Kriminalteknisk grundkurs i Norden
|
|
- Kjell Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kriminalteknisk grundkurs i Norden Hur lika är utbildningarna? Marit Norström Friberg Polismyndigheten i Stockholms län Fältgrupp City Specialarbete i Kriminalteknisk grundutbildning vid Statens kriminaltekniska laboratorium
2 Sammanfattning Hur ser den kriminaltekniska grundutbildningen ut i Norden? Samtliga länder utom Island har ett utarbetat program för den kriminaltekniska grundutbildningen. Sverige, Danmark och Norge har en strikt kursplan. Finland däremot har ett obligatoriskt program samt till detta finns ett utbud av valfria kurser. Island stödjer sig på de övriga nordiska ländernas kursutbud. Stora delar av kursinnehållen behandlar samma ämnen. Avvikelser finns och några ämnen finns inte repressenterade i alla de nordiska ländernas kursplaner. Beträffande specialarbete är det obligatoriskt i Sverige och Finland men inte i Norge och Danmark. Huvudansvaret för den kriminaltekniska grundutbildningen bärs av olika institutioner. Polishögskolan / Polisyrkeshögskolan har utbildningsansvaret i Norge och Finland. I Danmark ansvarar Kriminaltekniskt center för utbildningen och i Sverige, Statens kriminaltekniska laboratorium. Kanske är det på tiden att göra en gemensam nordisk grundkurs för kriminaltekniker. i
3 Förord Jag vill tacka min handledare Bengt Aspegren för att han med sin arbetsglädje och breda kontaktnät hjälpt mig att utföra det här specialarbetet. Dessutom vill jag tacka Benny Warrer Jensen, Kriminalteknisk Center, Vanlöse, Rune Korneliussen, Polishögskolan, Oslo, Jan Storing, Polisyrkeshögskolan, Tammerfors och Bjarni Bogason, Reykjavik som svarat på mina frågor. Ett stort tack vill jag även ge språkgranskaren Rolf Selse som verkligen hjälpt mig med det svenska språkets vedermödor. Det kan inte vara lätt för icke svenskar att lära sig det svenska språket, det förstår jag nu! Den finska utbildningsplanen har översatts av Mija Kanerva på SKL. Vidare vill jag tacka alla övriga som på något sätt hjälpt mig med det här arbetet. ii
4 Innehållsförteckning FÖRORD...II 1 SYFTE BAKGRUND MATERIAL OCH METODER FRÅGOR BETRÄFFANDE KRIMINALTEKNISK GRUNDKURS RESULTAT SVERIGE DANMARK NORGE FINLAND ISLAND LIKHETER OCH SKILLNADER MELLAN UTBILDNINGARNA JÄMFÖRANDE TABELL DISKUSSION SLUTSATS KÄLLFÖRTECKNING...13 iii
5 1 Syfte Mitt syfte är: * att visa vilka likheter och olikheter det finns mellan de kriminaltekniska grundutbildningarna i Norden. * att visa min personliga uppfattning om hur den svenska kriminalteknikerutbildningen ställer sig i jämförelse med den som genomförs i Danmark, Norge, Finland och Island. 2 Bakgrund Jag hade ifrån början tänkt att göra en analys av den luft som vi tekniker andas in på laboratorier, brottsplatser och brandplatser. Det visade sig dock att det hade krävts lång tid för att få en sådan forskning/analys till stånd. Med anledning av detta beslutade jag mig för att försöka välja ett arbete som var mer begränsat i sitt omfång. Genom att välja ett ämne baserat på faktainhämtning fick jag större möjlighet att arbeta självständigt. Vid fortsatta funderingar beslutade jag mig för att undersöka hur de kriminaltekniska grundutbildningarna ser ut i Norden. En bidragande orsak till detta var att en av mina kurskamrater arbetar på Åland. 1
6 3 Material och metoder Jag skickade den 6 oktober 2007 ett personligt brev via e-post till Bent Hytholm Jensen i Danmark som hänvisat vidare till Benny Warrer Jensen. Geir Hansen i Norge fick ett brev som han hänvisat vidare till Rune Korneliussen och Jan Storing i Finland. Dessa personer är på något sätt delaktiga i den kriminaltekniska grundutbildningen i sitt land. Beträffande Island hjälpte min handledare mig med en kontakt, Bjarni Bogason. Det visade sig dock, att vi via telefon kunde få svar på, att de inte har någon kriminalteknisk grundutbildning på Island. Se vidare punkt 4.5 I brevet har jag förklarat att jag går den kriminaltekniska grundkursen på SKL i Sverige. Där krävs det att ett enskilt specialarbete utförs och redovisas för att bli godkänd på kursen. Till det personliga brevet bifogades ett formulär med tio frågor om den kriminaltekniska grundutbildningen som bedrivs i varje land och en begäran om en utbildningsplan från respektive lands kriminaltekniska grundkurs. Jag har försök att ställa frågorna i öppen form, för att om möjligt få ett berättande svar. I brevet förklarade jag också att svar önskades senast 26 oktober Det visade sig att det var svårt att få svaren till detta datum, de sista svaren kom mig till handa i mitten på december. Jag beslutade mig för att begränsa min undersökning, genom att inte räkna antalet undervisningstimmarna för varje ämne, i respektive land. En möjlig felkälla i specialarbetet kan vara eventuella översättningsproblem. Det finns även en felkälla/risk att jag missat något ämne i utbildningen då jag endast räknat de ämnen som rent faktiskt står upptagna på respektive lands schema/utbildningsplan. Jag har inte penetrerat varje ämnesrubrik för att specifikt ta reda på vad den innehåller i varje lands utbildning. 2
7 3.1 FRÅGOR BETRÄFFANDE KRIMINALTEKNISK GRUNDKURS 1. Hur blir man kriminaltekniker hos er? 2. Vem har ansvar för den kriminaltekniska grundutbildningen hos er? 3. Utbildar ni poliser eller civila till tekniker? 4. Vilka förkunskaper krävs för att gå er kriminalteknisk grundkurs? 5. Hur lång är er kriminaltekniska grundutbildning? 6. Hur ser er grundutbildning ut, vilka ämnen eller områden ingår i kursen? 7. Finns det några krav för att bli godkänd på kursen? 8. Ingår det någon självständig forskning / specialarbete i kursen? 9. Vilka förändrade befogenheter och krav får den som genomgått kursen? 10. Förändras lönen för den som genomgått den kriminaltekniska grundkursen? 3
8 4 Resultat I mitt frågeformulär ställde jag tio stycken frågor om hur man blir kriminaltekniker och hur varje lands kriminaltekniska grundutbildning är utformad. De svar jag fått från respektive land är olika fylliga. Detta har medfört att jag telefonledes har varit tvungen att begära kompletteringar i vissa fall. 4.1 SVERIGE För att bli kriminaltekniker krävs det normalt sett att man genomgått Polishögskolan och därefter tjänstgjort som polis några år, men det finns även möjligheter för icke poliser att bli kriminaltekniker. Under årens lopp har mig veterligen två stycken civilanställda gått utbildningen. Dessa tjänstgör idag som kriminaltekniker vid rotlarna i Uppsala och Visby. De som är intresserade av kriminaltekniskt arbete kan t.ex. få en inkörsport till en teknisk rotel genom att gå en LOKUS-utbildning, (Lokal brottsplatsundersökare). Utbildningen består av en två veckors utbildning som varvas med teori och praktik. När en tjänst utlyses på en teknisk rotel kan den sökas av den som har kriminaltekniskt intresse och viss erfarenhet av kriminalteknik, t.ex. Lokusverksamhet. Oftast kan den sökande då får en provtjänstgöring på 6 månader. Den som fått en tjänst på tekniska roteln och sedan praktiserat några år får som regel möjlighet att gå den kriminaltekniska grundkursen på SKL i Linköping. Utbildningen på SKL omfattar 17 veckors teori, uppdelad på två terminer. För att bli godkänd skall ett självständigt specialarbete göras, vilket mot slutet av kursen redovisas i seminarieform. I kursen får deltagarna fördjupade kunskaper inom ämnen som: explosivämneskunskap, fotoutbildning, spårundersökning (skoavtryck, verktygsspår, sammanpassningar),färg- och -glasundersökning, låskunskap, platsundersökning, protokollering, bevisvärdering, arbetsmiljö, rättegångsövning, brottsplatsanalys, provtagning vid miljöbrott, fingeravtrycksundersökning, rättsmedicin, DNA- fiber- och morfologiska(utseende, form) -undersökningar, gift- och drogundersökningar, vapenundersökning, tolkning av blodspår, dokument- och informationsteknikenhetens undersökningar och brandorsaksutbildning. Kursavsnittet om brandorsaksutbildningen är förlagd på Räddningsverkets skola i Revinge under tre veckor. Under kursens gång har eleverna tre stycken olika fallstudier som skall redovisas genom ett protokoll, som sedan granskas och bedöms. För att bli godkänd på kursen skall fem kunskapsprov göras. Dessa speglar fem olika avsnitt i utbildningen. 60% av frågorna skall besvaras rätt. 4
9 Undervisningen sker av personal på SKL, erfarna kriminaltekniker, personal ifrån Rättsmedicinalverket, personal från Försvarsmakten, Räddningsverket och andra externa föreläsare. Efter avslutad kurs får kriminalteknikern inte några ytterligare befogenheter. Först efter avslutad kriminalteknisk grundutbildning ingår man i beredskapslistan för kriminaltekniker i Stockholm. I större delen av det övriga landet ingår de nyutexaminerade teknikerna redan i beredskapen innan kursens början. Beträffande lönen går de som tidigare arbetet skift/ periodplanerat ner i lön då de placeras på teknisk rotel. Detta på grund av att det kriminaltekniska arbetet huvudsakligen sker på dagtid och eventuella OB-tillägg tas bort. Någon löneförhöjning sker generellt inte efter kursens slut, men det finns några lokala avvikelser i bl.a. Skånes- och Uppsalas Polismyndighet. 5
10 4.2 DANMARK För att bli kriminaltekniker krävs det att man har en allmän polisiär bakgrund och är lite tekniskt lagd. Det krävs att man arbetat som polis i minst 5-6 år för att sedan söka till en ledig PU-tjänst (Personlig utvecklingstjänst) vid KTC (Kriminal Teknisk Center). Ansökningshandlingarna gås igenom och de som verkar bäst lämpade kallas till en anställningsintervju. En PU-tjänst har en varaktighet på två år, med möjlighet till förlängning i ytterligare två år, om man inte har lyckats att få en fast anställning vid KTC under loppet av de första två åren. Om man har lyckats få en PU-anställning kommer man automatiskt med på en kriminalteknisk grundkurs. Grundutbildningen sker vid KTC där den planlägges och genomföres av UUK-sektionen (Utbildning, Utveckling och Kvalitet). Själva undervisningen utförs av fast anställd personal, eventuellt kompletterad med externa undervisare. Som kriminaltekniker utbildas uteslutande polispersonal. Civil personal kan dock utbildas till daktyloskopierare som bl.a. arbetar med inskanning av fingeravtryck. Det finns även ett antal fotografer med civil bakgrund som jobbar vid KTC. Kursen är uppdelad i två delar. Först grundkurs 1 med praktik och teori i fem veckor. Den går man omedelbart efter att man fått en PU-anställning. Sedan praktiserar/roterar man på olika avdelningar, spårsektionen i 3 månader, DNA- sektionen i 3 månader, brandsektionen i ca 6 månader och fältsektionen i ca 2 x 6 månader samt en vecka på vardera vapen- och fingeravtrycks- avdelningarna. Efter ca ytterligare ett år går man grundkurs 2, som omfattar två veckor. I grundkursen studerar eleverna brottsplatsundersökning, inbrottsmetoder, foto, skissering, fingeravtryckslära, spårtyper såsom verktygsspår, sko- och däckavtryck, spårsäkring, rättsmedicin (dödstecken, dödsorsaker och vara med vid obduktion), fluglarver i samband med dödkropp, klädundersökningar, DNA, biologiska spår, olika ljuskällor, förpackning av olika spår, dokumentation, bombkurs, brandorsaksundersökning, vapenlära med skjutavståndsbedömning, blodstänksanalys, narkotika, sprängtjänst och etsning i metall. Det finns inte något krav på att ett specialarbete skall redovisas för att bli godkänd på kursen. I kursen ingår praktiska övningar men inte några teoretiska prov för att bli godkänd. Efter avslutad kurs får man inte några förändrade befogenheter. Beträffande lönen så går en ordningspolis oftast ner ca DKK i lön per månad när han söker till KTC, eftersom han då mister sitt OBtillägg. Efter ca 5-6 års fast anställning vid KTC finns det möjlighet för några få kollegor att få några hundra kronor extra i månaden om man specialiserat sig inom t.ex. blodstänksanalys, koordinator, brandspecialist eller liknande. 6
11 4.3 NORGE Efter polisutbildningen kan man söka olika kurser för specialisering. För att gå den kriminaltekniska grundutbildningen krävs inte några övriga förkunskaper. I Norge ansvarar Polishögskolan för den kriminaltekniska grundutbildningen, som endast är öppen för poliser. Utbildningen omfattar tre år varav två år är praktik. I den norska grundkursen ingår fingeravtryckslära, spårlära, såsom spår från person, verktygsspår och skospår. Vidare vapenlära, fotolära, rekonstruktionsfotografering, dokumentation, undersökning av skadade/ förolyckade personer, undersökning av fordon, brandorsaksundersökning, arbete på brandplatser och slutrapportering. På specialistkursen ingår bl.a. sprängämneskunskap, undersökning av brandbomber, glasundersökning, dokument- och skriftundersökning. Det finns inte något krav på att redovisa ett specialarbete för att bli godkänd på kursen, men samtliga elever ska göra ett arbete där de lär sig skissering. Eleverna delas in i små grupper och redovisar sedan ett grupparbete där kriminaltekniska spår ritats in på en konstruktionsritning. En examen krävs också och den innehåller ett muntligt och ett praktiskt prov. Det muntliga betår av tio frågor som skall besvaras av eleven. Frågorna är tagna från de ämnen i kriminalteknik som eleven undervisats i. Beträffande det praktiska provet kan det bestå i att eleven skall visa hur de på bästa sätt säkrar skospår, fingeravtryck eller utför en fotouppgift el. liknande på bästa sätt. Efter avslutad kurs får man inte några förändrade befogenheter eller högre lön. 7
12 4.4 FINLAND De tekniska rotlarna i Finland kallas för kriminaltekniska centraler. För att bli antagen till kriminalteknisk specialkurs har man vanligtvis fått en plats på en teknisk central för att sedan söka till den tekniska specialutbildningen. Polisskolan (från och med den 1 januari 2008 byter Polisskolan namn till Polisyrkeshögskolan) i Tammerfors, ansvarar för den kriminaltekniska specialkursen med hjälp av det Kriminaltekniska laboratoriet, vid Centralkriminalpolisen i Vantaa utanför Helsingfors. Det är endast poliser som utbildas till kriminaltekniker vid Polisyrkeshögskolan. Civila kan utbildas till assistenter vid någon teknisk central. Den kriminaltekniska utbildningen skall genomgås under en period av tre år till sex år. Utbildningen är uppbyggd av ett obligatoriskt ämnesblock samt vissa valbara kurser. De obligatoriska ämnen för all kriminalpolisvidareutbildning är juridiska studier, kommunikation, information, informationssystem, informationsteknik och arbetsskydd. Dessa studier omfattar 10 veckor. Den finska utbildningsplanen säger: Juridik är viktig för polismannen som ska jobba utan chefens övervakning. De måste ha kunskap om sina behörigheter och befogenheter och åtminstone om den lagstiftning som gäller sitt specialområde. Kommunikation och information ger verktyg för rapportering och skriftliga uttalande samt hur man uppträder vid undervisning och i media. Polisen/teknikern ska ha datakunskap för att vara datakunniga och jobba effektivt. Arbetsskydd är viktigt för att polisen/teknikern ska jobba tryggt och på ett vederbörligt sätt. Den som sedan vill gå vidare med kriminalteknisk utbildning fortsätter med obligatoriska ämnen såsom kriminaltekniska laboratorieundersökningar, partikel- och fiberundersökningar, DNA-undersökningar, spårundersökningar, fotografering, rättmedicin för brottplatsundersökare, fysik samt kemi för brottsplatsundersökare. Dessa studier är tillsammans 12 studieveckor. Som valbara studier finns brandundersökningar, vapenlära, bildhantering, redigering, dokumentundersökning, brottsplats- skissering, kriminaltekniska ljud- och videoundersökningar samt tolkning av blodspår. Särskilt roligt är det att kursen i tolkning av blodspår genomförs av svenska instruktörer där undervisningen sker på engelska. För att bli godkänd på kursen kvävs det skriftliga och muntliga examina samt ett färdighetsprov där man visar hur man säkrar fingeravtryck etc. Specialarbete krävs och skall bedömas. Vitsord för godkänd förekommer i skala 1-5, 0 är underkänt. Om någon del blir underkänd, får man försöka två gånger till. 8
13 Efter avslutad kurs får man inte några förändrade befogenheter eller förändrad lön. 4.5 ISLAND Enligt min källa Bjarni Bogason, kriminalkommissarie och kriminaltekniker på Island, finns det inte någon kriminalteknisk grundutbildning på Island. Vid ett tillfälle har en polis ifrån Island gått den kriminaltekniska grundkursen i Sverige och det var någon gång på 90-talet, enligt Bjarni. De blivande teknikerna på Island utbildas av äldre och erfarna kollegor. De brukar även åka till Danmark för att praktisera hos de danska kriminalteknikerna. Ett fåtal av teknikerna har haft förmånen att genomgå en brandkurs i Norge och en kurs i blodspårstolkning i Sverige. Det finns totalt 10 st kriminaltekniker på Island. 9
14 4.6 Likheter och skillnader mellan utbildningarna Synbara likheter En av frågorna i frågeformuläret är " Förändras lönen för den som genomgått den kriminaltekniska grundkursen?" Samtliga länder har svarat att det inte finns någon löneförändring för den som genomgått den kriminaltekniska grundkursen i respektive land. Synbara skillnader mellan utbildningarna I tid skiljer sig utbildningen mellan de nordiska länderna. I Sverige är kursen sammanlagt 17 studieveckor. I Danmark är utbildningen 5 veckor + ca 1-års praktik + 2 veckors teoretisk kurs. I Norge är kursen 1 år + 2 års praktik. I Finland spänner sig utbildningen över 3-6 år, detta för att den som utbildar sig skall kunna välja sina valbara studier vid lämplig tidpunkt. Ansvaret för utbildningen skiljer sig länderna emellan. I Sverige bedrivs utbildningen av SKL (Statens kriminaltekniska laboratorium). I Danmark ansvarar KTC (Kriminaltekniskt center) för utbildningen. I Norge och Finland bedrivs den kriminaltekniska grundutbildningen av Polishögskolan/ Polisyrkeshögskolan. Kravet på specialarbete skiljer sig emellan länderna. I Finland och Sverige har man krav på att göra ett självständigt specialarbete. Detta krävs inte i Norge och Danmark. 10
15 4.7 Jämförande tabell Nedanstående tabell är ett försök att sammanställa och enkelt åskådligöra likheter och olikheter beträffande ämnen som ingår i respektive lands kurs. Ämne Sverige Norge Danmark Finland Fingeravtryck X X X X Verktygsspår X X X X DNA X X X X Foto X X X X Explosivämneskunskap X X X (valbar) Blodspårstolkning X X X (valbar) Vapenlära X X X X (valbar) Fibrer X X X Alkohol X X Narkotika X X X X Rättsmedicin X X X X Brandundersökning X X X X (valbar) Protokollering X X X X Glas och färg X X Arbetsmiljö X X Miljöbrott X X (valbar) Fordonsundersökning X X Dokumentundersökning X X( valbar) Etsning X Brottplatsskissering X X X( valbar) Ljud- och videoundersökning X (valbar) Undersökning vid X X trafikolyckor Specialarbete X X Bildbehandling och X (valbar) redigering Gift X X 11
16 5 Diskussion Under arbetet med det här specialarbetet har jag naturligtvis reflekterat över resultatet av min undersökning. Jag frågar mig t.ex. hur Island kan klara sig utan en egen kriminalteknisk grundkurs. Hur påverkar detta statusen i deras redovisning? Har inte deras protokoll rörande tekniska undersökningar samma bärighet vid den rättsliga processen som i övriga Norden? Kanske kan ett kommande specialarbete ge svar på det? I dagens läge söker de i huvudsak kunskap ifrån de andra nordiska länderna. Vidare har jag ju sett att det förekommer ett utbildningsutbyte länderna emellan. Som ex. kan jag nämna att åländska kollegor deltagit i den svenska grundutbildningen för kriminaltekniker. Svenska instruktörer nyttjas i den finska kriminaltekniska grundutbildningen i blocket valbar kurs. I denna kurs -Tolkning av blodspår har även kollegor från Danmark, Estland, Belgien och Slovenien deltagit. Detta internationella utbyte har gjort att jag ställt mig frågan om det inte vore möjligt att skapa en gemensam nordisk kriminalteknikerutbildning. Det ligger ju en strävan i tiden att vi bör "internationalisera" oss. Jag ser en fördel i detta. T. ex. vid större katastrofer (Scandinavian Star branden, Estoniakatastrofen) då vi måste samarbeta över gränserna. Har vi då en gemensam grundutbildning så bör ju detta underlätta samarbetet och förhoppningsvis leda till ett bättre resultat. I framtiden kanske det skulle kunna vara möjligt att arbeta som kriminaltekniker inom hela Norden. Genom ett nära samarbete kan vi dra nytta av varandras kunskaper och öka vår gemensamma kompetens. Jag ser också ett resurssparande i mina tankar. Kanske skulle svenska och finska kollegor i Tornedalen kunna samarbeta över gränsen. Enligt uppgift finns det redan i Skåne ett visst samarbete mellan de svenska och danska bombteknikerna. 5.1 Slutsats För att nu "knyta ihop säcken" ser jag att de kriminaltekniska grundkurserna i Norden skiljer sig en del. Den svenska, danska och finska grundkursen har liknade ämnesinnehåll. Den finska har dock en hel del valbara ämnen. Den norska grundkursen skiljer sig dock lite från de andra eftersom det inte ingår lika många ämnen som i de övriga länderna. För att de ska få mer och vidare kunskaper måste de fortsätta på olika specialistutbildningar. Vidare tycker jag att den svenska grundutbildningen står sig väl i jämförelse med de övriga. I den har SKL lyckats med att få med ett ämnesinnehåll som kan anses vara relevant för en nybliven tekniker, åtminstone under de första yrkesverksamma åren. Jag föreställer mig ändå, trots vissa olikheter mellan ländernas utbildning, att skapandet av en gemensam nordisk kriminalteknisk grundkurs kanske inte är så avlägset och oövervinneligt. 12
17 6 Källförteckning Personligt brev med bifogat frågeformulär har besvarats skriftligen av : Benny Warrer Jensen, Danmark Jan Storing, Finland Rune Korneliussen, Norge Muntlig källa: Bjarni Bogason, Island Utbildningsplaner: * Schema från grund kurs 1+2 ifrån KTC i Danmark * Utbildningsplan ifrån Polisskolan (Polisyrkeshögskolan from080101) i Finland. * Utbildningsplan (Fagplan) från Norge. * Utbildningsplan och schema ifrån SKL i Sverige. 13
Nordiska språk i svenskundervisningen
Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan
Läs merSammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007
Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola
Läs merFärdighetsprov. Rotlarnas möjlighet att kvalitetssäkra sig själva
Färdighetsprov Rotlarnas möjlighet att kvalitetssäkra sig själva Text: Gunilla Nyström Två gånger per år erbjuder SKL de tekniska rotlarna färdighetsprov inom olika områden. Färdighetsproven ger kriminalteknikerna
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik den 31 augusti 2004.
040624 INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH OMSORG UTBILDNINGSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPROGRAMMET, 80 poäng Health- and Medical Care Program, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden
Läs merDen flytande brottsplatsen Brottsplatsundersökning ombord på passagerarfartyg
Den flytande brottsplatsen Brottsplatsundersökning ombord på passagerarfartyg Erik Palmqvist Ålands polismyndighet Specialarbete i Kriminalteknisk grundutbildning 2007-2008 vid Statens kriminaltekniska
Läs merAnsökan om legitimation för lärare och förskollärare - för dig som tagit examen utanför EU och EES
Ansökan om legitimation för lärare och förskollärare - för Läs detta innan du börjar Denna ansökningsblankett är avsedd för dig som enbart har en utländsk lärarexamen eller förskollärarexamen från ett
Läs merOm studiedokumentation inom yrkeshögskolan
inom yrkeshögskolan MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 2 (9) Innehållsförteckning Introduktion... 3 1. Studiedokumentation inom yrkeshögskolan... 4 1.1 Ansvarsfördelning... 4 1.2 Kunskapskontroll och betygssättning...
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merDet händer på Polishögskolan
Nr 4 april/maj 2010 Det händer på Polishögskolan Innehåll nr 4 Nöjda studenter vid Polishögskolan. Administrationen av Frontex kurser. PHS-studenter jobbar på Polismuseet. Studenterna redovisar examensarbeten.
Läs merUtbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng)
Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Study programme in Physiotherapy, 120 credits (180 ECTS credits) Fastställd av linjenämnden för sjukgymnastutbildning vid Karolinska
Läs mer2016-04-11. Rapport om svenska för invandrare (Sfi) på Järfälla Lärcentrum
1 (6) RAPPORT 2016-04-11 Kompetensnämnden Dnr Kon 2016/63 Rapport om svenska för invandrare (Sfi) på Järfälla Lärcentrum Rätt till sfi samt antagning Rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare
Läs merVanliga frågor och svar om Förskollärarutbildningen med inslag av validering utannonsering till höstterminen 2016
Sidan 1 av 6 Påbörjad: 2015-11-12 Reviderad: 2016-01-16 Sektionen för lärande och miljö Vanliga frågor och svar om Förskollärarutbildningen med inslag av validering utannonsering till höstterminen 2016
Läs merGertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER
Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.
Läs merVerksamhetsförlagd utbildning
Verksamhetsförlagd utbildning Medie- och kommunikationsvetenskap För studenter och handledare Allt du behöver veta om den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik den 31 augusti 2004.
INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH OMSORG UTBILDNINGSPLAN AMBULANSSJUKVÅRDSPROGRAMMET, 80 poäng Prehospital Emergency Care Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för
Läs merBOMBTEKNIKER. Utbildning. och. Utrustning. Specialarbete i samband med kriminalteknisk grundutbildning. Utfört av
BOMBTEKNIKER 2000 Utbildning och Utrustning Specialarbete i samband med kriminalteknisk grundutbildning Utfört av Dan Göthberg Polismyndigheten i Gävleborg Handledare Mats Hägg Tekniska roteln i Malmö
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merVad är VFU? Lärandemål. VFU-placering
Innehåll Vad är VFU?... 3 Lärandemål... 3 VFU-placering... 3 VFU-portalen... 3 Eventuell anknytning till VFU-platsen... 3 Vikariat och VFU... 4 Belastningsregistret... 4 Sekretess och tystnadsplikt...
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildningsprogrammet, 270-330 högskolepoäng. Teacher Education, 270-330 Higher Educational Credits
Dnr: 346/2008-515 Lärarutbildningsnämnden UTBILDNINGSPLAN Lärarutbildningsprogrammet, 270-330 högskolepoäng Teacher Education, 270-330 Higher Educational Credits 1. Ansvarig för programmet Lärarutbildningsnämnden
Läs merINFOBLADET. Engagerade Effektiva Tillgängliga
INFOBLADET östgötapolisen redaktör: Annika Manninen, informatör ansv. utgivare: Annsofie Bondesson, informationsdirektör Materialet till Infobladet skickas till mailto:annika.manninen@polisen.se senast
Läs merKursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2
8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merLIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare
LIA handledarutbildning 22/10 Att vara handledare What s in it for me? Fundera över hur du kan se den studerande som resurs på din arbetsplats Studerande som resurs Reflektion Inspiration extra hand kan
Läs merAtt göra ett dilemma hjälpsamt och pratbart. Kan handledning på salutogen och systemisk grund bidra till att alla barn lyckas i skolan?
Att göra ett dilemma hjälpsamt och pratbart. Kan handledning på salutogen och systemisk grund bidra till att alla barn lyckas i skolan? Det systemteoretiska perspektivet. Beskriver processer inom individen
Läs merTankar om språkundervisning
in Lingua Nr 1, 1983.. 1 Tankar om språkundervisning Jens Allwood, Inst. för lingvistik, Göteborg universitet Om man funderar över undervisning inom något visst område, är det naturligt att ta sin utgångspunkt
Läs merAntagning till högre utbildning höstterminen 2015
Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2015-07-14 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2015 Antagning
Läs merÅtgärdsprogram och lärares synsätt
SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola
Läs merPraktikrapport Rädda Barnens Regionkontor Malmö Verksamhetsutvecklare
Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning HT2013 Caroline Engels Tidigare utbildning: Kandidat i Utvecklingsstudier med inriktning
Läs merFotografering av spår i snö En jämförande undersökning av obehandlade spår och spår som har behandlats med snöspårspulver.
Fotografering av spår i snö En jämförande undersökning av obehandlade spår och spår som har behandlats med snöspårspulver. Mattias Huhtasaari Tekniska roteln Polismyndigheten i Västerbottens län Specialarbete
Läs merYttrande över betänkandet Forensiska institutet Ny myndighet för kriminalteknik, rättsmedicin och rättspsykiatri (SOU 2006:63)
Åklagarmyndigheten Sida 1 (7) Överåklagare Lisbeth Johansson ÅM-A 2006/1343 Ert Er beteckning Ju 2006/5624/PO Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för polisfrågor samt allmän ordning och säkerhet
Läs merUtbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik den 29 april 2005.
UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET FÖR SIMULERING OCH DATASPELSUTVECKLING, 120/160 POÄNG Programme in Simulation and Computer Game Development, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden
Läs merPedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft och vatten)
Miniprojekt, pedagogisk grundkurs IV, ht 2000. Andreas Gyllenhammar & Johan Persson, Institutionen för geovetenskaper Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft
Läs merANSÖKAN TILL STOCKHOLMS FILMSKOLA 2016/2017 (Steg 1 av 3)
1 av 6 ANSÖKAN TILL STOCKHOLMS FILMSKOLA 2016/2017 (Steg 1 av 3) Välj kurs:! PRAKTISK FILMUTBILDNING HT2016/VT2017 (grundkurs) Plats för! PRAKTISK FILMUTBILDNING HT2016/VT2017 (fördjupningskurs) foto foto
Läs merHur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment
Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del
Läs merATTITYDER TILL FÖRSKOLAN ÅR 2012 föräldrars uppfattning av kvalitet i förskolan
Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Anita Ottosson 0455-30 3621 2013-02-04 ATTITYDER TILL FÖRSKOLAN ÅR 2012 föräldrars uppfattning av kvalitet i förskolan Barn- och ungdomsförvaltningen
Läs merKursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016
Kursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Övergripande mål och syfte... 3 3. Pedagogik... 4 4. Genomförande... 4 4.1 Upplägg och planering... 4 4.2 Inriktning och
Läs mermiljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad
Huddingetrainee: miljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad Ska skriva ett examensjobb och har inget emot att få betalt för det Vill
Läs merRapport Absolut Förälder åk 6-9, läsår 12/13
Rapport Absolut Förälder åk 6-9, läsår 12/13 Absolut Förälder har genomförts i årskurs 6-9, enligt följande koncept: två lektioner i årskurs 6, en åk 7 samt korta sammanfattningar i åk 7-9 i kommunala
Läs merINFOBLADET. Journalister fick lära mer om 112-myndigheterna
INFOBLADET östgötapolisen redaktör: Annika Manninen, informatör ansv. utgivare: Annsofie Bondesson, informationsdirektör Materialet till Infobladet skickas till mailto:annika.manninen@polisen.se senast
Läs merFOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014
FOTA BAR N KONV EN TIONEN 25 ÅR! 20 november 2014 FÖR DINA RÄTTIGHETER! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen Tävling åk. 4-7 HEJ! FOTOTÄVLING FÖR ÅK. 4-7 I höst fyller Barnkonventionen 25 år och vi
Läs merDet händer på Polishögskolan
Nr 5 juni 2010 Det händer på Polishögskolan Innehåll nr 5 Det är roligt att vara polis i Sverige. Positiv respons på utbildning i arbetsmiljöbrott. Justitiedepartementet besökte Polishögskolan. Motorcykelkursen
Läs merIntegrering i praktiken
Integrering i praktiken - erfarenheter och tankar Hilkka Bergman, Åbo yrkeshögskola Sara Kirla, Helsingfors universitet Liisa Wallenius, Haaga-Helia yrkeshögskola SPRÅKET ARBETSLIVET Projektets mål Yrkesfärdigheter
Läs merEkonomprogrammet, Allmän inriktning, 180 högskolepoäng
Utbildningsplan Sida 1 av 6 Programkod: SEV24 OINR Ekonomprogrammet, Allmän inriktning, 180 högskolepoäng Business studies, 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora,
Läs merEnkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år.
1 av 15 2010-11-03 12:46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven.
Läs merUtbildningen Service inom äldreomsorg
Sammanfattning av overheadbilder, som jag har använt i samband med föreläsningen: Utbildning i tiden för framtiden.. Jag delar med mig av kunskaper och erfarenheter. Tag gärna kontakt med Karin Gavér,
Läs merUTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points
INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH OMSORG UTBILDNINGSPLAN RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden
Läs merHur är det att vara lärare i svenska som andraspråk med utländsk bakgrund?
I LiSetten nummer 4/2013 publicerades ett brev från en lärarstudent som undrar hur det är att arbeta som lärare i svenska som andraspråk om man har utländsk bakgrund. Vi lät några personer svara på brevet.
Läs merNordplus ny programperiod 2012-2016. Roswitha Melzer Erasmus/Nordplus-seminarium 2 februari 2012
Nordplus ny programperiod 2012-2016 Roswitha Melzer Erasmus/Nordplus-seminarium 2 februari 2012 Nordplus 2012-2016 Nordplus deltagande länder Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige Färöarna, Grönland
Läs merMatematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs merSammanställning: enkät om livsmedelsbrott
1 (16) 2015-10-22 Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott 2 1. Sammanfattning För att ta reda på vilka möjligheterna är för livsmedelskontrollmyndigheterna
Läs merUtbildningsplan Vimmerbyortens ryttarförening
Utbildningsplan Vimmerbyortens ryttarförening På Ryttargården tar vi emot elever på alla nivåer från nybörjare till tävlingsryttare. Vårt motto är att erbjuda en hög kvalité på ridutbildningen med utbildade
Läs merAntagning till högre utbildning höstterminen 2015
Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare/ställföreträdande avdelningschef 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2015-08-12 Diarienummer Dnr
Läs merUtvärdering av 5B1117 Matematik 3
5B1117 Matematik 3 KTH Sidan 1 av 11 Utvärdering av 5B1117 Matematik 3 Saad Hashim Me hashim@it.kth.se George Hannouch Me hannouch@it.kth.se 5B1117 Matematik 3 KTH Sidan av 11 Svar till frågorna: 1 1.
Läs merStudieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet.
STUDIEPLAN 2008-01-++ Dnr HT 2007/479/G 11 Området för humaniora och teologi (Institution) Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö
Läs merNATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om naturvetenskap och teknik i samhället. Enkäten innehåller
Läs merDe nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte
De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte NFT 3/1995 av Leif Rehnström, sektionschef vid Finska Försäkringsbolagens Centralförbund I det följande presenteras några tankar kring de nordiska
Läs merVerktyg för Achievers
Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem
Läs merLÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points
UTBILDNINGSPLAN LÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points Utbildningsplanen är fastställd av sektionsnämnden för lärarutbildning den 2 september 2003. 1. ALLMÄNT Den som vill bli
Läs merVILL DU LEVA ETT MENINGSFULLT LIV?
VILL DU LEVA ETT MENINGSFULLT LIV? Vill du ha ett meningsfullt liv? Tänk att få ägna sig på heltid åt det som är meningsfullt och dessutom få lön för det! Om du känner en kallelse till att bli pastor,
Läs merAtt läsa till förskollärare vid Mittuniversitetet
Att läsa till förskollärare vid Mittuniversitetet Denna informationsskrift innehåller viktig information till Dig som ska börja studera till förskollärare. Här har vi försökt att beskriva lite kort hur
Läs merCarlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)
1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet
Läs merSvar fråga 1a)Att vi inkluderar istället för att exkludera vilket är en förutsättning för att växa sig starka. Kommentar: Visst är det så
Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ola, Genomgående insiktsfullt svarat. Jag har kommenterat frågorna i anslutning till varje fråga och vill att du särskilt läser de vid frågorna 3c, 5a, 6a, 8b, 9b
Läs merKlass 6B Guldhedsskolan
Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas
Läs merHandels- och administrationsprogrammet
FRANS SUELL OCH JÖRGEN KOCKS GYMNASIUM Handels- och administrationsprogrammet NYA HANDELSSKOLAN Business College Service College HANDELS- OCH ADMINISTRATIONSPROGRAMMET Handels- och administrationsprogrammet
Läs merStrömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger
Strömbackaskolan läsåret 2015-2016 Handlingsplan mot droger! Piteå maj 2015, Piteå kommun Strömbackaskolan. Handlingsplan mot droger I detta dokument avses med ordet drog, alkohol, narkotika, icke medicinsk
Läs merFramkallning med amidosvart och visualisering med digital bildbehandling.
Framkallning med amidosvart och visualisering med digital bildbehandling. Kriminalteknikerutbildning på SKL ht 2000 vt 2001. Författare: Benny Samuelson, tekniska roteln i Eskilstuna. Handledare: Maria
Läs merLusten att gå till skolan 2013
Bilaga till Dnr: BoF.2013.0473 1 (7) 2013-04-22 Barn och Familj Pia Persson Lusten att gå till skolan 2013 I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning för att få fram hur eleverna upplever
Läs merProjektarbete Belysning
Projektarbete Belysning Av: Victor Karlsson, Fredrik Patriksson Stjernspetz, Henrik Byström Handledare: Jörgen Lantz HT/VT -06/-07 1 Innehållsförteckning Projektarbete Belysning... 1 1 Inledning... 4 2
Läs merVägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009
Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut
Läs merUtlåtandeskala. Resultaten talar med visshet för att inte. Resultaten talar starkt för att inte. Resultaten talar i någon mån för att inte
Forensisk vetenskap 1 Utlåtandeskala Ett sakkunnigutlåtande från SKL är en redovisning av de resultat som erhålls vid en undersökning. Resultaten har prövats dels gentemot den hypotes (antagande) som ligger
Läs merStudie- och yrkesvägledarenkät 2016
Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en Studie- och yrkesvägledarexamen på Stockholms universitet, tar vägen efter utbildningen. 2013 gjordes
Läs merVFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014
UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Inst. för Språkstudier Kursansv: Ingalill Gustafsson 090-786 5067 ingalill.gustafsson@sprak.umu.se 2014 08 30 Studieadministratör: Johanna Palm, 090-786 6457 Kurskod:6LÄ046
Läs merFörstudie. Nerikes Brandkår. Diarieföring av allmänna handlingar 2009-06-04. Ref Roger Wallin
Förstudie Diarieföring av allmänna handlingar Nerikes Brandkår 2009-06-04 Ref Roger Wallin 1. Uppdrag... 3 2. Offentlighetsprincipen... 3 2.1 Hur diarieförs handlingar och finns gemensamma rutiner?...
Läs merRiktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring
Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda
Läs merDEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun
DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och
Läs merMODERN TEKNIK FÖR FINGERAVTRYCKSUPPTAGNING
1 MODERN TEKNIK FÖR FINGERAVTRYCKSUPPTAGNING EN STUDIE AV MIGRATIONSVERKETS FINGERAVTRYCKSSYSTEM Kriminalteknisk grundutbildning, kurs 2001-2002 Statens Kriminaltekniska Laboratorium Specialarbete Handledare:
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om kvalificerad yrkesutbildning; SFS 2001:1131 Utkom från trycket den 14 december 2001 utfärdad den 6 december 2001. Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Statligt
Läs merVerksamhetsberättelse
Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015 Verksamhetsberättelse 2 (11) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 4 3 Förutsättningar för
Läs merPOLISENS CHEFSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM mot indirekt nivå
POLISENS CHEFSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM mot indirekt nivå Polisens uppdrag från medborgarna är tydligt: vi ska bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället... Framöver kommer Polisens
Läs merUndersökning av skolor: IKT och utbildning MANUAL FÖR SKOLSAMORDNARE
Undersökning av skolor: IKT och utbildning MANUAL FÖR SKOLSAMORDNARE Europeiska skoldatanätet Service d Approches Quantitatives des faits éducatifs Innehåll Introduktion... 2 1. ÖVERSIKT AV STUDIENS ORGANISATION...
Läs merTollare folkhögskola. Kursplan för Journalistkurs reportage/multimedia - Yrkesförberedande
Tollare folkhögskola Kursplan för Journalistkurs reportage/multimedia - Yrkesförberedande 2 Läsåret 2016-2017 Bakgrund Medierna i samhället har fått en allt större betydelse. Den tekniska utvecklingen
Läs merNATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina
Läs merNI - Naturvetenskapligt program med internationell inriktning Malmö Borgarskola
NI - Naturvetenskapligt program med internationell inriktning Malmö Borgarskola 2 Malmö Borgarskola Malmö Borgarskola är en mötesplats i en stimulerande studiemiljö för ungdomar från hela Skåne. Vi har
Läs merANSÖKAN TILL STOCKHOLMS FILMSKOLA 2015/2016 (Steg 1 av 2) INTENZO
1 av 6 ANSÖKAN TILL STOCKHOLMS FILMSKOLA 2015/2016 (Steg 1 av 2) INTENZO Plats. Intensiv Filmproduktions kurs. 10 veckor Start /Slut : Del 1 : måndag 9 nov / fred 11 dec Del 2: måndag 11 jan / fred 12
Läs merVAD HÄNDER EFTER SFI?
VAD HÄNDER EFTER SFI? STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING Hos mig kan du få studie- och yrkesvägledning information om utbildningar, behörighetsregler och ansökningstider komma på drop-in med korta frågor boka
Läs merFeministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet
Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012 Antal svar: 10 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin Under
Läs merDet händer på Polishögskolan
Nr 7 okt/nov 2010 Det händer på Polishögskolan Innehåll nr 7 Internationella uppdrag ger mersmak. Två danska polisstudenter på besök. Handledning är ett spännande jobb. Brottsutredningskurs fick bra betyg.
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012 Antal svar: 34 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin
Läs merSpråkäventyret. Mål. Verktyg. Inledande arbete
Språkäventyret Mål Sammanfatta hur jag gjorde spelet Språkäventyret på Fronter. Verktyg Fronters provverktyg Inledande arbete Fundera över dessa saker innan du börjar: 1. Vilken del av det centrala innehållet
Läs merMimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius
Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de
Läs merAnsökan om legitimation för lärare och förskollärare - för dig med utländsk examen från ett EU- eller EES-land samt Schweiz
Ansökan om legitimation för lärare och förskollärare för dig med utländsk examen från EU, EES eller Schweiz Ansökan om legitimation för lärare och förskollärare - för dig med utländsk examen från ett EU-
Läs merKvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna
Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Rapporten Kvarsättning i europeiska grundskolor: regelverk och statistik jämför hur kvarsättning metoden att låta eleverna gå om ett år
Läs merPraktikrapport Anna Sandell MKVA13 Lunds Universitet HT-2012
Praktikrapport Anna Sandell MKVA13 HT-2012 Praktikplats: Strandberghaage AB Tegnergatan 34 113 59 Stockholm Praktikperiod 28 augusti 2012 18 januari 2013. Handledare: Pelle Strandberg Jag har under hösten
Läs merMedlemsblad 2016-2. Kära Nordenvänner,
Medlemsblad 2016-2 Kära Nordenvänner, Den första veckan i april kommer ni att nås av detta medlemsbrev med resten av vårens program. Min förhoppning är att ni har tid att läsa igenom programmet och hoppas
Läs merSärskild utbildning för vuxna
Särskild utbildning för vuxna lärcenter.nu Välkommen till särskild utbildning för vuxna på Lärcenter Särskild utbildning för vuxna är en del av kommunens vuxenutbildning. Du är välkommen att söka kurser
Läs merUmeå universitet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth 2002-06-18 Reg.nr 641-1001-01
Umeå universitet Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth 2002-06-18 Reg.nr 641-1001-01 Ansökan om rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen Umeå universitet ges rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen.
Läs merUtbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammen. 180 högskolepoäng Uppsala universitet
TEKNAT 2008/319 Utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammen 180 högskolepoäng Uppsala universitet 2009/2010 Utbildningsplanen är fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2009-03-16
Läs merGPA Academy. Utbildningar 2016. Plastsvetsning i världsklass
GPA Academy Utbildningar 2016 Plastsvetsning i världsklass Varför certifiering? För dig som beställare När du anlitar en EWF-certifierad svetsare vet du vad du får. En person som har genomgått en utbildning
Läs mer