Fotografering av spår i snö En jämförande undersökning av obehandlade spår och spår som har behandlats med snöspårspulver.

Transkript

1 Fotografering av spår i snö En jämförande undersökning av obehandlade spår och spår som har behandlats med snöspårspulver. Mattias Huhtasaari Tekniska roteln Polismyndigheten i Västerbottens län Specialarbete i Kriminalteknisk grundutbildning

2 Sammanfattning Både under min tid som ordningspolis och som kriminaltekniker har jag säkrat spår i snö genom fotografering. Ett problem har varit att kontrasten i spåren har varit så dålig att det inte har gått att urskilja detaljer i spåren. Olika metoder har använts för att förstärka kontrasten i spåren under vissa förhållanden, men ingen metod har varit avsedd för ändamålet. Under hösten 2006 började ett nytt snöspårspulver att säljas. Jag bestämde mig för att göra praktiska försök med produkten och därefter utvärdera resultaten och handhavandet. Syftet var att undersöka om det gick att uppnå bättre resultat vid fotografering av spår som hade behandlats med snöspårspulver än med obehandlade spår. En del av undersökningen syftade också till att undersöka om det kan förbättra fotografering av skospår för poliser i yttre tjänst. Eftersom det var fråga om en fältmetod så utfördes de praktiska försöken på natursnö vid ett och samma tillfälle. Jag begränsade mig till att undersöka skospår. Spår avsattes med två olika typer av skor i kall snö, kramsnö och snöslask. Spåren fotograferades både i dagsljus och i mörker. Bilderna har därefter redigerats av min handledare. Jag har granskat dem visuellt och har därefter bedömt bildernas kvalitet. Resultaten kan sammanfattas med att bilderna blev bättre med de spår som hade behandlats med snöspårspulver i samtliga typer av snö. Resultaten var likartade oberoende av vilket ljusförhållande som rådde. Minst skillnad mellan obehandlade och behandlade spår syntes i spåren med kall snö. I kramsnö blev skillnaden större. De behandlade spåren blev betydligt mer detaljerade. I snöslask uppnåddes mycket bra resultat med de spår som hade behandlats med snöspårspulver. I obehandlade spår där detaljer var svåra att se syntes många sedan spåren behandlats. Handhavandet var relativt enkelt. Den enda svårigheten var att dosera rätt mängd pulver i spåren som var avsatta i kall snö. Pulvret dammade en hel del vid användning. Det fanns risk för att både användaren och omgivningen fick färg på sig. Poliser i yttre tjänst når också bättre resultat genom att använda snöspårspulver. Bilderna som togs med kompaktkameran blev bra men inte lika detaljerade som de som togs med systemkameran. Bra resultat förutsatte att stativ användes. En lämplig nivå på poliser som har nytta av att använda snöspårspulver skulle kunna vara områdestekniker eller motsvarande.

3 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte... 2 Metod... 3 Avgränsningar... 3 Beskrivning av handhavandet av snöspårspulvret... 3 Beskrivning av de olika spår som har avsatts... 3 Beskrivning av de 3 olika snötyperna... 4 Beskrivning av den utrustning som har använts... 4 Beskrivning av platsen där försöken har utförts... 5 Tillvägagångssätt... 5 Tänkbara felkällor... 5 Tabell med spårnumrering... 6 Resultat... 6 Kall snö, granskning av bilder tagna med systemkamera Kramsnö, granskning av bilder tagna med systemkamera... 8 Snöslask, granskning av bilder tagna med systemkamera Granskning av bilder tagna med digital kompaktkamera Analys och diskussion Slutsats Källförteckning... 14

4 Förord Jag vill tacka alla de som har hjälpt till med detta specialarbete. Frank Nelvig har varit min handledare och hjälpt till med rådgivning, fotografering, bildredigering och granskning. Den språkliga handledaren Rolf Selse har på ett bra sätt granskat vad jag skrivit och kommit med förslag till förbättringar. Min rotelchef Urban Johansson har skapat möjligheter för mig att få arbeta någorlunda ostört med specialarbetet.

5 Bakgrund Jag arbetar vid polismyndigheten i Västerbotten. Mycket spårsäkring i Västerbotten sker på snötäckt mark. De spår som avses i detta specialarbete är spår i snö. Det vill säga spår där de föremål som avsätter spåren gör ett tredimensionellt avtryck. Merparten av de spår som säkras i snö är skospår. Även andra typer av spår kan vara aktuella. Det kan till exempel vara spår från olika typer av fordon eller från människor som har legat i snön. Under min tid som ordningspolis användes fotografering som enda säkringsmetod av spår i snö. Begränsningar hos kameror och belysningsutrustning gjorde att de spår som fotograferades inte var av tillräckligt hög kvalitet för att identifiering av en enskild sko skulle vara möjlig. Bilderna användes oftast för att kartlägga om skospår som liknade varandra återkom på flera olika brottsplatser. Det kunde också vara aktuellt att fotografera skospår i samband med eftersök av försvunna personer. Med hjälp av bilder kunde man, med hjälp av anhöriga, ta reda på vilken sko den försvunna personen använde. På detta sätt gick det att bekräfta eller utesluta att rätt spår följdes i terrängen. Under vissa förhållanden har jag upplevt att det svårt att få bra kontrast vid snöspårsfotografering. Det kan till exempel vara när spår har avsatts i nysnö, så kallad kall eller torr snö. Spåret och omgivningen upplevs då som väldigt vita. Det gör det svårt att se några detaljer i spåren. Mina egna erfarenheter är att de spår som upplevs som svårast att fotografera är de spår som har avsatts i smältande snö, så kallad snöslask. Spåren upplevs då som transparenta och det är svårt att se några detaljer överhuvudtaget. Ett försök att komma tillrätta med problemet var att spraya röd märkfärg i spåren. Färgen fanns tillgänglig i utryckningsbilarna. Den var avsedd för att måla markeringar på vägbanan vid till exempel trafikolyckor. Det var svårt att dosera färgen och att anpassa avståndet till spåret. Det kunde antingen klumpa ihop sig färg i spåren eller så blåste trycket från drivgasen bort delar av spåren. Resultaten blev därför sällan tillfredsställande. Hos tekniska roteln i Västerbotten säkras i dagsläget tredimensionella spår i snö uteslutande med hjälp av fotografering. Rotelns fotograf har en digitalkamerautrustning med hög upplösning, som används både i ateljémiljö och vid brottsplatsundersökningar. I tekniska rotelns båda fordon finns också två kompletta digitalkamerautrustningar. 1

6 Jag har sökt information, främst via Internet, om andra metoder som har använts för att förstärka kontrasten vid fotografering av spår i snö. Jag hittade endast två konkreta exempel på andra metoder som har använts. I Danmark har kriminaltekniker använt rött fingeravtryckspulver innehållande järnoxid 1. I en artikel finns en beskrivning av att polisen i Alaska i USA har använt grå rostskyddsprimer för att förstärka kontrasten i skospår inför fotografering och avgjutning av spår 2. Det vill säga den grå sprayfärg som används som grundfärg vid lackering av metallföremål. Snöspårsvax är en produkt som är avsedd för att förstärka tredimensionella spår i snö inför gjutning med gips. Vaxet har en röd färg. Hos tekniska roteln i Västerbotten har det använts för att förstärka kontrasten i spår inför fotografering. Det är en produkt som inte längre saluförs i Sverige. Under den kriminaltekniska fotokonferensen i Umeå i september 2006 visades bilder på skospår i snö där ett nytt pulver hade använts. Frank Nelvig, som arbetar som fotograf hos tekniska roteln i Västerbotten, berättade att bilderna såg intressanta ut. Vi diskuterade ämnet och bestämde oss för att titta närmare på denna produkt. Vi bedömde att det borde gå att göra en jämförande undersökning inom ramen för ett specialarbete. Frank Nelvig åtog sig att bli min handledare och att hjälpa till med fotografering och bildbehandling. Jag såg det också som ett bra tillfälle att bli bättre på att fotografera spår i snö. Hösten 2006 började snöspårspulver att säljas av Kriminaltekniskt Materiel AB (KTM.) Pulvret tillverkas av Kjell Carlsson Innovation. Det är ett pulver som består av i huvudsak tre beståndsdelar: Färgpigment, ett pulver som stöter bort fukt och metallhagel för omskakning av pulvret. Syfte Syftet med detta arbete är att göra en jämförande undersökning av obehandlade och behandlade snöspår. Går det att uppnå bättre resultat vid fotografering av skospår som har behandlats med snöspårspulver än vid fotografering av obehandlade skospår? Kan poliser i yttre tjänst förbättra sina resultat vid spårsäkring i snö genom att använda snöspårspulver? En beskrivning av handhavandet av produkten och en utvärdering om hur den fungerar att använda i praktiken ingår också i arbetet. 1 The Information Bulletin for Shoeprint/Toolmark Examiners Vol.8, No 2, September 2002, ENHANCING THE SNOW IMPRESSIONS WITH RED POWDER FOR PHOTOGRAPHING Per Krat, Rigspolitichefen, Kriminalteknisk Afdeling, ISBN Information Bulletin for Shoeprint/Toolmark Examiners, Vol 7, No 3, November 2001 CASTING TRACK EVIDENCE IN SNOW, Lesley Hammer Jim Wolfe, Criminalistics Section Alaska DPS Crime Lab, ISSN

7 Metod Avgränsningar Den jämförande undersökningen kommer att handla om skospår eftersom min erfarenhet är att det är den vanligaste typen av spår som säkras i snö. De metoder som beskrivs i detta specialarbete går att tillämpa vid spårsäkring av andra spår som avsatts i snö. Beskrivning av handhavandet av snöspårspulvret Snöspårpulvret levereras i en plastburk med tättslutande lock. Pulvret är avsett att penslas ner i spåren med en fingeravtryckspensel med glasfiberstrån, en så kallad zephyrpensel. I burken med snöspårspulver finns metallhagel. Burken ska skakas innan användandet. Penseln doppas därefter i pulvret. Vid de inledande försöken hölls penseln ca 5-10 cm ovanför spåren och roterades. Pulver fördelades då över spåret. Mer pulver fick tillföras på samma sätt innan pulverbeläggningen blev tillräckligt tjock. Det gick bättre att applicera pulvret jämnt i spåret om man undvek att rotera penseln, och istället skakade penseln i riktning mot spåret. Om det blev överskott på pulver på någon plats i spåret så gick det att blåsa försiktigt i spåret så att pulvret spreds bättre i spåret. Jag provade också att pensla direkt i spåret. Då den yttersta delen på penselns strån kom i kontakt med spårets yta så försvann pulvret från den ytan. Det blev vita strimmor i spåret när den underliggande snön syntes. Det verkade inte vara en bra metod. Jag upplevde också att det fanns en risk för att skada detaljer i spåret när penseln kom i direktkontakt med snön. I spåret som var avsatt i snöslask provade jag att pensla direkt i det blöta spåret. Jag provade också att pensla i vatten som hade samlats i spåret. Det gick att fortsätta använda penseln även om man har doppat den yttersta delen av penseln i vatten. Om det fanns pulver på penseln så verkade det stöta bort vattnet. Det bästa resultatet uppnåddes när penseln inte kom i kontakt med själva spåret. Pulvret dammade en hel del då man använde det. Rödfärgat pulver spreds i snön runt spåren. Skyddsbeklädnad rekommenderas för att undvika att få färg på skor och kläder. Beskrivning av de olika spår som har avsatts Spår från två olika typer av skor har fotograferats i tre olika typer av snöförhållanden. Totalt 6 spår har avsatts. Spåren har fotograferats i dagsljus och i mörker. Varje avsatt spår har fotograferats obehandlat respektive behandlat med snöspårspulver. Sko 1 är en grovt mönstrad känga av märket Ecco. Sko 2 är en gammal träningssko av märket Asics, med finare mönster. 3

8 Beskrivning av de 3 olika snötyperna Snö är ett material vars konsistens beror på en rad faktorer, till exempel temperatur och luftfuktighet. Det är därför svårt att beskriva varje enskild typ av snö. Den indelning av snöförhållanden som beskrivs nedan får därför betraktas som grov. 1 Kall snö Den typ av snö som faller som nysnö under kall väderlek, kan även kallas torr snö. Det fanns tillgång till denna typ av snö på den plats där försöken genomfördes. Snö skottades ihop på ett underlag av grus och spår avsattes i snön. 2 Kramsnö Snö som är smältande men fortfarande upplevs som helt vit. Den typ av snö där avtrycken blir detaljerade redan utan behandling av spåren. Vid tidpunkten för försöken så lades kall snö i plastformar som ställdes i rumstemperatur tills den hade tinat till kramsnö. Spår avsattes i snön när den låg kvar i plastformarna. 3 Snöslask Snö som är smältande och ger ett transparent intryck. Det är den typ av snö där jag upplever det som svårast att spårsäkra. Kall snö lades i plastformar och spolades med vatten. Snöslasken hälldes därefter ut på ett underlag av grovt grus. Spåren avsattes därefter i snöslasket. Beskrivning av den utrustning som har använts Digital systemkamera: Canon EOS1 Ds, MARK II, 16,7 Mpixel upplösning Objektiv: Canon Macro EF 100 mm 1:2.8 Blixt: Canon Speedlite 580 EX Spiralkabel till blixt Stativ och stativhuvud med kulled. Digital kompaktkamera: Canon powershot A85, 4 Mpixel upplösning Stativ Laddbar stavlampa av fabrikat Maglite. Lampan är av den typ som är standardutrustning i ordningsavdelningens utryckningsbilar i Umeå. 4

9 Beskrivning av platsen där försöken har utförts De praktiska försöken ägde rum den 3 januari 2007 med början ca kl De utfördes i ett kallt garageutrymme. Temperaturen var ca 3 grader. Det var klart väder. Snöspårspulvret förvarades utomhus i ca 30 minuter innan det började användas. Spåren har avsatts på en plats omedelbart innanför en garageport. Spåren har därefter fotograferats i det befintliga dagsljuset med öppen garageport. Porten har därefter stängts och spåren har fotograferats med släpljus i det relativt mörka garaget. De praktiska proven tog cirka 2.5 timmar att genomföra. Under den tiden hann ljuset förändras. Jag har tillsammans med min handledare prioriterat att försöken skulle utföras med natursnö och i riktigt dagsljus, eftersom det är fråga om en fältmetod. Det är inte ovanligt att spårsäkring sker under några få timmar med dagsljus. Det kan också vara fråga om att spåren har börjat smälta på grund av varm väderlek. Spåren fotograferades enligt den ordning som redovisas i tabell med spårnumrering. Tillvägagångssätt Ett antal bilder har tagits på varje spår som har numrerats i tabellen. Spåren har fotograferats med digital systemkamera, stativ och blixt. Kameran har varit inställd på bländarstyrd slutarautomatik. Blixten har anslutits till kameran med spiralkabel och har använts för att fotografera med släpljus. Spåren som avsatts med sko 1 fotograferades i varje snöförhållande med en digital kompaktkamera, som är jämförbar med den kamera som ordningsavdelningen i Umeå använder. Syftet med det var att utröna om personal i yttre tjänst har någon nytta av att använda snöspårspulver. Resultaten från dessa försök redovisas som en samlad bedömning av resultaten. En stavlampa, av den typ som är standardutrustning i polisens utryckningsfordon i Umeå, har använts för att belysa spåren med släpljus. De bästa bilderna från varje snöförhållande har sparats. Bilderna har därefter redigerats i ett bildredigeringsprogram. Bilderna har granskats av mig och min handledare. De bilder som tydligast åskådliggör de resultat som har uppnåtts redovisas i detta specialarbete. Tänkbara felkällor Ingen skriftlig handhavandebeskrivning över hur snöspårspulvret ska användas fanns tillgänglig vid tidpunkten för försöken. Tillverkaren har lämnat en muntlig beskrivning över handhavandet. Ovana vid hantering av snöspårspulvret kan ha påverkat resultaten främst på de spår som fotograferades först, det vill säga i kall snö. 5

10 Tabell med spårnumrering kall snö Sko 1 systemkamera Sko 1 kompaktkamera Sko 2 systemkamera Obehandlat ljust Obehandlat mörkt Behandlat ljust Behandlat mörkt kramsnö Sko 1 systemkamera Sko 1 kompaktkamera Sko 2 systemkamera Obehandlat ljust Obehandlat mörkt Behandlat ljust Behandlat mörkt snöslask Sko 1 systemkamera Sko 1 kompaktkamera Sko 2 systemkamera Obehandlat ljust Obehandlat mörkt Behandlat ljust Behandlat mörkt Resultat Frank Nelvig 3 har bearbetat samtliga bilder så att de går att visa i detta arbete. Bilderna har granskats av mig. En bedömning av spårens kvalitet har gjorts. De bilder som på ett tydligt sätt åskådliggör resultaten från varje snöförhållande redovisas nedan. För alla tre snötyperna var resultaten likartade oavsett om spåren fotograferades i det befintliga dagsljuset eller om spåren fotograferades med släpblixt i mörker. Kall snö, granskning av bilder tagna med systemkamera. De spår som avsattes i kall snö, både med sko 1 och sko 2, upplevdes inte detaljerade. Snöspårspulver applicerades i spåren. Jag upplevde det som svårt att applicera pulvret i spåren med kall snö. Det var svårt att dosera hur mycket pulver som behövdes i spåren. Pulvret tenderade att lägga sig utanpå spårens mönster. Det blev lättare att se konturerna i de behandlade spåren. Den samlade bedömningen är att de behandlade spåren blev bättre. Det såg ut som om de grövre partiklarna i snöspårspulvret blandades med de snökorn som låg i spårens mönster. Det var svårt att urskilja riktigt små detaljer i spåren. 3 Kriminalfotograf Frank Nelvig har fotograferat samtliga bilder som redovisas i detta arbete. 6

11 Bild 1, spår 1, obehandlat, ljust Bild 2, spår 5, behandlat, ljust Bild 3, detaljbild från spår 1 Bild 4, detaljbild från spår 5 7

12 Kramsnö, granskning av bilder tagna med systemkamera. De spår som avsattes i kramsnö blev mer detaljerade än de som avsattes i kall snö. Det var lätt att applicera snöspårspulvret jämnt i spåren. Färgen i pulvret fördelades jämnare i spåren och det blev en jämnare yta på det infärgade skiktet. Trots att de avsatta spåren verkade vara av god kvalitet så var det inte lätt att se riktigt små detaljer i de obehandlade spåren. I de behandlade spåren framträdde även dessa tydligt. Bild 5, spår 13, obehandlat, ljust Bild 6, spår 17 behandlat, ljust Bild 7, detaljbild från spår 13 Bild 8, detaljbild från spår 17 8

13 Snöslask, granskning av bilder tagna med systemkamera. Det var svårt att se detaljer i spåren som avsattes i snöslask på ett underlag av grovt grus. Det var enkelt att applicera snöspårspulvret i spåren. Det såg ut som om pulvret löste sig och absorberades av den blöta snön. Den infärgade ytan på spåren blev jämn. Då spåren behandlades med snöspårspulver framträdde små detaljer som inte syntes i de obehandlade spåren. Bild 9, spår 26, obehandlat, mörkt Bild 10, spår 30, behandlat, mörkt Bild 11, detaljbild från spår 26 Bild 12, detaljbild från spår 30 9

14 Bild 13, spår 33, obehandlat, ljust Bild 14, spår 36, behandlat, ljust Bild 15, detaljbild från spår 33 Bild 16, detaljbild från spår 36 10

15 Granskning av bilder tagna med digital kompaktkamera. De resultat som har redovisats ovan gäller också för bilderna som togs med kompaktkameran. Den lampa som användes för att belysa spåren med släpljus gav inte en jämn ljusbild. Detta till trots blev bilderna som togs med den digitala kompaktkameran bra. Vid en direkt jämförelse med de bilder som togs med systemkameran kunde man se skillnader i upplösning och på grund av det blev bilderna inte lika detaljerade. Bild 17, spår 27, obehandlat, ljust Bild 18, spår 31, behandlat, ljust Bild 19, detaljbild från spår 27 Bild 20, detaljbild från spår 31 11

16 Analys och diskussion Jag valde att göra denna undersökning i syfte att utröna om det gick att uppnå bättre resultat vid fotografering av spår i snö som har behandlats med snöspårspulver än vid fotografering av obehandlade spår. Eftersom det är fråga om en fältmetod så har jag också beskrivit handhavandet av snöspårspulvret och utvärderat detta. Jag ville genomföra de praktiska försöken i riktig snö. Ett problem med detta arbete var att det inte ville bli vinter när det var dags att utföra försöken. Detta medförde att försöken fick utföras i snö med ett snödjup av ca 10 cm. Under min tid hos tekniska roteln har jag varit med om att säkra skospår i snö vid flera tillfällen. Då ett grovt brott har inträffat kan det vara fråga om en stor mängd spår i snö som ska säkras. I en sådan situation ser jag fotografering som den enda realistiska metoden att säkra spår i snö. Jag har provat att gjuta spår med gips vid ett par tillfällen. Jag upplevde inte att de resultat som uppnåddes var särskilt detaljerade jämfört med fotografering. Det har varit intressant att prova att behandla spår med snöspårspulver. Spåren i kall snö kan bli detaljerade men det ligger ofta snökorn i spåren. Snöspårspulvret löste sig inte i de kalla spåren. Kornen från pulvret blandades med snökornen i spåren. Detta gjorde pulvret svårare att dosera i spår med kall snö än vid kramsnö och snöslask. Jag har i efterhand provat att behandla både skospår och däckspår med snöspårspulver i kall väderlek. Jag har då använt mer pulver än i de spår som redovisades i detta arbete. Vid dessa tillfällen framträdde inte fler detaljer i spåren. De blev lättare att fotografera på grund av att de behandlade spåren syntes tydligare. Sammanfattningsvis så blev de behandlade spåren ändå bättre än de obehandlade spåren. I kramsnö så blir de avsatta spåren mer detaljerade på grund den mer finkorniga och kompakta karaktär som snön har. Det blev en jämnare yta då snöspårspulvret applicerades i spåren. Flera små detaljer framträdde på ett tydligt sätt. De behandlade spåren blev markant bättre än de obehandlade. Det som var överraskande var de resultat som visade sig vid fotografering av spår i snöslask. I obehandlade spår där det knappt gick att se några detaljer framträdde många då de behandlades med snöspårspulver. Det gav således en stor förbättring att använda pulvret i spår avsatta i snöslask. På frågan om poliser i yttre tjänst kan uppnå bättre resultat genom att använda snöspårspulver är svaret inte helt enkelt. De bilder som togs med den digitala kompaktkameran blev bättre än förväntat även om kamerans upplösning och prestanda begränsar möjligheterna att ta bilder med tillräckligt hög kvalitet. Fotografering förutsätter att stativ används. Pulvrets handhavande gör att det dammar och riskerar att smutsa ned både användaren och omgivningen. Vid förvaring av burken och penseln så finns risken att annat material i undersökningsväskan kontamineras. Sammantaget gör detta att jag inte anser att ordningspoliser eller motsvarande funktion i dagsläget kommer att ha någon större nytta av att använda snöspårspulver. Den tekniska utvecklingen av 12

17 digitala kompaktkameror går framåt. En fortlöpande utvärdering av vilken utrustning poliser i yttre tjänst ska ha tillgång till för spårsäkring är nödvändig. Områdestekniker eller motsvarande funktion kan helt klart ha nytta av att använda snöspårspulver. De har ofta tillgång till utrustning som liknar den som finns på de tekniska rotlarna. Det är meningen, åtminstone i Västerbotten, att de ska ha en grundläggande fotoutbildning. När man fotograferar skospår är det viktigt att hela spåret finns med på samma bild och att det blir så detaljerat som möjligt. Det är därför viktigt att spåren fotograferas med hög upplösning. På de flesta systemkameror går det att ställa in kameran så att den sparar bildfilen både i RAW-format 4 och JPG-format 5. Det kan vara bra att fotografera och arkivera spåren i båda formaten i syfte att så mycket information som möjligt ska finnas kvar inför eventuell framtida bearbetning av bilderna. I Västerbottens län så finns ingen särskild programvara för att hantera skospår. Bilderna arkiveras och kontaktkopior eller utskrifter på fotopapper skickas till beställaren, ordningsavdelningen och i vissa fall kriminalunderrättelsetjänsten. Om ett skospår behöver jämföras mot en misstänkt sko kan jämförelsen göras lokalt, med avseende på skons mönstertyp och storlek. Materialet skickas till SKL eller till tekniska roteln i Uppsala om det bedöms finnas behov av ett fullständigt utlåtande. Det är viktigt att bilderna arkiveras med så hög kvalitet som möjligt och på ett sådant sätt att de är sökbara. Under våren 2007 avser polismyndigheten i Västerbotten att börja använda en mediadatabas, där de bilder som tas i myndigheten ska arkiveras. Där kommer det att finnas goda möjligheter att söka specifika bilder. Alla behöriga användare kommer själva att kunna söka fram och själva se vilka fotograferade spår som finns säkrade i ett ärende. Min bedömning är att det kommer att minska risken för att arkiverade spår faller i glömska. 4 RAW är ett format där inga som helst ingrepp i bilden gjorts. All data som kommer från bildsensorn bildar direkt en egen fil. Den filen kan ha varierande fil-ändelse beroende på vilken kameramodell man använder. Det går inte att använda bilden förrän man har angett hur informationen i filen ska tolkas. Det görs i speciella RAWkonverteringsprogram i en dator. RAW-formatet är så nära ett negativ man kan komma med en digitalkamera. 5 JPG är ett bildformat som komprimerar bilden så att den ska ta mindre plats av ett lagringsmedia. JPG är också ett förstörande format. Om du sparar om en bild flera gånger kommer den att komprimeras och alltså förstöra information varje gång. 13

18 Slutsats De spår som har behandlats med snöspårspulver ger bättre resultat vid fotografering i alla tre typer av snö som har undersökts i detta specialarbete. Skillnaden mellan obehandlade spår och behandlade spår är minst i kall snö. I kramsnö blir det en markant förbättring av resultaten i de behandlade spåren. I snöslask är skillnaden mycket stor mellan obehandlade spår och spår som har behandlats med snöspårspulver. I ett obehandlat spår där nästan inga detaljer syns framträder många små detaljer i mönstret när det behandlas med snöspårspulver. Handhavandet av snöspårspulvret är relativt enkelt. Pulvret dammar en hel del då det appliceras och riskerar att smutsa ned användaren och omgivningen. Pulvret är svårare att dosera i kall snö. När spåren är avsatta i kramsnö och snöslask så är pulvret enklare att dosera. Källförteckning De angivna skriftliga källorna är artiklar från en tidskrift som har lagts ut på Internet. The Information Bulletin for Shoeprint/Toolmark Examiners Vol.8, No 2, September 2002, ISBN ENHANCING THE SNOW IMPRESSIONS WITH RED POWDER FOR PHOTOGRAPHING Författare: Per Krat, Rigspolitichefen, Kriminalteknisk Afdeling, Danmark Information Bulletin for Shoeprint/Toolmark Examiners, Vol 7, No 3, November 2001, ISSN CASTING TRACK EVIDENCE IN SNOW Författare: Lesley Hammer, Jim Wolfe, Criminalistics Section Alaska DPS Crime Lab 14