skredsvik. Tunt eller obefintligt jordlager på bergshöjder. Sandig morän i svackor på höjderna. Glacial lera i sprickdalar. Postglacialsand och lera i dalgångar som möter havet. Isälvssediment på Hjältön, Högholmen och Koljön. Avrinner till fjord. Bergkullar, bergsryggar. Odlade större dalgångar och mindre, väl avgränsade rum. Sprickdalar väl avgränsade av branter, E6, väg 161, kraftledningar. Bokenäs, Skredsvik, Forshälla, Högås kyrka. Jord- och skogsbruk, E6, Ljungskile handel och service, boende. Jord- och skogsbruk. Småskaligt vägnät, E6 med 5 trafikplatser inom kommunen. I ett större sammanhang är Bokenäset unikt då de likt andra ställen längs kusten har ett speciellt finmaskigt jordbruk med väldigt hög kontinuitet. Hela Bokenäset är en skoglig värdetrakt och spetsen ingår i ett större område med hög biologisk mångfald. Övriga delar av karaktärstypen har förmodligen bitvis goda ekologiska förutsättningar. Över lag består karaktärstypen av en blandning av barr, viss del löv och åker samt bete/äng i en småskalig variation. Ofta med ängsmarker och hagmarker närmast vattnet omgivna av en blandning av barr och löv. Den fina mosaiken skapar väldigt mycket bryn, vilket gynnar ekologin. Skyddsvärda lövskogsbestånd finns också, vilka förmodligen är särskilt viktiga ekologier. Knappt någon förekomst av mossar, däremot finns vattendrag som leder ner mot fjorden, ibland med god ekologisk status. Landskapstyp med hög kontinuitet i beteshävd och bosättning. Bokenäset har väldigt hög biodiversitet pga. lång hävd. Meandrande vattendrag med rik lövvegetation, ex. Bodeleån. Odling, vattenrening i vattendrag. Spritt boende på landsbygden. Affär i Rotviksbro/Ljungskile. Golfbana Bången, Lyckorna, Emaus, Smörkullen, vandringsled i Dragsmark, fågeltorn Svältekile, Havsten (camping vandring mm), Granhoge hög, Dragsmarks klosterruin. Medeltida kyrkor: Resteröd, Bokenäs ga, Ljungs ga. Backamo (Bondens dag), Bassholmen (Bassholmens dag). 17

Fjordlandskapet Genom historien har havet och fjordarna varit en viktig delinkomst för människor kring Uddevalla. Att fjordarna alltid varit viktiga visas av att lämningarna från de äldsta bosättningarna finns vid den dåvarande strandlinjen och att människorna under historiens lopp hållit sig nära vattnet allt eftersom landet har höjts ur havet. På senare tid har fjordarnas mening i samhället ändrats då deras primära funktion har gått från att vara en plats för arbete och näring till att få en rekreativ funktion från 1900-talet och framåt. Gullmaren: Är med sin speciella bottentopografi Sveriges enda riktiga tröskelfjord. Ovan ytan är Gullmaren ett långt och rakt vattenrum som mestadels flankeras av barrskogsklädda branter och kala klippmassiv. Här och var finns flackare partier med lövträd och viss bebyggelse samt bryggor. Havstensfjorden: Är belägen innanför Orust och är det vatten som definierar samt utgör kommunens mesta kust. Består av ett huvudvatten och en rad mindre fjordar och kilar som skapas av öar och kustens variation. Markerna som angränsar till Havstensfjorden är inte lika jämnt branta som vid Gullmaren, utan är mer varierade med låga partier och höga öar som reser sig ur fjorden. De flackare partierna gör att tillgängligheten till vattnet är lättare, vilket innebär mer bebyggelse och ett betydande inslag av betade marker som är viktiga ur både kulturell och biologisk synpunkt. B Detta är Landskapstyp Flacka partier Betade kulturmarker Kala öar Fågellokaler Branter Kala hällar och barrskog Stora fjordrum Färjor, fiske och rekreation Mindre fjordrum Grunda vikar Vadarfåglar och fisk 18

Aspekt Grundläggande förutsättningar Beskrivning Geologi Gullmaren: Sprickdal som fortsätter upp i Bullaresjörana, gräns mellan gnejsen (Stora Le Marstandsgruppen) och Bohusgraniten (SNA). Havstensfjorden - Koljöfjorden: Granit-tonalit gnejsig (djupbergart) (SNA). Topografi Gullmaren: Sveriges enda tröskelfjord. Brant kust med tvärgående mindre sprickdalar. Havstensfjorden: Omväxlande och kullig terräng som möter havet Grunda mjukbottnar övergår ställvis i flacka strandängar (Uddevalla Natur& Kulturguide). Jordart Gullmaren: Sandig morän i svackor på höjderna. Postglacial sand i tvärgående sprickdalar. Havstensfjorden: Lerbottnar, sandig morän i svackor på höjderna Postglacialsand och lera i dalgångar som möter havet (Jordartskartan). Hydrologi Fjord. Landskapsform Volymer Kustbranter, markant höga öar i Havstensfjorden. Rum Gullmaren: Storskaligt, ofta väl avgränsad av hög kust. Havstensfjorden: låglänta öppna marker invid havet öppnar nya rum som hör till fjordlandskapet. Riktningar Gullmaren och Havstensfjorden söderut: Tydliga riktningar nordostlig-sydvästligt / nord-sydligt. Byfjorden: tydlig öst-västlig. Landmärken Gullmaren: Smörkullen, färjan Skår-Finnsbo. Havstensfjorden: Havstensklippan, Brattön, Uddevallabron, Nötesundsbron, Strandanäs fyr, Ulvön, Dirhuvud. Ekonomisk struktur Markanvändning Fritidsfiske med begränsningar, fritidsbebyggelse, turism, rekreation och bad Gullmaren även visst yrkesfiske och sportdykning, fritidsbåtar. Nyckelekonomier Turism, fiske. Infrastruktur Viss färjetrafik, sjöfart, hamnar, bryggor, broar Ekologisk struktur Konnektivitet: Funktionella sammanhang Konnektivitet: Intern biotopstruktur Kontinuitet Biodiversitet Ekosystemtjänster Social struktur Vardagsmiljöer Rekreationsmiljöer Högtidsmiljöer Ingår i ett större sammanhang av kustlandskap där öar, skär och strand är centrala. Frågan är hur terrestra ekologier sprids och flödar mellan dessa öar och skär. För fåglar är karaktärstypen förmodligen till större värde. Den marina ekologin i fjordarna är sammankopplade med Skagerrak. Stora delar av den bohuslänska kustbandet har hög ekologisk funktion och är i sig en korridor. Ur marin synpunkt är fjordarna korridorer. Kärnområdena kan främst räknas på två sätt: dels kustzonen och strandens ekologi. Där kusten antingen är brant och otillgänglig torde de ekologiska värdena vara stora. Där kusten är flack, i vikar odyl., är ekologin stark där det finns rikligt med strandvegetation. Öppna flacka stränder är viktiga för vadarfåglar. Öarna kan ofta fungera som skyddade habitat för häckande fåglar. Men fjordlandskapets har även en marin ekologi. Här har fjordarna, som västkusten i stort, höga ekologiska värden pga. salthalt, god tillgång på näringsämnen och syre. Stor. Brukandet av marken är ofta väldigt gammal och höjderna med tunnare jordtäcke kan antas lämnats orörda under lång tid. Kustremsan är förmodligen gammal utmark (bete). Saltängar/översvämningsängar med ofta högt tidsdjup. Relativt hög. Gullmaren och norra Havstensfjorden är speciella marina habitat. Grundare vattenpartier viktiga för vadar och flyttfåglar. Betade strandängar som ibland översköljs av saltvatten. Vikar viktiga för reproduktion för fisk och viktiga matställen för sjöfågel. Blåmusselbankar. Mindre kala holmar häckningsplatser för sjöfågel. Havstensfjorden en av de viktigaste fågellokalerna i Bohuslän. Fiske och rekreation. Vegetation som reglerar närsalter och därmed vattenkvalitet. Öarnas funktion som fågelhabitat. För transport (färja), utblickar från boenden, mm. Skärgården via fritidsbåtar, badplatser, fiske på fjorden. Gustafsberg, Lyckorna. 19

Mosaiklandskap Landskapet är en mosaik av låga barrskogsklädda höjder, myrar, åkrar och betesmarker. Huvudsakligen bildar höjderna stora skogsklädda öar som definierar de flacka öppna markerna. I jämförelse med kusten finns här inga kala klippor eller branter. Snarare präglas landskapet av en både enklare och större struktur. I denna karaktärstyp bedrivs främst skogsbruk och odling på åker, men även betesmarker, hästgårdar och stenbrott finns här. Mestadels av skogen är gran med visst inslag av tall och björk. Variationen av skogar, mossar, betade marker och vattendrag (främst Bäveån) gör att mosaiklandskapet har relativt höga ekologiska värden. Platsen är en förhistorisk bygd med spår från bronsåldersbosättningar. Idag är boendet är spritt, men med Lane och Lane Ryr som mindre samhällen. Här finns även kyrka, platser för sommardanser, idrottsplatser, vandringsleder och banor för motorsport. Lövvegetation Följer större vattendrag Boende Gårdar Myr C Detta är Landskapstyp Långsträckta åkrar och betesmarker Barrskog på höjder 20

Aspekt Grundläggande förutsättningar Geologi Topografi Jordart Hydrologi Landskapsform Volymer Rum Riktningar Landmärken Ekonomisk struktur Markanvändning Nyckelekonomier Infrastruktur Ekologisk struktur Konnektivitet: Funktionella sammanhang Konnektivitet: Intern biotopstruktur Kontinuitet Biodiversitet Ekosystemtjänster Social struktur Vardagsmiljöer Rekreationsmiljöer Högtidsmiljöer Beskrivning Huvudsakligen djupbergart granit-tonalit gnejsig (SNA). Ca 50 möh. i Lane-Ryr. Södra delen: Ca 100 möh. och mer varierat och uppsprucket. Lane-Ryr: Glacial lera i dalgångarna. Svämsediment (lera och finmo) kring Bäveån Torvjordar. Skalgrus kring Kuröd, Surveln, Älje/Porsen. Stenshult: Morän (osvallad på höjderna), glacial lera i dalgångarna. Viss förekomst av torvjordar (Jordartskartan). Hela området i norr avvattnas mot Bäveån. Södra delen: få sjöar undantaget i söder där det är sjörikt. Skogsklädda bergkulllar. Odlade större dalgångar och mindre, väl avgränsade rum. Sjöar och öppna mossar. Väg 44 och dess föregångare samt järnväg i samma stråk. Väg 172 mot Färgelanda Väg mot Stenshult som följer sprickdal. Lane-Ryrs kyrka, Djurhults kapell. Skog- och jordbruk (mindre andel jordbruk i Stenshult). Hästgårdar. Skogsbruk, jordbruk, mindre verksamheter, cementfabrik i Lane Ryr. Väg 44 belägen mellan Lane Ryr och Stenshult. Järnväg till Herrljunga. Mindre vägar i avsides trakter. Blandat område inramat av två nord-sydliga skogsområden. Södra delen tangerar ett område med hög biologisk mångfald. Något grövre mosaik av skog, myr och åkermark. Inga direkta kopplingar mellan olika delar, förutom att en del av skogsområdena som ingår är något större och har en nord-sydlig riktning. Är över lag en mosaik av skogsbeklädda höjder, mossar och mindre åkerlappar och betesområden. Viktig är Bäveån som skapar en meandrande korridor i nord-sydlig riktning. Markerna runt den meandrande Bäveån i norra delarna av Lane Ryr är bevarade odlingslandskap med ängs och hagmarker. I stort är frågan om kontinuitet okänd för området. Förmodligen en typ med lång kontinuitet. Kan vara relativt hög. Beror främst om konnektivitet och kontinuitet. Förmodligen kan myrlokalerna ha speciellt höga ekologiska värden. Vattenrening. Spritt boende med undantag av Lane (Fagerhult). Bohusleden, Ramseröds dalar, Stenshults idrottplats, LaneRyrs idrottsplatser (2 st), Motorbana Glimmingen. Lane-Ryrs kyrka, Lane-Loge (dans sommartid) 21

Tätort Platsen där dagens Uddevalla ligger befann sig länge under havet vilket förklarar varför det inte fick permanenta bosättningar förrän under bronsåldern (1800-500 f.kr.). Därför var platsen under förhistorien inte heller någon centralbygd, något som fram till idag har ändrats helt. 1498 fick Uddevalla sina stadsrättigheter och är idag den plats som mer än någon annan tillhör alla i kommunen. Dess läge längst in i Byfjorden skyddas av landmassornas sluttningar i norr och söder. Ur stadslandskapet sticker enstaka byggnader ut som landmärken. Den innersta och äldsta delen av stadsbebyggelsen är som så många andra svenska städer ordnad i en tät bebyggelsestruktur medan ytterområdena är glesare och har ett betydande inslag av lätta industrier, infrastruktur och grönska. Tätorten är idag en ekonomisk och kulturell samlingspunkt med ett brett utbud av arbete och boendeformer. Bäveån Skog och branter Ramar in stadslandskapet Innerstad Boende, handel och service Fjord D Detta är Landskapstyp Trafikled Lätt industri Ytterstad Boende, transport, verksamheter Villabebyggelse 22

Aspekt Grundläggande förutsättningar Geologi Topografi Jordart - Hydrologi Landskapsform Volymer Rum Riktningar Landmärken Ekonomisk struktur Markanvändning Nyckelekonomier Infrastruktur Ekologisk struktur Konnektivitet: Funktionella sammanhang Konnektivitet: Intern biotopstruktur Kontinuitet Biodiversitet Ekosystemtjänster Social struktur Vardagsmiljöer Rekreationsmiljöer Högtidsmiljöer Beskrivning Gnejs-tonalit (SNA) 0-110 möh. De äldre delarna av staden ligger invid Bäveån. De yngre delarna (70-talsområden) ligger högt. Staden är låglänt och har ofta översvämningar från Byfjorden och Bäveån. Berg och en liten del hög bebyggelse. Byfjordens inre del, Bäveån, Kungstorget. Genomfart väg 44, förstärkt av järnväg, genomfart Västerlånggatan Bäveån med Byfjorden. Uddevalla kyrktorn, Carlia hotell, Skansenberget, Uddevalla sjukhus, vattentornet Hovhult, Värmeverket (Uddevalla Energi). Handel, service, skolor, sport- och fritidsanläggningar. Handel, viss del småindustri, service. Förutom gatusystem två större genomfartsleder, järnvägsstation, busstrafik, skärgårdsbåtar till Gustafsberg mm. Kan ingå bland de andra kustnära biotoperna. Bebyggelsekil mellan den större spridningskoridoren i söder och Herrestadsfjällets orörda områden. Består av två delar. Först de olika bergknallarna som inte kunnat bebyggas, ofta täckta av barrvegetation, men även mindre bestånd av löv i mindre obebyggda områden. Den andra delen är privata trädgårdar och gröna miljöer. Till dessa räknas även gröna impedimentytor i stadens ytterkant som kan ha höga ekologiska värden. I den urbana grönstrukturen kan det finnas träd som skötts under väldigt lång tid och därför bär på viktiga bilogiska funktioner pga lång kontinuitet. Likaväl kan öppna gräsmarker i stadens ytterkant som röjs en gång per år ha höga eklogiska värden. Kombinationen gamla vårdträd och gräsmarker gör att viss likhet kan finnas med äldre odlings och kulturbygder. Kan vara relativt hög. Dock skär bebyggelse och infrastruktur av ekologiska samband abrupt. Insekter och fåglar bundna till gräsmarker och äldre träd. Boendevärden, arbetsplatser, handelsområden, mötesplatser. Hasselbacken, Badhusparken, Skansberget, Regementsparken. Uddevalla kyrka, platsen utanför Bohusläns museum, Kungstorget. 23

Infrastrukturbundet landskap Mellan Herrestadsfjället och Byfjorden ligger detta landskap som innehåller modern infrastruktur och etableringar men även jordbruksstrukturer som är mycket gamla. Motorvägen, Torps köpcentrum och de industrier som finns här är ekonomiskt viktiga för kommunen och väl synliga delar av landskapet. Bredvid dessa ligger bäckar, trädrader och småskaliga åkerlappar som vittnar om platsens historia. Kombinationen av uråldrig jordbruksstruktur och modern exploatering vittnar både om vilka vi var förr och vilka vi är idag. Likaväl finns både gamla och nya landmärken i form av Herrestads kyrka och de höga ljusskyltarna på Torp. Detta är en plats i förändring och som är fylld av aktivitet: bilbyggandet i Uddevallaverken är på väg att läggas ner, en ny hamn för utskeppning av malm är påbörjad, stora arealer har jämnas till för IKEA. Jämte finns handelns, trafikens och jordbrukets aktiviteter. Motorväg Storskalig led Småindustri Nära motorväg Köpcenter Regional nod, lokalt landmärke Barrskog Större områden E Detta är Landskapstyp Små åkrar Gamla arealer Lövskog och trädridåer Finmaskig struktur 24

Aspekt Grundläggande förutsättningar Geologi Topografi Jordart Beskrivning Huvudsakligen ytbergartsgnejser i Stora Le- Marstrandsgruppen. Pegmatit röd till gråröd i Herrestad (SNA/ Jordartskartan). Långlänt mark med bergkullar omgärdat av högre bergsformationer i norr samt mot fjorden vid Sunningen. Troligen tunt eller obefintligt jordlager på bergshöjder. Glacial lera i sprickdalar. Postglacialsand och lera i dalgångar som möter havet. Östra delen avvattning via Kärraån. Hydrologi Landskapsform Volymer Större hallbyggnader, skogsklädda bergsbranter. Rum Jordbruksmark, uppställningsplatser (inkl p-ytor). Riktningar E6, väg 44. Landmärken Torp köpcentrum med annonsering, Herrestads kyrka. Ekonomisk struktur Markanvändning Nyckelekonomier Infrastruktur Ekologisk struktur Konnektivitet: Funktionella sammanhang Konnektivitet: Intern biotopstruktur Kontinuitet Biodiversitet Ekosystemtjänster Social struktur Vardagsmiljöer Rekreationsmiljöer Högtidsmiljöer Externhandel, hamn med logistikverksamhet, lättare industrier, Fröland bergtäkt. Till viss del jordbruk. Villaområde i Herrestad, Kissleberg och Kurveröd (ej i direkt anslutning till staden) Handel, hamn och industri, småindustri. Hamn med logistikverksamhet, externhandel på Torp. E6, väg 44, väg 161 mot Lysekil möts i trafikplats Torp. Ingår i kustbandets större struktur. Ligger mellan fjorden och det större orörda området Herrestadsfjället. Ett potentiellt ekologiskt samband som dock mestadels skärs av med de stora vägarna. Något större kärnområden i form av blandad barr och lövskog på höjder. En del mindre gräsmarker insprängda här och var. Strukturen är över lag finmaskig, vilket ger en hög grad av bryn som är ekologiskt värdefulla. Viktiga biotoper kan utgöras av vattendrag och dess vegetation, samt finmaskigt nät av trädridåer som kopplar samman olika kärnområden. Stor blandning i skala: några större kärnområden av skog och ett stort antal mindre element. Både hög och låg. Den äldre finmaskiga strukturen kommer förmodligen av historiskt småskaligt jordbruk vilket kontrasterar till den nya storskaliga infrastrukturen. Biotoper och arter bundna till vattendrag kan vara viktiga då dessa har nära koppling till fjordens ekologier. Vattenrening, bete. Villaområden belägna mellan skogsbeväxta kullar, åkrar, verksamhetsområden vilket ger en blandning av boende och arbete. Handelsområdena på Torp delas av många inom kommunen, samt andra kommuner och nationer. Förmodligen relativt god tillgång till utevistelse för boende med tanke på landskapets finmaskiga och varierade struktur. Herrestads kyrka. 25

Småbrutet sprickdalslandskap Har en relativt bruten terräng med en blandning av barrskogar, myrar och öppna fält. Över lag är det inte mycket mänskligt som formar landskapet, det som skett det senaste århundradet är att en del mindre skogsjordbruk har övergivits och vuxit igen. De kvarvarande jordbruk som finns insprängda är förmodligen mycket gamla. Den lilla mängden boende finns spritt genom denna landskapstyp, likaså mindre skogs och jordbruk. Norra delen: Är en blandning av skog och myr, med visst inslag av jordbruk. Består till stor del av Sågebackens skjutfält som används regelbundet. Detta innebär att tillträde till denna del av landskapstypen är begränsad. Militärens långvariga slitage på markerna bidragit till platsens form. Här finns även områden som är skyddade, främst ett större system av mossar som avvattnar mot Bäveån som till slut mynnar ut i Byfjorden genom Uddevalla. Mängden boende är litet och oftast sammankopplat med förekomsten av jordbruksmarker Södra delen: Ett område som sträcker sig från Uddevalla ner mot Bredfjället. Plasten ligger som en zon av i huvudsak skog, men även jordbruk och myr, mellan sprickdalarna kring Forshälla och mosaiklandskapet i öster. Platsen ingår i en större migrationskorridor som sträcker sig från Göteborg och norrut. F Detta är Landskapstyp Myrsystem Stora skogspartier Mindre skogselement Mindre vägar Sjö 26

Aspekt Beskrivning Grundläggande förutsättningar Geologi Granit-tonalit gnejsig ådrad (SNA). Avgränsas mot högre terräng av berggrundens deformationszon i väster: lerdalszonen (SGU). Topografi Norra delen: bergsbrant (nordsydlig) tydligt markerad i terrängen mot Herrestadsfjället. Två sprickdalar i nordost-sydvästlig riktning, mindre uppsprucket i övrigt. Södra delen: väster om Stenshult ca 100-140 möh. Mer varierat och brutet, högre terräng än norra delen. Jordart Morän, osvallad på höjderna över Högsta Kustlinjen. Glacial lera i dalgångarna, stor förekomst av torvjordar i norra delen. Hydrologi Mycket myr- och mossmarker i norra delen, avvattnas via Bäveån. Landskapsform Volymer Skogar, bergsmassiv och branter. Rum Mossar, sjöar. Riktningar Bäveån och kraftledningsgata i norra området samt bergsbranter med sjöar. Södra delen: väg mot Stenshult i sprickdal, vissa bergsbranter Landmärken - Ekonomisk struktur Markanvändning Mest skog. Norra delen: Kan vara skogsbruk till någon del. Litet, nästan obetydligt, inslag av jordbruk i mitten. Bulid- Sågebackens skjutfält nyttjas av P4 Skövde. Rekreation och frilustsliv, Bohusleden. Södra delen: Samlade skogsjordbruk i dalgångarna. Nyckelekonomier Skogsbruk. Militärens övningsfält. Infrastruktur Mindre vägar (med bommar) i norra området. Ekologisk struktur Konnektivitet: Funktionella sammanhang Konnektivitet: Intern biotopstruktur Kontinuitet Biodiversitet Den södra delen: utsträckning och form ingår i en viktig nord-sydlig migrationskorridor, ingår även i en skoglig värdetrakt (där bl.a. även Bredfjället ingår), samt är även del av ett större område med hög biologisk mångfald. Större myrområden som är sammanlänkade ger goda ekologska förutsättningar. I norra delen är Klockaremossen ett stort område med blandat barrbestånd och våtmark. Över lag är andelen myr framträdande. Det norra delen mot Herrestadsflället är relativt orört, dock har även delar av detta varit skjutfält, vilket format ekologin. Medel. Det norra området har varit kalt, men är nu beskogat. Dock har området ej varit bebott i någon större utsträckning. Förmodligen kopplat till myrmarker. Även militärens hårda nyttjande av marken kan som i andra skutfält vara en förutsättning till viss flora. Ekosystemtjänster Kopplade till myrmarkerna. Social struktur Vardagsmiljöer Skjutfält, få boende (Kopperöd). Rekreationsmiljöer Östra Krokevattnet och Klockaremossen, Bohusleden, delvis avstängt i samband med militära aktiviteter. Högtidsmiljöer - 27

Skogsdominerat sjörikt sprickdalslandskap Definieras av sin mängd vatten, samt blandad barrskog med ett mindre inslag av ek och björk. Huvudsakligen är den uppdelad i två olika områden: Norra delen, Herrestadsfjället: En höglänt, småskaligt bruten terräng med ett större antal mindre sjöar, kala markpartier och myrar. Trots att det idag ger en vildmarkskänsla är skogen ett resultat av omfattande planteringar under 1900-talet. Då var det en kal ljungmark, idag är den uppvuxna skogen ett viktigt rekreationsmål för kommunens innevånare. Herrestadsfjället har i princip varit obebott genom hela historien men är likväl en viktig plats för den lokala identiteten. De många myrmarkerna utgör viktiga biotoper på fjället. Permanent bruk av människor är i princip obefintligt. Södra delen, Sprickdalar mellan Forshälla och Bredfjället: I denna del som är mer kuperad är sprickdalarna djupare och smala med färre men större sjöar. Bergstopparna och dess branter är bitvis dramatiska och däremellan öppnar sig sprickdalen här och var upp med större sjöar eller åkrar. Till skillnad mot Herrestadsfjället finns en del boende i bebyggelse som är spridd i dalgångarna eller vid sjöarnas stränder. Här är skogen äldre och myrarna färre vilket gör det till en helt annan biotop. Mestadels består skogen av gran med björk i lägre partier och längs sjöarnas stränder. G Detta är Landskapstyp Barrskog Sjö Skogsklädda branter Ramar in sprickdal Låglänta åkerarealer Enstaka boende Mindre vägar 28

Aspekt Grundläggande förutsättningar Geologi Topografi Jordart Hydrologi Landskapsform Volymer Rum Riktningar Landmärken Ekonomisk struktur Markanvändning Nyckelekonomier Infrastruktur Ekologisk struktur Konnektivitet: Funktionella sammanhang Konnektivitet: Intern biotopstruktur Kontinuitet Beskrivning Södra delen: segmatit röd till gråröd öster om Häljerödssjön. Rödgrå gnejsgranitoid i västra delen av området (Jordartskartan). Norra delen: ytbergartsgnejser i Stora Le- Marstrandsgruppen stråk av granit-tonalit (SNA). Södra delen: stor brutenhet, Sjöarna ca 40 m.ö.h. bergtopparna upptill 150 möh. Branta bergsidor mot dalstråk (främst i Vassbodalen). Norra delen: starkt kuperat höjder mot 170 möh. Tunt eller obefintligt jordlager på bergshöjder. Torvjordar eller kärr/sandig morän i svackor på höjderna. Glacial lera i sprickdalar. Postglacial sand och lera i kring bäckarna (Jordartskartan). Norra delen: morän osvallad ovan Högsta Kustlinjen. Södra delen: sjösystem i två sprickdalar. Funneshult grund och igenväxande. Sjöarna Haljersröd och Kolbengtseröd avvattnas mot havet i väster, Ivarsbo m.fl. mot norr (VISS). Norra delen: 60-tal sjöar, fyra huvudavrinningsområden på Herrestadsfjället. Skogsklädda bergsbranter. Sjöar, mossar, mindre odlingsmarker, hällmarker. Södra delen: bergsbranter förstärkta av vägar utmed sjökanten. Norra delen: sjöarna förstärker sprickdalarnas riktning. TV-masten på Herrestadsfjället. Skogsbruk, mindre jordbruksmarker, friluftsliv i norra delen (Herrestadsfjället) Skogsbruk Mindre vägar i södra området. Få vägar i norra (en genom Herrestadsfjället). Hela södra och nästan hela norra (Herrestadsfjället) är skogliga värdetrakter. Södra delen av det södra området (nära Bredfjället) ingår i ett större område med hög biologisk mångfald och den nord-sydliga migrationskorridoren. I den södra delen finns visst lövskogsbestånd koncentrerat till sprickdalarna. Tall, blandbarr och myr är framträdande. Både norra (Herrestadsfjället) och södra delen har stor mängd öppna sjöar. Ofta är dessa något större i den södra delen. I anslutning till dessa finns också även en del bete, äng och bevarade jordbruksmarker insprängda. På det norra Herrestadsfjället dominerar tall och gran med en mindre förekomst av ek och björk. Gott om myrmarker som är sammanlänkade. Hela Herrestadsfjället och södra delen av det södra området är mer eller mindre orörda områden. Dock är Herrestadsfjällets vegetation relativt nyetablerad. Osäker i norra området med tanke på Herrestadsfjället omvandling till skog de senaste hundra åren. Visst skogsbruk, vattenrening. Biodiversitet Ekosystemtjänster Social struktur Vardagsmiljöer Spridd bostadsbebyggelse i södra delen. Knappt någon i norra (framförallt fritidsmiljö). Rekreationsmiljöer Herrestadfjället rikt på rekreationsmiljöer i anslutning till föreningslokaler. Bohusleden, slalombacke i Vassbo. Högtidsmiljöer - 29

Höglänt skogslandskap Är det landskap av blandade barrskogar, myrmarker, bergsbranter uppe på Bredfjällets höjdplatå. Fjällets höjd och tunna jordmån har inte tillåtit människorna att bosätta sig i något större omfång genom historien. Dock har enstaka mindre jordbruk i barrskogs- och myrlandskapet klarat sig även under 1900-talet, men sedermera övergivits och åkerlapparna vuxit igen. Trots att Bredfjället idag ses som en skogsbygd är detta ett modernt fenomen. Så sent som fram till 1900-talet var fjället en höglänt och öppen ljungmark. Omfattande plantering och försök till skogsbruk har gett upphov till dagens skogar. Bredfjället ingår i den större migrationskorridor för däggdjur som sträcker sig från Göteborg norrut och har väldigt få boende, men är en viktig plats för rekreation i Uddevallaområdet och är av stor vikt för den lokala identiteten. Myr Barrblandskog Historiskt ung Mindre rum H Detta är Landskapstyp Skogsjordbruk Ett fåtal mindre rum Sjöar Fiske 30

Aspekt Grundläggande förutsättningar Beskrivning Geologi Huvudsakligen ytbergartsgnejser i Stora Le - Marstrandsgruppen medan granit med inslag av pegmatit övertvärar i öster. Förutom den dominerande gnejsen även granit, grönsten, diabas och pegmatit (Jordartskartan). Topografi Starkt kuperat och särskilt i norr finns ett stort, plant parti bestående av torvmark och hällmark. Höjdplatå 170-180 möh. med branta kanter. Jordart Osvallad sandig morän (över Högsta Kutlinjen, ca 130 möh.). Jordtäcket är tunt eller saknas helt. Hydrologi Stort antal sjöar och myrmarker. Vattendelaren för huvudavrinningsområdena delar området i nordost - sydvästlig riktning (VISS). Landskapsform Volymer Skogar, bergsbranter. Rum Sjöar, öppna myrmarker. Mindre hagmarker skapar gläntor Riktningar Sjöar, bergsbranter. Landmärken - Ekonomisk struktur Markanvändning Ingen nämnvärd ekonomisk aktivitet. Området har dock stor betydelse för rekreation, vilket kan räknas som ett underlag för andra ekonomier. Nyckelekonomier Skogsbruk (ej inom naturreservat). Infrastruktur En bilväg genom området samt enkla skogsbilvägar med vändplatser. Bohusleden. Ekologisk struktur Konnektivitet: Funktionella sammanhang Konnektivitet: Intern biotopstruktur Kontinuitet Biodiversitet Ingår i ett område som bedömts ha hög biologisk mångfald. Ingår även i en migrationskorridor som spänner från Göteborg och norrut, förmodligen in i Dalsland. Bredfjället är en särskilt viktig del av en värdetrakt som består av barrblandskog. Hela Bredfjället har karterats som ett kärnområde. Dess yta består till mesta delen av homogen barrblandskog. Förekomsten och spridningen av myrar är av särskild vikt. Dessa sammanfaller förmodligen med förekomsten av gräsmarker som är av betydelse för ekologin. Här och var finns inslag av lövbestånd och ny vegetation från övergivna gårdar som vuxit igen. Ibland kan vegetationen vara uppblandad med kultivarer (trädgårdväxter). Länge relativt obefolkat. Då Bredfjällets skogsvegetation är relativt ung (det var länge kalt fjäll) är förmodligen den genetiska mångfalden låg. Tidigare i historien har det inte funnits något trädskikt utan markerna har varit ljungbeväxta utmarker. Trakten är otillgänglig och icke exploaterad, vilket i sig skulle kunna gett förutsättningar för hög biodiversitet. De få äldre kulturmiljöer som finns kan ha en högre ekologisk mångfald. I fjällets sjöar finns regnbåge, öring, abborre. Stråk av diabas i berggrunden gynnar växtliv och därmed insekter. Rekreation, vattenrening, migrationskorrido, skogsbruk. Ekosystemtjänster Social struktur Vardagsmiljöer Inget signifikant boende, arbete eller handel finns i området. Gården Vargfjället. Rekreationsmiljöer Viktig för Uddevallabornas (framförallt Ljungskilebornas) rekreation och friluftsliv. Fiske. Högtidsmiljöer - 31

3. Det sociala landskapet Det är viktigt med en tydlig förankring i människors konkreta livssammanhang för att förstå hur människors reaktioner är kopplade till deras omgivnings sociala ordning som är intimt kopplad till omgivningens fysiska förutsättningar (Ellegård, 1996). Det är alltså svårt att förklara sociala fenomen, så som människors inställning till vindkraft, utan att tydliggöra hur mänskliga handlingar styrs och påverkas av den förändring som ett vindkraftprojekt innebär eller bedöms innebära för den fysiska omgivningen (Hammarlund, 2005; Naturvårdsverket, Vindkraft i människors landskap 2012). Landskapet och omgivningen styr och påverkar vardagens och feriens aktiviteter. Landskapet utgör alltså ett vardagligt rum som används för dagliga behov av aktiviteter samtidigt som det kan vara en feriemiljö. Sammantaget är landskapet viktigt för vår försörjning, livskvalitet och vårt välbefinnande. Allt flyter ofta friktionsfritt tills kontinuiteten bryts av att en förändring dyker upp. Förändringen måste genast integreras för att det friktionsfria vardags- eller ferielivet skall kunna fortsätta. Integrationen av en förändring försvåras eller omöjliggörs då tex. då olika intressekonflikter mellan olika individer aktualiseras. För att förstå dessa konflikter och skapa en arena för dialog och samråd är det viktigt att det finns grundläggande kunskap om hur landskapet ser ut och hur det fungerar. Det upplevs mycket provokativt om politiker, tjänstemän eller exploatörer inte är öppna för att det inte finns ett objektivt sätt att beskriva landskap utan att varje individ har sina värderingar, behov och aktiviteter i fokus. Det är således viktigt att inte enbart förse berörd allmänhet med information om en förändring utan att beskriva vad förändringen kan innebära och föra en dialog kring denna beskrivning så att den blir relevant för så många som möjligt. Att förse någon med information kan likställas med ett sätt att föra ut beslut istället för att i samråd utforma besluten (Mels 2001). Information kan påverka individens ställningstagande genom att problemet tar form, valmöjligheter klargörs och därigenom kan olika alternativ betraktas utifrån olika perspektiv. Landskapsanalysen i Uddevalla har med hjälp av två dialogmetoder; buss/gåturer och workshops sökt beskriva hur landskapet ser ut, fungerar och används samt integrerat kunskap om landskapet i analysen av problemställningar och möjligheter för vindkraft. Det är vår förhoppning att problemen med vindkraftsutbyggnaden tagit form, att valmöjligheter klargjorts och att olika alternativ för utbyggnaden nu kan betraktas utifrån olika perspektiv. Syfte med dialogen Indelning i olika demokratiområden. Kartan visar även indelningen i olika landskapstyper. 1. A G E F D C 3. Landskapstyper Demokratiområden A. Kustnära spricklandskap B. Fjordlandskap C. Mosaiklandskap D. Tätort B F E. Infrastrukturbundet landskap F. Skogsdomineratsmåbrutet sprickdalslandskap G. Skogsdominerat sjörikt sprickdalslandskap G H. Höglänt skogslandskap H 2. A 32

Syftet med den dialogbaserade landskapsanalysen är att skapa ett planeringsunderlag för översiktlig planering av bra kvalité där hänsyn tas till medborgarnas kunskap om landskapet och synpunkter på förändringsprocesser. Syftet är också att öka medborgarnas engagemang och delaktighet i planeringsprocessen. Resultatet från de två dialogmoment som genomförts; buss/gåturer och workshops har arbetas in i landskapsanalysen. Målet med buss/gåturer samt workshops var att engagera medborgare i kommunens olika demokratiområden för att vara med och beskriva sin omgivning och sitt landskap utifrån vad de tycker är viktiga aspekter att ta hänsyn till i planeringsfrågor i allmänhet och vindkraft i synnerhet. Metoder Bussturerna genomfördes i geografiska områden som tagits fram med hjälp av landskapsanalysens landskapstyper som besöktes på den rutt genom landskapet som företogs med buss som färdmedel. Rutterna fördelades på kommunens tre demokratiområden, se karta på nästa uppslag. Gåtur med allmänheten. Foto: Ramböll 33

Hur marknadsfördes dialogen Två annonser förekom i Bohusläningen, en artikel skrevs om bussturerna i Bohusläningen, annons förekom i kommunens mars-sidor i Bohusläningen samt kommunen och projektets hemsidor och genom olika sociala medier. Dessutom användes informationskanaler i berörda närdemokratiområden. Hur valdes deltagarna ut Kommunens demokratiområden avgränsade rutternas sträckning. Dock skedde deltagandet genom egen anmälan och begränsades av antalet sittplatser på bussen. Det innebar i ett fall att platserna inte räckte till. Genomförande av gå/bussturer Processen inleddes med en introduktion av processledaren där projektet och syftet med medborgardialogen klargjordes. Därefter presenterades landskapstypen i respektive område och hur resan genom dessa typer skulle gå samt vilka stopp som skulle göras. Vid stoppen fördjupades bilden av landskapets karaktär och processledaren förde en dialog med deltagarna om vad som uppfattades som unikt och värdefullt. Deltagarna hade under hela resan möjlighet att svara på frågor i ett enkätkompendium som delades ut innan ombordstigning på bussen. Vid resans slut förklarades hur materialet som samlats in via dialogen skulle användas och vilka ytterligare dialogaktiviteter som skulle genomföras. Annons i Bohusläningen, 2012.03.08 Dokumentation av gå/bussturer Processen har dokumenterats på flera plan. Dels genom enkätutvärderingen som skickats ut, genom fotografering och intervjuer med deltagare och process/ aktivitetsledare under en av buss/gå-turerna. Flera deltagare har även skickat brev till processledaren i efterhand. Underlaget som kom fram under buss/ gåwturerna, dels i enkätkompendiet och diskussionerna som fördes på bussen och vid stoppen, har arbetas in i landskapsanalysen och detta redovisades sedan vid workshops under hösten. 34

4 1. 6 3. 1 5 3 3 2 6 7 1 2 1 6 4 5 4 5 2 3 2. Vid gåtur 1 ( Uddevalla - Lane Ryr -Herrenstadsfjället) stannade bussen vid: 1. Skeppsviken (Tätort,Fjordlandskap) 2. Kuröd- Uddevallas utkanter (Tätort, Mosaiklandskap) 3. Köperöd Lane Ryr (Mosaiklandskap) 4. Östra Krokevattnet - Giljan - Sågebackens skjutfält (Skogsdominerat småbrutet sprickdalslandskap) 5. Bjursjön (Skogsdominerat sjörikt sprickdalslandskap) 6. Herrestadsfjället (Skogsdominerat sjörikt sprickdalslandskap) 7. Torp (Infrastrukturbundet landskap) Vid gåtur 2 ( Forshälla - Ljungskile - Stenshult) stannade bussen vid: 1. Forshälladalen(Kustnära sprickdalslandskap) 2. Ulvesund (Fjordlandskap) 3. Skarsjön/Södra fjället (Skogsdominerat sjörikt sprickdalslandskap /Höglänt skogslandskap) 4. Vassbo(Skogsdominerat sjörikt sprickdalslandskap) 5. Ivarsbo(Skogsdominerat sjörikt sprickdalslandskap) 6. Stenshult (Mosaiklandskap) Rullstopp Råsseröd väg 688 (Skogsdominerat småbrutet sprickdalslandskap) Vid gåtur 3 ( Skredsvik - Bokenäs) stannade bussen vid: Rullstopp längs väg 807 Hogstorp - Skredsvik (Kustnära sprickdalslandskap) 1. Prästgården (Kustnära sprickdalslandskap) 2. Granehogen (Kustnära sprickdalslandskap) 3. Hällebäcks badplats (fjordlandskap) 4. Dragsmark (Kustnära sprickdalslandskap) 5. Eriksbergs brygga (Fjordlandskap) Rullstopp längs väg 790 (Kustnära sprickdalslandskap) 6. Rotviksbro (Kustnära sprickdalslandskap, Fjordlandskap) 35

Slutsatser och lärdomar Buss/gå-turerna uppfyllde den aktivitetsansvariges förväntningar i mycket hög grad. Dialogen fungerade väl och engagemanget bland deltagarna var stort. Metoden är användbar i flera avseende. Respekt, lyhördhet och öppenhet för diskussion och olikartade åsikter bygger förtroende. Engagemang för den egna bygden är ett tacksamt sätt att skapa deltagande. Deltagarna i alla områden tyckte att turerna var mycket trevliga och informativa. Förarbetet med enkäterna, praktiska saker såsom fika, bussrutten, mm. är mycket viktigt för ett gott resultat. Processledarna var mycket professionella i sitt uppdrag vilket medförde bra och respektfulla diskussioner där alla gavs utrymme att tycka till. Detta innebar inte att kontroversiella frågor sopades under mattan, tvärtom lyftes diskussionen till en mer övergripande nivå. Eftersom det finns flera steg i processen kan det komma flera slutsatser även efter workshops som kommer till hösten. Flera deltagare har i efterhand även skickat in tackbrev och egna synpunkter/berättelser från buss/gåturer. Utsnitt ur frågeformuläret till en av gåturerna. Till varje stopp fanns en beskrivning av den aktuella landskapstypen. Därefter gavs möjlighet att beskriva egna synpunkter genom genom både kryssfrågor och essäfrågor. Se vidare i Bilaga 1. 36

Gåtur med allmänheten. Foto: Ramböll Exempel på analys av frågeformuläret. Resultatet har tillsammans med den geofysiska analysen legat som grund till karaktärsområdena. Analysen av respektive gåtur finns i bilaga 2. Tyst Bullrigt Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls Vet ej Rogivande Aktivt & händelserikt Ålderdomligt Modernt Småskaligt och intimt Storskaligt och storslaget A. Vilka funktioner(vad man gör) och värden (vad man upplever) tycker du 10/11 svarade på är viktiga i det här landskapet? frågan Aktiviteter/Funkitioner Fika, Ro, renhållning Promenad, social samvaro, utblick Vackert, varierat landskap, rofyllt Upplevelsevärden Viktiga områden Gustavsberg, Ruststigen Strandpromenaden B. Vad skulle innebära en positiv förändring i landskapet (t ex vägar, 10/11 svarade industribyggnader, vindkraft, rekreation)? Social versamhet, uthyrning av vattensport, Förslag camping, bevaras orröd kafé, utöka rekreativan värden C. Vad skulle innebära en negativ förändring i landskapet (t ex vägar, 9/11 svarade på industribyggnader, vindkraft, rekreation)? frågan Förslag Storskalig bebyggelse D. Finns det några vyer eller utblickar som du värnar om i det här landskapet? frågan 8/11 svarade på Fjorden, Uddevallabron, Vyer Skalbanken med museet, Gustavsberg, Hamnen, Berget E. Finns det några landmärken (t ex byggnader eller höjder) som gör att du känner igen dig i det här landskapet? 8/11 svarade på frågan Platser Masten, Herrest fjäll, badet Uddevallabron, fjorden, hamnen Strandpromenaden, F. Har du någon annan information om det här landskapet som du vill delge oss? 4/11 svarade på frågan Information Synpunkt Lämpligt med vindkraftverk då det är industriområde och stör lite för boende och friluftsliv, hela Skeppsviken skall och hoppas jag, bli en oas för barn och vuxna, inga bostäder, undvik att bygga på berget ovanför Skeppsviken 37

Genomförande av workshops I oktober 2012 genomfördes tre workshopar som likt gåturerna fokuserades på kommunens demokratiområden. Workshoparna syftade till att ännu en gång ge möjlighet till dialog för att verifiera analysens beskrivningar av landskapstyper och indelning och beskrivning av karaktärsområden i enlighet med LCA metoden. Vidare syftade workshopparna till att belysa om det fanns områden som inga vindkraftsintressenter eller markägare tidigare visat intresse för, vilka kunde vara lämpliga vindkraftsområden ur den berörda allmänhetens perspektiv. Workshoppen begränsades till att fokusera på endast ett demokratiområde per tillfälle. Deltagarna i respektive workshop genomförde två uppgifter: Uppgift1: Kommentera beskrivningar och gränsdragningar av karaktärsområden aktuella för det demokratiområde som stod i fokus för den aktuella workshoppen. Uppgift 2: Ange områden som kan anses lämpliga för vindkraftsetablering i det aktuella demokratiområdet. Deltagarna delades in i grupper vilkas sammansättning bestämdes av processledaren. Grupperna fick utse ordförande och sekreterare. Gruppen försågs med kartor, pennor och en dator där beskrivningar av karaktärsområden fanns kopplade till utrymme för kommentarer. Grupperna uppmanades till att ändra gränsdragningarna på kartorna och skriva in sina kommentarer digitalt på datorn. Under uppgift 2 uppmanades gruppen att med nålar på en för alla gemensam karta ange områden som kunde anses lämpliga att utreda som möjliga för vindkraft. Dokumentation av workshops Varje grupps kommentarer på respektive karaktärsområde lades samman för att få en helhetbild av deltagarnas synpunkter på alla karaktärsområdena. Vidare digitaliserades de områden som angivits som lämpliga för vindkraft och nya områden som inte tidigare angivits som intressanta av markägare eller vindkraftsprojektörer ringades in (se även kapitel 4) Kommentarerna som sammanställts från respektive workshop visade på att namngivning, beskrivning och gränsdragning av karaktärsområden överlag stämde överens med deltagarnas kunskap, erfarenhet och bild av respektive område. Kommentarerna på olika karaktärsområdens namn och beskrivning har lett till revideringar och kompletteringar och de karaktärsområden som redovisas i föreliggande rapport är alltså en syntes av den kunskap som analyser och dialogmoment tagit fram. Workshopdeltagarna fick ta del av kartmaterial och sitta i grupper och diskutera kommentarer på karkatärsområden och lämpliga områden för vindkraftsetablering Foto: Ramböll 38

Kartan visar sammanfattningen av workshopresultatet där deltagarna satt ut områden för vindbruksetablering. Informationen i kartan analyseras i kapitel 4. Slutsatser och lärdomar Majoriteten av deltagarna i de tre genomförda workshopparna ansåg att metoden var bra för att åstadkomma en dialog mellan kommunen och medborgarna. Deltagarna ansåg att dialogen genomfördes på ett professionellt sätt och en majoritet ansåg att de fått ett respektfullt bemötande. Följande kommentarer redovisar den kritik som framkom från en arbetsgrupp: Inbjudan bör komma tidigare - bättre framförhållning. Använd bättre kartor. Det var väldigt svårt att orientera sig på de odetaljerade och flygfotoliknande kartorna. Detta tog onödigt mycket tid och kraft i anspråk. Dela ut materialet i kompendium också, inklusive en tydligt formulerad uppgift. Det är väldigt svårt att arbeta sex personer kring en och samma datorskärm. Det förelåg också vissa oklarheter om vad uppgifterna gick ut på. Ändra formerna för avrapportering av gruppuppgifterna för att säkerställa att det som avrapporteras verkligen återspeglas gruppen åsikter och inte kan manipuleras av enskilda intressenter. Exempel på information som workshopdeltagarna fick reagera på. Insamlandet av kommentarer skedde dels digitalt, direkt in i en powerpointpresentation, och dels med kommentarer på en utskriven karta. Sammanställning av kommentarerna finns i bilaga 3. 39

Karaktärsområden Karaktärsområdena utgör en förfining av de generalla landskapstyperna. Genom historisk analys (HLC) och medborgardialog har de historiska landskapskaraktärerna och dagens uppfattning om landskapet delat upp de generella och storskaliga landskapstyperna i mindre och lokalt unika karaktärsområden. De olika karaktärsområdena har beskrivits och namngivits enligt en lista på aspekter som är kritiska för varje områdes funktion. För att visa på vikten av det nära sambandet mellan hav och land i Uddevalla kommun har landskapstypen Fjord inkluderats i alla de karaktärsområden som möter denna. Karaktärstypens grundläggande faktorer Utgör grunden för hur människan kan försörja sig i ett område. Ytterst är det topografin som avgör hur jordarter med olika kvalitet är fördelade och genom lutningar och mikroklimat sätter förutsättningarna för boende och bruk. Tillsammans avgör topografi och jordarternas fördelning hur vattnet rör sig, ansamlas och hålls kvar marken. Därmed styr topografin, jordarterna och hydrologin var det är lämpligt att bo och var olika former av bruk är ekonomiskt livkraftiga. Tillsammans är de tre faktorerna den grundläggande infrastrukturen för hur människan kan försörja sig i ett område. Vilken kulturhistorisk kontinuitet finns i karaktärsområdet? Utifrån de grundläggande faktorerna beskrivs hur människan har bebott området i bebyggelsemönster med olika lång historisk kontinuitet. Till boendet är även bruk, dvs. ekonomi och markanvändning, kopplat och beskriver hur människan genom historien har försörjt sig på platsen. Precis som med frågan om boende har olika former av landskapsbruk och markanvändning olika lång historisk kontinuitet. Hur fungerar karaktärsområdets naturvärden? Beskriver hur området är uppbyggt av olika sorters biotoper och hur dessa kan ingå geografiska sammanhang långt större än landskapstypen eller det aktuella området. För att förstå hur olika biotoper skapats i ett kulturlandskap är det viktigt att belysa långvarigt bruk av människan såväl som frånvaro av mänsklig aktivitet. I de fall människan under lång historisk kontinuitet har hävdat ett område genom småskaligt och lågintensivt bruk har ett biologiskt kulturarv vuxit fram. Ofta innebär detta hög artrikedom, men även goda chanser att det finns en genetisk variation inom de olika arternas bestånd. Utifrån områdets biotoper och människans bruk är primära ekosystemtjänster nämnda. Dessa delas in i fyra olika kategorier. - Understödjande (supporting): grundläggande funktioner såsom fotosyntes, nedbrytning, närings- och vattencykel. Ofta är dessa för generella för att lyftas fram som unika i områdesbeskrivningarna. - Reglerande (regulating): funktioner som temperaturreglering, erosionskontroll, pollinering, eller vattenrening. Ofta har bara vattenreningen lyfts fram då landskapets hydrologi är avgörande för hur biotoper och bruk kunnat växa fram. - Kulturell (cultural): funktioner med kulturellt värde för människor såsom rekreation, historiska miljöer och landskapsestetiska aspekter. -Tillgodoseende (providing): funktioner som möjliggör ett uttag av varor såsom grödor, foder, fisk, färskvatten, bränsle, mm. 40

10 km 2 km N Samlad bild av karaktärsområdena 1. Korsviken 2. Grinnerödområdet 3. Ljungskileområdet 4. Bredfjället 5. Ammenäs, Dramsvik, Resterödskusten 6. Häljeröd - Kolbengtseröd dalgångarna15.herrestadsfjället 7. Hogarnaområdet 8. Södra Listaskogen 9. Forshällaområdet 10. Råsserödområdet 11. Gustafsbergs barnhus och badhusinrättning 12. Uddevalla tätort - ej aktuellt för vindkraft 13. Lane - Ryr 14. Skjutfältet 15. Herrestadsfjället 16. Byrevattnet 17. Hee området 18. Torps handelsområde 19. Holma - Utbyområdet 20. Det inre bokenäset 21. Skredsvikområdet 22. Norra Bokenäset 23. Lanesund - Tångaområdet 24. Centrala Bokenäset 25. Hjältöområdet 26. Dragsmarkområdet 41

1. Korsviken Karaktärsområdets grundläggande faktorer Topografi: Större berg som reser sig över fjorden. Fåtalet mindre dalgångar. Jordart: Tunt eller obefintligt jordlager på bergsryggar. Glacial lera i sprickdalar. Hydrologi: Mindre vattendrag. N Vilken kulturhistorisk kontinuitet finns i karaktärsområdet? Boende: Förhistorisk centralbygd med boplatser finns registrerade från stenålder. Flitigt använt område under järnålder. Bruk: De små och trånga dalgångarna har genom historien använts till mångfunktionellt jordbruk. Hur fungerar karaktärsområdets naturvärden? Uppbyggnad & biotoper: Barrskogsbevuxna bergknallar. Längre ner i dalgångar förekommer lövträdsrik barrskog/blandskog med ek och bokskog. Även förekomst av hage/äng. Större sammanhang: - Hävd & biologiskt kulturarv: Under förhistorien har mångbruk i form av skog, odling, bete och fiske varit karaktäristiskt. Den lilla skalan och de många användningarna har gett upphov till de vi ser idag. Södra delen utgörs av en bördig dalgång med äldre jordbruksbebyggelse. Primära ekosystemtjänster: Tillgodoseende (providing): jordbruksprodukter. A Tillhör Landskapstyp Korsviken. Foto: Uddevalla kommun 42

2. Grinneröd Karaktärsområdets grundläggande faktorer Topografi: Sprickdalslandskap, som är planare och torrare i en östra delen. I södra delen av område består landskapet av en höglänt bergsplatå. Jordart: Tunt eller obefintligt jordlager på bergshöjder. Glacial lera i sprickdalar. Hydrologi: Mest signifikant är Bratteforsån som rör sig genom en ravin till Ljungskileviken. N Vilken kulturhistorisk kontinuitet finns i karaktärsområdet? Boende: Förhistorisk centralbygd och därmed lång kontinuitet. I södra delen finns torpbebyggelse från 1800-talet. Bruk: En mängd dalgångar med småskaliga jordbruk, speciellt kring Grinneröd är uppodlingen stor. Områdets södra del har varit utmarksområden. Fram till idag har mångbruk i form av skog/odling/bete/fiske varit karaktäristiskt, vilket det småskaliga landskapet vittnar om. Hur fungerar karaktärsområdets naturvärden? Uppbyggnad & biotoper: Större barrskogar med myrar som ramar in odlingsmarker som består av mindre odlingsenheter med inslag av lövskog. Mosaiken består främst av skog och jordbruk, men även myr och vattendrag. Större sammanhang: Den södra mer beskogade delen av området ingår iden större migrationskorridor som sträcker sig från Göteborg norrut. Hävd& biologiskt kulturarv: Småskaligheten och mångbruket har sannorlikt skapat ett starkt biologiskt kulturarv och höga naturvärden. Primära ekosystemtjänster: Understödjande (supporting): vattenrenande. Tillgodoseende (providing): jordbruksvaror. A Tillhör Landskapstyp Grinneröd. Foto: Ramböll 43

3. Ljungskile Karaktärsområdets grundläggande faktorer Topografi: Sluttande terräng ner mot Ljungskileviken. Jordart: Postglacial sand och lera i dalgångar som möter havet. Hydrologi: Bratteforsån och Tjöstelsrödsbäcken som båda mynnar ut i Ljungskileviken från sina upprinningsområden på Bredfjället. N Vilken kulturhistorisk kontinuitet finns i karaktärsområdet? Boende: Använts för expansion från kustområdenas bosättningar i samma takt som markhöjning har skett. Etablerat som boplats under stenålder. Bruk: Flera av gårdarna omnämnda redan på 1300-talet. Har så småningom utvecklades en handelsplats, men visar tätortsbebyggelse först kring sekelskiftet 1900. Viktig historia som badort. Hur fungerar karaktärsområdets naturvärden? Uppbyggnad & biotoper: Förutom beskogade branter finns lövskog och betesmark kring Bratteforsån och lövsumpskog kring Tjöstelsrödsbäcken. Större sammanhang: Tangerar den större ekologiska korridor som går från Göteborg norrut. Hävd & biologiskt kulturarv: - Primära ekosystemtjänster: Understödjande (supporting): vattenrenande (Bratteforsån,Tjöstelsrödsbäcken). A Tillhör Landskapstyp Ljungskile. Foto: Uddevalla kommun 44

4. Bredfjället Karaktärsområdets grundläggande faktorer Topografi: Väl avgränsat höjdområde. Jordart: Torvjordar. I övrigt är jordtäcket är tunt eller saknas helt. Hydrologi: Stort system av sjöar och myrmarker. N Vilken kulturhistorisk kontinuitet finns i karaktärsområdet? Boende: Har i huvudsak varit mycket lite befolkat genom historien, främst använts som boplats under 17-1800 talet. Bruk: Lång historia som utmarksresurs. Liten andel åker och stora ytor ljunghed för bete. Idag planterad skog och igenväxning. Hur fungerar karaktärsområdets naturvärden? Uppbyggnad & biotoper: Stor biotopvariation med fjäll, myrar, skog och inte minst många sjöar och vattendrag. Stort ekologiskt värde och artsrikedom med tex. svensk flodkräfta, fiskgjuse, lom, trana, lo, varg, alla tre skogshönor, mfl. Litet inslag av småskaligt jordbruk samt lövvegetation. Större sammanhang: Del av större migrationskorridor som sträcker sig från Göteborg norrut förbi Uddevalla. Hävd & biologiskt kulturarv: Skogsplanteringen och igenväxningen av det som en gång var ljunghed ger kort ekologiska kontinuitet, vilket ger osäker artrikedom. Förekomst av våtmarker och myrar är av särskild vikt. Primära ekosystemtjänster: Understödjande (supporting): del i större migrationskorridor. Kulturell (cultural): rekreation. Tillgodoseende (providing): viss mängd skogsråvara. H Tillhör Landskapstyp Bredfjället. Foto: Ramböll 45

5. Ammenäs, Dramsvik och Resterödskusten Karaktärsområdets grundläggande faktorer Topografi: Sprickdalar. Branta bergsryggar med höjdplatåer och smala dalgångar. Jordart: Tunt eller obefintligt jordlager uppe på bergshöjder. I sprickdalarna lera. Hydrologi: Mindre vatten på höjderna. Rikare vattenförekomst nere i sprickdalarna. N Vilken kulturhistorisk kontinuitet finns i karaktärsområdet? Boende: Bebyggelse från stenålder och framåt. Gammalt kulturlandskap och 1900-talets fritidsbebyggelse utefter kusten. Idag kraftigt exploaterat område för permanentboende. Bruk: Jordbruket i sprickdalarna har mycket lång kontinuitet samt har varit kombinerat med fiske. Betade strandängar. Hur fungerar karaktärsområdets naturvärden? Uppbyggnad & biotoper: Mellan de barrklädda bergsryggarna finns åkrar, bete och lövvegetation. Nyckelbiotoper i form av beteshävd och naturskog med ädellöv. Större sammanhang: Ingår i kustzonen med och dess rika förekomst av betade marker var betade marker. Hävd & biologiskt kulturarv: Det kustnära bruket har mycket lång kontinuitet som har gett upphov till hög biodiversitet. Primära ekosystemtjänster: Understödjande (supporting):upprätthållande av hög biodiversitet genom hävd. Kulturell (cultural): historsik kulturmiljö. Tillgodoseende (providing): foder för djur, jordbruksprodukter. A Tillhör Landskapstyp Ammenäs, Dramsvik, Resterödskusten. Foto: Uddevalla kommun 46

6. Häljeröd - Kolbengtseröd Karaktärsområdets grundläggande faktorer Topografi: Trånga parallella sprickdalar norr om Bredfjället. Bergsryggar med toppar på upp mot 150 möh. Jordart: Tunt eller obefintligt jordlager på bergshöjder. Torvjordar eller kärr/sandig morän i svackor på höjderna. Glacial lera i sprickdalar. Hydrologi: Bergssluttningarna avvattnar ner mot sprickdalarna. N Vilken kulturhistorisk kontinuitet finns i karaktärsområdet? Boende: Periodvis har använts för expansion från kustområdenas bosättningar från slutet av stenåldern och framåt. Bruk: Perioder av expansivt jordbruk har skapat natur- och kulturvärden i dalgångarna. Hur fungerar karaktärsområdets naturvärden? Uppbyggnad & biotoper: Större barrskogsbestånd på höjder, några lite större sjöar och myrar, samt jordbruk i de smala dalgångarna. Höga biologiska värden i området. Större sammanhang: Del av den större migrationskorridor som sträcker sig från Göteborg och norrut. Hävd & biologiskt kulturarv: Inslagen av jordbruk har varit mer expansiva och kortvariga. Frågan om biologiskt kulturarv går därför att diskutera, men kan vara av betydelse. Primära ekosystemtjänster: Tillgodoseende (providing): jordbruksprodukter. G Tillhör Landskapstyp Häljeröd - Kolbengtseröd. Foto: Ramböll 47

7. Råane, Jättesås Karaktärsområdets grundläggande faktorer Topografi: Smala sprickdalar norr om Bredfjället. Flacka dalbottnar. Jordart: Tunt eller obefintligt jordlager på bergshöjder. Torvjordar eller kärr. Sandig morän i svackor på höjderna. Glacial lera i sprickdalar. Hydrologi: Vattendrag i dalbottnarna, myrar uppe på höjder. N Vilken kulturhistorisk kontinuitet finns i karaktärsområdet? Boende: Övergångsbygd, med gårdar i dalargångarna och med stort antal torp i skogens utmarker. Har periodvis har använts för expansion från kustområdenas bosättningar från brons och järnålder. Bruk: Förhistorisk expansionsbygd med jordbruk i sprickdalarna vilket har. Perioder av expansivt jordbruk har gett upphov till naturvärden. Hur fungerar karaktärsområdets naturvärden? Uppbyggnad & biotoper: Högt i terrängen finns barrskog och myrar, nere i dalarna finns små bestånd av ädellövskog och hage/äng. Större sammanhang: Ingår i den större migrationskorridor som sträcker sig från Göteborg och norrut. På gränsen till Bredfjällets orörda område med låg kontinuitet. Hävd & biologiskt kulturarv: Kvarvarande jordbruk är förmodligen mycket gamla. Skogsklädda höjdpartier är tämligen orörda idag. Primära ekosystemtjänster: Tillgodoseende (providing): visst jordbruk. F Tillhör Landskapstyp Råane, Jättesås. Foto: Ramböll 48

8. Stenshult, Djurhult Karaktärsområdets grundläggande faktorer Topografi: Höglänt mark med små höjdvariationer, ca 90-120 möh. Flacka dalgångar som omges av låga höjder. Jordart: Osvallad morän höjderna, glacial lera i dalgångarna. God förekomst av torvjordar Hydrologi: System av myrar, inga betydande mänder öppet vatten. N Vilken kulturhistorisk kontinuitet finns i karaktärsområdet? Boende: Förhistorisk expansionsbygd. Har fått en tydlig bofast befolkning först under järnålder. Bruk: Från förhistorien har mångbruk av skog, odling, bete och torvbrytning varit karaktäristiskt. Skogs- och jordbruket hatr varit av störst vikt, vilket syns ända fram till våra dagar. Hur fungerar karaktärsområdets naturvärden? Uppbyggnad & biotoper: Barrskogar på höjder. Fåtalet större myrmarker. Mindre förekomster av lövskog i anslutning till jordbruk. Större sammanhang: Södra delen ingår i den större migrationskorridor som börjar vid Göteborg och går norrut. Hävd & biologiskt kulturarv: Den småskaliga mosaiken av olika bruksformer motsvarar en stor variation av naturtyper. Primära ekosystemtjänster: Understödjande (supporting): vattenrenande. Tillgodoseende (providing): jord- och skogsbruksprodukter. C Tillhör Landskapstyp Stenshult, Djurhult. Foto: Ramböll 49

9. Forshälla Karaktärsområdets grundläggande faktorer Topografi: Breda, parallella och flacka sprickdalar inramade av branta bergsryggar. Jordart: Tunt eller obefintligt jordlager på bergshöjder. Glacial lera i sprickdalar. Hydrologi: Vattendrag nere i sprickdalarna. N Vilken kulturhistorisk kontinuitet finns i karaktärsområdet? Boende: Haft en betydande roll som boplats från stenålder och framåt. Lång och stabil bebyggelse och markanvändning som återspeglas genom den traditionella byggnadsstilen med dubbelhus i Forshälladalen. Bruk: Gammal central jordbruksbygd. De skogklädda bergen har historiskt utnyttjats som utmarksområde. Hur fungerar karaktärsområdets naturvärden? Uppbyggnad & biotoper: Bergsryggar med barrskog och några myrar. Lövträd, hage och äng i botten av dalarna. Större sammanhang: - Hävd & biologiskt kulturarv: Områdets långa kontinuitet i form av jordbruk och markanvändning har skapat starka ekologiska värden. I berglandskapet finns ett tämligen orört skogslandskap. Ekosystemtjänster: Kulturell (cultural): stark platsidentitet. Tillgodoseende (providing): jordbruksprodukter. A Tillhör Landskapstyp Forshälla. Foto: Ramböll 50

10. Råsseröd Karaktärsområdets grundläggande faktorer Topografi: Höglänt terräng, ca 90-120 möh. som faller brant ner mot Uddevalla i norr och mot mer flacka marker i väster. Jordart: Osvallad morän på höjderna över högsta kustlinjen. Glacial lera i dalgångarna. Förekomst av torvjordar. Hydrologi: Myr- och mossmarker. N Vilken kulturhistorisk kontinuitet finns i karaktärsområdet? Boende: Periodvis expansion från kustområdenas bosättningar, främst i dalgångar från slutet av stenåldern och framåt. Bruk: Sprickdalslandskap med inslag av jordbruk. Hur fungerar karaktärsområdets naturvärden? Uppbyggnad & biotoper: Höglänta barrskogsklädda marker. Lövskogsinslag på branter och småskaliga fält med odling. Även inslag av myrar. Större sammanhang: Strax nordost om den större ekologiska korridor som sträcker sig från Göteborg och norrut. Stort skogsområde som sträcker sig från Köperöd till Råsseröd och Hogarne. Hävd & biologiskt kulturarv: Jordbruket som bedrivits under perioder i sprickdalarna sen förhistorien har gett upphov till både natur- och kulturvärden. I kontrast finns naturvärden orörda barr- och lövskogar, framför allt till skog i branter, men även vid myrar. Primära ekosystemtjänster: Tillgodoseende (providing): visst jordbruk. F Tillhör Landskapstyp Råsseröd. Foto: Ramböll 51

11. Gustafsberg Karaktärsområdets grundläggande faktorer Topografi: Höga berg med branter mot Byfjorden. Låglänta marker kring Gustafsberg, samt Bodeleåns slingrande bäckravin. Jordart: Tunt eller obefintligt jordlager på bergshöjder. Postglacialsand och lera i dalgångar som möter havet. Hydrologi: Områdets avgränsning i öster följer Bodeleånsmeandrande sträckning mot Byfjorden. N Vilken kulturhistorisk kontinuitet finns i karaktärsområdet? Boende: Karaktäristiskt sprickdalslandskap med jordbruk innan platsen blev ett historisk rekreationsområde. Bruk: Populär rekreationsplats redan på 1720-talet. Stigande popularitet som badort under 1800-talet som fortsatt in på 1900-talet i avtagande omfattning. Hur fungerar karaktärsområdets naturvärden? Uppbyggnad & biotoper: Högre belägen barrskog med Bodeleåns meandrande bäckravin med variationsrik lövskog nedan. Rik lundvegetation med inslag av ekskog och sumpskog i anslutning. Större sammanhang: - Hävd & biologiskt kulturarv: Gammal kulturmiljö vid Gustafsvberg. Frågan om huruvida denna är kopplad till Bodeleåns ekologiska värden är osäker. Primära ekosystemtjänster: Understödjande (supporting): vattenrenande (Bodeleån). Kulturell (cultural): rekreation. A Tillhör Landskapstyp Gustafsberg. Foto: Uddevalla kommun 52

12. Uddevalla Karaktärsområdets grundläggande faktorer Topografi: Staden ligger inkilad mellan Byfjordens innersta del och höjder som reser sig i både norr och söder. Jordart: Tunt eller obefintligt jordlager på bergshöjder. Postglacialsand och lera i dalgångar som möter havet. Hydrologi: Bäveån mynnar ut i Byfjorden. Återkommande översvämningar i de centrala delarna orsakat av stora flöden i Bäveån och höga vattenstånd i Byfjorden vid västliga vindar. N Vilken kulturhistorisk kontinuitet finns i karaktärsområdet? Boende: Uddevalla började som förhistorisk expansionsbygd vilket innebär periodvis användning för expansion från andra kustområden under förhistorien. Grundades under medeltid som handelsplats vid viktigt vägkors. Äldsta dokumentet med stadsrättigheter är daterat till 1498. Bruk: Har varit beroende av de återkommande sillperioderna och dess läge vid kusten som gett möjlighet till handel. Genom historien har fiske, handel och industri varit viktiga. D Tillhör Landskapstyp Hur fungerar karaktärsområdets naturvärden? Uppbyggnad & biotoper: Parker, trädgårdar, stadsnära skogar och marker. Större sammanhang: - Hävd & biologiskt kulturarv: Platser och impedimentytor i stadens utkanter med låg underhållsfrekvens har potential för att hysa stor artrikedom. Primära ekosystemtjänster: Urban handelsekonomi och resursuttag snarare än resursproduktion. Uddevalla. Foto: Uddevalla kommun. 53

13. Lane Ryr Karaktärsområdets grundläggande faktorer Topografi: Relativt flacka landskapsrum avdelade av lägre bergkullar. Jordart: Glacial lera i dalgångarna. Svämsediment (lera och finmo) kring Bäveån. Torvjordar. Hydrologi: Hela området i norr avvattnas mot Bäveån. Vattendrag går genom området i raviner. Stort inslag av mossar. N Vilken kulturhistorisk kontinuitet finns i karaktärsområdet? Boende: Glesare fornminnesbild, men har haft kontinuerlig bebyggelse från åtminstone bronsålder och framåt. Från 1600-talet har det vuxit fram en tydlig småbrukarbygd. Bruk: Har varit småskaligt mångfunktionellt jordbruk sedan förhistorien med kombinationen odling, skog, bete och brytning av torv. Tyngdpunkten har legat och ligger på jordbruket, andra binäringar tycks inte ha varit av betydelse. Hur fungerar karaktärsområdets naturvärden? Uppbyggnad & biotoper: Den finaskaliga variationen av mossar, skogar och vattendrag gör att landskapskaraktären har relativt höga ekologiska värden. Främst återfinns dessa längs den meandrande Bäveån, Risån, betade gräsmarker och de stora myrsystemen. Större sammanhang: Angränsar till nord-sydlig migrationskorridor i öster. Hävd & biologiskt kulturarv: Områdets variation av markanvändningar, finskaliga struktur och vattenförekomst i kombination med lång kontinuitet torde gett området höga ekologiska värden. Primära ekosystemtjänster: Understödjande (supporting): vattenrening Tillgodoseende (providing): jordbruk och skogsbruk C Tillhör Landskapstyp Lane-Ryr. Foto: Ramböll. 54

14. Skjutfältet Karaktärsområdets grundläggande faktorer Topografi: Kuperad höjdplatå öster om Herrestadsfjället. Jordart: Osvallad morän på höjder över högsta kustlinjen. Stor förekomst av torvjordar. Hydrologi: Myrar och mossmarker samt ett par långsmala sjöar i sprickdal. Avvattnar mot Bäveån. N Vilken kulturhistorisk kontinuitet finns i karaktärsområdet? Boende: Modern glesbygd, används för det militära övningsområdet Sågebacken. Gamla hemmanet Bulid finns här. Bruk: Lång historia som utmarksresurs och expansionsområde. Sedan militären tog över fr.o.m. 1800-talet har lite förändring och traditionell skötsel skett, dock har den militära markanvändningen sin speciella påverkan och slitage. Hur fungerar karaktärsområdets naturvärden? Uppbyggnad & biotoper: Mestadels en blandning av större barrskogs- och myrmarker. Mycket litet inslag av öppna brukade marker och lövskog. I väst är markerna påverkade av militärens slitage. Större sammanhang: Nära Herrestadsfjällets orörda område med låg kontinuitet. Del av Bäveåns upprinning. Hävd & biologiskt kulturarv: Militärens expansiva och relativt långvariga slitage har sannolikt format ekologin till en speciell karaktär. Ekologiska värden finns kopplade till myr- och våtmarker. Primära ekosystemtjänster: Tillgodoseende (providing): vattenrenande, övningsfält F Tillhör Landskapstyp Skjutfältet. Foto: Uddevalla kommun. 55

15. Herrestadsfjället Karaktärsområdets grundläggande faktorer Topografi: Kuperad höjdplatå med uppsprucken bergterräng är mellan 110-170 möh. Jordart: Osvallad morän ovanför högsta kustlinjen. Hydrologi: Stort antal sjöar och mossmarker. På Herrestadsfjället finns ett 60-tal sjöar och fyra huvudavrinningsområden. Ett av Bäveåns upprinningsområden. N Vilken kulturhistorisk kontinuitet finns i karaktärsområdet? Boende: Glest befolkad genom historien. Modern glesbygd. Bruk: Lång historia som utmarksresurs för bete på ljunghedar som sveddes. Idag har det moderna skogsbruket tagit över och den gamla användningen försvunnit. Hur fungerar karaktärsområdets naturvärden? Uppbyggnad & biotoper: Övervägande blandad barrskog med ett mindre inslag av ek och björk, samt större antal mindre sjöar och myrar. Naturvärden är kopplade till myr och våtmarker, även sumpskog. Större sammanhang: Större orört område med låg kontinuitet. Hävd & biologiskt kulturarv: Pga. övergivande av hävd, igenväxning av mindre skogsjordbruk, och skogsplantering är det tveksamt om artrikedomen är särskilt hög med tanke på skogens ringa ålder. Kan dock ändå vara ekologiskt känsligt. Primära ekosystemtjänster: Understödjande (supporting): vattenrening Kulturell (cultural): viktigt rekreationsområde Tillgodoseende (providing): varor från skogsbruk G Tillhör Landskapstyp Herrestadsfjället. Foto: Ramböll. 56

16. Byrevattnet Karaktärsområdets grundläggande faktorer Topografi: Starkt kuperad terräng. Jordart: Tunt eller obefintligt jordlager på bergshöjder. Torvjordar eller kärr /sandig morän i svackor. Hydrologi: Ingår i större system med flertalet sjöar och myrar. N Vilken kulturhistorisk kontinuitet finns i karaktärsområdet? Boende: Dagens bebyggelse har sitt ursprung från 1600-talet. Har en lång historia som en expansionsresurs. Bruk: Området har en lång historia som utmarksresurs. 1600-talets röjning i området utgör idag sannolikt fritidsbebyggelse. Hur fungerar karaktärsområdets naturvärden? Uppbyggnad & biotoper: Barrskogsdominerat landskap med inslag av småskaligt jordbruk och lövvegetation kring sjö. Riklig förekomst av myr. Artrikt område. Störresammanhang: Del av Herrestadsfjällets större skogsområde. Hävd & biologiskt kulturarv: Småskalig kulturbygd med skogar planterade under 1900-talet. Det biologiska kulturarvet kan vara relevant kring brukade marker, men är beläget på höglänta marker som är relativt nyligen beskogade. Primära ekosystemtjänster: Understödjande (supporting): vattenrenande Kulturell (cultural): liten kulturbygd Tillgodoseende (providing): bete G Tillhör Landskapstyp Byrevattnet. Foto: Uddevalla kommun. 57

17. Heeområdet Karaktärsområdets grundläggande faktorer Topografi: Utgör en dalgång från Herrestad kyrka norrut upp mot Herrestadfjället. Jordart: Osvallad morän ovanför högsta kustlinjen Hydrologi: Avrinning från Herrestadsfjället söderut mot kusten. N Vilken kulturhistorisk kontinuitet finns i karaktärsområdet? Boende: Medeltida expansionsområde. Saknar fasta fornlämningar, men innefattar medeltida bytomter. Namnet Hee är känt sedan år 1388. Bruk: Smal dalbottnen som domineras av små åkrar och hagar, vilka till en del är planterade med skog. Området har en lång historia som utmarksresurs i form av bete på ljunghed. Hur fungerar karaktärsområdets naturvärden? Uppbyggnad & biotoper: Övervägande täckt av sammanhängande skog, mestadels barr, men även blandade bestånd av barr och löv. Ett fåtal mindre åkerarealer. I söder gränsande mot våtmarker och lövskog, i norr gränsande mot större våtmarkssystem. Större sammanhang: Gränsar till Herrestadsfjällets stora orörda område med låg kontinuitet. Hävd & biologiskt kulturarv: Historiskt ett skogsrikt och småskaligt brukat landskap med tillhörande utmarker. Idag tar det moderna skogsbruket över, vilket försvagar det av kontinuitet skapade biologiska kulturavet. Man kan ifrågasätta om artrikedomen är så hög kring de kvarvarande skogsjordbruken. Myrsystem viktigt för den ekologiska funktionen. Primära ekosystemtjänster: Understödjande (supporting): vattenrenande. Tillgodoseende (providing): skogsråvara. G Tillhör Landskapstyp Heeområdet. Foto: Uddevalla kommun. 58

18. Torp Karaktärsområdets grundläggande faktorer Topografi: Relativt låglänta marker mellan Herrestadsfjället och Havstensfjorden. Jordart: Postglacial sand och lera. N Hydrologi: Ravindalar som fylls igen för exploatering. Kärraån. Vilken kulturhistorisk kontinuitet finns i karaktärsområdet? Boende: Både förhistorisk centralbygd, bygd och expansionsbygd. Detta betyder att området i norr tidigt har befolkats medan de delarna närmare kusten bebyggts efterhand som markhöjning har skett. Området är rikt på fornlämningar från skilda tider. Bruk: Handel och lätt industri. Hur fungerar karaktärsområdets naturvärden? Uppbyggnad & biotoper: Kustnära, små brukade arealer och lövskogsridåer mellan arealerna. Ruderatmarker. Större sammanhang: - Hävd & biologiskt kulturarv: Många värden sammanfaller vid Kärraån. Primära ekosystemtjänster: - E Tillhör Landskapstyp Torp. Foto: Uddevalla kommun. 59

19. Holma - Utby Karaktärsområdets grundläggande faktorer Topografi: Flackare öppna landskapsrum med bergsryggar som delvis avskiljer dem från kusten. Jordart: Tunt eller obefintligt jordlager på bergshöjder. Glacial lera i sprickdalar. Postglacialsand och lera i dalgångar som möter havet. Hydrologi: Vattendrag i raviner som leder ut mot kusten. N Vilken kulturhistorisk kontinuitet finns i karaktärsområdet? Boende: Förhistorisk centralbygd, etablerad boplats sedan bondestenålder. Välbevarade bystrukturer och modern bebyggelse längs kusten. Bruk: Genom historien jordbruksdominerat med tonvikt på boskap, men även utkomster från havet. Markerna lämpade för odling, vilket förmodligen varit ett viktigt inslag tidigt. Hur fungerar karaktärsområdets naturvärden? Uppbyggnad & biotoper: Löv- och barrskogsklädda bergknallar. Vattendrag och lövskog mellan små åkerlappar. Gott om betade strandmarker. Större sammanhang: Del av de genom bete hävdade strandzonerna i kommunen. Hävd & biologiskt kulturarv: Småskaligt jordbruk och beteshävd med mycket lång kontinuitet vilket har skapat höga och varierade naturvärden. Primära ekosystemtjänster: Kulturell (cultural): kulturhistoria Tillgodoseende (providing): jordbruk A Tillhör Landskapstyp Holma-Utby. Foto: Uddevalla kommun. 60

20. Hogstorp Karaktärsområdets grundläggande faktorer Topografi: Långsträckt dalgång inramad av högre terräng. Jordart: Tunt eller obefintligt jordlager på bergshöjder. Glacial lera i sprickdalar. Hydrologi: Vattendrag i raviner. N Vilken kulturhistorisk kontinuitet finns i karaktärsområdet? Boende: Förhistorisk centralbygd. Bruk: Lång kontinuitet som småskaligt mångfunktionellt jordbruk med fokus boskapsdrift på tillsammans med utkomster från havet. Jordbruket har större dominans här än på övriga Bokenäset. Hur fungerar karaktärsområdets naturvärden? Uppbyggnad & biotoper: Stor del skogsområden på bergkullar med uppodlade marker i långsträckt dalgång. Randlövskogar och några meandrande vattendag. Större sammanhang: Del av randlövskogen med i allmänhet väldigt hög artrikedom. Hävd & biologiskt kulturarv: Småskaligt jordbruk som troligen lyckats behålla sin struktur genom att bönderna även får sin inkomst från visst skogsbruk. Den småskaliga strukturen av bete och vegetation som behållits under lång tid har skapat ett starkt biologiskt kulturarv. Primära ekosystemtjänster: Understödjande (supporting): biodiversitet Tillgodoseende (providing): jord- och skogsbruk. A Tillhör Landskapstyp Hogstorp. Foto: Uddevalla kommun. 61

21. Skredsvik Karaktärsområdets grundläggande faktorer Topografi: Gullmarsvik möter den låglänta marken som avgränsas av högre bergsmassiv i norr och söder. Jordart: Tunt eller obefintligt jordlager på bergshöjder. Glacial lera i sprickdalar. Postglacialsand och lera i dalgångar som möter havet. Hydrologi: Flera vattendrag som rinner ut i Gullmaren. N Vilken kulturhistorisk kontinuitet finns i karaktärsområdet? Boende: Historiskt makt- och kommunikationscentra med början i bondestenålder. Utskiftade ensamgårdar. Bruk: Under förhistorien har fokus legat på boskapsskötsel tillsammans med utkomster från havet. I Skredsvikområdet var dock odling ett viktigt inslag tidigt, vilket tyngdpunkten även ligger på idag tillsammans med skogsbruk. Hur fungerar karaktärsområdets naturvärden? Uppbyggnad & biotoper: Barrkskogsklädda höjder. I dalgångarna finns gott om lövvegetation i nätverk längs vattendrag och åkergränser. Ädellövsskogar med ek och bok. Större sammanhang: Ingår i Bokenäsets hävdade strandzon med hög kontinuitet. Södra delen ingår i värdetraktsområdet randlövskogar. Hävd & biologiskt kulturarv: Hagmarker med ädellövträd som vittnar om långvarig hävd. Den småskaliga kombinationen av bete, odling och skogsbruk under lång tid har skapat ett starkt biologiskt kulturarv. Primära ekosystemtjänster: Understödjande (supporting): vattenrenande. Tillgodoseende (providing): jordbruk. A Tillhör Landskapstyp Skredsvik. Foto: Ramböll. 62

22. Norra Bokenäset Karaktärsområdets grundläggande faktorer Topografi: Avgränsas i norr och söder av större åsar. Mellan dessa finns flertalet små öppna dalgångar, som i sin tur avgränsas av mindre bergkullar. Jordart: Tunt eller obefintligt jordlager på bergshöjder. Glacial lera i sprickdalar. Postglacialsand och lera i dalgångar som möter havet. Hydrologi: Vattendrag som leder ner mot fjorden. En mindre sjö. N Vilken kulturhistorisk kontinuitet finns i karaktärsområdet? Boende: Etablerad som en centralbygd redan under bondestenålder. Bruk: Mångfunktionellt jordbruk sedan förhistorien då fokus låg på boskapsskötsel tillsammans med utkomster från havet. Idag ligger tyngden på odling och visst skogsbruk. Mer öppna jordbruksmarker än centrala Bokenäset. Hur fungerar karaktärsområdets naturvärden? Uppbyggnad & biotoper: Barrskog uppe på bergkullar. Bland åkrarna i dalgångarna finns lövskog kombinerat med viss del bete/äng. Ofta betade hagmarker närmast vattnet. Större sammanhang: Tangerar den ekologiska korridoren som Bohusläns skärgård utgör. Ingår också i den av Bokenäsets beteshävdade strandzon. Hela området ingår i en artrik trakt med randlövskogar. Hävd & biologiskt kulturarv: Lång kontinuitet av småskaligt jordbruk vilket har skapat de höga naturvärdena. Primära ekosystemtjänster: Understödjande (supporting): vattenrenande. Tillgodoseende (providing): odling, skogsbruk. A Tillhör Landskapstyp Norra Bokenäset. Foto: Uddevalla kommun. 63

23. Lanesund - Tånga Karaktärsområdets grundläggande faktorer Topografi: Stor brutenhet med branta bergsryggar, fåtalet smala dalgångar, flackare strandpartier samt öar och skär. Stor topografisk variation 0-100 möh. Jordart: Tunt eller obefintligt jordlager på bergshöjder. Postglacialsand och lera i dalgångar som möter havet. Hydrologi: Rikare vattenförekomst lägre i terrängen. N Vilken kulturhistorisk kontinuitet finns i karaktärsområdet? Boende: Glesare bevarad fornlämningsbild men en kontinuerlig bebyggelse från bronsålder och framåt. Bruk: Fiske, bete och idag även rekreation. Hur fungerar karaktärsområdets naturvärden? Uppbyggnad & biotoper: Barrklädda bergkullar och dalbottnar med inslag av äng/hagmark, lövskog och våtmarker i strandzonen. Större sammanhang: Ingår i Bokenäsets strandzon med brukade områden med hög kontinuitet. Angränsar även till bohuskustens större ekologiska korridor. Hävd & Biologiskt kulturarv: Ängs- och hagmarker med ädellöv, salta strandängar och andra gräsmarker vittnar om långvarig hävd från bete. Primära ekosystemtjänster: Kulturell (cultural): rekreation vid kusten. Tillgodoseende (providing): småskaligt jordbruk. A Tillhör Landskapstyp Lanesund - Tånga. Foto: Uddevalla kommun. 64

24. Centrala Bokenäset Karaktärsområdets grundläggande faktorer Topografi: Låga sprickdalar i olika riktningar omgärdade av branta bergsryggar. Stor topografisk variation 0-100 möh. Jordart: Tunt eller obefintligt jordlager på bergsryggar. Glacial lera i sprickdalar. Hydrologi: Dalstråkens vattendrag går i ravinsystem. N Vilken kulturhistorisk kontinuitet finns i karaktärsområdet? Boende: Mycket lång kontinuitet. Boplats sedan bondestenålder (4000-1800 f Kr). Dagens kulturlandskap i huvudsak från sent 1800-tal. Ensamgårdar i kanten av sprickdalarna. Bruk: Från förhistorien fram till idag har landskapet formats av mångfunktionellt bruk. Tyngdpunkten har legat på boskapsskötsel i kombination med odling och utkomster från havet. Hur fungerar karaktärsområdets naturvärden? Uppbyggnad & biotoper: Mosaiklandskap med uppodlade sprickdalar som kantas av ekskogar som högre upp på bergkullar övergår i barrskog. I dalstråk finns meandrande vattendrag i raviner och lövvegetation. Förekomst av silikatgräsmarker. Stora områden med naturtyper kopplade till ädellövsskog, i huvudsak ekskog, bokskog och blandskog, men även alsumpskog. Större sammanhang: Del av större ekologisk korridor som löper utmed Bohuskusten. Ingår som helhet i större värdetrakt för randlövskogar med i allmänhet väldigt hög artrikedom. Hävd & biologiskt kulturarv: Område med hög kontinuitet av småskaligt mångfunktionellt jordbruk i form av bete, jordbruk och skogsbruk. Har kunnat behålla sin struktur genom historien av att bönderna även får sin inkomst från visst skogsbruk. Detta är ett mönster som syns ända fram till våra dagar. Kontinuerligt bebodd och brukad sen 4000-1800 f.kr. Det karaktärsområde med de största ekologiska värdena i och med att det har kunnat ackumulera ett rikt biologiskt kulturarv. Primära ekosystemtjänster: Understödjande (supporting): vattenrening, biodiversitet. Kulturell (cultural): kulturarv, kustnära rekreationsområde. Tillgodoseende (providing): jordbruks- och skogsprodukter. A Tillhör Landskapstyp Centrala Bokenäset. Foto: Ramböll. 65

25. Hjältöområdet Karaktärsområdets grundläggande faktorer Topografi: Kusten på båda sidor om Hjältösundet domineras av branta klippor. Smala sund mellan Hjältön och Kalvön. Jordart: Tunt eller obefintligt jordlager på bergshöjder och branter. Glacial lera i de fåtaliga sprickdalarna. Postglacial sand och lera i dalgångar som möter havet. Hydrologi: Avrinning ner i fjorden och vikarna. N Vilken kulturhistorisk kontinuitet finns i karaktärsområdet? Boende: Förhistorisk bygd med glesare förekomst av fornlämningar. Kontinuerligt bebott från åtminstone bronsålder och framåt.fiske och sjöfart har gett upphov till bosättningen kring Hjältösundet. Bruk: Sluttande strandängar som betas av boskap, odlad mark saknas nästan helt. Från förhistorien fram till idag har boskapsskötsel och utkomster från havet varit framträdande. Hur fungerar karaktärsområdets naturvärden? Uppbyggnad & biotoper: Mestadels kala klippor högt belägna över vattnet med visst barrskogstäcke. Betade marker som möter fjordens vikar. Större sammanhang: Ingår i Bohuskustens större migrationskorridor. Ingår i värdetraktsområdet Bohusläns randlövskogar. Hävd & biologiskt kulturarv: Mångfunktionalitet med tonvikt på boskapsskötsel och utkomster från havet har förekommit från förhistorien fram till idag. Ek och bokskog, samt hage/äng med ädellöv tecken på lång hävd och ett starkt biologiskt kulturarv. Primära ekosystemtjänster: Kulturell (cultural): kustnära rekreationsområde. Tillgodoseende (providing): fiske. A Tillhör Landskapstyp Hjältö. Foto: Ramböll. 66

26. Dragsmark Karaktärsområdets grundläggande faktorer Topografi: Småskaligt landskap med trängre dalgångar och lägre berg än på övriga Bokenäset. Jordart: Tunt eller obefintligt jordlager på bergshöjder. Glacial lera i sprickdalar. Hydrologi: Lerhaltiga jordar i sprickdalar som har högre kapacitet att hålla vatten. N Vilken kulturhistorisk kontinuitet finns i karaktärsområdet? Boende Kontinuerlig bebyggelse åtminstone från bronsålder och framåt. Bebyggelsestrukturen härstammar från 1800-talet med ensamgårdar utmed bergssluttningar. Bruk Mångfunktionellt småskaligt jordbruk där betesdrift varit betydelsefullt, men även fiskerinäring viktigt. Hur fungerar karaktärsområdets naturvärden? Uppbyggnad & biotoper: Höjderna är klädda med barrskog. Längs gränsen mellan höjd och dal, växer randlövskog. Mellan brukade fält finns ädellövskog och även beteshagar. Större sammanhang: Del av bohuskustens större migrationskorridor. Ingår i trakten med randlövskog med höga naturvärden. Hävd & biologiskt kulturarv: Kombinationen av småskaligt jordbruk, bete under lång historisk tid har skapat ett starkt biologiskt kulturarv. Långvarigt hävd av framför allt betesmark, men även ängsmark, har skapat stor artrikedom. Primära ekosystemtjänster: Understödjande (supporting): biodiversitet. Kulturell (cultural): kustnära rekreationsområde. Tillgodoseende (providing): jordbruksprodukter. A Tillhör Landskapstyp Dragsmark. Foto: Ramböll. 67

4. Vindbruk i Uddevalla kommun Kapitlet binder samman landskapsanalysen med vindbruk och redogör för potentiella möjligheter och konflikter som kan uppstå i samband med en vindbruksetablering. Kapitlet utnyttjar landskapsanalysen som ett verktyg att ta fram huvudsakliga problemställingar på både landskapstypnivå och karaktärsområdesnivå. Hur vi använder landskapsanalysen för vindbruksplanering Visuella och strukturella aspekter I landskapsanalysen beskriver vi landskapets fysiska element och sociala värden, som sammantaget ger landskapet dess rumsliga struktur och karaktär. Vissa element och/eller värden har större betydelse än andra för hur vi upplever landskapet. Det kan tex. handla om element som utmärker sig på grund av sin höjd, sin storlek, sitt historiska värde eller sitt affektionsvärde. Särskilt höga uppstickande element fungerar ofta som referenser när man orienterar sig i landskapet, det kan vara tex. en ås eller en kyrka eller ett vindkraftverk. Sådana element benämns ibland landmärken. Genom att undersöka landskapselementens relationer till varandra genom en sk. strukturanalys, kan de strukturer som bättre eller sämre kan samverka med vindkraftverk beskrivas. Orientering är en stor del av perception, hur vi förstår och uppfattar vår omgivande miljö. Om vindkraftverken är placerade utan tydlig och lättuppfattad geometri finns det en större risk att landskapet kan uppfattas som rörigt. Om vindkraftverken står i en tydlig formation, eller om deras placering istället strukturerar och understryker viktiga riktningar blir upplevelsen istället mer rogivande. Ljudaspekter Ett skäl att identifiera landskapets struktur och särskilda karaktärsdrag är att skapa ett underlag för att vägleda var och hur nya element som vindkraftverk kan samspela med landskapets strukturer, karaktärer och sociala funktioner vilket även inbegriper landskapets ljudnivå. Ljudmiljön är särskilt viktig att beakta där bakgrundsljudet är lågt och där låga ljudnivåer eftersträvas, exempelvis i områden som fjäll och skärgårdar: Här bör ljudet enligt Naturvårdsverket inte överskrida 35 dba. Särskild hänsyn bör också tas till bostäder i sk. vindskyddade lägen (områden där vindhastigheten är 50 procent lägre än där vindkraftverken står och alstrar ljud). På de vindskyddade platserna blir det normalt förekommande vindbruset lägre och ljudet från vindkraftverk därmed mer framträdande. För att kunna bedöma risken att vindskyddade lägen kan uppkomma och få en betydande effekt behövs underlag som redovisar de lokala vindförhållandena vilka med fördel bör relateras till både landskapstyper (hur det ser ut) och karaktärsområden (social betydelse/funktion). 68

Kumulativa effekter Landskapets varierande topografi och marktäcke påverkar hur synliga vindkraftverk blir på långa avstånd. Om det inom fjärrzonen från projektområdet redan finns vindkraftsetableringar måste de kumulativa effekterna studeras. Med detta avses risken att läsa samman skilda etableringar, eller att bli inringad, med resultatet att vindkraften då inte harmonierar med upplevelsen av landskapet. Till kumulativa effekter räknas även skuggverkan och ljud (som behandlas mer djupgående i stycket före), samt rumsliga och visuella effekter som att vindkraftverket skapar visuella barriärer eller att deras placering är oregelbunden och utan tydliga inbördes relationer (se mer under Planeringsverktyg). Med begreppet kumulativa effekter menas främst: Exempel på kumulativa effekter av flera vindkraftsetableringar. - rumslig och visuell påverkan - inringning - sammanläsning av flera etableringar -ljud -skuggor Den första exploatörens vindbrukslayout dikterar möjligheterna för de som kommer efter. Därför är det så viktigt att från början skapa goda förutsättningar för utbyggnad som för med sig så få kumulativa effekter som möjligt. FAKTARUTA VINDBRUKSINFORMATION http://www.natverketforvindbruk.se/ https://www.vindlov.se/ http://www.vindlov.se/vindbrukskollen http://cvi.se/ http://www.naturvardsverket.se/vindval http://www.raa.se/kulturarvet/ samhallsplanering/energiplanering/ vindkraft/ Underlag för MKB Landskapsanalysen tar fram den information som behövs för att tydliggöra landskapets funktioner, skala, rumslighet, riktningar och landmärken vilket utgör ett väsentligt underlag för hur vindkraftverk bäst placeras i förhållande till varandra, sett ur både ett plats- (när-) och områdes- (fjärr-) perspektiv. En övergripande kommunal landskapsanalys kan sedan fördjupas och utvecklas i de miljökonsekvensbeskrivningar som krävs i samband med en tillståndsprocess för att uppföra vindkraftverk. Landskapsanalysen kan här ge en indikation av dels landskapets siktlängder och vindkraftverks potentiella synbarhet, samt risken för att vindkraftverket bla. dominerar eller kan ringa in boendemiljöer med en åtföljande ljudproblematik. Synbarhetsanalyser och visualiseringar kan sedan utföras för att tydligt belysa de problemställningar och möjligheter som landskapsanalysen pekar på. På samma sätt visar de historiska landskapskaraktärerna hur områden med lång historisk kontinuitet sammanfaller med höga ekologiska värden och en ofta långsam förändringstakt vilket ofta är områden av stor betydelse för tystnad, rekreation och friluftsliv. HLC analysen tydliggör de historiska sammanhang som vindkraften måste förhållas till och om möjligt samspela med. 69

Vindbruksplanering i förhållande till negativ planering Uteslutningsmetod Så kallad negativ planering fungerar som en reduktionistisk metod för beslutsfattande. Praktiskt innebär det att man utesluter områden som inte anses kompatibla med vindkraft. Avgörandet av vad som inte går att kombinera med vindkraft kan baseras på formella lagliga skydd, specialistbedömningar, eller egna uppskattningar. De olika intressena aggregeras i en karta liknande den till höger som sammanfattar var vindkraft inte får etableras. Metoden går alltså ut på att skydda olika särintressen, men är inte lämplig för att finna aspekter som de olika särintressena kan ha gemensamt baserat på en helhetssyn på hur funktioner och intressen sitter ihop. Samtidigt som den negativa planeringen utesluter sig fram till var vindkraft inte får etableras nämns sällan några riktlinjer för hur man ska bygga på de platser där etablering tillåts. Synergieffekter Vindkraften är ett stort landskapselement och därtill under stark utbyggnad i Sverige. Detta innebär en stor utmaning, men också en möjlighet att utveckla nya planeringsmetoder. Då vindkraft ofta etablerats med den negativa metoden har eventuella skador kunnat minimeras, men möjligheten att vindkraften skulle kunna bidra med fler nyttor i landskapet än produktion av förnyelsebar el har missats. För att vindkraften inte bara ska rymmas i landskapet, utan även gynna befintliga markanvändningar, värden och landskapets rumsliga struktur krävs att planeringen inta bara fokuserar på var vindkraften inte ska etableras, utan även var och hur. Exempel på hur en mer kreativ och skapande planering av vindkraft i Uddevalla kommun finns under nästa kapitel Planeringsvertyg. Ofta handlar det om enkla och tydliga designprinciper, exempelvis: - Att understryka landskapets naturliga riktningar och inte bryta dem. - Att skapa nya landmärken i landskapet. - Att följa och på så vi understryka stora och viktiga färdriktningar, då ofta längs vägar som redan generar ljud. - Att använda vindkraftens anläggningsvägar för att skapa ny tillgänglighet i landskapet. 70

10 km N Natura 2000, fågel Riksintresse friluftsliv Riksintresse kulturmiljö Riksintresse yrkesfiske Naturresevat Natura 2000, habitat Riksintresse natur Kartan visar riksintressen och skyddade områden i Uddevalla kommun. 71

Planeringsverktyg Planeringsverktyget har sin utgångspunkt i landskapsanalysen och syftar till att visa konflikter och möjligheter i förhållande till vindbruk. Verktyget ger inte ett svar på var man bör placera vindkraft och vilka områden man bör undvika utan presenterar en rad potentiella konflikter och möjligheter i förhållande till vindbruk i en specifik landskapstyp och ett specifikt karaktärsområde. Hur dess konflikter belyses i miljökonsekvensbeskrivningar kan påverka möjligheterna att bedöma ett vindkraftsprojekts samlade påverkan. Vidare ger verktyget vindkraftsprojektörer en möjlighet att i sina analyser av landskapet påvisa möjligheterna till att en vindkraftsetablering kan samspela med landskapets värden och funktioner på ett positivt sätt. Fjärrzon och Närzon Planeringsverktyget går igenom respektive landskapstyp och karaktärsområde och analyserar konflikter och möjligheter i förhållande till vindbruk i både fjärrzon och närzon. Fjärrzonens sträckning i km är beroende av landskapstypens siktlängder vilket innebär att zonen kan vara både kortare och längre beroende på etableringens läge. I Uddevalla kommun kan fjärrzonen antas vara relativt kort dvs. 2-7 km beroende på den komplexa topografin i många områden. Från etableringsområdet och påverkan förhåller sig till landskapsanalysen på landskapstypnivå. I denna zon handlar det om vindbrukens påverkan på en översiktlig nivå som främst handlar om tydliga riktningar och landmärken i landskapet. I fjärrzonen handlar det huvudsakligen om visuell påverkan och de kumulativa effekterna som är ett resultat av verkens placering i förhållande till varandra. Närzonen sträcker sig ca 500 m-2 km från etableringsområdet och påverkan förhåller sig till landskapsanalysen på karaktärsområdesnivå. I denna zon handlar påverkan om visuella, kumulativa, funktionella (markanvändning) och ljudliga effekter. I en del av karaktärsområdena finns inte tillräckligt goda vindar för att vara intressanta som lägen för vindbruk varför dessa områden inte får en djupare beskrivning av möjligheter och konflikter. Dock beskrivs alla landskapstyper då fjärrzonen sträcker sig över en mycket större yta. 72

Fjärrzon 2 km-7 km Närzon 500 m - 2 km I en zon mellan 2-7 km från etableringen är det viktigt att se till hur den samlade upplevelsen av olika vindkraftsetableringar samverkar och påverkar viktiga upplevelsevärden och boendemiljöer. Fokus ligger här på vindkraftsutbyggnadens samlade verkan på landskapets struktur, riktningar och landmärken. Intill vindkraftsanläggningen är det viktigt att se till hur denna samspelar med sin närmiljö och förstärker de kvaliteter och funktioner som landskapet har för både människor, djur och växter. Fokus ligger här på upplevelsen och påverkan på platsen för etablering av det enskilda verket och gruppen av verken i förhållande till närmiljön. Bilderna visar exempel på landskapliga aspekter som utreds i fjärrzonen (landskapstyp) respektive närzonen (karaktärsområde). Information från landskapsanalysen på landskapstypnivå: - visuella effekter - kumulativa effekter - (audiella effekter) Vilka är de huvudsakliga landmärken? Finns det tydliga riktningar i landskapet? Information från landskapsanalysen på karaktärsområdesnivå: - visuella effekter - funktionella effekter - kumulativa effekter - audiella effekter Hur fungerar skalan och strukturen i förhållande till vindkraft? Kan vindbruk stödja markanvändningen? 73

Möjligheter och konflikter i förhållande till vindbruk Här presenteras frågeställningar som visar på både möjligheter och konflikter i förhållande till vindkraft inom både landskapstyp och karaktärsområde. Som beskrivet i det förra stycket förhåller sig landskapstypen främst till fjärrzonen (ca 2-7 km) och karaktärsområdet till närzonen (ca 500 m-2 km). Informationen i detta avsnitt beskriver vilka frågeställningar som är viktiga att beakta i hanteringen eller i förberedandet av en vindbruksansökan inom en viss landskapstyp och ett visst karaktärsområde. Informationen presenteras utifrån respektive landskapstyp och de karaktärsområden som bygger upp landskapstypen. Tabellen på motstående sida ger en överblick över vilka karaktärsområden som tillhör vilka landskapstyper. Ett antal karatärsområden inom samma landskapstyp har gemensamma frågeställningar när det kommer till vindbruk, varför dessa avhandlas gemensamt på de följande sidorna. De belysta frågeställningarna är ett resultat av landskapsanalysen och den information som finns om landskapstyperna och karaktärområden. Hur dessa problem och möjligheter beskrivs i förhållande till en enskild vindkraftsetablering påverkar tillståndsgivande myndigheters möjlighet att bedöma projektets lämplighet och kumulativa landskapseffekter. Kartan visar vindkartering med indelningen av både landskapstyper och karaktärsområden. På kartan kan utläsas vilka karaktärsområden som inte har tillräckligt goda vindar (över 6,6 m/s). N 10 km 2,5 km 16 16 G 15 F G 14 15 F 14 B B 22 21 A 22 23 20 21 A 19 20 17 E 18 19 D 11 12 E 17 18 10 D C 13 12 C 13 26 A 26 24 25 24 25 25 25 23 B B 5 A 9 G 6 5 F 11 8 7 9 10 F 7 8 26 A 26 25 25 1 3 2 H 4 A G 6 Innehållsförteckning Landskapstyper 3 Karaktärsområden vindkartering 2011, 120m 2,5-5,5 2 5,6-6 1 6,1-6,5 Innehållsförteckning 6,6-7 7,1-8 Landskapstyper 8,1-12,4 Karaktärsområden vindkartering 2011, 120m 74 0 5 000 10 000 15 000 Meters 2,5-5,5 5,6-6 6,1-6,5 H 4

En del landskapstyper är inte uppdelade i fler karaktärsområden efter dialog, vilket betyder att vissa landskapstyper och karaktärsområden har samma utbredning. Beskrivningen av karaktärsområden innehåller dock ett ytterligare lager av social information som framkommit under gåturerna och workshoparna. Landskapstyp B. Fjordlandskap och landskapstyp D. Tätort presenteras inte lika ingående som de övriga landskapstyperna eftersom vindbruk inom landskapstypen ej är aktuellt men typen kan ändå behöva beaktas i fjärrzonen. Gråmarkerade karaktärsområden är ej intressanta som etableringsområden då områdena besitter för låga medelvindhastigheter. Dessa karaktärsområden har därför inte bearbetats ur vindbrukssynpunkt. Landskapstyper Karaktärsområde A. Kustnära spricklandskap 1. Korsviken 2. Grinnerödområdet 3. Ljungskileområdet 5. Ammernäs, Dramsvik, Resterödskusten 9. Forshällaområdet 11. Gustafsbergs barnhus och badhusinrättning 19. Holma - Utbyområdet 20.Det inre bokenäset 21.Skredsvikområdet 22.Norra Bokenäset 23.Lanesund - Tångaområdet 24. Centrala Bokenäset 25.Hjältöområdet 26.Dragsmarkområdet B. Fjordlandskapet - ej aktuellt för vindkraft Inga karaktärsområden i fjordlandskapet C. Mosaiklandskapet 8. Södra Listaskogen 13.Lane - Ryr D. Tätort - ej aktuellt för vindkraft 12. Uddevalla tätort - ej aktuellt för vindkraft E. Infrastruktur 18. Torps handelsområde F. Skogsdominerat småbrutet sprickdalslandskap 7.Hogarnaområdet 10.Råsserödområdet 14.Skjutfältet G. Skogsdominerat sjörikt sprickdalslandskap 6.Häljeröd - Kolbengtseröd dalgångarna 15.Herrestadsfjället 16.Byrevattnet 17.Hee området H. Höglänt skogslandskap 4. Bredfjället 75

A. Kustnära sprickdalslandskap, fjärrzon Möjligheter i förhållande till vindkraft inom landskapstypen Understödja riktning Vår förståelse för rummet sker genom rörelse. Vindkraften understryker storskaliga element, Understödja Understödja riktning riktning som är viktiga för vår rumsuppfattning. Samlokalisering med annan infrastruktur Samlokalisering Vindkraftens Samlokalisering ljud med döljs i befintligt med annan buller. infrastruktur Minimering annan infrastruktur av bullerstörda miljöer. Konflikter i förhållande till vindkraft inom landskapstypen Förminska landmärken Existerande landmärken underordnas. Förminska Förminska landmärken landmärken Omringa Omringa Vindkraften kan omringa en Omringa bygd, t ex en dal. 1 2 11 10 3 Höga naturvärden Höga naturvärden 5 8 23 6 7 4 16 18 21 20 19 stödja riktning Tydlig geometri Strikt och storskalig geometri Tydlig överordnas geometri Tydlig landskapets geometri komplexitet och upplevs som lättförståelig. Framhäva höjd Stärker topografins variation. Framhäva höjd Framhäva höjd Portal / inramning Ramar in ex dominerande landmärke / inramning eller Portal färdriktning. / inramningportal- en skapar ett Portal landmärke. Externhandel kompletteras med vindkraft Externhandel Vindkraften Externhandel komplettas skapar landmärke komplettas med för vindkraft en destination. med vindkraft Förminska landmärken Undertrycka höjd Karaktäristisk topografi slätas Undertrycka Undertrycka ut höjd av okänsligt höjd placerade vindkraftverk. Blockera landskapsriktning/ utsikt Blockera landskapsriktning/ Blockera Kan störa landskapsriktning/ sikten in i avlägsna utsikt utsikt landskapsrum. Nåldyneeffekt Ingen rumslig koordinering Nåldyneeffekt Nåldyneeffekt mellan vindkraftverk i ett redan komplext landskap kan göra upplevelsen ännu mer svårförståelig och ostrukturerad. Kuperad terräng (exploatering på toppar) och dålig koordinering kan skapa nåldyneeffekt. Höga naturvärden Oförsiktig etablering kan störa Höga flyttkorridorer naturvärden för fåglar och för däggdjur. Fjärrzon: 2 km-7 km Huvudsakliga landmärken inom landskapstypen: 1. Smörkullen 2. Gullmarsberg 3. Rotan (handel) 4. Skåleberget 5. Högås kyrka 6. Färjan Skår-Finnsbo 7. Bokenäs kyrka 8. Havstensklippan 10. Torp köpcentrum 11. TV- masten 12. Hamn/silo/kranar 16. Forshälla kyrka 18. Ulvön 19. Strandanäs fyr 20. Dirhuvud 21. Ljungs kyrka 23. Uddevallabron kalisering med infrastruktur Omringa geometri Undertrycka höjd Kustens sträckning Infrastruktur (ex E6) Sprickdalar ut mot kusten äva höjd Blockera landskapsriktning/ utsikt / inramning Nåldyneeffekt handel komplettas Huvudsakliga riktningar. Dessa följer upplevda landskapsrum och rörelsekorridorer. indkraft 76

Karaktärsområden inom A, närzon Möjligheter i förhållande till vindkraft inom karaktärsområdena Konflikter i förhållande till vindkraft inom karaktärsområdena 26 22 24 25 20 21 23 19 5 1 11 9 3 2 Närzon 500-2 km Portal / inramning Ramar in ex utsikt, siktlinje eller färdriktning. Portal / inramning / Portal inramning Portal / inramning Breddad ekonomisk bas Vindbruk gynnar jordbruksekonomi Breddad ekonomisk och ekonomisk håller därmed Breddad bas markerna bas öppna. Detta leder till bevarad biodiversitet. Breddad ekonomisk Externhandel bas kompletteras med vindkraft Externhandel Vindkraften Externhandel skapar komplettas komplettas landmärke med för en vindkraft med destination vindkraft Torna upp sig Vindkraft etablerad på höjder Luta in Luta över invid in över låglänt bebyggelse kan dominera. Luta in över Inringa Boendekvaliteter och närlandskap domineras av etablering Omringa Omringa om den syns över en stor del av horisontlinjen. Omringa Blockera landskapsriktning/ utsikt Blockera Blockera Vindkraften landskapsriktning/ skapar en visuell utsikt utsikt barriär som bryter av siktlinjer. g g isk isk Karaktärsområden inom landskapstypen intressanta för vindbruksetablering: 1. Korsvike 2. Grinnerödområdet 5. Ammernäs, Dramsvik, Resterödskusten 9. Forshällaområdet 19. Holma - Utbyområdet 20.Det inre bokenäset 21.Skredsvikområdet 22.Norra Bokenäset 23.Lanesund - Tångaområdet 24. Centrala Bokenäset 25.Hjältöområdet Luta in över 26.Dragsmarkområdet Luta in över Omringa Omringa Externhandel komplettas Samlokalisering med vindkraftmed annan infrastruktur Samlokalisering med med annan annan infrastruktur infrastruktur Samlokalisering med annan infrastruktur Övriga problemställningar att komma ihåg Vägar i höglänt terräng Kan skapa tillgänglighet för Vägar rekreation, i höglänt men terräng innebär stora Vägar ingrepp i höglänt i terrängen, som kan synas på långt håll. Höga naturvärden Oförsiktig etablering kan Höga förstöra naturvärden naturvärden. Ekonomiskt naturvärden stöd till jordbruk kan Höga gynna biodiversitet. Nya biotoper kan skapas längs anläggningsvägar. Blockera landskapsriktning/ utsikt Ljud Vindkraftens ljud kan upplevas Ljud Ljud som störande Ljud Nåldyneeffekt Ingen rumslig koordinering Nåldyneeffekt Nåldyneeffekt mellan vindkraftverk i ett redan komplext landskap kan göra upplevelsen ännu mer svårförståelig och ostrukturerad. Nåldyneeffekt Kuperad terräng (exploatering på toppar) och dålig koordinering kan skapa nåldyneeffekt. Tättbebyggt Tättbebyggt med med bostäder bostäder Tättbebyggt med bostäder Standardiserade skyddsavstånd till bostäder med hindrar vind- Tättbebyggt bostäder kraftsetablering. plettas mplettas Blockera landskapsriktning/ utsikt Blockera landskapsriktning/ utsikt Rekreation Rekreation Ljud och rörelser från vindkraft Rekreation kan verka störande för naturupplevelser. Anläggningsvägar kan skapa nya möjligheter för rekreation. ed med ur tur Ljud Spridda hus längre inåt land Ljud Tätt med bostäder längs kusten Rekreation Betade strandängar Småskaligt jordbruk Randlövskog Skogsbruk Nåldyneeffekt Nåldyneeffekt Tättbebyggt med bostäder Tättbebyggt med bostäder Huvudsakliga aspekter gemensamma för karaktärsområdena i förhållande till vindkraft. 77

C. Mosaiklandskapet, fjärrzon Understödja Möjligheter i förhållande Understödja riktning till vindkraft riktning inom landskapstypen Förminska landmärken Konflikter i förhållande Förminska till landmärken vindkraft inom landskapstypen Höga naturvärden Höga naturvärden Samlokalisering med annan infrastruktur Vindkraftens ljud Understödja döljs i befintligt Samlokalisering Samlokalisering med riktning med buller. Minimering av bullerstörda miljöer. annan annan infrastruktur infrastruktur Omringa Förminska landmärken Existerande landmärken underordnas. Förminska Omringa landmärken Höga naturvärden 15 Tydlig geometri Strikt och storskalig geometri överordnas Samlokalisering landskapets med komplexitet och Tydlig geometri Tydlig geometri annan upplevs infrastruktur som lättförståelig. Omringa Vindkraften kan omringa en Omringa bygd, t ex en dal. Undertrycka Undertrycka höjd höjd rstödja riktning Framhäva höjd Stärker topografins variation. Framhäva höjd Tydlig Framhäva geometri höjd Portal / inramning Portal Framhäva / inramning höjd Externhandel Portal / inramning Externhandel komplettas komplettas med vindkraft med vindkraft Förminska landmärken Externhandel komplettas med vindkraft Undertrycka höjd Karaktäristisk topografi slätas Blockera landskapsriktning/ Blockera Undertrycka ut av okänsligt landskapsriktning/ höjd placerade vin- utsikt utsikt dkraftverk. Nåldyneeffekt Ingen rumslig koordinering Nåldyneeffekt Blockera landskapsriktning/ Nåldyneeffekt mellan vindkraftverk i ett redan utsikt komplext landskap kan göra upplevelsen ännu mer svårförståelig och ostrukturerad. Kuperad terräng (exploatering på toppar) och dålig koordinering kan skapa Nåldyneeffekt nåldyneeffekt. Höga naturvärden Oförsiktig etablering kan störa Höga flyttkorridorer naturvärden för fåglar och för däggdjur. Fjärrzon: 2 km - 7 km Huvudsakliga landmärken inom landskapstypen: 15. Lane Ryrs kyrka kalisering med infrastruktur Omringa geometri Undertrycka höjd häva höjd Landskapsrum accentueras genom vindkraftsverk på kullar Blockera Kullar landskapsriktning/ definierar landskapsrum utsikt och riktningar Infrastruktur (ex väg 44) l / inramning Nåldyneeffekt nhandel komplettas indkraft Lane-Ryr Södra Listaskogen Huvudsakliga riktningar. Dessa följer upplevda landskapsrum och rörelsekorridorer. 78

Portal / inramning Portal / inramning Luta in över Luta in över Karaktärsområden inom C, närzon Breddad ekonomisk Möjligheter i förhållande Portal Portal Breddad / inramning bas / till inramning ekonomisk vindkraft inom karaktärsområdena bas Omringa Konflikter i Luta förhållande in Omringa Luta över övertill vindkraft inom karaktärsområdena 13 8 Breddad ekonomisk bas Vindbruk gynnar jordbruksekonomi Breddad ekonomisk och komplettas ekonomisk håller därmed Breddad Externhandel bas med markerna vindkraft Externhandel komplettas bas öppna. Detta leder till bevarad med vindkraft biodiversitet. Inringa Boendekvaliteter och närlandskap domineras landskapsriktning/ av etablering Omringa Blockera Blockera Omringa landskapsriktning/ utsikt utsikt om den syns över en stor del av horisontlinjen. Samlokalisering med annan infrastruktur Externhandel Samlokalisering Samlokalisering Externhandel komplettas med komplettas med med annan vindkraft annan med infrastruktur vindkraft infrastruktur Ljud Vindkraftens ljud kan upplevas Blockera Ljud Blockera som landskapsriktning/ störande landskapsriktning/ utsiktljud utsikt g ng isk misk 8. Södra Listaskogen 13. Lane - Ryr Närzon 500-2 km Luta in över Luta in över Karaktärsområden inom landskapstypen intressanta för vindbruksetablering: Omringa Omringa Vägar i höglänt terräng Övriga problemställningar Samlokalisering Vägar Samlokalisering i höglänt att relatera med terräng med till annan annan infrastruktur infrastruktur Höga naturvärden Oförsiktig etablering kan Höga förstöra naturvärden naturvärden. Ekonomiskt naturvärden stöd till jordbruk kan Höga gynna biodiversitet. Nya biotoper kan skapas längs anläggningsvägar. Nåldyneeffekt Ingen rumslig koordinering Nåldyneeffekt Ljud Ljud Nåldyneeffekt mellan vindkraftverk i ett redan komplext landskap kan göra upplevelsen ännu mer svårförståelig och ostrukturerad. Kuperad terräng (exploatering på toppar) och dålig koordinering kan Nåldyneeffekt Tättbebyggt Tättbebyggt Nåldyneeffekt med skapa med nåldyneeffekt. bostäder bostäder mplettas mplettas Blockera landskapsriktning/ utsikt Blockera landskapsriktning/ utsikt Rekreation Rekreation Ljud och rörelser från vindkraft Rekreation kan verka störande för naturupplevelser. Anläggningsvägar kan skapa nya möjligheter för rekreation. Tättbebyggt Tättbebyggt med med bostäder bostäder med tur med tur Ljud Ljud Nåldyneeffekt Nåldyneeffekt Skogsbruk Tättbebyggt med bostäder Tättbebyggt med bostäder Rekreation, häst Vattendrag Småskaligt jordbruk Väg 44 Myr Småskaligt jordbruk Spridda hus Lane-Ryr Södra Listaskogen Huvudsakliga aspekter gemensamma för karaktärsområdena i förhållande till vindkraft. 79

Understödja riktning Understödja riktning Förminska landmärken Förminska landmärken Höga naturvärden Höga naturvärden E. Infrastrukturbundet landskap, fjärrzon Samlokalisering med Möjligheter i förhållande Samlokalisering annan till vindkraft med infrastruktur inom landskapstypen annan infrastruktur Omringa Konflikter Omringa i förhållande till vindkraft inom landskapstypen Understödja riktning Vår förståelse för rummet sker genom rörelse. Vindkraften understryker storskaliga element, Understödja Tydlig riktning geometri Tydlig geometri som är viktiga för vår rumsuppfattning. Samlokalisering med annan infrastruktur Samlokalisering Vindkraftens Framhäva ljud med döljs höjdi befintligt Framhäva annan buller. infrastruktur Minimering höjd av bullerstörda miljöer. Undertrycka höjd Karaktäristisk topografi slätas ut av okänsligt placerade vindkraftverk. Förminska Undertrycka landmärken höjd Undertrycka höjd Blockera landskapsriktning/ utsikt Omringa Blockera Kan störa landskapsriktning/ sikten in i avlägsna Blockera landskapsriktning/ utsikt landskapsrum. utsikt Höga naturvärden Portal / inramning Ramar in Tydlig geometri Portal ex dominerande / inramning landmärke / inramning eller färdriktning. Portal- Portal en skapar ett landmärke. Externhandel kompletteras med vindkraft Framhäva höjd Externhandel komplettas Externhandel Vindkraften med komplettas skapar landmärke vindkraft med för vindkraft en destination. Undertrycka Nåldyneeffekt höjd Nåldyneeffekt Blockera landskapsriktning/ utsikt Fjärrzon: 2 km - 7 km Huvudsakliga landmärken inom landskapstypen: Inga specifika landmärken Portal / inramning Nåldyneeffekt Externhandel komplettas med vindkraft Längs gränser mellan olika funktioner och värden Infrastruktur (ex E6) Torps handelsområde Huvudsakliga riktningar. Dessa följer upplevda landskapsrum och rörelsekorridorer. 80

Externhandel komplettas med vindkraft Blockera landskapsriktning/ utsikt Samlokalisering med annan infrastruktur Ljud Karaktärsområden inom E, närzon Möjligheter i förhållande Portal / inramning till vindkraft inom karaktärsområdena Konflikter i Luta förhållande in Nåldyneeffekt över till vindkraft inom karaktärsområdena 18 Portal / inramning Ramar in ex utsikt, siktlinje eller Portal färdriktning. Breddad / inramning ekonomisk bas Tättbebyggt med bostäder Standardiserade skyddsavstånd till bostäder med hindrar vind- Omringa Luta Tättbebyggt över bostäder kraftsetablering. Externhandel kompletteras med vindkraft Breddad ekonomisk Externhandel Vindkraften skapar bas komplettas landmärke för med en destination vindkraft Omringa Blockera landskapsriktning/ utsikt g Närzon 500-2 km Luta in över Karaktärsområden inom landskapstypen intressanta för vindbruksetablering: Samlokalisering med annan infrastruktur i höglänt komplettas terräng Externhandel Vägar Samlokalisering med vindkraft med annan infrastruktur Blockera landskapsriktning/ Ljud utsikt isk 18. Torps handelsområde Omringa Samlokalisering Höga naturvärden med annan infrastruktur Övriga problemställningar att relatera till Ljud Nåldyneeffekt mplettas Blockera landskapsriktning/ utsikt Rekreation Ljud och rörelser från vindkraft Rekreation kan verka störande för naturupplevelser. Anläggningsvägar kan skapa nya möjligheter för rekreation. Nåldyneeffekt Tättbebyggt med bostäder med g tur Ljud Luta in över Vägar i höglänt terräng Kan skapa tillgänglighet för rekreation, i höglänt men terräng innebär stora in- Vägar grepp i terrängen, som kan synas på långt håll. Tättbebyggt med bostäder isk mplettas Nåldyneeffekt Omringa Gräns mot fjäll Tättbebyggt Blockera landskapsriktning/ med bostäder utsikt Verksamheter Höga naturvärden Storhandel Rekreation E 6 Ytparkering Reklamskyltar Kyrka Känsligt område Trädrader/ridåer Bergkullar mot fjord Mycket småskaligt jordbruk med tur Ljud Nåldyneeffekt Torps handelsområde Tättbebyggt med bostäder Huvudsakliga aspekter för karaktärsområdet i förhållande till vindkraft. 81

Understödja Samlokalisering Samlokalisering riktning med med annan infrastruktur annan infrastruktur Omringa Omringa Förminska landmärken Höga naturvärden F. Skogsdominerat småbrutet sprickdalslandskap Tydlig Samlokalisering geometri Tydlig Understödja geometri med riktning Möjligheter i förhållande annan infrastruktur till vindkraft inom landskapstypen Omringa Undertrycka Förminska Undertrycka höjd landmärken höjd Konflikter i förhållande till vindkraft inom landskapstypen Höga naturvärden Tydlig geometri Strikt och storskalig geometri Tydlig Framhäva överordnas geometri Framhäva Samlokalisering höjd landskapets höjd med komplexitet annan och upplevs infrastruktur som lättförståelig. Omringa Vindkraften kan omringa en Omringa Blockera Undertrycka landskapsriktning/ Blockera bygd, höjd t landskapsriktning/ ex en dal. utsikt utsikt tödja riktning Portal / inramning Ramar in ex dominerande landmärke / inramning eller Portal Portal Framhäva Tydlig höjdfärdriktning. / inramning Portalen skapar ett geometri landmärke. Externhandel Portal / inramning Externhandel Framhäva komplettas höjdkomplettas med vindkraft med vindkraft Förminska landmärken Externhandel Portal komplettas / inramning med vindkraft Nåldyneeffekt Ingen rumslig koordinering Blockera Nåldyneeffekt landskapsriktning/ Undertrycka Nåldyneeffekt mellan vindkraftverk höjd i ett redan utsikt komplext landskap kan göra upplevelsen ännu mer svårförståelig och ostrukturerad. Kuperad terräng (exploatering på toppar) och dålig koordinering kan skapa nåldyneeffekt. Nåldyneeffekt Blockera landskapsriktning/ utsikt Höga naturvärden Oförsiktig etablering kan störa Höga flyttkorridorer naturvärden för fåglar och för däggdjur. Nåldyneeffekt Fjärrzon: 2 km - 7 km Huvudsakliga landmärken inom landskapstypen: Inga specifika landmärken alisering med nfrastruktur Omringa Externhandel komplettas med vindkraft eometri Undertrycka höjd va höjd Blockera landskapsriktning/ utsikt inramning Nåldyneeffekt Längs gränser mellan olika funktioner och värden Utrymme för att hålla avstånd till boende andel komplettas dkraft Skjutfältet Hogarna & Råsserödområdet Huvudsakliga riktningar. Dessa följer upplevda landskapsrum och rörelsekorridorer. 82

Portal / inramning Luta in över Breddad ekonomisk bas Omringa Karaktärsområden inom F, närzon 14 Externhandel komplettas Möjligheter i förhållande till vindkraft inom med vindkraft karaktärsområdena Blockera landskapsriktning/ Konflikter i förhållande utsikt till vindkraft inom karaktärsområdena 10 Portal / inramning Ramar in ex utsikt, siktlinje eller färdriktning. Portal Samlokalisering Portal / inramning / inramning med annan infrastruktur Torna upp sig Vindkraft etablerad på höjder Luta in Ljud Luta över invid in över låglänt bebyggelse kan dominera. g g isk isk 7 Närzon 500-2 km Karaktärsområden inom landskapstypen intressanta för vindbruksetablering: Luta över Luta in över 7.Hogarnaområdet 10.Råsserödområdet 14.Skjutfältet Omringa Omringa Breddad ekonomisk bas Vindbruk gynnar jordbruksekonomi Breddad ekonomisk och ekonomisk håller därmed Breddad bas markerna bas öppna. Detta leder till bevarad biodiversitet. Övriga problemställningar Externhandel Externhandel att komplettas relatera komplettas till med vindkraft med vindkraft Vägar i höglänt terräng Kan skapa tillgänglighet för Vägar rekreation, i höglänt men terräng innebär stora Vägar ingrepp i höglänt i terrängen, som kan synas på långt håll. Samlokalisering med med annan annan infrastruktur infrastruktur Höga naturvärden Oförsiktig etablering kan Höga förstöra naturvärden naturvärden. Ekonomiskt naturvärden stöd till jordbruk kan Höga gynna biodiversitet. Nya biotoper kan skapas längs anläggningsvägar. Nåldyneeffekt Ingen rumslig koordinering Omringa Omringa Nåldyneeffekt mellan vindkraftverk i ett redan komplext landskap kan göra upplevelsen ännu mer svårförståelig och ostrukturerad. Kuperad terräng (exploatering på toppar) och dålig koordinering kan Blockera Tättbebyggt Blockera landskapsriktning/ skapa nåldyneeffekt. med utsiktbostäder Ljud Ljud Nåldyneeffekt Nåldyneeffekt plettas mplettas Blockera landskapsriktning/ utsikt Blockera landskapsriktning/ utsikt Rekreation Rekreation Ljud och rörelser från vindkraft Rekreation kan verka störande för naturupplevelser. Anläggningsvägar kan skapa nya möjligheter för rekreation. Tättbebyggt Tättbebyggt med med bostäder bostäder ed med ur tur Ljud Ljud Barrskog Nåldyneeffekt Nåldyneeffekt Småskaligt jordbruk Myrsystem Barmark Tättbebyggt med bostäder Tättbebyggt med bostäder Barrskog Myr Gles bebyggelse Skjutfältet Hogarna & Råsserödområdet Huvudsakliga aspekter gemensamma för karaktärsområdena i förhållande till vindkraft. 83

Understödja riktning Förminska landmärken Förminska landmärken Höga naturvärden Samlokalisering Samlokalisering med med annan infrastruktur annan infrastruktur Omringa Omringa G. Skogsdominerat sjörikt sprickdalslandskap Tydlig geometri Tydlig geometri Möjligheter i förhållande till vindkraft inom landskapstypen Undertrycka Undertrycka höjd höjd Konflikter i förhållande till vindkraft inom landskapstypen Framhäva höjd Stärker topografins variation. Framhäva höjd Framhäva höjd Blockera landskapsriktning/ utsikt Blockera landskapsriktning/ Blockera Kan störa landskapsriktning/ sikten in i avlägsna utsikt utsikt landskapsrum. 11 tödja riktning Portal / inramning Ramar in ex dominerande landmärke / inramning eller Portal färdriktning. / inramningportal- en skapar ett landmärke. Portal Externhandel Externhandel komplettas komplettas med vindkraft med vindkraft Förminska landmärken Nåldyneeffekt Ingen rumslig koordinering mellan vindkraftverk i ett redan Nåldyneeffekt Nåldyneeffekt komplext landskap kan göra upplevelsen ännu mer svårförståelig och ostrukturerad. Kuperad terräng (exploatering på toppar) och dålig koordinering kan skapa nåldyneeffekt. Höga naturvärden Oförsiktig etablering kan störa flyttkorridorer Höga naturvärden för fåglar och för däggdjur. Fjärrzon: 2 km - 7 km Huvudsakliga landmärken inom landskapstypen: 11. TV- masten 17. Funneshultknipen 17 kalisering med infrastruktur Omringa geometri Undertrycka höjd äva höjd Blockera landskapsriktning/ utsikt / inramning Nåldyneeffekt Längs gränser mellan olika funktioner och värden Höjdskillnad till boende handel komplettas ndkraft Tydlig dalgång Herrestadsfjället, Byrevattnet & Hee området Häljeröd - Kolbengtseröddalgångarna Huvudsakliga riktningar. Dessa följer upplevda landskapsrum och rörelsekorridorer. 84

Portal / inramning Luta in över 16 15 17 Karaktärsområden inom G, närzon Portal Breddad / inramning ekonomisk Möjligheter i förhållande bas till vindkraft inom karaktärsområdena Portal / inramning Ramar in ex utsikt, siktlinje eller färdriktning. Externhandel Breddad / inramning ekonomisk komplettas Portal med bas vindkraft Omringa Luta in över Konflikter i förhållande till vindkraft inom karaktärsområdena Inringa Boendekvaliteter och närlandskap landskapsriktning/ domineras av etablering Luta in Blockera Omringa över utsikt om den syns över en stor del av horisontlinjen. 6 Breddad ekonomisk bas Vindbruk gynnar jordbruksekonomi Breddad Samlokalisering Externhandel ekonomisk och håller därmed komplettas med bas markerna öppna. Detta leder annan med vindkraft infrastruktur till bevarad biodiversitet. Ljud Vindkraftens ljud kan upplevas Omringa Ljud Blockera som störande landskapsriktning/ utsikt g isk plettas Närzon 500-2 km Karaktärsområden inom landskapstypen intressanta för vindbruksetablering: Luta över 6. Häljeröd - Kolbengtseröd dalgångarna 15. Herrestadsfjället 16. Byrevattnet 17. Hee området Omringa Blockera landskapsriktning/ utsikt Övriga problemställningar att relatera till Externhandel Samlokalisering komplettas med med Vägar vindkraft i höglänt terräng annan infrastruktur Kan skapa tillgänglighet för Vägar rekreation, i höglänt men terräng innebär stora ingrepp i terrängen, som kan synas på långt håll. Samlokalisering med annan Höga infrastruktur naturvärden Oförsiktig etablering kan Höga förstöra naturvärden naturvärden. Ekonomiskt stöd till jordbruk kan gynna biodiversitet. Nya biotoper kan skapas längs anläggningsvägar. Rekreation Rekreation Ljud och rörelser från vindkraft kan verka störande för naturupplevelser. Anläggningsvägar kan skapa nya möjligheter för rekreation. Blockera Nåldyneeffekt landskapsriktning/ utsikt Ljud Ljud Tättbebyggt Nåldyneeffekt med bostäder Nåldyneeffekt Tättbebyggt med bostäder Tättbebyggt med bostäder ed ur Ljud Nåldyneeffekt Bergsbrant Gles bebyggelse Tättbebyggt med bostäder Barrskog & rekreation Sjösystem Småskaligt jordbruk Barrskog Småskaligt jordbruk Gles bebyggelse Herrestadsfjället, Byrevattnet & Hee området Häljeröd - Kolbengtseröddalgångarna Huvudsakliga aspekter gemensamma för karaktärsområdena i förhållande till vindkraft. 85

Förminska landmärken Understödja Samlokalisering riktning med annan infrastruktur Omringa Förminska landmärken Höga naturvärden H. Höglänt skogslandskap Samlokalisering Tydlig geometri med Möjligheter i förhållande annan infrastruktur till vindkraft inom landskapstypen Omringa Undertrycka höjd Konflikter i förhållande till vindkraft inom landskapstypen Tydlig geometri Strikt och storskalig geometri Tydlig överordnas geometri Framhäva landskapets höjd komplexitet och upplevs som lättförståelig. Blockera landskapsriktning/ utsikt Undertrycka Blockera Kan höjd störa landskapsriktning/ sikten in i avlägsna utsikt landskapsrum. tödja riktning Framhäva höjd Stärker topografins variation. Framhäva Portal höjd / inramning Portal / inramning Ramar in ex dominerande landmärke / inramning eller Externhandel färdriktning. komplettas Portal- Portal en skapar med ett vindkraft landmärke. Förminska landmärken Externhandel komplettas med vindkraft Nåldyneeffekt Ingen rumslig koordinering mel- Blockera landskapsriktning/ Nåldyneeffekt vindkraftverk i ett redan utsikt komplext landskap kan göra upplevelsen ännu mer svårförståelig och ostrukturerad. Kuperad terräng (exploatering på toppar) och dålig koordinering kan skapa nåldyneeffekt. Nåldyneeffekt Höga naturvärden Oförsiktig etablering kan störa flyttkorridorer Höga naturvärden för fåglar och för däggdjur. Fjärrzon: 2 km - 7 km Huvudsakliga landmärken inom landskapstypen: Fjället utgör ett landmärke alisering med infrastruktur Omringa eometri Undertrycka höjd va höjd Blockera landskapsriktning/ utsikt inramning Nåldyneeffekt Längs gränser mellan olika funktioner och värden andel komplettas ndkraft Bredfjället Huvudsakliga riktningar. Dessa följer upplevda landskapsrum och rörelsekorridorer. 86

Portal / inramning Luta in över Karaktärsområden inom H, närzon Breddad ekonomisk Möjligheter i förhållande bas till vindkraft inom karaktärsområdena Omringa Konflikter i förhållande till vindkraft inom karaktärsområdena Portal / inramning Ramar in ex utsikt, siktlinje eller färdriktning. Externhandel / inramning komplettas Portal med vindkraft Blockera landskapsriktning/ utsikt Luta in Blockera Vindkraften över landskapsriktning/ skapar en visuell utsikt barriär som bryter av siktlinjer. g ng isk misk 4 Luta in över Närzon Luta 500 in över - 2 km Karaktärsområden inom landskapstypen intressanta för vindbruksetablering: Omringa Omringa 4. Bredfjället Övriga problemställningar Breddad ekonomisk att relatera till Samlokalisering med bas annan infrastruktur Vägar i höglänt terräng Kan skapa tillgänglighet för Vägar rekreation, i höglänt men terräng innebär stora ingrepp Vägar i höglänt i terrängen, terräng som kan synas på långt håll. Externhandel komplettas med vindkraft Höga naturvärden Oförsiktig etablering kan förstöra Höga naturvärden naturvärden. Ekonomiskt stöd till jordbruk kan Höga naturvärden gynna biodiversitet. Nya biotoper kan skapas med längs anläg- Samlokalisering annan gningsvägar. infrastruktur Ljud Vindkraftens ljud kan upplevas Omringa Ljud som störande Blockera Nåldyneeffekt landskapsriktning/ utsikt Ljud Tättbebyggt med bostäder mplettas mplettas Blockera landskapsriktning/ utsikt Blockera landskapsriktning/ utsikt Rekreation Ljud Rekreation och rörelser från vindkraft kan Rekreation verka störande för naturupplevelser. Anläggningsvägar kan skapa nya möjligheter för rekreation. Nåldyneeffekt med tur med tur Ljud Ljud Tättbebyggt med bostäder Nåldyneeffekt Nåldyneeffekt Tättbebyggt med bostäder Tättbebyggt med bostäder Rekreation Sjö & myrsystem Barrskog Gles bebyggelse Bredfjället Huvudsakliga aspekter för karaktärsområdet i förhållande till vindkraft. 87

B. Fjordlandskapet Vindbruksetablering inom landskapstypen B. Fjordlandskapet är inte aktuellt men typen kan ändå behöva beaktas i fjärrzonen pga. dess fria utsikter och höga rekreativa användning. Generella aspekter att tänka på inom landskapstypen: Djupa, svårexploaterade bottnar med mycket känslig ekologi. Fjordlandskapet fungerar som stor allmännyttig yta för transport, rekreation och fiske. Dess volym utgör en känslig ekologi i mötet mellan öppet hav och land. Gullmaren med sin speciella bottentopografi och branta kust är Sveriges enda riktiga tröskelfjord och Havstensfjorden har en annan karaktär med mer bebyggelse och inslag av flackare strandbetesängar som är betydelsefulla från ett kulturellt och biologiskt perspektiv. 8 9 23 18 19 Fjärrzon: 2 km-7 km Huvudsakliga landmärken invid landskapstypen: 8. Havstensklippan 9. Brattön 18. Ulvön 19. Strandanäs fyr 23. Uddevallabron Kullar med barrskog Randlövskog Rekreation Betade strandmarker Strandnära marina ekologier Huvudsakliga aspekter för landskapstypen. 88

D. Tätort 22 13 12 14 Vindbruksetablering inom landskapstypen D. Tätort och tillhörande karaktärsområde, Uddevalla, är inte aktuellt men typen kan ändå behöva beaktas i fjärrzonen. Generella aspekter att tänka på inom landskapstypen: Tätorten Uddevalla är den plats framför andra som verkligen tillhör alla i kommunen. Många utblickar mot kringliggande landskap gör att vindbruksetableringar även behöver beaktas härifrån. Erfarenheter från workshoparna tyder tex. på att vindkraftverk på Herrestadfjället inte stör vyn från strandpromenaden. Fjärrzon: 2 km-7 km Huvudsakliga landmärken inom landskapstypen: 12. Hamn/silo/kranar 13. Värmeverket 14. Uddevalla kyrka 22. Vattentornet Beskogad bergsrygg Stad Vattendrag Industri Hamnverksamhet Huvudsakliga aspekter för landskapstypen. 89

Vindbruksstrategi Här förklaras hur landskapsanalysen kan användas i vindbruksprocesser, vilka alternativa etableringsområden som kan vara intressanta och hur val av visualiseringspunkter bör gå till. Kartan visar aktuella vindbruksansökningar och befintiga verk. 90 A A Innehållsförteckning Innehållsförteckning B B!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( A!(!(!( A!(!(!(!(!(!( Godkänd vindbruksansökan; Godkänd vndbruksansökan!( Vindbruksansökan!(!(!(!(!( Befintliga verk!( Godkänd vindbruksansökan; Godkänd vndbruksansökan Landskapstyper!( Vindbruksansökan vindkartering 2011, 120m!( Befintliga verk 2,5-5,5 Landskapstyper 5,6-6 vindkartering 2011, 120m 6,1-6,5 2,5-5,5 Godkänd vindbruksansökan 6,6-7 5,6-6 7,1-8 Vindbruksansökan 6,1-6,5 8,1-12,4 Befintliga verk 6,6-7 7,1-8 8,1-12,4!(!(!(!( B B G G E E A A D D F F!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( G!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( G!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( F!(!(!(!(!(!(!( H H F!(!( C!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( 0 5 000 10 000 15 000 Meters 0 5 000 10 000 15 000 Meters C

Hantering av ansökningsprocessen Uddevalla kommun har idag fem befintliga verk och flertalet ansökningar i framförallt nordvästra och sydöstra delen av kommunen. Landskapsanalysen syftar till att fungera som ett verktyg för både exploatörer och tillståndsprövande myndigheter i ansökan och hantering av befintliga och kommande vindbruksansökningar. 16 Kartan visar indelning av landskapstyper och karaktärsområde i Uddevalla kommun. Följande process föreslås i exploatörens ansökan och hanteringen av befintliga och kommande ansökningar i Uddevalla kommun: B 22 21 A 20 19 G E 15 17 18 F D 14 12 C 13 1. Ta reda på inom vilken landskapstyp och vilket karaktärsområde som etableringsområdet finns. 24 23 B 11 9 10 F 8 2. Vilka möjligheter och konflikter innefattar landskapstypen - fjärrzonen? 3. Vilka möjligheter och konflikter innefattar karaktärsområdet - närzonen? 26 A 26 25 25 25 5 A 3 G 6 H 4 7 4.Vilka är de huvudsakliga problemställningarna i fjärrzonen respektive närzonen? 1 2 5.Kan konflikter undvikas genom förändring av layout? 6. Kan möjligheter främjas genom förändring av layout? Innehållsförteckning Landskapstyper Karaktärsområden vindkartering 2011, 120m 2,5-5,5 5,6-6 6,1-6,5 6,6-7 7,1-8 8,1-12,4 0 5 000 10 000 15 000 Meters Fjärrzon: 2 km - 7 km Närzon 500-2 km Understödja riktning Förminska landmärken Höga naturvärden Portal / inramning Luta in över Vägar i höglänt terräng Samlokalisering med annan infrastruktur Omringa Breddad ekonomisk bas Omringa Höga naturvärden Tydlig geometri Undertrycka höjd Externhandel komplettas med vindkraft Blockera landskapsriktning/ utsikt Rekreation Framhäva höjd Blockera landskapsriktning/ utsikt Samlokalisering med annan infrastruktur Ljud Portal / inramning Nåldyneeffekt Nåldyneeffekt Externhandel komplettas med vindkraft Tättbebyggt med bostäder 91

Punkter för visualisering Visualiseringspunkter är centrala för att visa på hur en etablering kan komma att te sig i landskapet, även om en stor del av vår uppfattning av landskapet kommer från rörelse och inte fasta punkter. För att skapa en rättvis bild är det av stor betydelse att de mest verksamma punkterna väljs. Det är viktigt att poängtera att exploatören ska börja i landskapsanalysen och planeringsverktyget för vindbruk, innan, visualiseringar tas fram av en etablering och att de mest verksammma punkterna hittas innan man påbörjar visualisering. Visualiseringspunkter ska : - täcka in både fjärrzon och närzon - utgå från informationen i landskapsanalysen för att hitta huvudsakliga värden i både landskapstyp och karaktärsområde. Denna information behöver dock fördjupas under samrådet för att finna de mest verksamma visualiseringspunkterna - utgå från informationen som beskriver möjligheter och konflikter i både landskapstyp och karaktärsområde Här är ett exempel på val av visualiseringspunkter i ett danskt projekt, Horns Rev Havmøllepark, Hovedrapport av Birk Nielsens Tegnestue, 2000. I detta exempel har man valt att använda många visualiseringspunkter. Ju mer man lär sig om området desto färre punkter behövs då dessa blir mer verksamma. 92

N 26 10 km 2,5 km A 26 B 24 25 25 Innehållsförteckning Utredningsområde Utredningsområde Delvis möjligt utredningsområde Landskapstyper Karaktärsområden vindkartering 2011, 120m 2,5-5,5 5,6-6 6,1-6,5 6,6-7 7,1-8 8,1-12,4 22 25 21 23 A 24 Möjligt utredningsområden I kartan nedan anges möjliga utredningsområden för vindkraft i beaktande av: genomförd landskapsanalys, vindförhållanden, samt områden föreslagna av Energimyndighetens revidering av riksintresse för vindkraft. De av Energimyndigheten reviderade riksintresseområdena styrker landskapsanalysens slutsatser. I kartan har avgränsningen av det möjliga utredningsområdet baserats på konsultens syntes av kunskap som tagits fram genom den genomförda landskapsanalysen. En del av denna kunskap utgörs av dialog med allmänheten angående möjliga utredningsområden för vindkraft. 16 Underlaget för avgränsningen av möjligt utredningsområde bygger på följande: Herrestadsfjället - Landskapstyp G, karaktärområde 15 F 14 Militärt skjutfält 15 - Landskapstyp F, karaktärsområde 14 G Förslag till revidering av riksintresse för vindkraft 20 13 Vindförhållanden C Underlaget för avgränsningen av delvis möjliga områden, för utredning av D 12 möjligheterna att komplettera en redan påbörjad utbyggnad av vindkraft, E 18 bygger 19på följande: Infrastruktur berört 11kustnära sprickdalslandskap - Landskapstyp A 10 De infrastruktur berörda inre delarna av Bokenäset - Karaktärsområde 20 B 8 I det möjliga utredningsområdet samt F det delvis möjliga utredningsområdet 9 krävs ett belysande av de möjligheter och problemställningar som finns beskrivna i föreliggande 5 landskapsanalys 7 vad gäller landskapstyper och karaktärsområden. G 6 A B 22 21 23 17 A 20 1 3 19 16 2 H G E 15 17 18 14 12 11 B 0 5 000 10 000 15 000 Meters 4 F D 9 10 F C 13 8 25 5 7 26 A 26 25 25 A G 6 3 H 4 Innehållsförteckning Utredningsområde 2 1 Utredningsområde Delvis möjligt utredningsområde Landskapstyper Karaktärsområden vindkartering 2011, 120m 2,5-5,5 5,6-6 6,1-6,5 93

Slutsatser - Landskapsanalysen har inneburit en dialogprocess som tydliggjort vilka krav en bärkraftig utbyggnad av vindkraften i Uddevalla kommun måste leva upp till. - Analysen anger inte vad som är lämpliga eller olämpliga utbyggnadsområden. - Landskapsanalysen visar var problemställningarna är större och möjligheterna sämre eller var problemställningarna mindre och möjligheterna större för en vindkraftsutbyggnad. - Hur detta underlag som landskapsanalysen utgör förvaltas i tillståndsprocessen för olika vindkraftetableringar kommer att avgöra utfallet av möjligheter för en landskapsanpassad och hos medborgarna väl förankrad vindkraftsutbyggnad. - Det står utom allt tvivel klart att både landskapsanpassning, tillämpning av försiktighetsprincipen vad gäller ljud i förhållande till landskapstyperna och karaktärsområdena samt produktionsoptimering dvs. de vindrikaste områdena sammanfaller i Uddevalla kommun. Detta förhållande kan inte urskiljas i den gällande vindkraftsplanen. - Försvarsmaktens underlag avseende riksintressen 2012 redovisar öppet riksintressen med samrådsområden (influensområden), t.ex. skjutfält, hamnar och flygplatser, samt värdebeskrivningar för de olika riksintresseområdena. Detta underlag kan omöjliggöra utbyggnad av vindkraft i stora delar av Uddevalla kommun. 94

Referenser och arbetskällor i urval Boverket. (2009): Vindkraften och landskapet att analysera förutsättningar och utforma anläggningar. Edman, S. & Töve, J. (2010): Röster från skogen. Människor och natur på Bredfjället. Votum förlag. Ellegård, Kajsa (1996) "Reflections over routines in time and space actors interaction and control in a work place context", Österreichische Zeitschrift für Soziologie, Raum in der Sozialen Welt. Heft 2 1996. Hammarlund, K. (2005): Att planera för vindkraft I människors vardag. Kulturgeografiska Institutionen, chorus 2005:2. Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Landscape Character Assessment (2002): Guidance for England and Scotland. 2002. The Countryside Agency & Scottish Natural Heritage. Molau, U. (1984): Bredfjället-Väktorområdet, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län,1984:2. Nord, J. & Sarlöv Herlin, I. (2011): Utveckling av metod för landskapskaraktärisering. Rapportserie 2011:24, Alnarp. Regionala Landskapsstrategier (2009): Ett rikt växt- och djurliv - En kunskapssammanställning fallstudier, Rapport 5855, Naturvårdsverket Vindval (2012):Vindkraftens påverkan på människors intressen. En syntesrapport Rapport 6497, Internet http://www.natverketforvindbruk.se/ https://www.vindlov.se/ http://www.vindlov.se/vindbrukskollen http://cvi.se/ http://www.naturvardsverket.se/vindval http://www.raa.se/kulturarvet/samhallsplanering/energiplanering/vindkraft/ Historiska kartor Det ekonomiska kartbladet. 1936. Skala 1:10 000. Rikets allmänna kartverks arkiv. Stockholm. Generalstabskartan. 1844. Skala 1:100 000. Rikets allmänna kartverks arkiv. Stockholm. Moderna kartor Fastighetskartan skala 1:5 000-1:20 000 uppdaterat april 2011 Höjddata uppmätt i februari 2010 Ortofoto flyghöjd 4 600m fotograferat 2009 Terrängkartan skala 1:50 000 uppdaterat februari 2007 Övrigt FMIS riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem för Västra Götalands län. www.fmis. raa.se/fmis/2011-12-14 Lantmäteriets specifikationer gällande vägdefinitioner. http://www.lantmateriet.se/upload/filer/ kartor/kartor_och_geografisk_info/gsd-produktbeskrivningar/vagshmi.pdf/2012-04-20 Uddevallas digitala versioner av kultur- och naturvårdprogrammen tillhandahållna av kommunen. 95

Bilaga 1. Enkät gåturer Exempel: Enkätfrågor och information vid gåtur 1, stopp 1 Tur genom Uddevalla- Lane Ryr Herrestadsfjället Samling vid kommunhuset och kl. 10 med en gemensam genomgång av hur dagen är upplagd och tänkt att genomföras. Vi kommer att göra sex stopp/rullstopp under turen. Rullstopp innebär att vi sitter kvar i bussen och möjligen går ur i mån av tid. Hur turen är upplagd framgår av kartan längst bak i häftet. Dagen avslutas där vi började, vid kommunhuset, ca kl. 14. Under dagen kommer en lättare fika att serveras. Vi kommer att ge möjlighet att besöka toalett under turen. Enkäten du har i din hand vill vi att du fyller i under turen och lämnar in när vi avslutar vid kommunhuset. Om du vill fundera lite mer kring dina svar kan du skicka in den ifyllda enkäten i efterhand, dock senast den 28/3. Den skickas då till adress: Miljö och stadsbyggnad Landskapsanalys Uddevalla kommun Varvsvägen 1 451 81 Uddevalla Kartan nedan visar den översiktliga indelning vi gjort av kommunen med avseende på landskapets karaktär. Nu vill vi komplettera bilden med hjälp av din kunskap och dina synpunkter. 2 96

Stopp 1 Karaktärstyp Tätort Området där Uddevalla centrum är beläget låg länge under havsytan. Först under bronsåldern (1800 500 f.kr.) gjorde landhöjningen att människor kunde bosätta sig permanent i området. Ortens framväxt skedde framförallt under medeltiden och 1498 hade Uddevalla stadsrättigheter. Stadens skyddade läge vid havet med närhet till inlandet har gjort den till ett betydelsefullt centrum utmed Bohuskusten. De äldsta delarna av stadsbebyggelsen ligger i en ordnad kvartersstruktur medan ytterområdena främst består av villor och flerbostadshus, som till stora delar tillkomna under 1960 70 talen. I stadslandskapet sticker enstaka byggnader upp som landmärken. Staden har gått från att under 1900 talets andra del vara en utpräglad industristad till att under 2000 talet bli mer av en handelsstad. Byfjordens inre delar präglas dock fortfarande av storskaliga industribyggnader och hamnverksamhet. Kring de större vägarna ligger verksamhetsområden för både småindustri och handel. Tätorten är idag en ekonomisk och kulturell samlingspunkt med ett brett utbud av arbete och boendeformer och är idag den plats som mer än någon annan tillhör alla i kommunen. Karaktärstyp Fjordlandskap Genom historien har närheten till havet och vattendragen varit en viktig förutsättning för såväl kommunikation som försörjning. Redan de första bosättarna från stenålder och framåt bodde nära vattnet. Idag ligger de äldsta före detta kustnära lämningarna en bit upp på land på grund av landhöjningen. På senare tid, från 1900 talet och framåt, har fjordarnas betydelse förändrats då deras primära funktion har gått från att vara en plats för arbete och näring till att bli fritidsrelaterad med sommarstugor, fritidsbåtar och bad. Terrängen som möter fjorden är bitvis brant men har även låglänta partier. De flackare partierna är mer tillgängliga, vilket innebär att här finns mer bebyggelse. Höga öar, som Brattön och Havstensklippan är mäktiga landmärken i fjordlandskapet. Till landmärkena hör även Uddevallabron som blivit lite av en symbol för kommunen. 97 3

Stopp 1 Skeppsviken Jag upplever detta landskap som: Tyst Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls Vet ej Bullrigt Rogivande Aktivt och händelserikt Ålderdomligt Modernt Storskaligt och storslaget Småskaligt och intimt Vilka funktioner (vad man gör) och värden (vad man upplever) tycker du är viktiga i det här landskapet? Vad skulle innebära en positiv förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? Vad skulle innebära en negativ förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 98 4

Finns det några vyer eller utblickar som du värnar om i det här landskapet? (Ange gärna viktiga utblickar för upplevelse av landskapet på kartan längst bak i detta häfte.) Finns det några landmärken (t ex byggnader eller höjder) som gör att du känner igen dig i det här landskapet? Har du någon annan information om det här landskapet som du vill delge oss? 99 5

\\seramgotfscl01a-a\uppdrag2\44\11\61441149047\2_allm\gis\map\gåkartor\tur_1_20120314.pdf 4 6. G A 100 7. D E B 1. A

A B C D E F Kustnära sprickdalslandskap Fjordlandskap Mosaiklandskap Tätort Infrastrukturbundet landskap Skogsdominerat småbrutet sprickdalslandskap G Skogsdominerat sjörikt sprickdalslandskap (H) Höglänt skogslandskap 4. F 5. C 3. 2. 0 F 1 2 3 4 km UDDEVALLA KOMMUN Landskapsanalys Tur 1 Skala (A3) 1:65 000 2012-03-14 101

Bilaga 2. Sammanställning av gåturerna Gåtur 1: Uddevalla - Lane Ryr - Herrestadsfjället Tyst Rogivande Ålderdomligt Bullrigt Aktivt & händelserikt Modernt Vet ej Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt Gåtur 1: Stopp 1: Skeppsviken Landskapstyp: Tätort, Fjordlandskap Småskaligt och intimt Storskaligt och storslaget A. Vilka funktioner(vad man gör) och värden (vad man upplever) tycker du är viktiga i det här landskapet? 10/11 svarade på frågan Aktiviteter/Funktioner Fika, Ro, renhållning Promenad, social samvaro, utblick Upplevelsevärden Vackert, varierat landskap, rofyllt Viktiga områden Gustavsberg, Ruststigen Strandpromenaden B. Vad skulle innebära en positiv förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 10/11 svarade Förslag Social verksamhet, uthyrning av vattensport, camping, bevaras oröd kafé, utöka rekreativan värden C. Vad skulle innebära en negativ förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 9/11 svarade Förslag Storskalig bebyggelse D. Finns det några vyer eller utblickar som du värnar om i det här landskapet? 8/11 svarade Vyer Skalbanken med museet, Gustavsberg, Fjorden, Uddevallabron, Hamnen, Berget E. Finns det några landmärken (t ex byggnader eller höjder) som gör att du känner igen dig i det här landskapet? 8/11 svarade Platser Masten, Herrest fjäll, badet Uddevallabron, fjorden, hamnen Strandpromenaden, F. Har du någon annan information om det här landskapet som du vill delge oss? 4/11 svarade Information Synpunkt Lämpligt med vindkraftverk då det är industriområde och stör lite för boende och friluftsliv, hela Skeppsviken skall och hoppas jag, bli en oas för barn och vuxna, inga bostäder, undvik att bygga på berget ovanför Skeppsviken 102

Tyst Rogivande Ålderdomligt Småskaligt och intimt Bullrigt Aktivt & händelserikt Modernt Storskaligt och storslaget Vet ej Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt Gåtur 1: Stopp 2: Kuröd- Uddevallas utkanter Landskapstyp: Tätort, Mosaiklandskap A. Vilka funktioner(vad man gör) och värden (vad man upplever) tycker du är viktiga i det här landskapet? 10/11 svarade på frågan Aktiviteter/ funktioner Vandringsleder, småindustri Upplevelsevärden Märkligt (fantastiskt), ovårdat, öppet, tidens vingslag Viktiga områden Sjön, hagarna, lövskog, skjutbanan Skalbankerna, B. Vad skulle innebära en positiv förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 8/11 svarade Förslag Bättre avskiljare mellan rekreation och industri Bevara som det är, utveckla industriområdet, värna om skalbankarna C. Vad skulle innebära en negativ förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 9/11 svarade Förslag Bostäder, industribygnader, all exploatering Vindkraftverk (buller), D. Finns det några vyer eller utblickar som du värnar om i det här landskapet? 5/11 svarade Vyer Naturbetet, Gustavsberg, Uddevallabron, fjorden, hamnen Snäckskalsbankarna, E. Finns det några landmärken (t ex byggnader eller höjder) som gör att du känner igen dig i det här landskapet? 4/11 svarade Platser Sjön, museet, mot Tureborg - Äsperöd Snäckskalsbankarna F. Har du någon annan information om det här landskapet som du vill delge oss? Information Artrik flora, historisk plats 2/11 svarade Synpunkt Kan vara lämpligt för vindkraft 103

Tyst Rogivande Ålderdomligt Bullrigt Aktivt & händelserikt Modernt Vet ej Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt Gåtur 1: Stopp 3: Köperöd Lane Ryr Landskapstyp: Mosaiklandskap Småskaligt och intimt Storskaligt och storslaget A. Vilka funktioner(vad man gör) och värden (vad man upplever) tycker du är viktiga i det här landskapet? 10/11 svarade på frågan Aktiviteter/ funktioner Jakt, svampplockning, jordbruk, gå i skogen odlingslandskap Upplevelsevärden Öppet, varierat landskap, lärksång, levande Rogivande Viktiga områden Ängar, skog, odlingslandskap B. Vad skulle innebära en positiv förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 8/11 svarade Förslag Rekreation, bättre vägar för boende, skogsbruk Vindkraft, utveckling av odlingslandskapet C. Vad skulle innebära en negativ förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 9/11 svarade Förslag Bostäder, vägar, att området växer igen Vindkraftverk, kraftledningar, Industribyggnader D. Finns det några vyer eller utblickar som du värnar om i det här landskapet? 4/11 svarade Vyer Bristen på utblickar är en kvalitet, Landsbygden och skogsbygden E. Finns det några landmärken (t ex byggnader eller höjder) som gör att du känner igen dig i det här landskapet? 4/11 svarade Platser Bäverån, slätten Kraftledningar F. Har du någon annan information om det här landskapet som du vill delge oss? 0/11 svarade 104

Tyst Rogivande Ålderdomligt Småskaligt och intimt Bullrigt Aktivt & händelserikt Modernt Storskaligt och storslaget Vet ej Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt Gåtur 1: Stopp 4: Östra Krokevattnet- Giljan, Sågebackens skjutfält Landskapstyp: Skogsdominerat småbrutet sprickdalslandskap A. Vilka funktioner(vad man gör) och värden (vad man upplever) tycker du är viktiga i det här landskapet? 8/11 svarade på frågan Aktiviteter/ funktioner jakt, cykla, promenera, frilufsliv Upplevelsevärden vackert, fridfullt Orört Viktiga områden Mossemarken, blandad skog B. Vad skulle innebära en positiv förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 7/11 svarade rekreation, bra för vindkraft, Förslag bevara som det är C. Vad skulle innebära en negativ förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 7/11 svarade Förslag bostäder all exploatering, vägar och industri, att bommar tas bort D. Finns det några vyer eller utblickar som du värnar om i det här landskapet? 4/11 svarade Vyer mot moss- och hedlandskapet, myrlandskapet mot Bäverån E. Finns det några landmärken (t ex byggnader eller höjder) som gör att du känner igen dig i det här landskapet? 4/11 svarade Platser Bäverån, myrlandskapet, fjällområden och skogen F. Har du någon annan information om det här landskapet som du vill delge oss? 2/11 svarade Information Synpunkt Områdena från Samreröd och norrut dominerats av militärens verksamheter. Så länge området är militärt övningsområde finns garantier för ostördhet och vägunderhåll och att naturen påverkas i ringa utsträckning.man kan nå det inre bara genom gå eller cykla. 105

Tyst Rogivande Ålderdomligt Bullrigt Aktivt & händelserikt Modernt Vet ej Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt Gåtur 1: Stopp 5: Bjursjön Landskapstyp: Skogsdominerat sjörikt sprickdalslandskap Småskaligt och intimt Storskaligt och storslaget A. Vilka funktioner(vad man gör) och värden (vad man upplever) tycker du är viktiga i det här landskapet? 8/11 svarade på frågan Aktiviteter/ funktioner samlingsplats skidåkning, cykling promenad, bad, motion, skridskoåkning Upplevelsevärden lättillgängligt, vackert, Viktiga områden Lelångebanan, sportstugan B. Vad skulle innebära en positiv förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 7/11 svarade Förslag vindkraft underhålla rekreations möjligheter C. Vad skulle innebära en negativ förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 7/11 svarade Förslag behåll som det är Industri, vindkraft D. Finns det några vyer eller utblickar som du värnar om i det här landskapet? 4/11 svarade Vyer Hogsjön, skogen Bjursjön, Lelången E. Finns det några landmärken (t ex byggnader eller höjder) som gör att du känner igen dig i det här landskapet? 4/11 svarade Platser kraftgatan, Hogsjön Bjursjön,Lelångebanan, Bjursjöstugan F. Har du någon annan information om det här landskapet som du vill delge oss? 3/11 svarade Information Synpunkt Lelångebanan kan användas för att cykla och gå på Planerade vinkraftverk vid Hogsjön kommer at störa vid Bjursjön, fina strövarområden, vildmarkskaraktär på stadsnära avstånd, mycket positivt är att skogen glesas och sköts föredömligt både längs Lelången och kring Bjursjön 106

Tyst Rogivande Ålderdomligt Bullrigt Aktivt & händelserikt Modernt Vet ej Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt Gåtur 1: Stopp 6: Herrestadsfjället Landskapstyp: Skogsdominerat sjörikt sprickdalslandskap Småskaligt och intimt Storskaligt och storslaget A. Vilka funktioner(vad man gör) och värden (vad man upplever) tycker du är viktiga i det här landskapet? 9/11 svarade på frågan Aktiviteter/ funktioner jakt, fiske, mycket turism, vandring rekreation Upplevelsevärden Tystnaden, kravlöshet, varierad natur Viktiga områden Fjället B. Vad skulle innebära en positiv förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 9/11 svarade Förslag underhåll av befintlig miljö, rastplaster vindkraft, lämnas orört, vindskydd C. Vad skulle innebära en negativ förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 8/11 svarade Förslag modernisera med asfalt, bostäder vindkraft, industri D. Finns det några vyer eller utblickar som du värnar om i det här landskapet? 4/11 svarade Vyer fint i alla väderstreck Ålslån, Hällerstugan, sjön E. Finns det några landmärken (t ex byggnader eller höjder) som gör att du känner igen dig i det här landskapet? 5/11 svarade Platser Höjderna, småsjöar, frilufsfrämjandets stugor Tv-masten, Hällerstugan F. Har du någon annan information om det här landskapet som du vill delge oss? 2/11 svarade Information Synpunkt Uddevallabornas smultronställe, fler tyska turister än Uddevallabor 107

Tyst Rogivande Ålderdomligt Småskaligt och intimt Bullrigt Aktivt & händelserikt Modernt Storskaligt och storslaget Vet ej Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt Gåtur 1: Stopp 7: Torp Landskapstyp: Infrastrukturbundet landskap A. Vilka funktioner(vad man gör) och värden (vad man upplever) tycker du är viktiga i det här landskapet? 7/11 svarade på frågan Aktiviteter/ funktioner Handelsområde Upplevelsevärden stressigt, tråkigt att vistas i, få naturupplevelser Viktiga områden B. Vad skulle innebära en positiv förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 6/11 svarade Industri och vägar Förslag Vindkraftverk C. Vad skulle innebära en negativ förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 1/11 svarade Förslag vindkraft, D. Finns det några vyer eller utblickar som du värnar om i det här landskapet? 4/11 svarade Vyer Reklamskylten, Herrestads kyrka E. Finns det några landmärken (t ex byggnader eller höjder) som gör att du känner igen dig i det här landskapet? 4/11 svarade Platser Motorvägen, Herrestads kyrka, Herrekullen, Reklamtornet, F. Har du någon annan information om det här landskapet som du vill delge oss? 0/11 svarade 108

Gåtur 1: Allmänna synpunkter som bifogats - Min skepsis kommer från att jag har svårt att få kunskap om produktionskostnader, råvaruåtgång, frakt, infrastruktur när vindkraftverk ska etableras i oländig terräng, framtida underhåll och till sista demontering. För närvarande är väl kostnaderna subventionerade och de egentliga kostnaderna i relation till producerad energimängd svår att få grepp om. Om jag visste att vindkraft är lösningen på våra energiproblem skulle jag vara tvungen att omvärdera min inställning. Angående ljudvolymen vet jag att det skiljer mellan kraftverkens storlek och planering. De kraftverk som fått mig att reagera starkt ligger på nordfjället i Munkedals kommun. Däremot har jag ganska positiv syn rent visuellt, tycker de är vackra och mäktiga skulpturer. - Vi måste minska vår energiförbrukning. Trenden tycks dock vara att vindkraft ska lösa vårt elbehov. Lösningen är att peppra med jättelika kraftverk som är bullerstörande. Vindkraftverk har också subventionerats kraftigt. Vad gäller havsresarverade kraftverk finns farhågor att byggande och underhåll ger mycket liten nettoeffekt. Genom att bygga i mycket snabb takt står man inför att många verk i framtiden måste ersättas samtidigt. Har inte fått svar på hur mycket energi som krävs vid byggandet samt vilken miljöpåverkan detta har. Det finns vidare ett problem med säkerhetszonerna kring verken vilka beskär framkomlighet och frilufsliv, samt begränsar jakt (eftersöksmöljligheter). Skall transportsektionen använda mer el behövs bättre lagringsmöjligheter. 109

Gåtur 2: Forshälla - Ljungskile - Stenshult Tyst Rogivande Ålderdomligt Bullrigt Aktivt & händelserikt Modernt Vet ej Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt Gåtur 2: Stopp 1: Forshälladalen Landskapstyp: Kustnära sprickdalslandskap Småskaligt och intimt Storskaligt och storslaget A. Vilka funktioner(vad man gör) och värden (vad man upplever) tycker du är viktiga i det här landskapet? 32/33 svarade Aktiviteter/ funktioner Upplevelsevärden Viktiga områden Skogsbruk, turistnäring, rekreation (cykling, promenad), jakt, betesmark, Rofyllt, tyst, levande (produktion), vackert, idylliskt, enhetlig bebyggelse, läsbar kulturhistoria, dramatiskt Dalen, bergen, Hästgårdar, småskaligt jordbruk, Öppet, Förslag Fler än 5 synpunkter B. Vad skulle innebära en positiv förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? Rekreation, stöd till småskaligt jordbruk, utveckling av hästnäring, bättre vägar, minska trafik vid skolan 22/33 svarade Vindkraft (många nämner att dessa kan stödja jordbruket och det öppna landskapet) Fler än 5 synpunkter C. Vad skulle innebära en negativ förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? Förslag större vägar, hobbyboende, annan jordbruksteknik, kraftledningar, höghus, all typ av exploatering Fler än 5 synpunkter 28/32 svarade vindkraft (de flesta motsätter sig storskaliga verk), industribyggnader D. Finns det några vyer eller utblickar som du värnar om i det här landskapet? 18/32 svarade Vyer Det öppna landskapet, från den östra dalen västerut, vyer medströms, mot bergen söder om dalen, skogen på bergen, vy från vägarna Dalgången Fler än 5 synpunkter E. Finns det några landmärken (t ex byggnader eller höjder) som gör att du känner igen dig i det här landskapet? 27/32 svarade Platser Information Synpunkt tv-masten, elcentralen, Stigkullberget, de sju kullarna söder om dalen, bergen, Rössebyhöjden, skolan Forshälla kyrka Fler än 5 synpunkter F. Har du någon annan information om det här landskapet som du vill delge oss? Finns flera äldre gårdar, området inte lika tyst på en vardag, på Sörberget finns en av Bohusläns största tjäderspelsplatser, Forshälla var under medeltiden en rik bygd, hästhållning är en dominerande näringsverksamhet Vindkraft bör placeras i grupp för att bevara siluett, vindkraft bör placeras vid havet och inte i skogen, Vindkraft bör placeras vid motorväg, värna om jordbruksmark, bygg inte på jordbruksmarken, 15/32 svarade 110

Tyst Rogivande Ålderdomligt Bullrigt Aktivt & händelserikt Modernt Vet ej Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt Gåtur 2: Stopp 2: Ulvesund Landskapstyp: Fjordlandskap Småskaligt och intimt Storskaligt och storslaget A. Vilka funktioner(vad man gör) och värden (vad man upplever) tycker du är viktiga i det här landskapet? 25/33 svarade rekreation, friluftsliv, småskalig bebyggelse, Aktiviteter/ funktioner odling, betesmark, varv, hamn, fiske Upplevelsevärden aktivt, vackert, rofyllt, bad, båtliv, vattennära, tillgängligt Viktiga områden Strandängarna, skogen, lövskogen, fjorden, Ulvön Kustlinjen Fler än 5 synpunkter B. Vad skulle innebära en positiv förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? Förslag vägar, vindkraft, fler betesdjur, ny bebyggelse mest stadskänsla, småbåtsupptag, parkering, naturvård rekreation, friluftsliv Fler än 5 synpunkter 23/33 svarade C. Vad skulle innebära en negativ förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 25/32 svarade Förslag bostäder på Ulvön, bostadsbebyggelse, rekreation, vägar Vindkraftverk, industri Fler än 5 synpunkter D. Finns det några vyer eller utblickar som du värnar om i det här landskapet? 14/32 svarade Vyer Bron till Ulvön, sikt över Ljungskile, Ulvöns norr sida, öppna jordbrukslandskapet, strandängar utsikt över Ulvön, fjorden,, kustlinjen Fler än 5 synpunkter E. Finns det några landmärken (t ex byggnader eller höjder) som gör att du känner igen dig i det här landskapet? 18/32 svarade Platser Fyrar, Örnnäsan (berget vid stranden), bron, Ulvön, öarna i fjorden, Bredfjällets höjdlinje, Ljungskileviken, vattenlandskapet Ljungs kyrka Fler än 5 synpunkter F. Har du någon annan information om det här landskapet som du vill delge oss? Information Landskapet skiftar tydligt beroende på årstid (mycket båttrafik på sommaren, annars ganska tomt) 3/32 svarade på frågan Synpunkt skapa tillgänglighet till vattnet 111

Tyst Rogivande Ålderdomligt Småskaligt och intimt Bullrigt Aktivt & händelserikt Modernt Storskaligt och storslaget Vet ej Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt Gåtur 2: Stopp 3: Skarsjön/Södra fjället Landskapstyp: Skogsdominerat sjörikt sprickdalslandskap /Höglänt skogslandskap A. Vilka funktioner(vad man gör) och värden (vad man upplever) tycker du är viktiga i det här landskapet? 26/33 svarade Aktiviteter/ funktioner Fiske, skidåkning, skridsko, skogsbruk, vattentäkt, rikt djurliv, glesbygd, obruten skog rekreation, friluftsliv vackert, tillgängligt, varierat, naturupplevelse, hög historisk läsbarhet Upplevelsevärden Orört, rofyllt Viktiga områden Skarsjön, skogen Fler än 5 synpunkter B. Vad skulle innebära en positiv förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 19/33 svarade Förslag bättre vägar och vandringsleder, bevara som det är, mer småskaligt skogsbruk Vindkraft, rekreation Fler än 5 synpunkter C. Vad skulle innebära en negativ förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 19/32 svarade Förslag Vägar (det väglösa landskapet är unikt), storskaliga etableringar, all förändring, turism vindkraft, industri Fler än 5 synpunkter D. Finns det några vyer eller utblickar som du värnar om i det här landskapet? 9/32 svarade Vyer Flogfjället, utsiktstornet, skogen, det öppna landskapet sjön Fler än 5 synpunkter E. Finns det några landmärken (t ex byggnader eller höjder) som gör att du känner igen dig i det här landskapet? 8/32 svarade Flogfjället, berg, vattenverket sjön Platser Fler än 5 synpunkter F. Har du någon annan information om det här landskapet som du vill delge oss? 8/32 svarade Information Synpunkt Höga naturvärden, rör inte Bredfjället, förstår inte avgränsningen då det höglänta landskapet fortsätter till Vassbodalen, värna om de östra delarna av Bredfjället där naturvärdena är höga och det är tyst, bra för vindkraft då det är nära till konsumenten 112

Synpunkt Information Biologisk mångfald vid bergens fötter, örtrik flora längs vägen mot Utby, rikt djurliv (pilgrimsfalk, lodjurm älg och råddjur), i stort sett den enda platsen där man inte hör motortrafikbuller, mc-förare bidrar till en bullrig miljö, vägsträcken utmed Vassbodalen är unik och ett uppskattat rekreationsområde, området riskerar att bli omringat av verk, vindkraftverk kan möjliggöra att hålla landskapet öppet F. Har du någon annan information om det här landskapet som du vill delge oss? 13/32 svarade på frågan Tyst Rogivande Ålderdomligt Småskaligt och intimt Fler än 5 synpunkter Platser Fågeltornet vid Funnehultssjön, Vassbosjön, Funneshultssjön, den gamla skidbacken, Trynet Knipen, sjöarna, de höga bergen E. Finns det några landmärken (t ex byggnader eller höjder) som gör att du känner igen dig i det här landskapet? 18/32 svarade Fler än 5 synpunkter Vyer vyn från vassbodalen ner mot sydost (berg och sjö), Funneshultsjön och Knipen, utsikt från Knipen, det öppna landskapet i väster, bergen, hela dalen från vägen sjöarna Bullrigt Aktivt & händelserikt Modernt Storskaligt och storslaget D. Finns det några vyer eller utblickar som du värnar om i det här landskapet? 11/32 svarade Fler än 5 synpunkter Förslag vägar, igenväxning, rekreation, att jordbruken läggs ner Vindkraftverk (framförallt storskaliga), industri C. Vad skulle innebära en negativ förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 22/32 svarade på frågan Fler än 5 synpunkter Förslag betesdjur, vård av fågelmiljöer, hästnäring, fler bostäder, bevara som det är vindkraft, skogsvägar Vet ej Instämmer inte alls B. Vad skulle innebära en positiv förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 23/33 svarade Instämmer delvis Fler än 5 synpunkter Instämmer helt Viktiga områden de tre sjöarna med omgivande bergspartier, Fjällesås by, Vässbosjön, skogen sjöarna Upplevelsevärden dramatiskt (bergen), unikt, idyll, opåverkat, höglänt, varierat öppet, vackert, tyst/fridfullt Aktiviteter/ funktioner glesbygd, skogsbruk, rikt djurliv, artrikedom, turism, jakt, fiske småskaligt jordbruk, rekreation Gåtur 2: Stopp 4: Vassbo Landskapstyp: Skogsdominerat sjörikt sprickdalslandskap A. Vilka funktioner(vad man gör) och värden (vad man upplever) tycker du är viktiga i det här landskapet? 24/33 svarade 113

Tyst Rogivande Ålderdomligt Bullrigt Aktivt & händelserikt Modernt Vet ej Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt Gåtur 2: Stopp 6: Stenshult Landskapstyp: Mosaiklandskap Småskaligt och intimt Storskaligt och storslaget A. Vilka funktioner(vad man gör) och värden (vad man upplever) tycker du är viktiga i det här landskapet? 17/33 svarade på frågan rörligt friluftsliv, idrottsplats, motionssligor, viss Aktiviteter/ funktioner industri, bostäder Upplevelsevärden tillgängligt, lugnt, levande, modern och historisk bebyggelse jordbruk, skogsbruk öppet Viktiga områden Stenshults idrottsplats Fler än 5 synpunkter B. Vad skulle innebära en positiv förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? Förslag industri, bostäder, förbättra för jordbruket, rekreation, skogsvägar vindkraftverk Fler än 5 synpunkter 13/33 svarade C. Vad skulle innebära en negativ förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 15/32 svarade större vägar, järnväg, igenväxning vindkraft, industri Förslag Fler än 5 synpunkter D. Finns det några vyer eller utblickar som du värnar om i det här landskapet? Vyer järnåldersgraven, det stora huset på Stenshult, den orörda mossen, jordbrukslandskapet, den obrutna horisontlinjen 4/32 svarade Fler än 5 synpunkter E. Finns det några landmärken (t ex byggnader eller höjder) som gör att du känner igen dig i det här landskapet? 12/32 svarade på frågan Platser Idrottsplatsen/föreningslokalen, Djurhults kapell, det gamla ålderdomshemmet i den orörda mossen, vägarna, Stenshult, jordbrukslandskapet Fler än 5 synpunkter F. Har du någon annan information om det här landskapet som du vill delge oss? 4/32 svarade Information Jordbruksmässigt är jordarna magra här Synpunkt Detta landskap bör hållas öppet genom djurhållning, skulle passa för vindkraft, de planerade verken (Nordbergen Jättesås och Särskogen) skulle omringa Råomedalen 114

Tyst Rogivande Ålderdomligt Småskaligt och intimt Bullrigt Aktivt & händelserikt Modernt Storskaligt och storslaget Vet ej Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt Gåtur 2: Stopp: rullstopp Råsseröd väg 688 Landskapstyp: Skogsdominerat småbrutet sprickdalslandskap A. Vilka funktioner(vad man gör) och värden (vad man upplever) tycker du är viktiga i det här landskapet? 10/33 svarade Aktiviteter/ funktioner skogsbruk, friluftsliv, bostäder Upplevelsevärden levande boendemiljö, omväxlande, platt, lättillgängligt Viktiga områden de mörka ekskogarna, Förslag Fler än 5 synpunkter B. Vad skulle innebära en positiv förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? bättre skogskötsel, jordbruk, småskalig industri, vägar, vindkraftverk Fler än 5 synpunkter 8/33 svarade C. Vad skulle innebära en negativ förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 12/32 svarade industri, större vägar vindkraftverk Förslag Fler än 5 synpunkter D. Finns det några vyer eller utblickar som du värnar om i det här landskapet? 3/32 svarade Vyer småskaligheten, slättbyggden, skogen, utkanten av skogen när man är framme vid Uddevalla Fler än 5 synpunkter E. Finns det några landmärken (t ex byggnader eller höjder) som gör att du känner igen dig i det här landskapet? 4/32 svarade Platser öppna landskapet vid Rosseröd, gårdarnas placering i Rosseröd. Rosseröds fotbollsplan, vägarna Fler än 5 synpunkter F. Har du någon annan information om det här landskapet som du vill delge oss? Information påverkat av buller från riksväg och motorstation, buller nattetid av helikiptertransport 2/32 svarade Synpunkt området skulle vara lämpligt för vindkraft 115

Gåtur 2: Allmänna synpunkter som bifogats - Bygg vindkraft där förutsättningarna är som bäst, tex: Vassbo, Ivarsbo, Bredfjället. Men även runt/ i anslutning till motorvägen mm, där störningsbelastningen är enorm. I skogsområden och utan vägar sjunker inte fastighetspriserna, de ligger redan på låg nivå. Bebygg inget på åkermark. Speciellt utmed kusten där bördigheten är stor. Skall det byggas på åkermark bygg i så fall tex i Stenshult där åkermarken är mager och ganska dålig. Håll strandremsan öppen och tillgänglig för alla. - Åkermarken ligger i stödområde 5 med den för Sverige lägsta ersättningsnivån beroende på att EU- stöden skall motsvara jordens produktionsförmåga. En normal avkastning av spannmål är 3-4 ton/ha här, på de bästa jordarna i Skåne ger då ca 10 ton/ha för samma insats av brukande insatsvaror. Lönsamheten är urusel för spannmålsproduktion och uppvisar oftast bara kostnadstäckning för insatsvaror och ger inget för arbetsinsatsen. På dessa svagare marker passar vallodling bäst. Och då måste det finnas djur för att konsumera detta foder. Många brukar jorden av hänsyn till tidigare generationer. Det finns bara av mig känt två gårdar i Forshälla som har sin utkomst enbart på jordbruket. Om det blir vindkraftsutbyggnad så ger detta några gårdar en inkomst. Jag är både för och emot. Positivt är inkomst och att jag tycker verken är till nytta för miljön samt relativt vackra. Negativt är intrånget, markförstörelsen, vägarnas på påverkan på biotopen, ljud, reflexer mm. Men själva verken har en kort livslängd på 20-25 år och går att skrota. Vägnätet är dock svårt att skrota. Onödigt breda vägar som ger påverkan för all framtid. Tillåt bara ett fast antal verk i kommunen och låt dessa tas i drift i några år och utvärdera, innan den nu storskaliga satsningen ges tillstånd. Prioritera planering i relativt påverkade områden och skona orörda områden som Ivarsbo och kustlinjen. Med på denna resa var det olika intressen. Jag fick möjligheten att prata med en kraftfull motståndare till vindkraft. Argumenten var inte alltid sanna och det saknades en objektiv syn på helheten. Vindkraft är bra men inte hemma hos mig. Bygg den i skogen långt borta där ingen ser eller hör. När vi kom till Stenshult uttalades att här är det som Färglanda och där kan vi ställa upp vindsnurror. Men där var det vindkraftsindustrin som såg fördelar. Allt är inte svart eller vitt. Att vi behöver energi är utan tvivel men på vilken bekostnad. Vindkraft går lätt att ta bort utan att lämna farliga restprodukter till kommande generationer. Men vi ska då kunna leva och få livskvalitet i dess närhet. - Marknadsföringen av denna tur var helt vilseledande då den ju bara handlade om ev. vindkraft. Av 6 platser var en i den expansiva delen efter Fräknestranden och ljungskile och resterande 5 i glesbefolkade östra delarna. Beklagligt att ingen politiker från södra uddevalla var med men det är väl signifikativt för dagens politiker. Från att ha varit relativt positiv till vindkraft blev jag snarare skeptisk då det mer handlar om giriga markägare och entreprenörer enligt dessa företrädare på turen. Tycker att ramböll eller kommunens representant kunde haft fakta när vi stod på Ulvöbron och såg på vindkraftverket på Allmag och då säga att det är 65 meter och de tänkta verken är ca 3 gången så höga. Horisonten störs ju på ett mycket markant sätt med ett så högt verk. Varför vänder inte kommunen på processen och gör en inventering av redan bullersmittade områden, tex efter E6 eller område där det inte är någon bebyggelse som störs och sedan inbjuder ex. markägare eller entreprenörer att etablera sig där. Skall jag välja vindkraftetableringar enligt era förslag så är det i så fall den norra delen av Vassbodalen och Ivarsbo. I Ivarsbo är givetvis en förutsättning att berörda boende kompenseras fullt ut för den störning som kommer att ske i denna tysta miljö. 116

- Någon ansåg, under bussturen, att de vägar som måste byggas i samband med att vindkraftverken byggs ut, gagnar det rörliga friluftslivet. Det håller jag inte med om, det finns gott om vägar och stigar i våra marker. De vägar som byggs i samband med verken kommer bli enorma och vålla stor skada på naturen. Dessutom leder de alla fram till ett vindkraftverk, inget annat. Vindkraftens förträfflighet som alternativ energikälla diskuteras och ifrågasätts allt oftare. Vissa experter menar att vindkraftverken, sett över hela livscykel, konsumerar mer energi än vad de förmår producera. Om detta är fel eller rätt vet jag inte, men god idé är att skynda långsamt och skaffa kunskap. Med tanke på den storlek dagens vindkraftverk har (uppemot 200m) kan det ifrågasättas och det överhuvudtaget är lämpligt att placera dem insprängt bland befintlig bebyggelse, där människor samtidigt ska leva och bo. Verk av denna storlek bör istället placeras inom speciellt utvalda och avgränsade områden där de inte påverkar boende eller skyddsvärda miljöer. För närvarande planeras ca 30 st, nästan 200 meter höga, verk inom ett område vars diameter är mindre än 10 km i Forshälla/Ljungskile. Det är för hård exploatering som inte hör hemma i ett landskap som karaktäriseras som småskaligt. En annan reflektion är just de östra kommundelarna som riskerar att förvandlas till en bakgård. Det är oroväckande och respektlöst mot de människor som valt att bosätta sig där. Vill avslutningsvis säga att jag livligt applåderar initiativet att involvera kommuninvånarna i denna dialogbaserade landskapsanalys. 117

Gåtur 3: Skredsvik - Bokenäs Tyst Rogivande Ålderdomligt Småskaligt och intimt Bullrigt Aktivt & händelserikt Modernt Storskaligt och storslaget Vet ej Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt Gåtur 3: Stopp: rullstopp längs väg 807 Hogstorp - Skredsvik Landskapstyp: Kustnära sprickdalslandskap A. Vilka funktioner(vad man gör) och värden (vad man upplever) tycker du är viktiga i det här landskapet? 5/13 svarade på frågan Aktiviteter/Funktioner transportleder (bil, buss), handel, rekreation, skog som inramar, vindkraft jordbruksmark Upplevelsevärden vackert, slingrande, kuperat Viktiga områden Älgbron, bensinstationen B. Vad skulle innebära en positiv förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 6/13 svarade på frågan Förslag bättre gångvägar, en samlingsplats för bussresande och bilister, minskad lastbilstrafik mer vindkraft C. Vad skulle innebära en negativ förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 4/11 svarade Förslag ytterligare vindkraft, större vägar, all exploatering D. Finns det några vyer eller utblickar som du värnar om i det här landskapet? 3/13 svarade Vyer mot vindkraftverken, mot skogen på östsidan, mot åkrarna, mot skog och berg E. Finns det några landmärken (t ex byggnader eller höjder) som gör att du känner igen dig i det här landskapet? 4/13 svarade Platser Älgbron, Gullmarsbergs Säteri, Bensinstationen, tågövergången, vindkraftverken F. Har du någon annan information om det här landskapet som du vill delge oss? 1/13 svarade Information Här finns många barnfamiljer och hundägare Synpunkt Bättre rekreationsmöjligheter för barnfamiljer och hundägare 118

Tyst Rogivande Ålderdomligt Småskaligt och intimt Bullrigt Aktivt & händelserikt Modernt Storskaligt och storslaget Vet ej Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt Gåtur 3: Stopp 1: Prästgården Landskapstyp: Kustnära sprickdalslandskap A. Vilka funktioner(vad man gör) och värden (vad man upplever) tycker du är viktiga i det här landskapet? 9/13 svarade på frågan Aktiviteter/Funktioner Upplevelsevärden vägar, vindkraft, promenad, cykling, bostäder tråkigt, aktivt, tryggt (tillförliten till jordbruket), närhet till havet Jordbruk/lantbruk, skogsmark rogivande Viktiga områden B. Vad skulle innebära en positiv förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 8/13 svarade på frågan Förslag utöka kollektivtrafik, satsa mer på jorbruk (ekologiskt) vindkraft, rekreation C. Vad skulle innebära en negativ förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 8/11 svarade Förslag skövling av skog, större vägar, bebyggelse industri, vindkraft D. Finns det några vyer eller utblickar som du värnar om i det här landskapet? 3/13 svarade Vyer hela fjordvyn, skogen, stenmassiven, vattendragen, åkrarna E. Finns det några landmärken (t ex byggnader eller höjder) som gör att du känner igen dig i det här landskapet? 2/13 svarade Platser fjällmassiven, fjorden F. Har du någon annan information om det här landskapet som du vill delge oss? 2/13 svarade Information mycket viltliv Synpunkt Skulle gärna ha mer information om djur- och fågelliv, jordbrukslandskapet är en bevarandevärd del av kommunen, vindkraftverk ska endast finnas i en siktriktning 119

Tyst Rogivande Ålderdomligt Småskaligt och intimt Bullrigt Aktivt & händelserikt Modernt Storskaligt och storslaget Vet ej Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt Gåtur 3: Stopp 2: Granehogen Landskapstyp: Kustnära sprickdalslandskap A. Vilka funktioner(vad man gör) och värden (vad man upplever) tycker du är viktiga i det här landskapet? 6/13 svarade på frågan Aktiviteter/Funktioner Upplevelsevärden villaområde öppet landskap, lugnt/tyst, glesbefolkat, fri sikt, naturskönt, genuin miljö Betesmarker för köttdjur, Viktiga områden Beverly Hills B. Vad skulle innebära en positiv förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 7/13 svarade på frågan Förslag cykelväg, grönsaksodling i sydväst, växthusodling vindkraftverk, bättre vägar (väg 161) C. Vad skulle innebära en negativ förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 5/11 svarade Förslag vindkraftverk, bostäder som inte följer det bohuslänska bebyggelsemönstret, skola och mer villabebyggelse dagis D. Finns det några vyer eller utblickar som du värnar om i det här landskapet? 3/13 svarade Vyer det öppna landskapet, bronsåldersgraven, beteslandskapet och åkrarna E. Finns det några landmärken (t ex byggnader eller höjder) som gör att du känner igen dig i det här landskapet? 4/13 svarade Platser Granhoge hög, vägen villorna på höjden (Beverly Hills) F. Har du någon annan information om det här landskapet som du vill delge oss? 2/13 svarade Information Synpunkt väg 161 bör byggas trafiksäker med bredare kanter så att man kan cykla och gå 120

Tyst Rogivande Ålderdomligt Bullrigt Aktivt & händelserikt Modernt Vet ej Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt Gåtur 3: Stopp 3: Hällebäcks badplats Landskapstyp: fjordlandskap Småskaligt och intimt Storskaligt och storslaget A. Vilka funktioner(vad man gör) och värden (vad man upplever) tycker du är viktiga i det här landskapet? 9/13 svarade på frågan Aktiviteter/Funktioner fiske, paddling, dykning, stugområde, åkermark, Bad, båtplats/segling, fjordlandskap djurliv, rekreation Upplevelsevärden välbevarat, småskaligt, friluftskänsla, vackert Viktiga områden B. Vad skulle innebära en positiv förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 6/13 svarade på frågan Förslag cykelväg, bättre väg, bro till Lysekil, bättre tillgänglighet, förbättra badstränderna C. Vad skulle innebära en negativ förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 6/11 svarade Förslag bergstäkt, för snabb exploatering, större vägar, industri, dagis/skola fler bostäder D. Finns det några vyer eller utblickar som du värnar om i det här landskapet? 4/13 svarade Vyer badplatser mot Gullmarsfjorden E. Finns det några landmärken (t ex byggnader eller höjder) som gör att du känner igen dig i det här landskapet? 3/13 svarade Platser berget ovanför parkeringen, båtplatserna, berget som sluttar rakt ner i Gullmarn badplatsen F. Har du någon annan information om det här landskapet som du vill delge oss? 0/13 svarade Information Synpunkt 121

Tyst Rogivande Ålderdomligt Småskaligt och intimt Bullrigt Aktivt & händelserikt Modernt Storskaligt och storslaget Vet ej Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt Gåtur 3: Stopp 4: Dragsmark Landskapstyp: Kustnära sprickdalslandskap A. Vilka funktioner(vad man gör) och värden (vad man upplever) tycker du är viktiga i det här landskapet? 9/13 svarade på frågan Aktiviteter/Funktioner cykling, klättring gammalt kulturlandskap småskaligt, härligt, historiskt Upplevelsevärden Viktiga områden Dragmarks kloster, kyrkan, klosterträdgården B. Vad skulle innebära en positiv förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 6/13 svarade rekreation, turism, bredbandskablar Förslag vindkraft, cykelvägar C. Vad skulle innebära en negativ förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 5/11 svarade Förslag för hård exploatering vindkraft, industri, stora vägar D. Finns det några vyer eller utblickar som du värnar om i det här landskapet? 3/13 svarade Vyer berget som går ner i vattnet kulturhistoriska element i landskapet (klosterruinen, kyrkorna) E. Finns det några landmärken (t ex byggnader eller höjder) som gör att du känner igen dig i det här landskapet? 3/13 svarade Platser Skållebergsgrottan, berget som går ner i vattnet, skogsbeklädda fjällväggar Dragmarks kyrka (men omnejd), klosterruinen F. Har du någon annan information om det här landskapet som du vill delge oss? Information Mellan närbelägna kyrkor finns gamla vägar kvar, där man färdades med häst. Hembyggdsföreningen har vandringar varje år mellan Dragmark och Bokenär gamla kyrka Synpunkt Man borde bevara historiska vägar och stigar 0/13 svarade 122

Tyst Rogivande Ålderdomligt Bullrigt Aktivt & händelserikt Modernt Vet ej Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt Gåtur 3: Stopp 5: Eriksbergs brygga Landskapstyp: Fjordlandskap Småskaligt och intimt Storskaligt och storslaget A. Vilka funktioner(vad man gör) och värden (vad man upplever) tycker du är viktiga i det här landskapet? 8/13 svarade på frågan Aktiviteter/Funktioner hamnverksamhet, samlad bebyggelse (vid Laneberg), djurproduktion Bad, fritidsfiske, segling Upplevelsevärden fina vyer, sommaraktivt Viktiga områden fjorden/havet B. Vad skulle innebära en positiv förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 5/13 svarade på frågan Förslag köpcentrum (nära Torp), levande skogsbruk/ jordbruk, dölja nybyggda villor vi hamnen cykelvägar C. Vad skulle innebära en negativ förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 5/11 svarade Förslag ytterligare privatisering av mark (bostäder) vindkraft, industri D. Finns det några vyer eller utblickar som du värnar om i det här landskapet? 2/13 svarade Vyer gamla affären, havet, kobbar E. Finns det några landmärken (t ex byggnader eller höjder) som gör att du känner igen dig i det här landskapet? 1/13 svarade Platser havet, kobbar, fiskeboden F. Har du någon annan information om det här landskapet som du vill delge oss? 1/13 svarade Information Synpunkt att det finns allmän väg och badplats så att man som besökare kan få vara där och njuta 123

Tyst Rogivande Ålderdomligt Småskaligt och intimt Bullrigt Aktivt & händelserikt Modernt Storskaligt och storslaget Vet ej Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt Gåtur 3: Stopp: rullstopp längs väg 790 Landskapstyp: Kustnära sprickdalslandskap A. Vilka funktioner(vad man gör) och värden (vad man upplever) tycker du är viktiga i det här landskapet? 6/13 svarade på frågan fjordlandskap, kulturhistoriskt landskap öppet jordbrukslandskap, Aktiviteter/Funktioner ganska tråkigt landskap, lagom exploaterat Upplevelsevärden Viktiga områden B. Vad skulle innebära en positiv förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 4/13 svarade på frågan cykelväg till havet, Förslag vindkraft C. Vad skulle innebära en negativ förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 3/11 svarade Förslag fler vindkraft (på Lejdeberget), vindkraftverk nära boende, inga större vägar D. Finns det några vyer eller utblickar som du värnar om i det här landskapet? 1/13 svarade Vyer fågeltornet E. Finns det några landmärken (t ex byggnader eller höjder) som gör att du känner igen dig i det här landskapet? 0/13 svarade Platser F. Har du någon annan information om det här landskapet som du vill delge oss? 1/13 svarade Information Synpunkt Anser att man ska bygga vindkraftverk på Herrestadsfjället där det inte finns någon bebyggelse 124

Tyst Rogivande Ålderdomligt Småskaligt och intimt Bullrigt Aktivt & händelserikt Modernt Storskaligt och storslaget Vet ej Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt Gåtur 3: Stopp 6: Rotviksbro Landskapstyp: Kustnära sprickdalslandskap, Fjordlandskap A. Vilka funktioner(vad man gör) och värden (vad man upplever) tycker du är viktiga i det här landskapet? 7/13 svarade på frågan Aktiviteter/Funktioner jordbruk, skogsbruk Handel, service, trafikknutpunkt (trafik från Orust, Lysekil och Uddevalla) Upplevelsevärden Viktiga områden B. Vad skulle innebära en positiv förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 6/13 svarade på frågan vindkraftverk,utbyggnad av verksamheter förbättra väg 161, cykelväg Förslag C. Vad skulle innebära en negativ förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 3/11 svarade Förslag byggnationer i naturresarvat längs med den smala strandremsan tveksamt med vindkraft (då man planerar att bygga fler bostäder) D. Finns det några vyer eller utblickar som du värnar om i det här landskapet? 2/13 svarade Vyer havet, fågeltornet E. Finns det några landmärken (t ex byggnader eller höjder) som gör att du känner igen dig i det här landskapet? 4/13 svarade Platser butikerna, rondellen Rotviksbroaffären F. Har du någon annan information om det här landskapet som du vill delge oss? 4/13 svarade Information i alkärret vid fågeltornet finns granbräken (unikt i kommunen), Synpunkt Gör det möjligt att promenera runt hela Gunnerödssjön, landskapsanalysen borde inkludera den eventuella dragningen av väg 161 125

Gåtur 3: Allmänna synpunkter som bifogats - Tack för trevlig och informativ tur på det vackra Bokenäset. Föredrar att på detta sätt ge mina synpunkter generellt på landskapsförvaltningen i stället för vid de valda stoppen. För näset i sin helhet, inklusive Dragsmark, bör man beakta följande: Värna och var rädda om landskapets genuina, småskaliga och relativt opåverkade natur- och kulturvärde som idag utgör en unik tillgång för Uddevalla kommun som inte alla kommuner kan visa upp. Undvik exploatering som inte stämmer in i landskapet, text lyxhusbebyggelsen på bergskulle vid station 2. Fundera över varför vissa som kan, väljer att bygga sin mångmiljonbostad just här, och slå vakt om just dessa uppenbarligen attraktiva mervärden. Orsaken är ju punkt 1 ovan sam det havsnära läget. Näsets utvecklingspotential bör bestå i småskaligt jordbruk, gärna med kreatur som landskapsvård, och framtida turism. Förutsättningen för det är att landskapets karaktär bevaras. Undvik större industrietableringar och köpcenterområden. Vindkraft bör förläggas till mindre känsliga områden i kommun där denna verksamhets negativa sidor: vägar, buller och ledningar påverkas mindre. Exempel är kommunens östra skogklädda delar. Kraftverken bör således inte av någon slags rättviseskäl spridas jämnt över kommunen eftersom belastningen väger olika tungt i olika delar av kommunen. Kommunen bör bidra till och verka för olika former av gallring och igenväxande lövskogsmarker och göra mer reklam för olika fina vandringsleder, båtturer och cykelleder. Näset med omgivande öar bör betraktas som en pärla av stort värde. 126

127

Bilaga 3. Sammanställning av workshops Demokratiområde 1. Uddevalla - Lane Ryr -Herrenstadsfjället Herrestadsfjället Förändrat karaktärsområde: Sammankopplad med angränsande områden Karaktärsområdet i förhållande till vindkraft: Kan området vid masten vara lämpligt? Gestaltningen portal mot tystnaden Övrig information som berikar beskrivningen av karaktärsområdet: Restaurering pågår i H II Eko känsligt inte nödv kopplat till artrikedom Särarten är en resurs unik tillgång Tystnaden som upplevelse Bäveån rinner upp här inte i Skjutfältsområdet Byrevattnet Förändrat karaktärsområde: Bör ha ett annat namn? Karaktärsområdet i förhållande till vindkraft: Ingen kommentar Övrig information som berikar beskrivningen av karaktärsområdet: Vad säger de boende? Artrikt orkiderikt, korallrot, m fl Skjutfältet Förändrat karaktärsområde: Ingen kommentar Karaktärsområdet i förhållande till vindkraft: Röja för vägar, v-kraftverk är rel enkelt inte möjligt för boende signalerar något om det byggs v-parker finns höjdpunkter ( punkt 105) 40 db ger ett riktavstånd på 500 m Förhärskande vindriktning SV ger goda förutsättning för att nå ljudbildsgränser Övrig information som berikar beskrivningen av karaktärsområdet: Blindgångare kräver röjning! Gamla hemmanet Bulid 128

Hee Förändrat karaktärsområde: Namnet bör vara Hee-Lursteg Karaktärsområdet i förhållande till vindkraft: Gestaltningen i en ev portal är viktig och att en park läggs bort mot IKEA för att hållas samman och inte i för stor grad invadera jordbruks/ kulturlandskapet Övrig information som berikar beskrivningen av karaktärsområdet: Ingen kommentar Torp Förändrat karaktärsområde: Ingen kommentar Karaktärsområdet i förhållande till vindkraft: Ändå ett område med stark påverkan Söder om väg 160 kan vara ett alternativ Övrig information som berikar beskrivningen av karaktärsområdet: i närhet till bef infrastruktur som t ex E6 Uddevalla Förändrat karaktärsområde: Ingen kommentar Karaktärsområdet i förhållande till vindkraft: Ingen kommentar Övrig information som berikar beskrivningen av karaktärsområdet: Ingen kommentar Lane Ryr Förändrat karaktärsområde: Ingen kommentar Karaktärsområdet i förhållande till vindkraft: Längs gamla trollhättevägen Längs 172 Lillesjö Med avstånd och hänsyn till Bjursjön och hogsjön Övrig information som berikar beskrivningen av karaktärsområdet: Ingen kommentar 129

Demokratiområde 2. Forshälla - Ljungskile - Stenshult Slutsats Ammenäs, Dramsvik och Resterödskusten Förändrat karaktärsområde: Justerar områdesgränsen så att det kustnära området för område 9 ingår i omr. 5 pga bostadsexpantion Karaktärsområdet i förhållande till vindkraft: Vindkraftverken bryter konturen, undvik att komma nära bebyggelse pga buller osv lite bebyggelse, höga plattåer Övrig information som berikar beskrivningen av karaktärsområdet: kraftigt exploateringsområde för permanentboende närheten till vattnet vattenspegeln i sig Nuvarande utveckling är expanderade permanentboende ingår i kommunens plan för ökad bostadsbebyggelse pga utbyggd va ledning vi vill trycka på rekreationsvärdet, minskad tillgänglighet till stränder pga privatisering, Strandbete upphört Lieslåtter förekommer bland sammaslutningar av sommarboende. Slutsats Forshälla Förändrat karaktärsområde: Område 9 bör utökas till halva område 6 enligt karta. Gårdarna i dalen och torpen i dalgången Hälgeröd hör samman. Karaktärsområdet i förhållande till vindkraft: undvik att placera verken så att boende får verk runt om sig (undvik omringning) avvakta vägsträckningen av 44an till Lerbo, ev verk kan följa en sida av vägen Höga berg lämpligt för vindkraft. Ej lämpligt för vindkraft, därför att det är ett brukat område med hög kontinuitet. lämplig placering av vindkraftverk är nära stora vägar Lämpligt inom östra området Vindkraftverk på alla höjder är ingen höjdare. Övrig information som berikar beskrivningen av karaktärsområdet: förändring : 44ans vägsträckning Traditionell byggnadsstil med dubbelhus i Forshälladalen. Slutsats Gustafsberg Förändrat karaktärsområde: 130

Ingen kommentar Karaktärsområdet i förhållande till vindkraft: Ingen vindkraft i detta område. Övrig information som berikar beskrivningen av karaktärsområdet: Ingen kommentar Slutsats Råsseröd Förändrat karaktärsområde: Ingen kommentar/bra beskrivning av området Karaktärsområdet i förhållande till vindkraft: Följ 44 ans sträckning närhet till väg och industriområde Möjlig vindkraftverkplats, ingen bor i skogen. Ren miljö tycker några andra ifrågasätter tungmetaller i själva vindkraftverken. Övrig information som berikar beskrivningen av karaktärsområdet: Stort skogsområde som sträcker sig från Köperöd till Råsseröd och Hogarne (Stenshult). Slutsats Listaskogen Förändrat karaktärsområde: Stenshult/Djurhult Området namn borde kompletteras med Stenshult. Tillägg till namnet : Stenshult Karaktärsområdet i förhållande till vindkraft: Vindkraft spridd strukturerad bebyggelse Övrig information som berikar beskrivningen av karaktärsområdet: Tyst område, opåverkade områden Rekreationsområde vid Stenshult idrottsanläggning med motions- och skidsår. Vi är inte bekväma med uttrycket ekologisk korridor I område 8 bör även Djurhults kapell lyftas fram som landmärke. I området (grönstreckat på kartan, tillsammans med 4 och 7) finns ett stort kulturarv. 131

Slutsats (Hogarna)Stenhult Förändrat karaktärsområde: Byter namn till Råane/Jättesås Namngivning: Råane-Jättesås Gränsdragning mot område 6 (Häljeröd-Kolbengtseröd) flyttas upp mot Jättesås. Motiveringen är att landskapet sammanhänger naturligt. Byt namn till Stenshult. Vandringskorridor sträcker sig i hela området avgränsas i Ö av älven och i V av viltstängsel längs E 6 och i norr av viltstängsel väg 44 STOPP. Sydvästra delen av området hänger samman med Vassbodalen. tillägg till namnet: Råane Kolla ekonomiska kartan när det gäller sockengränser. Hogarna finns inte så därför bör området kallas Stenshult och dessutom ändras när det gäller gränser Stenshult, Jättesås område 7 o 8 Karaktärsområdet i förhållande till vindkraft: Vindkraft spridd strukturerad bebyggelse Möjlig vindkraftverkplats tycker vissa, fem till 10 verk. Bra höjder, stora outnyttjade areal. Bra vindar enligt beskrivning. Lämpligt inom området Övrig information som berikar beskrivningen av karaktärsområdet: Ingen kommentar Vi vill särskilt lyfta fram Stenshults idrottplats och Bohusledens värde för området. Ett värdefullt område för turister och lokalbefolkning. I området (grönstreckat på kartan, tillsammans med 4 och 8) finns ett stort kulturarv. Slutsats Häljeröd Kolbengtseröd Förändrat karaktärsområde: Gäller bara Kolbengtseröd Karaktärsområdet i förhållande till vindkraft: Möjlig vindkraftverkplats norr om Kolbengtseröd Här går åsikterna isär, vissa vill ha vindkraft och andra inte Vindkraften upplevs som störande utseendemässigt i övrigt endast fördelar. Störs det vilda ( viltkorridor ) av vindkrafrsverk? Knappast. Lämpligt inom området Övrig information som berikar beskrivningen av karaktärsområdet: ett särpräglat, unikt landskap Vi anser att det biologiska kulturarvet är något vagt uttryckt och vill påstå att det finns fina biologiska värden i området. 132

Slutsats Bredfjället Förändrat karaktärsområde: Byter namn till Råane/Jättesås Klokt att sammanfatta hela området som Bredfjället fast nationalparken ligger per def. längst söder eftersom området är opåverkat av tx vägar/ annan infrastruktur. Skogligt ingår inte Ivarsbo Aspekärr Vassbovik Hogen i Bredfjället. Området borde kallas Bredfjället, Ivarsbo Förslag att dela området så Ivarsbo blir ett eget område. Delar av området saknar skydd Ivarsbo bör behandlas som en egen enhet. Karaktärsområdet i förhållande till vindkraft: Området är inte del av riksinteresse för vindkraft. Hela området är av Uddevalla kommun (ÖP 2010) utpekat som stort oberört område där vindkraft inte ska etableras. Bredfjällets värde som område för rekreation, friluftsliv och som ekologisk orörd område är av stor vikt att bevara, särskilt om det i trakten etableras vindparker i så stor skala som det är planer om. Lämplig vindkraftverkplats, västra delen alltså söder om Kolbengtseröds sjön. Även Ivarsbo om vindförhållanden är tillräckliga. Lämpligt inom området Hogen Lämpligt inom området Ivarsbo Övrig information som berikar beskrivningen av karaktärsområdet: Stort sammanhängande oberört och tyst område som är del av samma ekologiska korridor. Stor biotopvariation med fjäll, myrar, skog och inte minst många sjöar och vattendrag, stort ekologisk värde och stor artsrikedom, tx svensk flodkräfta, fiskgjuse, lom, trana, lo, varg, alla tre skogshönor, med fler. Området har stort värde inom friluftsliv och rekreation. I nationalparken och den norrvästra delen är det motions- och skidspor och Bohusled. I Ivarsbo trakten är skogen full av ett myller av gamla gärdesgårdar Rekreationsvärdet är stort inom det av kommuen avsatta friluftsområdet (riksintresse). Vandringsleder, motions-, skidspår och fiske. Slutsats Ljungskile Förändrat karaktärsområde: Ingen kommentar Karaktärsområdet i förhållande till vindkraft: Ingen kommentar Övrig information som berikar beskrivningen av karaktärsområdet: Ingen kommentar 133

Slutsats Grinneröd Förändrat karaktärsområde: Ingen kommentar Karaktärsområdet i förhållande till vindkraft: Ingen kommentar Övrig information som berikar beskrivningen av karaktärsområdet: I södra delen av område består landskapet av en höglänt bergsplatå. I området finns en flygplats Slutsats Korsviken Förändrat karaktärsområde: Ingen kommentar Karaktärsområdet i förhållande till vindkraft: Ingen kommentar Övrig information som berikar beskrivningen av karaktärsområdet: Ingen kommentar 134

Demokratiområde 3. Skredsvik - Bokenäs Slutsats Dragsmark Förändrat karaktärsområde: Ingen kommentar Karaktärsområdet i förhållande till vindkraft: Det finns ingen plats för större vindkraftverk i Dragsmark. Gårdsverk skulle funka utmärkt i Dragsmark. Övrig information som berikar beskrivningen av karaktärsområdet: Ingen kommentar Slutsats Hjältö Förändrat karaktärsområde: Ingen kommentar Karaktärsområdet i förhållande till vindkraft: Ingen vindkraft i detta område pga. För mkt bebyggelse. Bör fredas från vindkraft. Övrig information som berikar beskrivningen av karaktärsområdet: Skogen har använts för båtbyggeri på Orust. Vattenskotrar stör. Slutsats Bokenäset Förändrat karaktärsområde: Gränsen är bra Karaktärsområdet i förhållande till vindkraft: Bygg ut mer vindkraft. Fortsätt utveckla Lejdeberget. Bra område för gårdsverk. Lejdeberget är ett bra område som kan utredas för stora vindkraftverk. Övrig information som berikar beskrivningen av karaktärsområdet: Ingen kommentar 135

Slutsats Lanesund Tånga Förändrat karaktärsområde: Ingen kommentar Karaktärsområdet i förhållande till vindkraft: Inga stora vindkraftverk i området. Lämpligt för gårdsverk om det är tillräckliga vindförhållanden Väldigt bebyggt. Det exploateras för bostäder och då passar det inte med vindkraft Området är låglänt. Solenergi, jord- och bergvärme passar. Övrig information som berikar beskrivningen av karaktärsområdet: Ingen kommentar Slutsats Skredsvik Förändrat karaktärsområde: Ingen kommentar Karaktärsområdet i förhållande till vindkraft: Här finns ingen plats för vindkraft, pga. närhet till bebyggelse. Det passar inte med vindkraftverk i det låga området. Det byggs redan norr om. Övrig information som berikar beskrivningen av karaktärsområdet: Ingen kommentar 136

Bilaga 4. HLC metoddokument HLC metoddokument, Uddevalla kommun, av Jenny Nord Innehåll Inledning... 2 Historisk landskapskaraktärisering (HLC)... 3 HLC i Uddevalla kommun... 3 Beskrivning av de historiskt förankrade landskapstyperna... 4 Iakttagna förändringsprocesser... 9 Äldre tidsperioder och förändringsprocesser... 11 Historiska vägar... 14 Kulturhistoria naturvärden... 17 Arbetskällor... 18 1 137

Inledning Detta dokument som beskriver den historiska landskapskaraktäriseringen ingår som bilaga till den landskapskaraktärsanalys över Uddevalla kommun som Ramböll Sverige AB genomför 2012. Den historiska karaktäriseringen har genomförts i samarbete med SLU Alnarp men ansluter till projektets centrala syften och mål. Ett mer specifikt mål med den historiska analysen som dock kan nämnas här är att man framtagandet av den historiska landskapskaraktäriseringen ska tillgängliggöra det historiska landskapet och förtydliga att det är en viktig resurs i dagens landskap. Nedan tabell förklarar hur den historiska landskapskaraktäriseringen hänger samman med den landskapskaraktärisering av LCA typ som Ramböll Sverige genomför i Uddevalla, den historiska karaktäriseringen är markerat med brunt. Här ser vi att den historiska landskapskaraktäriseringen fördjupar och tydliggör i ett historiskt perspektiv de karaktärstyper som denna LCA analysen har identifierat och att den kan ge information till indelningen i karaktärsområden. Sambandet mellan den ekologiska analysen och den historiska karaktäriseringen är också markerad. Här är ett ömsesidigt utbyte att eftersträva, men det är sannolikt att den ekologiska analysen får en fylligare kontextuell förståelse av den historiska analysen än tvärtom. Översiktliga karaktärstyper (LCA) utgör utgångspunkt för både: Medverkansprocesser Historisk karaktärisering (HLC) (finare typindelning med historisk utgångspunkt) Karaktärsområden (LCA) (efter medverkansprocesser speglar lokal anknytning och identitet) Ekologisk analys Fig 1. En modell över hur metodens olika delar hänger samman. 2 138

Historisk landskapskaraktärisering (HLC) Den historiska landskapskaraktäriseringen tar sin utgångspunkt i de strukturer och funktioner som finns i dagens landskap och bedömer deras tidsdjup (Nord & Sarlöv Herlin 2011). Metoden delar in landskapet i olika landskapstyper som har både en egen karaktär och en gemensam historia, dvs. ett likartat tidsdjup. Metoden använder GIS och historiska kartor och gör via kartstudierna en visuell bedömning av funktion och strukturer. Inledningsvis görs en bedömning av förändringstendenser mellan de historiska kartorna och dagens situation vilket i ett andra steg fördjupas via en studie av olika natur- och kulturvärden. På så vid erhålls ytterligare kunskap om landskapet som sträcker sig längre tillbaka i tiden än vad kartstudierna medger och analysen får ett fylligare innehåll. Noggrannheten bör ses i relation till kartornas skala. HLC i Uddevalla kommun Det historiska kartmaterial som finns tillgängligt att arbeta med i Uddevalla är det ekonomiska kartbladet som är uppmätt 1936 i skala 1:10 000 samt Generalstabskartan, den senare saknar tillräcklig detaljrikedom, varför den ekonomiska kartan från 30 talet utgör basen. Denna speglas mot dagens kartor; framför allt ortofotokarta men i viss mån även terrängkartan och fastighetskartan. De förändringar som skedde före 30 talet kommer således ej med i den kartografiska analysen, vilket givetvis vore önskvärt. Information från RAÄ:s fornminnesinventering och kultur- och naturvårdprogram kompletterar till viss del denna avsaknad och ger analysen ett längre tidsdjup och bättre förståelse. I arbetet med Uddevalla kommun utgår HLC arbetet från de karaktärstyper som kommunen har indelats i och som beskrivs med matriser. Dessa typer delas in ytterligare till historiskt förankrade och mer detaljerade landskapstyper som får en bedömning av funktion, tidsdjup, förändringsprocess samt utvecklingstakt, se tabell I. Tabell I. Delar av attributtabellen till de historiska karaktärstyperna i Uddevalla kommun. Karaktärstyp Historisk typ Tidsdjup Tidigare Aktiv förändringsprocess Kustnära sprickdalsland skap Mosaikartat sprickdalsland skap Ekonomi ska 30 tal Mosaikartat sprickdalsland skap Småskaligt jordbruk Utveckling stakt Långsam Kolonisation Förhistorisk centralbygd Kolumn ett; karaktärstyp anger vilken övergripande karaktärstyp som den historiska typen ingår i. Kolumn två i anger namnet på den historiska typen, här ett exempelområde från Bokenäset; mosaikartat sprickdalslandskap. På så vis är den historiska typen mer detaljerad än den mer övergripande karaktärstypen i kolumn ett. Mosaikartat i detta sammanhang betyder att det är ett sprickdalslandskap men att den har en variationsrik struktur där sprickdalarna inte bara löper i en riktning. Det mosaikartade sprickdalslandskapet har i 3 139

princip inte förändrats från 30 talets ekonomiska karta till idag, därför står det Ekonomiska 30 tal i kolumnen tidsdjup även om tidsdjupet sannolikt är mycket större än så, men vårt kartmaterial sträcker sig inte längre. Tidsdjupet i denna produkt sträcker sig således till faktiska kartdokument och inte till tolkningar av sammanhang. Detta är givetvis en strategi som kan ändras med ett kolumntillägg där man anger tolkningens trovärdighet (sannolikt, troligt, eller möjligt). Kolumnen tidigare anger om landskapet hade en annan typ på 30 talets ekonomiska karta, vilket inte är fallet här. I nästa kolumn anges vilken aktiva förändringsprocess som idag påverkar detta landskap, vilket har bedömts vara ett småskaligt jordbruk. I kolumnen utvecklingstakt anges det dock långsam, eftersom mycket små skillnader kan skönjas från 30 talet till idag vilket också betyder att hävden kan anses lång. Sista kolumnen kolonisation berättar när området för typen kan anses ha blivit kontinuerligt bebyggd av människan. Med hjälp av fornminnesinventeringen kan man urskilja att området för denna historiska typ koloniserades redan under förhistorisk tid och även att det tidigt var en centralbygd. Detta är med utgångspunkt i det rika gravmaterial som finns från stenålder och med kontinuitet fram till historisk tid, även rikedomen av hällristningar som finns här anger att området har varit en central plats under bronsålder. Man kan ur tabellen utläsa att man också borde kunna förvänta sig ett rikt biologiskt kulturarv i form av en rik mångfald inom denna typ (långvarig hävd, långsam förändring och småskalig mosaikartad jordbruksbygd). Beskrivning av de historiskt förankrade landskapstyperna De historiska typerna tar sin utgångspunkt i landskapets funktion och de processer som syns i den ekonomiska kartan från 1930 talet och i dagens landskap. I Uddevalla kommun är sprickdalslandskapet dominerande men det uppvisar olika karaktärer i olika delar av kommunen vilket också gett möjlighet för olika funktioner. Det mosaikartade sprickdalslandskapet har en variation av riktningar och funktioner medan det som bara är benämnt sprickdalslandskap har en dominerande riktning. Mosaiklandskap hänvisar till en variation av funktioner som inte alltid är tydligt avgränsade gentemot varandra. Vissa landskap har mer eller mindre inslag av jordbruk vilket har angetts. I vissa fall kan en förändring av omfattningen av detta inslag påvisas genom jämförelsen av kartorna från idag och från 30 talet, se mer nedan under förändringsprocesser. De historiska typerna skulle i sig kunna indelas ytterligare med utgångspunkt i bland annat genomförda skiftesreformer under 1800 talet. Dessa har påverkat landskapets användning på delvis olika sätt och satt olika spår i bebyggelsemönster och ägoindelning. Pga. den begränsade tid som har kunnat läggas på detta arbete har denna information inte kunnat föras in i arbetet, men det är en vidareutveckling som enkelt kan göras inom kommunens egen regi. Likaså skulle man kunna ta större hänsyn till orts- och platsnamnens historia. 140 4

Tab II. Översikt till hur de översiktliga karaktärstyperna och de historiska undertyperna är kopplade och vilka tidsdjup som finns representerade i de olika typerna. Sammanlagt 15 historiska typer har urskiljts. Några förekommer i flera av de översiktliga karaktärstyperna. Kod Karaktärstyper Historiska typer Tidsdjup (kartor) A Kustnära sprickdalslandskap Villabebyggelse Modern 30 talet Jordbruksbetonat mosaiklandskap 30 talet Mosaikartat sprickdalslandskap 30 talet Jordbruksbetonat sprickdalslandskap 30 talet Myrrikt skogslandskap 30 talet B Fjordlandskap Vattenbundet Blandad rekreationslandskap C Mosaiklandskap Mosaiklandskap 30 talet Infrastrukturbundet landskap Modern D Tätort Kvartersstad 30 talet Varierad stadsbebyggelse Blandad Villabebyggelse Modern 30 talet Infrastrukturbundet landskap Modern Militär kasern 30 talet Mosaiklandskap 30 talet E Infrastrukturbundet landskap Infrastrukturbundet landskap Modern Villabebyggelse Modern Skogsrikt mosaiklandskap 30 talet F Skogsdominerat småbrutet sprickdalslandskap Jordbruksbetonat mosaiklandskap 30 talet Mosaiklandskap 30 talet Myrrikt skogslandskap Blandad Sprickdalslandskap med inslag av jordbruk 30 talet G Skogsdominerat sjörikt sprickdalslandskap Sprickdalslandskap med inslag av jordbruk Blandad 30 talet Skogsrikt mosaiklandskap Blandad 30 talet Myrrikt skogslandskap Blandad Sprickdalslandskap i skog Blandad Skogslandskap 30 talet H Höglänt skogslandskap Myrrikt skogslandskap Blandad 5 141

Fig 2. De historiska karaktärstyperna i Uddevalla kommun. 142 6

Infrastrukturbundet landskap Merparten av industriområden och handelsområden i undersökningsområdet ligger i anslutning till de större infrastrukturlederna; motorvägar, järnvägar och/eller hamnar. Dessa landskap utgör storstadsnära områden i snabb utvecklingstakt. Historiskt sett har de i huvudsak utgjort småskalig jordbruksmark. Kvartersstad Innerstaden i Uddevalla med sina strikt planerade kvarter. Denna del av staden kan urskiljas på både den ekonomiska 30-talskartan och på Generalstabskartan från 1800 talet. Trots att Uddevalla är en medeltida stad som har sina äldsta stadsprivilegier bevarade från 1496 finns det lite kvar från denna tid eftersom staden ett flertal gånger under sin historia har drabbats av omfattande eldsvådor. Den senaste skedde 1806. Varierad stadsbebyggelse Område vid Uddevallas utkant som har varierad historia och karaktär vad gäller rekreation, jordbruksmark, industrier och bostäder. Närheten till en större tätort; Uddevalla har skapat denna situation. Villabebyggelse I både småorter samt i Uddevalla förekommer villaområden av både äldre datum (troligen tidigt 1900 tal) och mer moderna villamattor. Militär kasern I Uddevallas östra del finns ett militärt kasernområde som fanns markerat på den ekonomiska kartan från 30 talet. Något osäker avgränsning. Jordbruksbetonat mosaiklandskap Ofta kustnära eller i större flackare områden finns denna landskapstyp som består av övervägande jordbruksmark men alltid med ett visst inslag av den typiska markvariationen: bergknallar, skog, ev våtmarker eller vatten etc. Har långsam utvecklingstakt och finns i princip oförändrad på ekonomiska 30-talskartan. Ansluter i regel till större (historiska) jordägare och leriga jordar. Mosaiklandskap En varierad småskalig jordbruksbygd med inslag av skog, bergknallar och våtmarker/sjöar men utan tydliga sprickdalar. Har långsam utvecklingstakt och finns i princip oförändrad på ekonomiska 30-talskartan. En viss igenväxning kan skönjas. Dessa områden koloniserades något senare under förhistorisk tid vilket kan te sig naturligt då de är belägna något in i landet och inte direkt vid kusten. Med utgångspunkt i formlämningsbilden verkar området ha varit bebott kontinuerligt men inte med samma intensitet som längs kusten. Sprickdalslandskap med inslag av jordbruk Består huvudsakligen av skog med myrmarker och insprängda åkermarker. Topografin varierad och karaktäriseras av sprickdalar. Har långsam utvecklingstakt och finns i princip oförändrad på ekonomiska 30-talskartan. Förekommer övergivande av skogsjordbruk och 7 143

igenväxning. Dessa områden blev sent koloniserade och kan uppfattas som expansionsområden under förhistorisk tid. Myrrikt skogslandskap Skogsområden med mycket myrmark och nästan obefintliga inslag av åkermark. På den ekonomiska 30-talskartan finns dock åkermark som idag försvunnit. Här har ett modernt övergivande av skogsåkermark ägt rum. Det förekommer mycket liten aktivitet här under förhistorisk tid och sannolikt representerar bebyggelsen en sen historisk expansion. Skogslandskap Ofta mindre skogsområden utan vare sig åkermark eller våtmarker. Saknar också andra förhistoriska och historiska spår. Skogsrikt mosaiklandskap En varierad småskalig jordbruksbygd där andelen skog överväger. Sprickdalar kan förekomma men dominerar ej. Har långsam utvecklingstakt och finns i princip oförändrad på ekonomiska 30-talskartan, men ibland ser man att ett modernt övergivande av skogsåkermark har ägt rum. Sprickdalslandskap i skog Skogsbevuxet sprickdalslandskap med mycket små eller inga inslag av åkermark. Har långsam utvecklingstakt och finns i princip oförändrad på ekonomiska 30-talskartan, men ett visst modernt övergivande av skogsåkermark har ägt rum. Avsaknad av fornlämningar. Jordbruksbetonat sprickdalslandskap Skogsbevuxet sprickdalslandskap med rika inslag av åkermark. Har långsam utvecklingstakt och finns i princip oförändrad på ekonomiska 30-talskartan. Utgör ett kustnära område med lång kontinuitet som blev koloniserat redan under stenålder. Mosaikartat sprickdalslandskap Liknar sprickdalslandskap med åkermark, men har ett mer varierat utseende med sprickdalar av olika storlekar och riktningar, vilket ger ett mosaikartat intryck. Området utnyttjas för ett småskaligt jordbruk med mycket betesmark och lövskogsområden. I princip oförändrad sedan 30 talet och har därmed långsam utvecklingstakt. Utgör ett kustnära område med lång kontinuitet som blev koloniserat redan under stenålder och utgör ett tydligt centralområde under bronsålder. Vattenbundet rekreationslandskap Fjordlandskap, karaktäriseras av ökad bebyggelse och rekreationsmiljöer av olika slag. Utseendemässigt av olika karaktär i olika delar av kommunen. Delar av denna typ har fötts ur havet genom landhöjningen sedan Uddevalla kommun blev koloniserat under stenålder och har därför endast spår från den yngre historien. En del högre partier och öar bär dock spår från äldre förhistoriska perioder. 144 8

Fig 3. Karta som visar de processer som skapar förändring i dagens landskap Iakttagna förändringsprocesser Vid jämförelser mellan kartan från 30 talet och dagens karta har i synnerhet tre förändringsprocesser noterats som syns i landskapet. Dessa är: Urbanisering Urbanisering innebär att städerna ökar i omfång och sväljer kringliggande arealer för nya platskrävande behov såsom logistikcentraler, köpcentra och industrier. Detta är tydligt i synnerhet i landskapstyperna D och E. Förändringstakten anges som hög, förutom när det gäller tidig urbanisering som syns redan på kartan från 30 talet, då anges den som medel. 9 145

Övergivande av skogsjordbruk Detta sker framför allt i kommunens perifera delar och i områden som är starkt präglade av skog. Sannolikt har jordbruken haft en kort historia här. Förändringstakten anges som medel. I norra delen av kommunen finns militära övningsfält och skjutbanor som kan ha föranlett att skogsjordbruk har försvunnit. En parallell förändringsprocess som hänger samman med detta övergivande är en motsvarande ökning av skogsbruk då de jordbruksmarker som försvunnit i regel börjat användas för skogsbruk. Igenväxning I vissa områden har endast enstaka åkrar försvunnit och vuxit igen alternativt planterats med modern skog. Framför allt i kommunens norra och östra delar. Här ges intrycket av att det är en mindre förändring av jordbrukets inriktning som skett snarare än en mer omfattande omläggning. Fig 4. Karta som visar takten på de iakttagna förändringsprocesserna. 146 10

Småskaligt jordbruk (och skogsbruk) Långsam förändringstakt och därmed hög kontinuitet. Dessa landskap, vilket även gäller dem som har en viss igenväxning, har mycket lång kontinuitet och uppvisar en variation av olika aspekter från olika tider. På vissa platser har senare tids perioder haft större inverkan och på andra platser har äldre perioder fortfarande stor prägel. Ibland har exempelvis bebyggelse flyttats ut i samband med skiftena och ibland är historiska bykärnorna bevarade. Mer om dessa lokala variationer finns att läsa i exempelvis kommunens kulturmiljövårdsprogram. Gemensamt för dessa områden är dock den ständigt pågående processen småskaligt jord- och skogsbruk som endast långsamt har förändrat landskapets karaktär i takt med att utvecklingens nya tekniker har introducerats. Inga stora omvälvande förändringar tycks dock ha ägt rum. Samma ytor brukas och samma småskalighet kan iakttas. Rekreation Rekreation är framför allt ett kustnära fenomen som tagit fart på 1900 talet. Äldre tidsperioder och förändringsprocesser Landhöjningen Under tidig isavsmältning så var stora delar av de kustnära avsnitten i Uddevalla kommun ännu under vatten. Östersjöns tidiga skeden under isavsmältningen har lämnat tydliga spår i Uddevallatrakten då sund mellan Östersjön (dåvarande Yoldiahavet) gick genom området. Olika former av israndsbildningar är sådana exempel. De kustnära sprickdalar som sedan har kommit att utvecklas till småskaliga jordbruksbygder var inledningsvis små vattenvikar. Stora delar av Uddevalla tätort och anslutande infrastrukturellt påverkade områden (karaktärerna D och E) var också under vatten inledningsvis. Efterhand som landhöjningen tog fart så föddes sprickdalarnas dalbottnar ur havet och området kunde successivt koloniseras. Tidsperioden från isens avsmältning som inleddes för ca 16000 år sedan fram till 4000 f Kr kallas för jägarstenåldern. Under denna period livnärde människan sig som jägare/samlare och var inte bofast. Den egentliga kolonisationen, som vi idag uppfattar det, inleds först när jordbruket introduceras och bestående monument anläggs i landskapet, dvs. efter 4000 f Kr då bondestenåldern inleds. I det begynnande jordbruket var dock boskapsskötseln av större vikt för försörjningen än själva odlingen. Kolonisation Genom att studera riksantikvarieämbetets fornminnesinventering har en uppskattad kolonisation kunnat anges för de olika landskapskaraktärerna i tid. Det bör dock påtalas att inventeringen kan ha brister i olika områden vilket ibland kan skapa en skev bild. Vidare har 11 147

inte enstaka fynd eller fyndplatser bedömts utan endast de daterbara, fasta och synliga fornlämningarna har använts tillsammans med förhistoriska boplatser och medeltida gårds/bytomter. För detta övergripande syfte är detta troligen ett fullgott källmaterial. I figur 4 anges tre grader av förhistorisk kolonisation; förhistorisk centralbygd, förhistorisk bygd och förhistorisk expansion. Den förhistoriska centralbygden anger vilka områden som redan under bondestenålder (4000-1800 f Kr) blev viktiga centralbygder med en fast befolkning och etablerade centralplatser och rörelsestråk. De fornlämningar som anger detta är huvudsakligen förekomsten av stenkammargravar från stenålder; dösar, gånggrifter och hällkistor. Dessa utgör kollektiva monument i en etablerad social struktur som använts gemensamt för begravningar. Under bronsålder (1800 500 f Kr) fortsätter centralbygderna att vara bebodda men begravningar sker i nya gravformer, i högar och rösen, och med andra ritualer. Det betyder också att de äldre kollektiva gravmonumenten nu byts ut mot mer individuellt präglade gravmonument; gravhögar och gravrösen. Dessa har utgjort gravplatser för en utvald del av befolkningen och är en av de anledningar till varför man menar att bronsåldern är den period då hövdingadömet uppstår i Skandinavien, även om detta är omtvistat bland dagens bronsåldersforskare. För bronsåldersbonden på västkusten har boskapsskötsel sannolikt varit den viktigaste ekonomiska näringen tillsammans med utkomster från havet. Odling var ett viktigt inslag men sannolikt inte av huvudbetydelse. Hällristningarna som påträffas på hällar i landskapet härstammar också från denna tidsperiod och de mer omfattande ristningsplatserna har en gång utgjort viktiga centralplatser. På västkusten är det vanligt med figurativa ristningar som avbildar båtar, människor, djur, vapen och olika scener. Även i Uddevalla kommun förekommer figurativa ristningar men det är också vanligt med skålgropar. Skålgropen är en svårtolkad figur som i regel tolkas ha med fruktbarhetskult att göra. Den är också svårdaterad och kan förekomma från stenålder fram till järnålder (500 f Kr 1050 e Kr) och skålgroparna har ibland använts i folktro fram till våra dagar. Generellt sett brukar de hänföras till bronsålder. Den förhistoriska bygden har en glesare bevarad fornminnesbild än centralbygden men en kontinuerlig bebyggelse från åtminstone bronsålder och framåt. Stenålderns gravar finns inte alltid representerade här. Förhistorisk expansion anger de områden som under senare delen av förhistorien (sen bronsålder järnålder) får bebyggelsespår. Detta gäller både inlandsområden och kustnära områden har lyfts genom landhöjning. De öar och förhöjningar mycket nära kusten som kan ha haft äldre spår har för enkelhetens skull kommit att ingå i bedömningen förhistoriskt expansion då detta är den mest dominerande situationen i området. Förhistorisk expansion har ofta en tydlig prägel av järnålder med stensättningar och resta stenar, medan de delvis samtida fornlämningarna stenkretsar och fornborgar framförallt förekommer i de äldre koloniserade centralbygderna. Sannolikt betyder detta att dessa områden fortfarande kan anses vara centrala bygder i relation till expansionsbygderna. Detta är en intressant rumslig uppdelning som borde diskuteras ytterligare i ett annat sammanhang. Medeltida kolonisation gäller de områden där man ser medeltida (1050 1536 e Kr) gårdseller bytomter som de äldsta förekommande fornlämningarna. Ibland har de i senare tid övergivits, detta syns exempelvis på Bredfjället. Här kan den sparsmakade 148 12

fornlämningsbilden från en väl avgränsad tidsperiod ge unika inblickar i hur livet såg ut vid denna tidpunkt och vilka sammanhang som hör ihop. I områden med lång kontinuitet, som i den förhistoriska centralbygden är dessa tidsunika sammanhang ibland ganska otydliga. Här finns istället andra värden som det långa tidsdjupet har skapat, exempelvis vad gäller det biologiska kulturarvet och en varierad och rik fornminnesbild. Det långa tidsdjupet skapar historisk kontinuitet som skapar särpräglad lokal identitet, rumsliga sammanhang och rika kulturbygder. Den moderna glesbygden är områden som är mycket glest befolkade och saknar tydliga fornlämningar. Historisk och modern tätort skiljer ut det äldre delarna av Uddevalla med den modernare expansionen. Fig 5. Karta som visar olika områdes primära bebyggelseetablering. 13 149

Historiska vägar En historisk genomgång av kommunens moderna vägnät har också genomförts. Anledningen till detta är att dessa symboliserar de rörelsestråk som människor mestadels rör sig på (i bilen) och upplever landskapet från till vardags. De stora vägarnas utveckling är också ett mått på förändring i landskapet under senare tid och kan vara viktig att ha med sig i tankarna när man talar om framtida förändringsprocesser; dvs. inte bara var befintliga vägar finns utan hur den historiska bilden ser ut där man kopplar den historiska utvecklingen generellt med vägarnas utveckling. Vägars dragning och storlek bör i största möjliga mån korrelera till landskapets karaktär och historia för att passa in på bästa sätt och inte skapa alltför stora brott. Genom att använda kartan från 30-talet korrelerar även den skissade historiska vägutvecklingen bilismens utveckling. Vägkaraktäriseringen är dock avgränsad till att gälla de allmänna vägarna och motorvägarna, de vägar som definieras som kvartersväg, bilväg och sämre bilväg har ej tagits med i analysen pga av den begränsade tid som har funnits för arbetet. RAÄ:s fornminnen som har med väghistoria att göra har också infogats i analysen, detta gäller i synnerhet vägmärken, broar och en del gamla vägsträckningar. En slutsats man kan dra är att moderna vägar i synnerhet anläggs i områden som har en lång kontinuitet, i gamla centralbygder och att perifera områden sällan påverkas om de inte ligger mitt emellan två punkter som först i sen tid ska förenas med en väg. De områden som människan tidigt har valt ut för bosättningar är ofta kontinuerligt intressanta för detsamma, och är ofta redan förenade med kommunikationsstråk. Bokenäset har som halvö den speciella egenskapen att den inte kan anses vara ett genomfartsområde, därför blir större vägdragningar ointressanta och de gamla behåller sin dignitet. En liknande situation finns på Bjärehalvön i nordvästra Skåne (Nord 2009), vilket kan vara intressant att jämföra med ur fler aspekter. Halvöar kan under förhistoriska perioder ha varit centrala områden då kommunikationsleder ofta gick över vattnet, medan de idag ofta blir perifera pga av sin belägenhet. I fig 6 är det tydligt att de äldre vägarna i mörkrött påträffas i områden med högt tidsdjup (dvs långsam förändringstakt), jämför gärna också med kartan som visar kolonisationstidpunkt (fig 5). Det är även här som moderna vägsträckningar i rosa finns. De vägar som är markerade med svart har inte bedömts. Många av dessa har sannolikt hög ålder och har uppstått i relation till tidigare funktioner och aktiviteter i landskapet, medan andra är moderna och ska relateras till moderna landskapsfunktioner, såsom skogsbruk och bebyggelseutveckling. 150 14

Fig 6. Det moderna vägnätets historiska utveckling. 15 151

Fig 7. Övergripande ekologiska värden från den ekologiska analysen kombinerat med de historiska förändringsprocesserna. 152 16

Kulturhistoria naturvärden De landskap som har koloniserats tidigt, redan under förhistorisk tid och som har haft en lång kontinuitet av småskaligt jordbruk och långsam förändringstakt har hög potential att till ett unikt biologiskt kulturarv som inte bara uppvisar en artmässig mångfald utan också en genetisk mångfald. Långvarig hävd ger upphov en mångfald som hänger samman med hur människan har brukat landskapet under långa tider; ängsslåtter, hagmark, småskalig odling. De landskap som uppvisar liten grad av mänsklig påverkan och sen kolonisation har istället en annan typ av naturvärden som tydligare kopplat till orördhet och ostördhet och associeras med vildhet och tystnad. Idag är det i synnerhet den senare som är skyddad i större sammanhängande områden, medan den förra ofta är känslig för modern jordbruksutveckling och av ytterligare defragmentation av landskapet. De korridorer som syns hänger samman med den lövskogskorridor som löper längs kusten och som har mycket höga ekologiska värden i relation till det biologiska kulturarvet. Den andra korridoren hänger samman med barrskogsbältet som löper in i landet och som har stor betydelse för framförallt större däggdjur. 17 153

Arbetskällor Litteratur Nord, Jenny & Sarlöv Herlin, Ingrid. 2011. Utveckling av metod för landskapskaraktärisering. I (red): Persson, Jesper: Projektredovisning inom FoMAprogrammet Bebyggd miljö. Rapportering av 2010 års projekt. LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK. Rapportserie 2011:24. Alnarp. Historiska kartor Det ekonomiska kartbladet. 1936. Skala 1:10 000. Rikets allmänna kartverks arkiv. Stockholm. Generalstabskartan. 1844. Skala 1:100 000. Rikets allmänna kartverks arkiv. Stockholm. Moderna kartor Fastighetskartan skala 1:5 000-1:20 000 uppdaterat april 2011 Höjddata uppmätt i februari 2010 Ortofoto flyghöjd 4 600m fotograferat 2009 Terrängkartan skala 1:50 000 uppdaterat februari 2007 Övrigt FMIS riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem för Västra Götalands län. www.fmis.raa.se/fmis/2011-12-14 Lantmäteriets specifikationer gällande vägdefinitioner. http://www.lantmateriet.se/upload/filer/kartor/kartor_och_geografisk_info/gsd- Produktbeskrivningar/vagshmi.pdf/2012-04-20 Uddevallas digitala versioner av kultur- och naturvårdprogrammen tillhandahållna av kommunen. 154 18

155

156