Acid Yellow 7 Ett alternativ till Hungarian Red? Anders Åkesson Tekniska roteln Polismyndigheten i Skåne län

Transkript

1 Acid Yellow 7 Ett alternativ till Hungarian Red? Tekniska roteln Specialarbete i Kriminalteknisk grundutbildning

2 SAMMANFATTNING Vid HOSDB, Home Office Scientific Development Branch, i England används Acid Yellow 7 som en metod för att förstärka blodiga avtryck på mörka oporösa material. Vid tekniska roteln i Helsingborg används i dagsläget metoden Hungarian Red. Syftet med det här arbetet var att testa metoden Acid Yellow 7 på blodiga avtryck på mörka oporösa material och då också se om den var lätthanterlig och lämplig för vårt dagliga arbete på roteln. Utöver detta var syftet också att jämföra Acid Yellow 7 med Hungarian Red. Jag valde i mitt arbete att undersöka blodiga avtryck avsatta med fingrar och begränsade undersökningen genom att alla avtryck avsattes inomhus och på material som förvarats inomhus. Innan avtrycken behandlades med Acid Yellow 7 eller Hungarian Red fick de torka i ca tre dygn. Till försöken användes blod från fyra olika personer vilka samtliga deltog i försöket. Varje person fick avsätta sex blodiga avtryck på vardera fem olika material. Varje avtryck sattes över en delning av materialet som gjorts tidigare. På så vis gav varje avtryck två delar av samma avtryck. Den ena delen behandlades med Acid Yellow 7 och den andra med Hungarian Red. Alla avtryck, vilka totalt uppgick till 240 stycken, avsattes inom ca 2 timmar. I beräkningen av antalet betraktas varje delat avtryck som två avtryck. När alla avtryck behandlats granskades de och bedömdes enligt en skala. Eftersom avtrycken framträder med fluorescens användes ljuskälla vid granskningen. Resultaten visade att de båda metoderna var tämligen lika vad beträffade kvaliteten på de förstärkta avtrycken. Därutöver var metoderna tämligen lika vad beträffade hanterbarhet och kostnader. Acid Yellow 7 hade dock vissa fördelar vid förstärkningen och granskning med ljuskälla vilka gav Acid Yellow 7 ett visst övertag som förstärkningssmetod för blodiga fingeravtryck på mörka oporösa material gentemot Hungarian Red. Acid Yellow 7 får därmed sägas vara ett tänkbart, och i vissa avseenden, något bättre alternativ till Hungarian Red.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD BAKGRUND Fingeravtryck Fluorescens SYFTE METOD Avgränsning Material och blod Provmaterial Kemikalier Blod till försöken Lokaler Ljuskällor Kamera Tillvägagångssätt Avsättning av avtryck Framkallning/förstärkning av avtryck Granskning av avtryck Lyftning av avtryck med hjälp av vit gelatinfolie Möjliga felkällor RESULTAT ANALYS OCH DISKUSSION SLUTSATS KÄLLFÖRTECKNING Skriftliga källor Muntliga källor Källor via internet... 23

4 FÖRORD Under min utbildning till riktig kriminaltekniker på SKL under det gångna året har en stor del av min arbetstid hemma på roteln ägnats till att förbereda, bearbeta och slutföra uppgifter som varit knutna till mitt specialarbete. Jag vill därför på detta sätt särskilt tacka mina arbetskamrater på tekniska roteln i Helsingborg för att de utan minsta protest låtit mig lägga den tid på arbetet som jag behövt. Ett särskilt tack vill jag rikta till Jens, Bengt Axel och Sten för att de agerade försökskaniner och gav mig en del av sitt blod till mina försök. Tack även till sjuksköterskan Fanny som gjorde det möjligt att tappa blodet från mig och mina arbetskamrater. Utan vår duktiga fotograf Pålle så hade det blivit ett arbete utan bilder. Tack Pålle för ditt engagemang och ditt kunnande! Jag vill även tacka BBM Golv & Kakel i Helsingborg för deras tillmötesgående sätt i samband med att jag letade lämpligt undersökningsmaterial till mitt arbete. Även Mr Jan Zonjee på företaget BVDA i Holland förtjänar ett tack för att han tog sig tid att svara på mina frågor i samband med arbetet. Tack även till Christina Widén på SKL som granskat den språkliga biten i specialarbetet. Sist men inte minst viktigt vill jag även tacka min handledare Sofi Svensson på SKL för hennes intresse och engagemang i mitt arbete. 1

5 1. BAKGRUND Inför specialarbetet i Kriminalteknisk grundutbildning på Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL hade jag flera olika uppslag på arbeten att välja mellan. Det som jag slutligen fastnade för var att prova en, för mig okänd, metod för framkallning/förstärkning av blodiga avtryck på mörka oporösa material. Metoden som jag fick höra talas om heter Acid Yellow 7 och används vid HOSDB, Home Office Scientific Development Branch, i England. Vid vidare efterforskning framkom också att metoden skulle kunna vara ett möjligt alternativ till den gängse metoden Hungarian Red. Hungarian Red är en metod som idag används av både tekniska rotlar och SKL för att framkalla/förstärka blodiga fingeravtryck på mörka oporösa material. Båda metoderna är framtagna för att bättre synliggöra blodiga fingeravtryck och skospår som avsatts på mörka oporösa material. Jag har själv använt Hungarian Red i ett par olika ärenden på tekniska roteln i Helsingborg där jag arbetar. Vid dessa tillfällen har jag hanterat material inne på laboratoriet och vid ett tillfälle ute på en brottsplats. Den känsla jag har haft när jag använt metoden är att den är tämligen enkel att använda rent tekniskt, men besvärlig på grund av att den färgar in även omgivande ting, exempelvis en arbetsbänk. I detta specialarbete ville jag undersöka metoden Acid Yellow 7 eftersom den var ny för mig och därmed intressant. Jag ville även jämföra den med den väl beprövade metoden Hungarian Red. Skulle Acid Yellow 7 vara lika lätthanterlig som Hungarian Red eller kanske till och med ännu bättre i det avseendet? Var den lämplig att använda ute på en brottsplats? När jag frågade runt bland kollegor på min egen arbetsplats och på ett par andra tekniska rotlar var det ingen som hade hört talas om Acid Yellow 7. Intresset från min sida att prova Acid Yellow 7 blev i och med detta om möjligt ännu större. 1.1 Fingeravtryck Huden består av två hudlager, överhud och läderhud 1. Gränsen mellan de båda hudlagerna är inte jämn utan den sistnämnda buktar in i överhuden. Dessa inbuktningar kallas läderhudspapiller. På hudytan motsvaras de av papillarlinjerna som i sin tur bildar papillarmönster. Dessa mönster är oförändrade under levnadsloppet och är därför bra att använda vid identifiering. Fingeravtryck, vilka uppkommer när papillarmönsterna pressas mot ett föremål, är spår som allt som oftast förekommer på en brottsplats. Avtrycken kan finnas på olika ställen och vara avsatta på varierande sätt. Avtrycken brukar delas in i plastiska, färgade, etsade och latenta avtryck samt avtryck i damm 2. 2

6 De avtryck som kallas latenta är de som är dolda eller osynliga. Dessa bildas av små mängder fett och svettavdunstningar som normalt finns som en beläggning på huden. Latenta avtryck av en annan typ kan uppkomma om fingrarna blivit besudlade med blodvätska. Förutom röda och vita blodkroppar innehåller vätskan äggviteämnen vilka bland annat gör att blodet levrar sig. När blodbesudlade fingrar berör något föremål stämplas avtrycket på föremålet med hjälp av blodvätskan. Ibland blir då spåret synligt för blotta ögat och kan då säkras med hjälp av fotografering. I vissa fall är det dock svårare att se avtrycket. Avtrycket behöver då framkallas/förstärkas för att bättre synliggöras. Detta kan ske genom infärgning med olika kemiska metoder såsom exempelvis Acid Yellow 7 och Hungarian Red. 1.2 Fluorescens Fluorescens uppkommer genom att vissa molekyler kan absorbera ljus av en viss våglängd (färg) och sedan utstråla en del av den absorberade energin som ljus av en annan våglängd (färg) 3. Ljus i det ultravioletta, blå eller gröna spektrat används för att få fram en gul, orange, röd eller infraröd fluorescens. Det mesta av det ljus som används för att belysa en yta absorberas inte utan skickas tillbaka som reflekterat ljus. Filter som släpper igenom det fluorescerande ljuset men inte det övriga reflekterade ljuset behövs för att kunna se fluorescensen. Olika molekyler kräver belysning med ljus med olika våglängder för att fluorescera. Blod har i sig själv nästan ingen fluorescens i det synliga området 8. Genom att påföra ett kemiskt ämne som reagerar med blodet, såsom exempelvis Acid Yellow 7 eller Hungarian Red, går det att få även ett blodigt fingeravtryck att framträda i fluorescens. För att se det behandlade avtrycket i fluorescens, krävs dock en ljuskälla att belysa det med och ett betraktningsfilter avsett för den aktuella våglängden. 2. SYFTE Syftet med arbetet är att testa metoden Acid Yellow 7 på blodiga fingeravtryck avsatta på mörka oporösa material och då se om metoden är lätthanterlig och lämplig för vårt dagliga arbete på roteln. Utöver detta är målsättningen att jämföra metoden Acid Yellow 7 med Hungarian Red. 3

7 3. METOD 3.1 Avgränsning Acid Yellow 7 och Hungarian Red är användbara för såväl fingeravtryck som sko-/fotspår vilka avsatts med eller i blod. Denna undersökning behandlar endast fingeravtryck som har avsatts med blod. Alla avtryck har avsatts på material inomhus och som har förvarats inomhus. Samtliga avtryck var torra då framkallningen/förstärkningen påbörjades och de hade alla fått en torktid på ca tre dygn efter avsättningen. 3.2 Material och blod Provmaterial De material som valdes ut till försöken var alla av den karaktären att de skulle kunna förekomma på platser och i miljöer där blodigt våld kan förekomma. Som provmaterial valdes saker som varierade avseende material och ytstruktur. Av praktiska, och i viss mån ekonomiska, skäl fick vissa provmaterial symbolisera andra, i brottssammanhang, förekommande saker. Materialen som valdes var: Knivar med svart, aningen skrovligt plastskaft. Modell: HAKE inköpt på IKEA, Helsingborg. Murbruksbalja tillverkad av svart, slät plast. Den svarta släta plasten fick symbolisera släta plastskaft på knivar. Baljan inköpt på Biltema, Helsingborg. Aluminiumburk i mörkgrön färg märkt bland annat: ODIN Pilsner 3,5 vol%. Inköpt på COOP, Helsingborg. Mörkgrå/svart/ljus melerad, skrovlig kakelplatta med måtten 33,5*33,5 cm (längd*bredd). Inköpt på BBM Golv & Kakel, Helsingborg. Svart lackad trähylla. Privat. Hyllan lackades två gånger med Teknos Universallack. Det lackerade träet fick symbolisera lackerat trä på exempelvis ett slagträ av basebolltyp. Samtliga material, utom knivarna från IKEA, skars upp/delades i lämpliga längder och storlekar så att de bildade stavar. Knivarnas skaft var ej möjliga att dela på ett rättvisande sätt varför dessa behölls hela. Efter det att delningen av materialen skett sattes en klisterlapp på baksidan av varje stav. Även knivarnas ena sida (den som låg vänd neråt) blev försedd med lapp. Lapparna, vilka alla sattes i samma ände av stavarna, märktes med Acid Yellow 7 respektive Hungarian Red. En materielbit märkt Acid Yellow 7 parades därefter ihop med en bit märkt Hungarian Red. På så 4

8 vis bildade de båda bitarna ett par med en gemensam delning. Över dessa delningar sattes senare fingeravtrycken, se Avsättning av avtryck. Bild 1. Materialet delat och klart för behandling. Överst från vänster: lackerat trä, mörkt kakel och skrovliga svarta knivskaft av plast. Nederst från vänster: aluminiumburk och svart slät plast (murbruksbaljan) Kemikalier Till försöken användes kemikalier som beställdes från Kriminalteknisk Materiel AB (KTM) i Bålsta. Acid Yellow 7, färdigblandad lösning i 500 ml flaska. Artikelnummer B Till flaskan medföljde ett spraymunstycke. Hungarian Red, färdigblandad lösning i 500 ml flaska. Artikelnummer B Till flaskan medföljde ett spraymunstycke. Fixeringsmedel för spår i/med blod, färdigblandad lösning i 500 ml flaska. Artikelnummer B Till flaskan medföljde ett spraymunstycke. Därutöver beställdes vita gelatinfolier för att lyfta avtrycken. Produkten kallas Fingerprint Lifters, artikelnummer B

9 Bild 2. Kemikalier och gelatinfolie Blod till försöken Tre kollegor på min arbetsplats samt jag själv tappades på blod av en utbildad sjuksköterska dagen innan försöken genomfördes. Blodet tappades i två stycken 3 ml provrör innehållande EDTA per person. EDTA (etylendiamintetraättiksyra) är ett antikoaguleringsmedel som finns tillsatt i provröret. Rören förvarades sedan i kylskåp. Blodet togs ut ur kylskåpet ca 1 timme innan det skulle användas. Detta endast på grund av att det skulle vara mer angenämt att arbeta med. 3.3 Lokaler Delning och förberedelse av provmaterialen inför försöken skedde i mitt privata garage samt i tekniska rotelns lokaler i polishuset i Helsingborg. Alla avtryck avsattes på materialen i ett för ändamålet tilldelat kontorsrum. Temperaturen i rummet var ca 22 C och den relativa luftfuktigheten ca 51 % vid försökstillfället. Även under torktiden förvarades materialen i detta rum. Då jag inte var i rummet låstes detsamma. Framkallningen/förstärkningen med metoderna Acid Yellow 7 och Hungarian Red utfördes i laboratoriet på tekniska roteln i Helsingborg. 6

10 Granskningen av de framkallade/förstärkta spåren utfördes i ett rum på tekniska roteln i Helsingborg som är avsett för ändamålet. Fotografering av gods samt framkallade/förstärkta spår skedde i lokaler på tekniska roteln i Helsingborg vilka är avsedda för ändamålet. 3.4 Ljuskällor För att kunna granska spåren användes ljuskällor av märkena Luma-Lite 2000A, Quaser 2000/30 och Crimescope CS-16. Ljuskällorna är utrustade med diverse filter för att kunna belysa material med varierande våglängder. Till ljuskällorna finns betraktningsfilter i form av olikfärgade glasögon. De eventuella avtrycken kan ses genom olika betraktningsfilter som stänger ute våglängder som används för belysningen Kamera Digitalkameror av märket Canon i modellbeteckningarna EOS 5D och EOS 1 Ds Mark II med utbytbar optik användes i samband med försöken. Vid fotografering av fluorescerande avtryck användes filter avsedda för den våglängd avtrycket belystes med. 3.6 Tillvägagångssätt Avsättning av avtryck Till försöken användes blod från fyra personer, vilka använde sitt eget blod för att avsätta sex avtryck över skarven på varje materialtyp. Tre avtryck avsattes i följd med samma finger. Därefter användes ett nytt finger till nästa tre avtryck. På knivarna avsattes dock tolv avtryck per person. Någon speciell preparering eller tvättning av provtagarnas fingrar gjordes ej före försöken. Provtagarna förevisades hur hårt och på vilket sätt de skulle avsätta avtrycken på provmaterialen. Samtliga provmaterial utom knivarna var delade i stavar och lagda tätt intill varandra så att de bildade ett par. För att få de lättare materialen att ligga tätt ihop sattes en tejpbit över skarven på baksidan. Materialen låg nu så att en stav märkt Acid Yellow 7 låg intill en stav märkt Hungarian Red. 7

11 Blod från en person hälldes ut i en ren aluminiumform. Formen var av den typ som används vid bakning av bullar. Personen fick därefter doppa ett finger i blodet. Det som doppades var undersidan av den främre delen av fingret. Det blodiga fingret fick därefter, med två lätta tryck, vidröra ett absorberande papper (hushållspapper). Därefter fick personen avsätta tre avtryck i följd på en materialtyp. Avtrycken, vilka placerades i skarvarnas längdriktning, sattes så att mitten av trycket blev mitt över skarven på respektive stavpar. Efter detta upprepades doppningsproceduren med ett nytt finger och tre nya avtryck kunde avsättas. Anledningen till att ett nytt finger valdes var att jag ville undvika att fingeravtrycket blev mättat med blod. Bild 3. Ett andra fingeravtryck avsätts över delningen på en av materialtyperna. Mängden avtryck per stavpar varierade mellan två och sex beroende på hur långa stavar det gick att få ut av de olika materialen. Antalet avtryck per stavpar var uträknat och delgavs provtagaren innan försöken startade. Fingeravtrycksavsättningen fortgick till dess att alla fyra personer avsatt sex avtryck på fyra av de fem materialtyperna På knivarna fick dock varje person avsätta totalt tolv hela avtryck. Detta på grund av att det inte gick att dela knivarna och på så sätt få ut två halvor av avtrycket. Alla avtryck, vilka totalt uppgick till 240 stycken, avsattes inom ca 2 timmar. I beräkningen av antalet betraktas varje delat avtryck som två avtryck. 8

12 3.6.2 Framkallning/förstärkning av avtryck Alla avsatta avtryck på de olika materialen fick en torktid på ca tre dygn. Efter detta separerades stavparen med avtryck så att alla som var märkta Acid Yellow 7 hanterades för sig och de som var märkta Hungarian Red för sig. All hantering vid framkallningen/förstärkningen av avtrycken skedde i ett dragskåp på vårt laboratorium. Dragskåpet är även försett med dragbänk, vatten och vask. Förfarandet för de båda metoderna är snarlikt. Nedanstående är en beskrivning från BVDA 5 (Acid Yellow 7) och SKL 7 (Hungarian Red) på utförandet. Acid Yellow Täck materialet med en torr bit absorberande papper. 2. Använd en pipett eller en sprutflaska och applicera fixerlösningen på det absorberande pappret. Se till så att det inte det blir bubblor på pappret för att bästa möjliga anliggning mot materialet ska åstadkommas. Bild 4. Fixerlösningen tillförs med hjälp av sprutflaska på en materialtyp. 3. Låt lösningen verka i 3-5 minuter. Förefaller avtrycket bestå av ett tämligen tjockt lager med blod bör den längre tiden användas så att avtrycket blir ordentligt fixerat. 4. Ta bort pappret och skölj bort eventuellt överflöd av fixerlösning med vatten. Applicera därefter arbetslösningen, innehållande Acid Yellow 7, på materialet med en pipett eller sprutflaska. Arbetslösningen är gulgrön till färgen. 9

13 Bild 5. Arbetslösningen med Acid Yellow 7 appliceras på materialet med hjälp av en pipett. 5. Låt arbetslösningen reagera mellan 1 och 3 minuter beroende på hur tjockt lager av blod det finns i avtrycket. 6. Skölj av arbetslösningen från materialet med tvättlösning med hjälp av en sprutflaska. Tvättlösningen består av ättikssyra (5%), etanol (25%) och destillerat vatten (70%). Arbetslösningen kan även sköljas av med vatten. Enligt BVDA ska tvättlösningen ge mindre bakgrundsinfärgning på materialet än vatten. Efter behandlingen med Acid Yellow 7 är avtrycken svagt gulgröna till färgen och kan svårligen ses för blotta ögat. Hungarian Red 7 1. Täck materialet med en torr bit absorberande papper. 2. Använd en pipett eller en sprutflaska och applicera fixerlösningen på det absorberande pappret. Se till så att det inte det blir bubblor på pappret för att bästa möjliga anliggning mot materialet ska åstadkommas. 3. Låt lösningen verka i ca 2 minuter. 4. Ta bort pappret och skölj av materialet med avjoniserat alternativt destillerat vatten. 5. Applicera arbetslösningen försiktigt på materialet med en pipett. Eventuellt kan materialet täckas med absorberande papper, se punkt 1-2 ovan. Arbetslösningen är mörkt blåröd till färgen. 10

14 6. Låt arbetslösningen reagera i ca 2 minuter. 7. Skölj därefter av arbetslösningen från materialet med avjoniserat alternativt destillerat vatten. Efter behandlingen med Hungarian Red är avtrycken blåröda till färgen och de är, om bakgrunden inte är alltför mörk, möjliga att se för blotta ögat med hjälp av vitt ljus Granskning av avtryck Så snart de behandlade materialen torkat granskades samtliga avtryck med ljuskälla. För avtrycken framkallade/förstärkta med Acid Yellow 7, vilka knappast var möjliga att se i vanligt vitt ljus, användes blått och blå-grönt ljus i våglängderna mellan 400 nm och 490 nm 5 för att få fluorescens i avtrycket. Till detta användes gula betrakningsglasögon. Beroende på variation av blodets tjocklek i avtrycket kan man prova att belysa avtrycket med ljus i våglängderna nm 4. Avtrycken som framkallats/förstärkts med Hungarian Red var möjliga att se i vanligt vitt ljus om bakgrunden inte var väldigt mörk. Viss fluorescens erhölls med ljus i våglängderna nm 7. Då våglängdsområdet där avtrycken framträder kan variera en aning, är det viktigt att betraktningsfilter som är anpassat till den aktuella våglängden används. Bäst fluorescens erhölls oftast mellan 530 och 560 nm. Till detta användes orangeröda och röda betraktningsglasögon. Avtrycken granskades och bedömdes därefter enligt nedanstående skala: - = Inte bedömningsbart. Något fel har inträffat. 0 = Inga fragment kan urskiljas. 1 = Kan se mönstertyp. 2 = Kan se detaljer. 3 = Porer och kantlinjer på papillarlinjerna kan ses. 11

15 För att i största möjliga mån undvika feltolkningar av avtryckens kvalité, granskades och bedömdes avtrycken av mig och min kollega Michael Ljungqvist. Vid eventuella meningsskiljaktigheter vid bedömningen, togs ytterligare en granskande kriminaltekniker i anspråk. Resultat av de granskade avtrycken behandlas under kapitel Lyftning av avtryck med hjälp av vit gelatinfolie I produktinformationen från BVDA framhålls att avtryck framkallade/förstärkta med såväl Acid Yellow 7 som Hungarian Red i vissa fall kan upplevas som bättre om de lyfts från underlaget med hjälp av vit gelatinfolie. Försök gjordes därför med vit gelatinfolie på ett mindre urval av spåren. Då folien används är det viktigt att avtrycket är helt torrt. Folien läggs med gelatinsidan neråt över avtrycket. För att få med hela avtrycket är det viktigt att det ej blir några luftbubblor i folien. För att klara av detta kan exempelvis en gummirulle användas. Bild 6. Den vita gelatinfolien läggs på en materialtyp med hjälp av gummirulle. Folien ska därefter ligga mot avtrycket i ca 1 minut för avtryck framkallade/förstärkta med Acid Yellow 7 och i ca minuter för avtryck framkallade/förstärkta med Hungarian Red. Det lyfta avtrycket ska sedan fotograferas inom några timmar. Går det längre tid tenderar avtrycket att flyta ut med följden att det blir suddigt och otydligt. 12

16 3.7 Möjliga felkällor Vid avsättningen av avtrycken på de parvisa materialbitarna kan det ha blivit olika mängd blod på de olika sidorna om skarven på de enskilda avtrycken. Även trycket/belastningen på de olika sidorna om skarven kan ha blivit olika beroende på hur väl avsättaren satt sitt avtryck. Detta skulle kunna påverka möjligheten att få fram avtryck som är bedömningsbara. Även det faktum att olika personer sätter olika bra avtryck rent generellt kan påverka resultatet. I detta arbete sattes torktiden på de avsatta avtrycken till tre dagar. En kortare eller längre torktid skulle kanske kunna förändra resultatet i positiv eller negativ riktning. På en brottsplats kan torktiden trots allt variera kraftigt beroende på när brottet upptäcks. Materialtyperna som avtrycken avsattes på i detta arbete har av naturliga skäl fått begränsas till en handfull. Andra typer av material skulle kunna ge ett annat resultat. Granskningen och bedömningen av avtrycken är subjektiv och torde kunna variera en aning beroende på vilken noggrannhet, kompetens och uthållighet granskarna har. Även möjligheten att använda olika och i vissa fall mer precisa ljuskällor skulle kunna inverka på resultatet i ena eller andra riktningen. Framförallt gäller detta granskningen av avtryck framkallade med Hungarian Red där det var svårare att hitta rätt våglängd för att få avtrycken att fluorescera. Antalet avtryck har begränsats för att göra arbetet inom rimlig tid. Ett ännu större antal avtryck skulle kanske ge en ännu mer rättvisande bild av de båda framkallningsmetodernas för- och nackdelar. 13

17 4. RESULTAT Resultaten för respektive framkallningsmetod och materialtyp redovisas i diagramform nedan och på nästföljande sidor. Knivar, svart skrovlig plast Acid Yellow Antal avtryck Bedömning enligt skala Figur 1: Antalet avtryck bedömda enligt skalan till 3 för knivar med svart skrovlig plast behandlade med Acid Yellow 7. Knivar, svart skrovlig plast Hungarian Red Antal avtryck Bedömning enligt skala Figur 2: Antalet avtryck bedömda enligt skalan till 3 för knivar med svart skrovlig plast behandlade med Hungarian Red. Jämförelse mellan figur 1 och figur 2 visar att på svart skrovlig plast, knivar, är antalet avtryck bedömda 1-3 (dvs avtrycket är framkallat/förstärkt) högre vid behandling med Acid Yellow 7. 14

18 Svart slät plast Acid Yellow Antal avtryck Bedömning enligt skala Figur 3: Antalet avtryck bedömda enligt skalan till 3 för svart slät plast behandlad med Acid Yellow 7. Svart slät plast Hungarian Red Antal avtryck Bedömning enligt skala Figur 4: Antalet avtryck bedömda enligt skalan till 3 för svart slät plast behandlad med Hungarian Red. Jämförelse mellan figur 3 och figur 4 visar att på svart slät plast är antalet avtryck bedömda 1-3 (dvs avtrycket är framkallat/förstärkt) något högre vid behandling med Acid Yellow 7. 15

19 Aluminiumburk Acid Yellow Antal avtryck Bedömning enligt skala Figur 5: Antalet avtryck bedömda enligt skalan till 3 för aluminiumburk behandlad med Acid Yellow 7. Aluminiumburk Hungarian Red Antal avtryck Bedömning enligt skala Figur 6: Antalet avtryck bedömda enligt skalan till 3 för aluminiumburk behandlad med Hungarian Red. Jämförelse mellan figur 5 och figur 6 visar att på aluminiumburk är antalet avtryck bedömda 1-3 (dvs avtrycket är förstärkt/framkallat) något högre vid behandling med Hungarian Red. 16

20 Kakelplatta Acid Yellow Antal avtryck Bedömning enligt skala Figur 7: Antalet avtryck bedömda enligt skalan till 3 för kakelplatta behandlad med Acid Yellow 7. Kakelplatta Hungarian Red Antal avtryck Bedömning enligt skala Figur 8: Antalet avtryck bedömda enligt skalan till 3 för kakelplatta behandlad med Hungarian Red. Jämförelse mellan figur 7 och figur 8 visar att på kakelplatta är antalet avtryck bedömda 1-3 (dvs avtrycket är förstärkt/framkallat) något högre vid behandling med Acid Yellow 7. 17

21 Lackerat trä Acid Yellow Antal avtryck Bedömning enligt skala Figur 9: Antalet avtryck bedömda enligt skalan till 3 för lackerat trä behandlat med Acid Yellow 7. Lackerat trä Hungarian Red Antal avtryck Bedömning enligt skala Figur 10: Antalet avtryck bedömda enligt skalan till 3 för lackerat trä behandlat med Hungarian Red. Jämförelse mellan figur 9 och figur 10 visar att på lackerat trä är antalet avtryck bedömda 1-3 (dvs avtrycket är förstärkt/framkallat) lika högt vid båda metoderna. 18

22 Samtliga granskade avtryck för samtliga materialtyper. Jämförelse mellan Acid Yellow 7 och Hungarian Red. Antal avtryck Bedömning enligt skala Acid Yellow 7 Hungarian Red Figur 11: Visar en jämförande sammanställning över samtliga avtryck på samtliga materialtyper för respektive metod. Jämförelse mellan de båda metoderna i figur 11 visar att antalet avtryck bedömda 1-3 (dvs avtrycket är förstärkt/framkallat) totalt sett är högre för materialen som behandlats med Acid Yellow 7 (97) än med Hungarian Red (91). Även skillnaden i avtryck bedömda till 2 och 3 totalt sett är till Acid Yellow 7 s fördel (Acid Yellow 7: 54; Hungarian Red: 47). Om man bara ser till de bästa avtrycken, bedömda till 3, talade även detta till Acid Yellow 7 s fördel (Acid Yellow 7: 12; Hungarian Red: 7). 19

23 5. ANALYS OCH DISKUSSION Min tanke och förhoppning när jag började med arbetet var att Acid Yellow 7 skulle framstå som revolutionerande i förhållande till Hungarian Red vid framkallning/förstärkning av blodiga fingeravtryck på mörka oporösa material. Den största anledningen till att jag trodde det var på grund av att metoden var tämligen ny och förhoppningsvis framtagen för att den skulle vara bättre än de äldre metoderna, i detta fallet Hungarian Red. I själva verket visade denna undersökning att de båda metoderna var tämligen lika. För svart skrovlig plast, se figur 1 och figur 2, hade Acid Yellow 7 aningen fler avtryck bedömda 1-3 än vad Hungarian Red hade (Acid Yellow 7: 21; Hungarian Red: 16). Antalet avtryck bedömda 2 och 3 var även det högre för Acid Yellow 7 än för Hungarian Red (Acid Yellow 7: 9; Hungarian Red: 5). För svart slät plast, se figur 3 och figur 4, hade de båda metoderna ungefär lika stort antal avtryck bedömda 1-3 (Acid Yellow 7: 18; Hungarian Red: 17). Även antalet avtryck bedömda 2 och 3 var i princip likvärdigt (Acid Yellow 7: 12; Hungarian Red: 10). För aluminiumburk, se figur 5 och figur 6, hade de båda metoderna ungefär lika stort antal avtryck bedömda 1-3 (Acid Yellow 7: 20; Hungarian Red: 21). Även antalet avtryck bedömda 2 och 3 var i princip likvärdigt (Acid Yellow 7: 14; Hungarian Red: 13). För kakelplatta, se figur 7 och figur 8, hade de båda metoderna ungefär lika stort antal avtryck bedömda 1-3 (Acid Yellow 7: 17; Hungarian Red: 16). Även antalet avtryck bedömda 2 och 3 var i princip likvärdigt (Acid Yellow 7: 8; Hungarian Red: 6). För lackerat trä, se figur 9 och figur 10, hade de båda metoderna exakt lika stort antal avtryck bedömda 1-3 (Acid Yellow 7: 21; Hungarian Red: 21). Antalet avtryck bedömda 2 och 3 var i princip likvärdigt (Acid Yellow 7: 11; Hungarian Red: 13). Den sammantagna bilden av resultaten visar att skillnaderna mellan metoderna generellt sett är tämligen små inom varje materialtyp men att de varierar lite mer beroende på vilken typ av material avtrycken framkallats/förstärks på. Skillnaden i avtryck bedömda till 2 och 3 totalt sett var dock till Acid Yellow 7 s fördel (Acid Yellow 7: 54; Hungarian Red: 47). Om man bara ser till de bästa avtrycken, bedömda till 3, talade även detta till Acid Yellow 7 s fördel (Acid Yellow 7: 12; Hungarian Red: 7). Båda två är billiga metoder. En flaska med färdigblandad arbetslösning, som räcker till en hel del avtryck, kostade ungefär en hundralapp i inköp. I brottsutredningssammanhang får denna kostnad i det närmaste anses som försumbar. Metoderna var dessutom ungefär lika lätthanterliga och tillvägagångssättet för att framkalla/förstärka var i det närmaste identiskt. Hanterbarheten var så bra att man utan större problem kan använda metoderna på de flesta brottsplatser. Har man däremot möjlighet att ta med sig det blodbesudlade föremålet in till laboratoriet skulle jag själv föredra det eftersom det oftast är lättare att framkalla avtrycken på ett kontrollerat sätt inne i ett laboratorium. Trots de nämnda likheterna finns det givetvis olikheter också mellan metoderna. 20

24 Den olikhet som slog mig mest var själva färgen på Acid Yellow 7 och Hungarian Red. Det sistnämnda har en mörk, nästan blåröd färg som är relativt svår att tvätta bort. Detta gjorde att varenda droppe som inte kom exakt där den var tänkt att komma syntes mycket tydligt. På så vis kändes metoden smutsigare än Acid Yellow 7 som har en gulgrön färg och därmed inte är lika synlig vid eventuella spill. Även avsköljningen av Hungarian Red från provmaterialet kändes avsevärt svårare än avsköljningen av Acid Yellow 7. Jag upplevde det som om Hungarian Red fastnade mer på materialet och inte släppte från detsamma på samma sätt som Acid Yellow 7. Det kändes därmed som om bakgrundsinfärgningen på materialet riskerade bli större med Hungarian Red än med Acid Yellow 7. Den mörkare och därigenom mer iögonfallande färgen kan ha gjort att känslan av detta förstärktes. Vid granskning och bedömning av avtrycken upplevde jag att det var mycket lättare att få bra fluorescens med avtrycken som var framkallade/förstärkta med Acid Yellow 7 än med de som var behandlade med Hungarian Red. På Acid Yellow 7-avtrycken erhölls bra fluorescens i princip vid samma våglängd på ljuskällan till de olika materialen. För avtrycken som var behandlade med Hungarian Red fick jag istället prova mig fram med olika våglängder för att hitta bästa fluorescens. På så vis tog granskningen av dessa avtryck längre tid. Avtrycken som färgats in med Hungarian Red var, om inte bakgrunden var alltför mörk, möjliga att se även med vanligt vitt ljus. I många fall var avtrycken till och med lättare att se med vitt ljus än med fluorescens. Detta var i princip omöjligt med Acid Yellow 7-avtrycken. Metoden att lyfta de framkallade/förstärkta avtrycken med vit gelatinfolie upplevde jag inte tillförde något positivt vad beträffade avtrycken som var framkallade/förstärkta med Acid Yellow 7. Däremot blev det lättare att få bra fluorescens på Hungarian Red-avtrycken med folien. Trots detta så är det dock ytterligare ett tidskrävande moment. Dessutom riskerar man att förlora information i avtrycken varje gång det förflyttas. Momentet med folien är kanske mest användbar om bakgrundsmaterialet är mycket mörkt och kraftigt mönstrat. Denna fördjupande eventuella studie överlåter jag åt framtida skribenter. 21

25 6. SLUTSATS Undersökningen visade att för svart skrovlig plast är Acid Yellow 7 en klart bättre blodmetod medan för svart slät plast, aluminiumburk, kakelplatta och lackerat trä är skillnaden mellan metoderna inte lika stor. Acid Yellow 7 är en lätthanterlig och billig metod för att framkalla blodiga fingeravtryck på mörka oporösa material. Resultatmässigt är den tämligen jämförbar med Hungarian Red och båda metoderna är användbara vid såväl fält- som laboratoriearbete. Acid Yellow 7 har vissa fördelar vid framkallningen/förstärkningen och granskningen framför Hungarian Red. Acid Yellow 7 får därmed sägas vara ett klart tänkbart alternativ till Hungarian Red vid framkallning/förstärkning av blodiga fingeravtryck på mörka oporösa material. 22

26 7. KÄLLFÖRTECKNING 7.1 Skriftliga källor (1) Identifieringslärans grunder. Sven Arne Eriksson och Olle Rispling, 1975, åttonde upplagan. (2) Allmän Polislära, Kriminalpolistjänst, Kriminalteknik 1. (3) Fingerprint Development Handbook. Police Scientific Development Branch. Home Office Policing and Crime Reduction Group. Publikation 3/00. (4) Enhancement of Fingerprints in Blood Part 3: Reactive Techniques, Acid Yellow 7, and Process Sequenses, Journal of Forensic Identification, 2005 vol.55. (5) Produktinformation om Acid Yellow 7, BVDA (Bureau voor Dactyloscopische Artikelen), Holland (6) Produktinformation om Hungarian Red, BVDA. (7) Metodbeskrivning för fingeravtrycksframkallning med Hungarian Red, kvalitetsdokument KT-M48, utgåva nr 2, SKL. (8) Att arbeta med ljuskälla, specialarbete utfört av Peter Larsson vid kriminalteknisk grundutbildning på SKL Muntliga källor (9) Mikael Marjamäki, Kriminalteknisk Materiel AB, Bålsta. Via telefon. 7.3 Källor via internet (10) Mr Jan Zonjee, BVDA. 23