Statens Kriminaltekniska Laboratorium Kriminalteknisk grundutbildning 2002-2003 Handledare: Nils Ångström, SKL

Statens Kriminaltekniska Laboratorium Kriminalteknisk grundutbildning 2002-2003 Handledare: Nils Ångström, SKL Specialarbete Författare: Bo Andersson Tekniska roteln fältgrupp Roslagen i Stockholms län

Sammanfattning och slutsats Genom intervjuer och egna studier har jag kommit fram till att det gamla beprövade blankettsetet för Fingeravtryck och signalementsunderlag med blankettnummer RPS 473.1.1 (allmänt kallad daktningsblanketten ) som skrivs på skrivmaskin inte längre fyller Riksarkivets krav över arkivbeständighet. Blanketten arkiveras för oöverskådlig framtid och lyder därför under Riksarkivets regelverk. Blanketten har inte följt Riksarkivets krav. Den lever kvar i nuvarande skick av gammal hävd. Daktningsblankettens blankettset är idag inte godkänd att använda enligt Riksarkivet. Blanketten bör bytas ut mot en datautskriven blankett från förslagsvis polisens interna dataprogram Jetform.

Förord Det är inte bara mitt arbete som gjort att det här specialarbetet blev till. Utan min handledare Nils Ångström på SKL:s Dokumentenhet hade jag haft svårt att ta mig genom detta. Tack för hjälpen Nils. Rolf Selse SKL:s Dokumentenhet måste också nämnas då han gav mig bränsle att göra det här arbetet. Jag trodde inte själv att det fanns tillräckligt mycket substans i ämnet innan Rolf peppade mig. Tack Rolf. Mina arbetskamrater på Tekniska roteln fältgrupp Roslagen måste tackas för att de låtit mig sitta med mitt specialarbete. Tack arbetskamrater.

Innehållsförteckning Bakgrund...1 Daktingsblankettens olika delar i blankettset... 2 Syfte...3 Frågeställningar...3 Metod...3 Intervjuer...4 2002-11-07 Intervju med Bo Karlström, chef vid ID-roteln på RPS... 4 2002-11-20 Intervju med Magnus Hjärtström, chef för Dokumentationssektionen på RPS.... 4 2002-12-17 Intervju med Carina Lindblad kontaktperson vid informationslagringsteknik på SP, Sveriges Provnings- och forskningsinstitut... 5 2002-12-17 Intervju med Jiro Kollard vid Riksarkivet.... 6 2002-12-18 Intervju med Erik O Eriksson, papperskonsulent på företaget Svenskt Papper AB... 7 2003-02-19 Intervju med Ronnie Lundin, RPS Förvaltningskontor... 7 2003-02-19 Intervju med RPS kontaktperson Inger Svensson på företaget Kommentus....8 2003-02-19 Intervju med Magnus Hjärtström, chef för Dokumentationssektionen på RPS.... 9 Resultat...10 Karbon... 10 Färgband... 10 Fingeravtryckspasta... 10 Lösning/förslag... 10 Vinst... 10 Analys och diskussion...11 Egna tankar... 12 Begränsningar... 12 Källförteckning...13 Intervjuade personer:...13

Bakgrund Jag jobbar i Polismyndigheten i Stockholms län, länskriminalpolisens Tekniska rotel, fältgrupp Roslagen. Roslagens polisstation som ligger i Täby norr om Stockholm har varit i behov av renovering. Tekniska roteln som det hette innan omorganisationerna 1999 hade ett laboratorium med 70-talsstandard. Vid renovering 2001-2002 byggdes polisstationen om och renoverades. Fältgrupp Roslagen fick ett helt nytt laboratorium med allt vad det innebär av ny utrustning. År 2002 var ombyggnationen i Roslagens polisstation klar. Från att ha haft ett daktningsrum på ett annat våningsplan än arresten, har vi nu fått ett daktningsrum i anslutning till arrestavdelningen. Rummet som är nygjort ska inredas och jag blev tilldelad ansvaret för detta. Utrustning till daktningsrummet har delvis köpts ny. När jag tittade på vår skrivmaskin som vi tidigare använde, insåg jag att den var gammal. Den lämnade dåligt avtryck då den användes, färgbanden var troligen gamla och kanske skulle det bli svårt att få tag på nya. Ett problem som jag upptäckt då jag daktat personer är att vid felskrivning eller dåligt upptagna fingeravtryck måste jag fylla i en ny blankett och börja om från början. Detta är tidsödande och irriterande då man står med en ovillig person att dakta. Jag tycker att lösningen där daktningsblanketten skrivs med datorn och skrivs ut på en skrivare är en vettig arbetsbesparing då datorer finns nästan överallt. Jag har tidigare hört att man inte ska använda fax eller Jetformblanketten att dakta på med anledning av att papperet som de skrivs på inte håller rätt kvalitet för daktning. Jag började Kriminalteknisk grundutbildning på SKL vid skedet för uppbyggnad av daktningsrummet och beslutade att göra ett specialarbete om daktningsblankett från datorn för att själv få glädje av det. Jag tänkte mig då en förstasida med rubriken Skrivmaskin eller dator vid daktning, men den ändrades då jag började få klart för mig vilket resultat jag kommit fram till. Blanketten som heter Fingeravtryck och signalementsunderlag, RPS473.1.1 kommer i fortsättningen att kallas daktningsblanketten. Daktningsblanketten är uppbyggd i ett set med en framsida i åldersbeständigt papper. Under det finns ett 1/3 sida karbonpapper med ett lika stort registerkort i åldersbeständigt papper med fram och baksida. Därefter finns ännu en sida karbonpapper och under den finns en hel sida med Svenskt Arkiv tryckt på båda sidorna med plats för fingeravtryck. Bakom den finns det 1/3 sida karbonpapper. Sist finns en hel sida med Svenskt Arkiv tryckt på båda sidorna med plats för fingeravtryck. 1

Daktingsblankettens olika delar i blankettset Åldringsbeständigt papper Karbonpapper Svenskt Arkiv 2

Syfte Syftet med detta specialarbete är att se om det går att ersätta skrivmaskinsskriven daktningsblankett med datautskrift från skrivare. Frågeställningar Varför har vi papper från Svenskt Arkiv i blankettsetet? Vilka krav skall ställas på en daktningsblankett? Vilken papperskvalitet behöver det vara? Hur länge skall papperet arkiveras? Behöver det vara någon speciell dataskrivare? Vilka skrivartoner kan användas? Är en datautskriven blankett en godkänd blankett (FAP473-1, 2 kap.)? Kan fotojournal föras på data? Metod Då jag inte visste hur jag skulle börja informationssökandet valde jag att intervjua personer som jag tror har någon kunskap i ämnena papper, blanketter och fingeravtryck. Det har varit personer från RPS, Svenskt papper, SP Sveriges provnings- och Forskningsinstitut, Riksarkivet, Kommentus med flera. Det har efterhand som intervjuerna kommit igång gått över till intervjuer med personer som har kunskap i arkivering. Detta med anledning av att blankettens arkivering och arkiveringsregler blivit en huvudfråga. Intervjuerna har skett via telefon. Vid intervjuerna har det tillkommit nya personer som de intervjuade personerna tipsat om. Vid intervjuer har jag blivit tipsad om olika Författningssamlingar som jag studerat, andra har fallit sig naturligt och detta har gjort att jag närmat mig grunden till regelverket och dess krav. Vid intervjuerna har jag försökt att få svar på mina i förväg tänkta frågor. Ibland passade inte alla frågor in på den intervjuade personen vilket gjorde att de spontana frågorna fick fram fler infallsvinklar på problematiken. Då jag upptäckte att blanketten inte var tillåten på grund av karbonen har jag förvissat mig om att det inte fanns några kända undantag genom att intervjua blankettillverkaren om bland annat leverantörsförsäkran. Jag har tagit kontakt med tidigare intervjuade personer och ställt följdfrågor som besvarats så att jag kan stå för min slutsats. Med hjälp av områdesexperter och författningssamlingar har jag kommit fram till slutsatsen. 3

Intervjuer 2002-11-07 Intervju med Bo Karlström, chef vid ID-roteln på RPS. Bo Karlström berättade att daktningsblanketten funnits så länge han kunde minnas. Han vet inte dess ursprung men är nöjd med blanketten som den ser ut. Han har inte haft någon anledning att se över blanketten eller dess kvalitet på papper då fingeravtrycken tecknar så bra som de krävs med den trycksvärta som används. Bo Karlström ställer sig positiv till att få blanketten utskriven på dataskrivare med programmet Jetform. På frågan om en datautskrift är det samma som en blankett, anser han att den är det om den har samma utseende på fram- och baksida som det förtryckta blankettsetet. För att blanketten skall vara användbar och kunna arkiveras kräver de idag att den skrivs ut på papper som är arkivbeständigt, det vill säga Svenskt Arkiv 80 gr/m 2. Bo Karlström känner inte till om någon har gjort några studier om papperskvalitén i det befintliga blankettsetet eller beträffande papperskvalitén på de dataskrivna blanketterna. 2002-11-20 Intervju med Magnus Hjärtström, chef för Dokumentationssektionen på RPS. Magnus Hjärtström berättade att han inte riktigt visste vilka arkiveringsregler som gällde för Daktningsblanketten. Under samtalet bläddrade han i datorn och kom fram till att det i FAP 182-1 står att statliga myndigheter skall använda åldringsbeständigt papper eller arkivbeständigt papper vid framställning av handlingar. Annat papper får inte användas. Magnus Hjärtström berättade att polismyndigheterna arkiverar alla handlingar som de inte har begärt gallring på hos Riksarkivet. Dessa beslutar om att den handling som begäran avser får gallras (förstöras). Beträffande Daktningsblanketten hittade han inte något gallringsbeslut vilket betyder att blanketten skall arkiveras för all framtid. Beslut om gallring finns i FAP 182-1. Med anledning av att detta är det arkivbeständigt papper som godkänts av certifieringsföretaget SP 1 som skall användas. Det papper som skall användas är Svenskt Arkiv 80-100 gr/m 2. Om annat papper som är likvärdigt skall användas behövs det en leverantörsförsäkran från tillverkaren att papperet uppfyller kraven enligt Riksarkivets Författningssamling. 1 Riksarkivets tekniska krav kontrolleras av SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut som certifierats av det ackrediterade företaget Swedac. SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut ger ut publikationer över vilket kontorsmateriel som följer Riksarkivets tekniska krav, publikationen heter SP:s förteckning över certifierad skrivmateriel 2002. 4

2002-12-10 Intervju 1 med Siw Nilsson Polisrättssektionen på RPS Siw Nilsson Siw Nilsson berättade att hon är ansvarig för att RPS blanketter blir utformade och gjorda på rätt sätt. Hon uppger att enda möjligheten att en datautskriven blankett skall få godkänt är att den skrivs ut så att all text hamnar på rätt ställe på bladen i blankettsetet, det vill säga med en dubbelsidig skrivare. I Daktningsblanketten måste Svenskt Arkivpapper användas. 2002-12-17 Intervju med Carina Lindblad kontaktperson vid informationslagringsteknik på SP, Sveriges Provnings- och forskningsinstitut. Carina Lindblad berättar att SP bland annat, har till uppgift att certifiera skrivmaterial. De ser om skrivmaterialet följer de villkor som anges i Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om vissa krav vid upphandling av skrivmaterial, RA-FS 1994:1 När det gäller arkivbeständigt papper finns det bara ett certifierat papper i Sverige, det heter Svenskt Arkiv. Det som gör det extra bra är hållfastheten. Det har en hög vikbarhet innan det går sönder och har en bra mekanisk styrka mot slitage Hon informeras om att blankettset som används idag för fingeravtrycksupptagning har ett karbonpapper mellan sidorna som kopierar den skrivna informationen från första sidan till de andra. Carina Lindblad berättar spontant att det inte har funnits något certifierat karbonpapper på ca 10 år. Det vill säga att under en 10-årsperiod har inte blankettseten för fingeravtrycksupptagning varit arkivsäkra. Det är inte känt hur länge texten från karbonpapper sitter kvar på ett arkivbeständigt papper. Vid utskrift från dataskrivare skall Svenskt Arkiv användas då det är det enda papperet i Sverige som är certifierat som arkivbeständigt enligt Riksarkivets krav. Dataskrivaren skall finnas med i SP:s förteckning över certifierat skrivmateriel 2002. Publikationen finns att beställa mot en mindre kostnad på SP. 5

2002-12-17 Intervju med Jiro Kollard vid Riksarkivet. Jiro Kollard har informerats om att jag söker uppgifter som kan vara till nytta för specialarbetet och har fått information om blankettsetet med karbon som förhoppningsvis skall kunna bytas ut mot datautskrivet dokument. Han har informerats om att papperet kan komma att hanteras många gånger vid granskningen av fingeravtrycken och att det sedan skall arkiveras i all framtid då inget gallringsbeslut finns. Jiro Kollard berättade att han inte såg någon annan utväg än att Svenskt Arkiv som är det enda certifierade arkivbeständiga papperet skall användas i datautskriften. För att skriften från dataskrivaren skall vara arkivbeständig på Svenskt Arkiv krävs att tonern är certifierad av SP. Det finns utbytestoner till dataskrivare som är certifierade och därmed också tillåtna. I SP:s förteckning över certifierad skrivmateriel 2002 finns dataskrivarna och utbytestoner uppgivna, inga andra toner får användas för arkivering. Det finns bara ett certifierat papper som är arkivbeständigt enligt Riksarkivets krav och det heter Svenskt Arkiv 2. Det har mer eller mindre monopolställning i Sverige. För tillverkare av andra papper krävs det att de kan ge en leverantörsförsäkran om att papperet motsvarar Riksarkivets krav. Möjligheten att en annan papperstillverkare ska ge en leverantörsförsäkran eller låta SP certifiera papperet kräver troligen att sveriges alla polismyndigheter gör en central upphandling. På det sättet kan en tillräckligt stor och lockande beställning få dem att certifiera papper. Jiro Kollard undrade över vad fingeravtrycken avsattes med för material. Jag berättade att det var en fingeravtryckspasta som påminner om trycksvärta. Han tror inte att SP har certifierat någon fingeravtryckspasta. Med anledning av detta är den inte formellt arkivbeständig. Under intervjun kom vi fram till att det karbonpapper som finns i blankettsetet Daktningsblanketten inte är godkänt för år 2002. Det finns inte något certifierat karbonpapper upptaget i SP:s förteckning över certifierad skrivmateriel 2002 eller dess Komplement Nr 2 till SP:s förteckning över godkänt skrivmateriel. 2 Svenskt Arkiv är ett papper som tillverkats av Tumba bruk som 2002 bytte namn till Crane AB. Papperet tillverkas nu av det finska företaget Tervakoski OY. 6

2002-12-18 Intervju med Erik O Eriksson, papperskonsulent på företaget Svenskt Papper AB. Vid samtal med Erik Eriksson förklarade jag mitt specialarbete och frågade om det finns papper på marknaden som har samma kvalitet som Svenskt Arkiv. Han berättade att det finns ett engelskt papper som heter Conservation Cotton 110 gr/m 2 vilket är det mest jämförbara papperet kvalitets- och prismässigt. Papperet är gjort av 100 % bomull, det har inte certifierats av SP men tillverkaren kan ge en leverantörsförsäkran om att det håller kvalitén i Riksarkivets krav om arkivbeständigt papper och på det sättet kan bli godkänt. Beställningens kvantitet har betydelse för om tillverkaren vill ge en leverantörsförsäkran eller ej. Erik Eriksson räknade ut att priset mellan Svenskt Arkiv och det engelska Conservation Cotton ungefär är detsamma. 2003-02-19 Intervju med Ronnie Lundin, RPS Förvaltningskontor Ronnie Lundin sköter olika inköp av bland annat kontorsmaterial för RPS räkning. Han förklarade att Landets olika polismyndigheter beställer från Förvaltningskontoret. De har bland annat. Daktningsblanketten, RPS 473.1.1. Ronnie Lundin känner inte till om den blanketten är godkänd av Riksarkivet för arkivering. Han känner inte till om det har angivits några särskilda kvalitetskrav på karbonpapperet i blankettsetet. Han vet heller inte om det finns någon leverantörsförsäkran om att blankettsetet fyller Riksarkivets krav. Han hänvisar till kontaktpersonen Inger Svensson på företaget Kommentus som tillverkar blanketten för RPS räkning. Han hänvisar också till blankettansvarige Siw Nilsson på RPS Polisrättssektion. Ronnie Lundin berättar att ett blankettset av Daktningsblanketten, kostar 4:09 kronor/blankettset, ett paket med 500 st. papper Svenskt Arkiv 80g/m 2 kostar 102:50 kronor (ca 21öre/papper). 7

2003-02-19 Intervju med RPS kontaktperson Inger Svensson på företaget Kommentus. Inger Svensson berättade att företaget Kommentus funnits sedan 1969 då det hette Allmänna förlaget och att de haft RPS som kund sedan företagets start. Kommentus tillverkar bland annat blanketter på beställning. Inger Svensson kommer inte ihåg den aktuella Daktningsblanketten. Hon känner inte till att blanketten ska arkiveras enligt Riksarkivets normer. Kommentus tillverkar blanketter efter de specifikationer som i det här fallet RPS beställer. RPS har inte beställt någon blankett där karbonpapperet skall vara certifierat eller har krav på leverantörsförsäkran. RPS har haft karbon i sina blanketter sedan 1969, inga nya krav har ställts om kvalitet på karbonen. Inger Svensson känner inte till om det finns något karbonpapper som är certifierat eller har leverantörsförsäkran om att det uppfyller Riksarkivets krav på arkivbeständighet. Det enda krav som Kommentus ställer på karbonpapperet är att det skall gå att läsa trycket på flera sidor. Inger Svensson ska undersöka om det finns någon leverantörsförsäkran från leverantören av karbonpapperet. I brev från Inger Svensson daterat den 24 februari 2003 skriver hon att hon haft kontakt med leverantören av karbonpapper som är Artinova AB. Blanketten Fingeravtryck och signalementsunderlag garanteras arkivbeständighet i ca 10 år. Handelsnamnet på karbonpapperet är Engångskarbon 7018 svart. 2003-02-19 Intervju 2 med Siw Nilsson Polisrättssektionen på RPS Siw Nilsson förklarade att blankettägaren, som i det här fallet är RPS IDroteln, talar om för henne hur de vill att blanketten skall se ut, eller vilka ändringar som skall göras på den. Hon utformar blanketten eller utför förändringar och skickar tillbaka blanketten till blankettägaren för ett godkännande. Då blanketten blivit godkänd av blankettägaren skickar hon blanketten till Kommentus för tillverkning. Siw Nilsson uppger att hon inte haft vetskap om att karbonpapperen som används i blankettsetet Daktningsblanketten saknar arkivbeständighet enligt Riksarkivets krav. 8

2003-02-19 Intervju med Magnus Hjärtström, chef för Dokumentationssektionen på RPS. Magnus Hjärtström ställdes inför uppgifterna om att det inte finns något arkivbeständigt karbonpapper som är godkänt av SP i daktningsblankettens blankettset. Han uppmärksammades också på det faktum att blankettens alla blad inte var arkivbeständiga, att framsidan och registerkortet var av åldersbeständigt 3 papper medan de två sista papperen är arkivbeständiga 4. Magnus Hjärtström sade att han inte kände till problemen med blanketten. Det är inte någon som aktualiserat blanketten tidigare, därför har ingen upptäckt att den inte klarar kraven längre. Han sade att han efter att ha fått vetskap om hur det ligger till med blanketten måste förändra den så att den kan användas enligt arkiveringskraven. 3 Åldringsbeständigt papper (ISO9706) begränsad livslängd upp till ca 100 år m.m. 4 Arkivbeständiga papper (ISO11108) kan lagras i flera hundra år, är tåligt att vika m.m. 9

Resultat Vid arbetet med att byta ut skrivmaskinen mot datautskrift har det framkommit att kombinationen skrivmaskin daktningsblankett inte längre får användas, de uppfyller inte Riksarkivets krav för arkivering. Dagens daktningsblankettset som skall arkiveras i all evighet har följande brister: Karbon Anledningen till att blanketten inte är godkänd enligt Riksarkivets regler är att det inte finns något av SP certifierat arkivbeständigt karbonpapper mellan de olika sidorna som ingår i blanketten. Färgband Det finns idag inte något certifierat färgband till skrivmaskiner. Blanketten får därför inte fyllas i med skrivmaskin. Fingeravtryckspasta Än värre är att ingen fingeravtryckspasta eller annan fingeravtrycksinfärgning har certifierats av SP. Lösning/förslag Blankettproblemet löses genom att skriva ut blanketten med dubbelsidig certifierad skrivare med certifierande färgtoner på certifierat papper. Fingeravtryckspastan eller fingeravtrycksinfärgningen som används skall certifieras av SP eller annat lands motsvarighet för arkivbeständighet. Vinst För varje datautskriven blankett med alla i blanketten förekommande sidor utskrivna, sparas minst 3:25 kronor. Jag har då räknat att varje blankettset kostar 4:09 kronor. För att ersätta blankettsetet går det åt fyra dubbelskrivna papper Svenskt Arkiv á 0:21 kronor = 0:84 kronor, 4,09-0,84=3:25. Under år 2002 har 9860 stycken polisiära daktningar gjorts vilket innebär att nästan lika många blankettset använts 5. Hur många blankettset som kastats på grund av felskrivning eller andra missar i samband med daktningsförfarandet är okänt. Lågt räknat har 5% av daktningsblanketterna gjorts i mer än ett exemplar. 5% av 9860 stycken blankettset är 493. Blankettset: 9860 + 493 =10353, 10353 x 4:09 = 42343:77kronor Datautskrivna blanketter: 9860 x 0:84 =8282:40 kronor 42343:77 8282:40 = 34061:30kronor 5 Det finns polismyndigheter som redan använder datautskrift, det är inte känt hur många blankettset de sparat in. 10

Analys och diskussion Intervjuerna har visat att Daktningsblanketten, RPS 473.1.1 lyder under Riksarkivets regler och skall arkiveras för all framtid, vilket är kärnpunkten för hur blanketten tillverkas. Efter att ha talat med intervjupersonerna och läst i SP: s förteckning över certifierat skrivmaterial 2002 och Komplement Nr 2 till SP:s förteckning över godkänd skrivmateriel 2002:01 kan jag konstatera att Daktningsblanketten, inte är tillåten att använda för arkivering sedan åtminstone januari 2002. Den stora stötestenen är att det inte sitter något arkivbeständigt karbonpapper i blankettsetet. Karbontillverkaren har inte heller lämnat någon leverantörsförsäkran. Efter att ha granskat skriften SP:s förteckning över certifierat skrivmaterial 2002 och Komplement Nr 2 till SP:s förteckning över godkänd skrivmateriel 2002:01 har jag upptäckt att det från januari 2002 inte heller funnits något certifierat arkivbeständigt färgband till skrivmaskiner. Detta gör att det inte går att fylla i blanketten med skrivmaskin om man vill ha den arkivbeständig. Det är inte känt om det finns något företag som kan ge en leverantörsförsäkran på att färgbandet klarar Riksarkivets arkiveringskrav. Det faktum att det inte finns av SP certifierat karbonpapper och att det inte finns någon känd leverantörsförsäkran gör för närvarande att daktningsblanketten är oanvändbart för polisen. Genom att använda dataprogrammet Jetform som finns i polisens datorer går det att skriva ut daktningsblanketten på papperssorten Svenskt Arkiv med en av SP certifierad laserskrivare som har en certifierad toner och på det sättet få den arkivbeständig enligt kraven från Riksarkivet. För att RPS skall godkänna blanketten skall den vara utformad på samma sätt som den tryckta blanketten, det vill säga att alla sidors tryck skall motsvara den oanvändbara blankettens utformning. All fingeravtryckspasta som används för att avsätta fingeravtrycken på daktningsblanketten skall vara arkivbeständig och certifierad av SP. Möjligen kan annat lands motsvarighet till SP ha godkänt pastan eller infärgningsmedlet vilket motsvarar certifiering av SP. Annat lands godkännande kan tas över i Sverige och bli godkänt för användning här. 11

Egna tankar Troligen kommer daktningsblankettens blankettset att tas bort och ersättas med datautskriven blankett efter det här specialarbetet, sedan den arkivansvarige på RPS har fått vetskap om problemet med karbonen. Hur det kommer att bli med fingeravtryckspastan och andra infärgningsmedel som används i landet är mer spännande att se resultatet av. Troligen kommer daktningarna att fortsätta som vanligt tills RPS reglerar användandet. Begränsningar Jag har under mitt arbete med att försöka datorisera daktningsblanketten stött på ett annat mindre problem. Om skrivmaskinen tas bort kommer den obligatoriska fotojournalen att få lov att skrivas för hand, vilket av erfarenhet kan sluta med att det skrivs något som inte går att läsa. För att klara detta problem, som kanske inte är problem överallt, men ändå finns på en del ställen, skulle det vara bra om det gick att föra fotojournal i ett dataprogram. Där skulle man fortlöpande fylla i de personuppgifter och andra uppgifter som krävs. För att detta skall bli möjligt måste problematiken med personregister lösas. Jag hade tänkt skriva en del om detta också men tror att jag begränsar mig till att lösa problemet med daktningsblanketten. 12

Källförteckning Svensk författningssamling, SFS 1992:824. Rikspolisstyrelsens författningssamling RPSFS 2000:16, FAP473-1, 2 kap. Rikspolisstyrelsens Författningssamling RPSFS 1996:4, FAP 182-1 punkt 4. Riksarkivets Författningssamling RA-FS 1991:2 och RA-FS 1994:1. SP: s förteckning över certifierat skrivmaterial 2002. Komplement Nr 2 till SPs förteckning över godkänd skrivmateriel 2002:01. Intervjuade personer: Bo Karlström chef ID-roteln RPS Magnus Hjärtström chef för Dokumentsektionen på RPS Carina Lindblad, Informationslagringsteknik på SP Sveriges Provnings- och forskningsinstitut Jiro Kollard, Riksarkivet Erik O Eriksson, papperskonsulent på Svenkt Papper Ronnie Lundin, Förvaltningskontoret på RPS Inger Svensson, RPS kontaktperson på Kommentus Siv Nilsson, polisrättssektionen på RPS 13