Könsskillnader i motiv för att dricka alkohol- en studie av studenter på en högskola i mellersta Sverige

Könsskillnader i motiv för att dricka alkohol- en studie av studenter på en högskola i mellersta Sverige Anna Linderoth Januari 2012 Examensarbete, kandidatnivå, 15 hp Folkhälsovetenskap Hälsopedagogiska programmet Handledare: Tanja Banziger Examinator: Ola Westin

Linderoth, A. (2012). Könsskillnader i motiv för att dricka alkohol- en studie av studenter på en högskola i mellersta Sverige. Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle. Sammanfattning Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka motiv som ligger till grund för alkoholkonsumtion hos högskolestudenter och om motiven skiljer sig åt mellan könen. Undersökningen utgick ifrån följande frågeställningar: Vilka motiv ligger till grund för alkoholkonsumtion bland studenter? Skiljer sig dessa motiv åt bland män och kvinnor? Finns det något samband mellan motiv till alkoholkonsumtion och konsumtion? Studien var en kvantitativ, empirisk jämförelsestudie och den data som presenterades var deskriptiv. Undersökningsgruppen i studien bestod av studenter från en högskola i mellersta Sverige. I studien så användes ett bekvämlighetsurval. Efter ett bortfall av fem studenter så deltog totalt 81 studenter i undersökningen, varav 55 var kvinnor och 26 var män. Medelåldern bland samtliga som deltog i studien var 24 år (sd= 4). Studenternas alkoholkonsumtion och motiv till alkoholkonsumtion undersöktes med hjälp av två instrument; The Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT) och Modified Drinking Motives Questionnaire- Revised (M DMQ-R). Frågorna från de två instrumenten sattes ihop till en enda webenkät som sedan användes i undersökningen. Webenkäten gjordes åtkomlig via en länk på internet. För att få studenter att svara på enkäten så sattes annonsblad med information om undersökningen och länken upp på anlagstavlor runt om i skolan. Annonser med länken till enkätundersökningen lades även ut på högskolans gruppsida och på ett programs gruppsida på Facebook. Svaren från enkäterna fördes över till dataprogrammen Microsoft Excel och SPSS där de sedan analyserades och sammanställdes. Resultaten visade att det vanligaste motivet för alkoholkonsumtion bland både män och kvinnor var sociala motiv. Även stämningshöjande motiv var vanligt. Det var fler kvinnor än män som angett konformitetsmotiv, stämningsmotiv och coping med depression som motiv för sin alkoholkonsumtion. Något fler män än kvinnor hade angett att de dricker för att copa med oro. Det kunde endast ses ett positivt samband mellan stämningshöjande motiv och alkoholkonsumtion, och detta samband gällde endast bland kvinnorna i studien. Det sågs inga samband mellan de övriga motiven och alkoholkonsumtion.

Linderoth, A. (2012). Gender differences in motivations for drinking alcohol- a study of students at a university in central Sweden. Academy for Health and Working Life, University of Gävle. Abstract The purpose of this study is to investigate the motives underlying the consumption of alcohol among college students and if the motives differ between genders. The study is based on the following questions: What are the motives underlying alcohol consumption among students? Do these motives differ between men and women? Is there any connection between the motives for alcohol consumption and consumption? The study is a quantitative, empirical comparison study and the data presented is mainly descriptive. The study group consists of students from a university in central Sweden. After an exclusion of five students a total of 81 students participated in the survey, of which 55 were female and 26 were male. The average age of all who participated in the study was 24 (sd = 4). The students' alcohol consumption and motives for alcohol consumption were investigated using two instruments: The Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT) and the Modified Drinking Motives Questionnaire-Revised (M DMQ-R). The questions from the two instruments were combined into a single questionnaire which then was used in the study. The questionnaire was accessible through a link on the internet. Students were recruited via advertisement on announcementboards around the school. A link to the survey was also published on the university's group page and on an application's group page on Facebook. The responses from the questionnaires were transferred to the computer programs Microsoft Excel and SPSS where they were analyzed and summarized. The results showed that the most common reason for drinking among both men and women were social motives. Enhancement motives were also more common than the other motives. There were more women than men who reported conformity motives, enhancement motives and coping with depression as a reason for their alcohol consumption. A few more men than women had indicated that they drink to coop with anxiety. There were a positive relationship only between enhancement motives and alcohol consumption, and this relationship was only among women in the study. There were no correlations between the other motives and alcohol consumption. Keywords: Motives for alcohol use, alcohol consumption, students, gender differences.

Förord Jag vill tacka de studenter som deltog i undersökningen. Tack vare er så kunde jag genomföra undersökningen och skriva klart min uppsats. Jag vill även tacka min handledare Tanja Banziger som fanns som ett stöd och hjälpte mig under arbetet med uppsatsen. Anna Linderoth Januari 2012

Innehållsförteckning 1. Introduktion... 3 1.1 Definitioner av begrepp... 2 1.2 Alkoholkonsumtion... 3 1.3 Alkoholkonsumtion bland män och kvinnor... 3 1.4 Alkohol och folkhälsa... 4 1.5 Tidigare studier om studenters alkoholkonsumtion... 5 1.6 Tidigare studier gällande motiv till alkoholkonsumtion... 6 1.7 Syfte... 11 1.8 Frågeställningar... 11 2. Metod... 11 2.1 Design... 11 2.2 Val av metod... 12 2.3 Procedur... 13 2.4 Urval och bortfall... 13 2.5 Mätinstrument... 14 2.6 Forskningsetiska principer... 16 2.7 Validitet och reliabilitet... 16 2.8 Analys av enkäter... 17 3. Resultat... 18 3.1 Reliabiliteten av mätskalorna i M DMQ- R....18 3.2 Könsskillnader. 19 3.3 Skillnader mellan motiv för alkoholkonsumtion...20 3.4 Samband mellan motiv för alkoholkonsumtion och alkoholkonsumtion... 21 4. Diskussion..... 24 4.1 Resultatdiskussion... 24 4.2 Metoddiskussion... 27 4.3 Förslag på fortsatt forskning... 29 4.4 Slutsatser... 29 Referenser.. 30 Bilaga 1: Missivbrev Bilaga 2: Enkät

1. Introduktion Skadlig alkoholkonsumtion är idag ett stort folkhälsoproblem över hela världen och årligen dör människor av våld, olyckor och sjukdomar som kan kopplas till alkohol (World Health Organisation [WHO] 2011). I Sverige skedde det en kraftig ökning av alkoholkonsumtionen från år 1990 till år 2004 (Ramstedt., Boman., Engdahl., Sohlberg & Svensson, 2010). År 2010 har det noterats en minskning av konsumtionen, men den är fortfarande hög i jämförelse med konsumtionen under mitten av 90- talet. Unga män och kvinnor i åldersgruppen 16-29 år hör till den grupp som har högst alkoholkonsumtion i jämförelse med övriga åldersgrupper i Sveriges befolkning och männens alkoholkonsumtion är mer än dubbelt så hög än kvinnornas (a.a). Många i denna åldersgrupp studerar på högskolor eller universitet (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Det kan vara intressant att undersöka orsaken till varför människor konsumerar alkohol, vad de har för motiv till alkoholkonsumtion, om det finns några samband mellan motiv och den mängd alkohol som konsumeras och om motiven skiljer sig mellan män och kvinnor. Studier gällande bakomliggande motiv till alkoholkonsumtion kan ge en bättre förståelse för alkoholkonsumtionen i sig och det kan ge ett bättre underlag för alkoholprevention (Comasco, 2010., Cooper, 1994). Tidigare studier har gjorts där det bland annat framkommit att olika faktorer så som stress och socialt umgänge påverkat alkoholkonsumtionen hos människor och att många också dricker för att ha trevligt (Comasco, 2010., Kuntsche., Knibbe., Gmel & Engels, 2005). Förväntningarna av denna studie Könsskillnader i motiv för att dricka alkohol- en studie av studenter på en högskola i mellersta Sverige, var att den skulle visa eventuella skillnader mellan könen när det gäller motiv för att dricka alkohol. Tidigare studier har inte kunnat hitta några konsistenta könsskillnader beträffande motiv för alkoholkonsumtion (Grant., Stewart., O'Connor., Blackwell & Conrod, 2007). Det förväntas också av studien att den ska visa eventuella samband mellan olika motiv för alkoholkonsumtion och alkoholkonsumtion. Det kan tänkas vara intressant att se om det går att hitta könsskillnader i motiv för alkoholkonsumtion och ett eventuellt samband mellan motiv och konsumtion i ett nytt urval av svenska studenter. 1

1.1 Definitioner av begrepp I detta avsnitt förklaras definitioner av olika begrepp som förekommer i texten. Standardglas: Med ett standardglas menas ett glas med 12 gram alkohol. 12 gram alkohol finns i 33 centiliter starköl, 15 centiliter bordsvin, 8 centiliter dessertvin eller cirka 4 centiliter sprit. Standardglas brukar anges som ett mått på konsumtion (Andréasson & Allebeck, 2005). Riskkonsumtion: Riskkonsumtion innebär att det förekommer ett bruk av alkohol som på sikt kan innebära en risk för både den sociala, fysiska och psykiska hälsan. Om en man dricker mer än 14 standardglas med alkohol per vecka och en kvinna dricker mer än 9 standardglas per vecka så klassas det som en riskkonsumtion. En riskkonsumtion kan vara en veckokonsumtion som överstiger gränserna. Men det kan även vara en intensivkonsumtion som innebär konsumtion vid ett tillfälle. Där är gränsen för män satt vid mer än 4 standardglas per tillfälle och för kvinnor är den att vid mer än 3 standardglas per tillfälle (Statens folkhälsoinstitut [FHI] 2011). AUDIT: AUDIT är en förkortning för Alcohol Use Disorders Identification Test. Det är ett instrument med 10 frågor om alkoholkonsumtion och det utvecklades av World Health Organisation i syfte att kunna användas i screening för att upptäcka personer i befolkningen med en riskabel alkoholkonsumtion (Babor, Higgins- Biddle, Saunders & Monteiro, 2001). DMQ-R: Drinking Motives Questionnaire- Revised (DMQ-R) utvecklades av M. Lynne Cooper (Cooper, 1994). Det är ett instrument med 20 frågor som undersöker olika motiv till alkoholkonsumtion (a.a). M DMQ-R: Modified- Drinking Motives Questionnaire- Revised (M DMQ- R) är en utvecklad version av DMQ- R. Frågorna i M DMQ-R formuläret är utökade till 28 stycken och i detta formulär mäts fem motiv till alkoholkonsumtion(grant, Stewart, O Connor, Blackwell & Conrod, 2007). 2

1.2 Alkoholkonsumtion Alkoholkonsumtionen hos människor varierar stort över hela världen. Mer utvecklade länder, däribland länder i västra och östra Europa ligger på den högsta konsumtionsnivån (World Health Organization [WHO], 2011). De lägsta konsumtionsnivåerna har konstaterats i länderna i Nordafrika, Afrika söder om Sahara, Östra medelhavsområdet, södra Asien och Indiska oceanen. Konsumtionen runt om i världen år 2005 låg på 6, 13 liter ren alkohol per person bland de som var 15 år eller äldre (a.a). Alkoholkonsumtionen i Sverige ökade mellan åren 1996 till 2004. 1996 konsumerade svenskarna 8, 1 liter ren alkohol per person och 2004 låg nivån på 10, 4 liter ren alkohol per person (Folkhälsoinstitutet, 2011., Trolldal, Boman & Gustafsson, 2005). Från år 2004 till år 2010 har det skett en minskning av konsumtionen i Sverige med 12, 4 procent, men trots det så är alkoholkonsumtionen fortfarande hög sett ur ett längre perspektiv. År 2009 låg konsumtionsnivån per person 15 år eller äldre på 9, 3 liter alkohol. År 2010 var konsumtionen per person 9, 1 liter alkohol (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning [SoRAD] 2010). De som konsumerar mest alkohol i Sverige är unga personer i åldern 16-29 år och av dessa så var det år 2009, 34 procent av männen och 25 procent av kvinnorna som hade en riskkonsumtion av alkohol. Män som är i åldern 20-24 år dricker mest alkohol i Sverige (Socialstyrelsen, 2009). 1.3 Alkoholkonsumtion bland män och kvinnor Holmila & Raitasalo (2005) nämner följande i sin artikel: Könsskillnader i alkoholkonsumtion finns överallt i sådan omfattning att de kan anses vara en av de få universella könsskillnader i människans sociala beteende (S. 1763). Enligt tidigare studier som gjorts i olika länder så dricker män både oftare och mer alkohol än kvinnor och fler kvinnor än män är absolutister, det vill säga att de inte dricker någon alkohol alls (Mäkela, Gmel, Grittner, Kuendig, Kuntsche, Bloomfield & Room, 2006., Bond, Roberts, Greenfield, Korcha, Ye & Nayak, 2010). 3

Rapporter från undersökningar som gjorts i Sverige visar att män dricker betydligt mer alkohol än kvinnor. Enligt en rapport från socialstyrelsen 2009 så har kvinnors och mäns alkoholkonsumtion tydliga skillnader. Män dricker mycket mer alkohol än kvinnor och det gäller i alla åldersgrupper (Socialstyrelsen, 2009). I en tabell som presenteras i en forskningsrapport så visas andelen riskkonsumenter både hos män och hos kvinnor i Sveriges befolkning för varje år med start år 2004 fram till år 2010. Där syns det tydligt att männen dricker mycket mer alkohol än kvinnorna och att det är fler män än kvinnor som har en riskkonsumtion (Ramstedt, Boman, Engdahl, Sohlberg & Svensson, 2010). Män i åldern 20-24 år är de som konsumerar mest alkohol och mängden de konsumerar är cirka 20 liter per person och år (Socialstyrelsen, 2010). 1.4 Alkohol och folkhälsa Cirka 4, 5 % av alla skador och sjukdomar i världen beror på alkohol och en riskfylld alkoholkonsumtion räknas som en utav de största riskfaktorerna för folkhälsan i världen (WHO, 2011). Alkohol är ofta en bidragande orsak till våld och till många olyckor och skador och just därför spelar den en betydande roll för folkhälsan på flera sätt (Socialstyrelsen, 2009). Varje år så omkommer cirka 2, 5 miljoner människor runt om i världen på grund av sjukdomar och olyckor som orsakats av skadlig alkoholkonsumtion (Socialstyrelsen, 2009). Vanliga sjukdomar som uppkommer på grund av skadligt bruk av alkohol är cancer, leversjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, mag- tarm sjukdomar och alkoholism. Vanliga skador som kunnat kopplas ihop med alkoholkonsumtion är neuropsykiatriska störningar, skador på foster vid graviditet och för tidigt födda barn, avsiktliga skador som exempelvis självmord och våld och skador som inte varit avsiktliga så som bland annat trafikolyckor, förgiftning, drunkning och fall (a.a) Alkohol var orsaken i 3, 8 procent av alla dödsfall runt om i världen år 2004 och av dessa var 6, 2 procent män och 1, 1 procent var kvinnor (Socialstyrelsen, 2009). Antalet olyckor och sjukdomsfall runt om i världen som kunde relateras till alkohol var år 2004 4, 5 procent och av dessa var 7, 4 procent män och 1, 4 procent var kvinnor (a.a). 4

Förutom att personen som dricker för mycket drabbas både fysiskt och psykiskt av sin egen konsumtion så drabbas även samhället runt omkring på olika sätt (Socialstyrelsen, 2009). Det uppstår sociala konsekvenser och negativa effekter i samhället som exempelvis kostnader för sjukvård och behandling som regeringen får finansiera, påfrestningar hos familjer och nära anhöriga och även produktiviteten i samhället påverkas negativt (a.a). Förutom att kanske familj och vänner drabbas, så kan även människor runt omkring som personen inte känner drabbas genom att de utsätts för trafikolyckor eller misshandel som beror på alkoholberusning (a.a). 1.5 Tidigare studier om studenters alkoholkonsumtion Flera tidigare studier visar att många studenter i Sverige dricker alkohol i sådana mängder som kan orsaka problem som kan påverka både deras hälsa och även deras studieresultat negativt (Andersson, Wiréhn, Ölvander, Stark- Ekman & Bendtsen, 2009). År 2003 genomfördes en enkätstudie på studenter från universitetet i Lund, Högskolan i Kalmar, Växjö universitet och Umeå universitet. Studiens fokus låg på studenternas användning av alkohol och droger, upplevda konsekvenser av användningen, attityder mot alkohol- och droganvändning och kontrollåtgärder riktade mot användningen (Bullock, 2004). Totalt svarade 4575 studenter på olika frågor som berörde ämnet. Av dessa 4575 studenter så var det 98 som föll bort på grund av olika skäl så som bland annat felaktigt angiven adress och svårigheter med att förstå och skriva det svenska språket. Undersökningen visade att 33 procent av studenterna hade en intensivkonsumtion av alkohol och 46, 8 procent av dessa var män. 42, 4 procent av studenterna i åldern 20-24 år visade sig ha en intensivkonsumtion. Det senaste året innan undersökningen gjordes så hade 96 procent av studenterna druckit alkohol och (a.a). I en longitudinell studie som utfördes på Lunds universitet och Lund tekniska högskola så undersöktes studenters alkoholvanor med hjälp av AUDIT frågeformulär. Totalt 660 studenter, varav 165 kvinnor och 495 män deltog i studien och deras alkoholvanor följdes upp från år 1997 till 2001 (Johnsson, Leifman & Berglund, 2008). Studien visade att totalt 16 procent av studenterna hade en riskfylld alkoholkonsumtion under hela studietiden och av dessa var den större delen män. 13 procent av studenterna ökade sin alkoholkonsumtion under studietiden, och av dessa var den större delen män. Det noterades en 5

minskning av alkoholkonsumtionen hos 11 procent av studenterna under studietiden och den största delen av dessa studenter var kvinnor. Under hela studietiden så var det 60 procent av studenterna som låg på en stabil lågriskkonsumtion (a.a). En studie gjordes vid Lunds universitet år 2000 där man bland annat undersökte studenters alkoholkonsumtion med hjälp av AUDIT- frågeformulär. De studenter som deltog i studien hade en medelålder på 23, 3 år och 64, 2 procent av dessa var män. Studien visade att 77 procent av de 556 studenter som svarade på formuläret hade en riskfylld alkoholkonsumtion. Andelen studenter som inte drack alkohol visade sig vara endast 0, 9 procent av respondenterna (Ståhlbrandt, Johnsson & Berglund, 2007). 1.6 Tidigare studier gällande motiv till alkoholkonsumtion Studenter på svenska högskolor och universitet dricker stora mängder alkohol och många har uppgett att de fått skador och problem orsakat av sin alkoholkonsumtion (Bullock, 2004). För att kunna begränsa skador och konsekvenser som kommer till följd av alkoholkonsumtion på ett effektivt sätt, så är det bra att inte bara veta hur mycket alkohol som konsumeras av unga, utan även ta reda på varför de dricker (Cooper, 1994). Cooper, Russell, Skinner och Windler (1992) gjorde en studie på motiv till alkoholkonsumtion bland ungdomar i USA. Undersökningen utfördes med intervjuer och frågorna som användes var kopplade till tre olika motiv för alkoholkonsumtion; stämningshöjandemotiv, copingmotiv och sociala motiv. Förutom frågor om motiv så var det även frågor om alkohol- och droganvändning och problem relaterat till alkoholkonsumtion under det senaste året. Deltagarna som blev intervjuade, var i första omgången 146 kvinnliga och 170 manliga studenter i åldern 17-26 år och senare deltog även 1933 personer från olika hushåll i studien och bland dessa personer var medelåldern 43 år. Samtliga valdes ut genom ett slumpmässigt urval. Studien visade att det vanligaste motivet för alkoholkonsumtion var sociala motiv både hos män och hos kvinnor (Cooper et al. 1992). Stämningsmotiv var också vanligt. Copingmotiv var minst vanligt av de tre motiven. Det var fler män än kvinnor som hade angett samtliga tre motiv som grund för sin alkoholkonsumtion och männen drack både mer och oftare i samband med dessa motiv än vad kvinnorna gjorde. Stämningsmotiv var den starkaste prediktorn för en högre alkoholkonsumtion och ökade antal dryckestillfällen. Detta samband kunde även ses 6

mellan sociala- och copingmotiv, men det var inte lika starkt. Copingmotiv hade starkast samband med alkoholproblem. Även stämningshöjande motiv hade en positiv koppling till alkoholproblem (a.a). År 1989 till1990 gjorde Cooper (1994) en studie på motiv till alkoholkonsumtion bland ungdomar i USA. Undersökningen utfördes med intervjuer bland slumpvis utvalda ungdomar ur olika hushåll och frågorna som användes var kopplade till fyra olika motiv för alkoholkonsumtion. Dessa fyra motiv var stämningsmotiv, copingmotiv, sociala motiv och konformitetsmotiv. Förutom frågor om motiv så förekom det även frågor om alkoholkonsumtion för att kunna se om det fanns eventuella samband mellan alkoholkonsumtion och problem och olika motiv. Totalt deltog 1243 ungdomar i studien. Studien visade att det vanligaste motivet för alkoholkonsumtion var sociala motiv både hos män och hos kvinnor. Även stämningshöjande motiv var vanligt. Detta överensstämmer med studien av Cooper et al. (1992), där det också visade sig att sociala- och stämningshöjande motiv var de vanligaste motiven för alkoholkonsumtion. Cooper (1994) fann att fler män än kvinnor hade stämningshöjande, sociala och konformitetsmotiv som grund för sin alkoholkonsumtion, vilket inte helt, men nästan, stämmer överens med resultaten i studien av Cooper et al. (1992), som visade att fler män än kvinnor hade stämningshöjande, sociala och copingmotiv om grund för sin alkoholkonsumtion. Cooper (1994) fann även att den starkaste prediktorn för en högre alkoholkonsumtion och fler dryckestillfällen var stämningshöjande motiv och att även sociala, stämningshöjande- och copingmotiv hade ett positivt samband med en högre alkoholkonsumtion och ökade antal dryckestillfällen. Det överensstämmer helt med resultaten som Cooper et al. (1992) fann i sin studie, där det också visade sig att den starkaste prediktorn för högre alkoholkonsumtion och fler dryckestillfällen var stämningshöjande motiv och att sociala- och copingmotiv också hade denna koppling. Det sågs ett negativt samband mellan konformitetsmotiv och alkoholkonsumtion och antal dryckestillfällen (Cooper, 1994). Copingmotiv, stämningshöjande motiv och konformitetsmotiv hade alla positiva samband med alkoholproblem (a.a). Även detta liknar resultatet av Cooper et al. (1992) som visade på samma samband, förutom för 7

konformitetsmotiv, eftersom det motivet inte fanns med i den undersökningen. Cooper (1994) nämner att de som dricker av sociala- och stämningshöjande skäl löper en mindre risk att utveckla alkoholproblem än de som har konformitets- och copingmotiv som grund till sitt drickande. År 2004 och 2005 genomförde Grant, Stewart, O Connor, Blackwell & Conrod (2007) en studie på universitetsstudenter i Canada. Studenterna fick fylla i flera screeningformulär, bland annat ett Modified DMQ-R- frågeformulär. Studien gjordes i två omgångar. I första omgången år 2004 deltog 726 studenter i undersökningen. Medelåldern hos dessa studenter var 19. 30 år. I andra omgången 2005 deltog 603 studenter och medelåldern bland dessa var 19, 25 år. I likhet med resultatet från Cooper (1994) och Cooper et al. (1992), så var det vanligaste motivet för alkoholkonsumtion bland både män och kvinnor sociala motiv, och tätt därefter så kom stämningshöjande motiv. Grant et al. (2007) fann endast en signifikant skillnad mellan könen i de olika motiven för alkoholkonsumtion. Männen hade mycket högre poäng för sociala motiv än kvinnorna och detta gjorde så att det förekom en markant skillnad mellan män och kvinnor i sociala motiv till alkoholkonsumtion, vilket skiljde sig från studierna av Cooper (1994) och Cooper et al. (1992), där skillnaderna inte var lika stora mellan kön i sociala motiv. Till skillnad från förgående studier av Cooper (1994) och Cooper et al. (1992) så fann Grant et al. (2007) inga skillnader mellan könen i de övriga motiven för alkoholkonsumtion. Det framkom vid båda omgångarna i studien av Grant et al. (2007) att stämningshöjande motiv var den starkaste prediktorn, i jämförelse med de övriga motiven, för att dricka oftare och större mängd alkohol vid tillfällena, vilket även framkom i studierna av Cooper (1994) och Cooper et al. (1992). Det kunde även i denna studie, precis som i förgående av Cooper (1994) och Cooper et al. (1992), ses ett samband mellan sociala motiv och högre alkoholkonsumtion och ökad frekvens av dryckestillfällen. En lägre alkoholkonsumtion och lägre frekvens av dryckestillfällen kunde ses i samband med konformitetsmotiv, vilket också framkom i studien av Cooper (1994). I andra omgången i studien av Grant et al. (2007) så fanns ett samband mellan en ökad mängd konsumerad alkohol per tillfälle och coping för depression. De motiv som sågs som 8

prediktorer för riskfylld alkoholkonsumtion var stämningshöjande motiv, cooping- depression motiv och cooping- oro motiv. Dessa tre motiv framkom som riskmotiv för att de kunde kopplas till en högre mängd alkohol som konsumerades per tillfälle, en högre frekvens av dryckestillfällen och problem som hade uppkommit på grund av alkohol antingen direkt eller indirekt (a.a). Grant, Stewart & Mohr (2009) genomförde en studie på 146 universitetsstudenter i Canada, där bland annat M- DMQR frågeformulär användes. Syftet med studien var att se om det fanns något samband mellan sinnestämningen hos studenterna och alkoholkonsumtion. Analyser av de två copingmotiven för oro och depression och rapporterad daglig alkoholkonsumtion från studenter visade att det fanns ett samband mellan en högre alkoholkonsumtion och oro- depressionskänslor bland studenterna. Liknande de resultat som i de tidigare studierna av Cooper (1994), Cooper et al. (1992) och Grant et al. (2007) som presenterats här innan så var mängden konsumerad alkohol högre bland de som angett copingmotiv som motiv till sin alkoholkonsumtion, och sociala motiv var det vanligaste skälet för alkoholkonsumtion (Grant, Stewart & Mohr, 2009). Det näst vanligaste motivet var stämningshöjande motiv och så visade det sig vara det även i de tidigare studierna av Cooper (1994), Cooper et al. (1992) och Grant et al. (2007). Resultaten i undersökningen visade att det fanns positiva samband mellan stämningshöjande motiv och coping med oro och alkoholkonsumtion (Grant, Stewart & Mohr, 2009). Skillnaden som kunde ses mellan män och kvinnor i motiv till alkoholkonsumtion var att fler män än kvinnor hade angett att de drack för att copa med oro, vilket liknar resultatet i studien av Cooper (1994). För övrigt så förekom det inga större skillnader mellan kön i motiven för alkoholkonsumtion i studien av Grant, Stewart & Mohr, 2009). Norberg, Norton, Olivier och Zvolensky (2010) fann i sin studie av 118 högskolestudenter i Australien att det vanligaste motivet för alkoholkonsumtion bland båda könen var sociala motiv, vilket även framgått i studierna som presenterats här innan (Cooper, 1994., Cooper et al. 1992., Grant, Stewart & Mohr, 2009. & Grant et al. 2007). Medelåldern bland studenterna var 19, 5 år (Norberg et al. 2010). I studien användes bland annat DMQ-R frågeformulär där man undersökte motiven copingmotiv, stämningsmotiv, sociala motiv och konformitetsmotiv. 9

Syftet med studien var att undersöka eventuella samband mellan alkoholvariabler och social ångest bland kvinnliga och manliga studenter (Norberg et al. 2010). Den största skillnaden mellan könen noterades i copingmotiv. Det var fler kvinnor än män som rapporterat copingmotiv och konformitetsmotiv som grund för sin alkoholkonsumtion (a.a). Detta resultat skiljer sig från studierna som Cooper (1994), Cooper et al. (1992) och Grant, Stewart & Mohr (2009) gjort, eftersom det i deras studier var fler män än kvinnor som rapporterat coping som orsak till sin alkoholkonsumtion. Det skiljer sig även från resultaten i studien av Grant et al. (2007) eftersom de i den studien endast såg könsskillnader i sociala motiv. Analyser i studien av Norberg et al. (2010) indikerade att negativa konsekvenser av alkohol bland kvinnorna kan tänkas ha ett samband med social ångest. Kvinnorna drack en större mängd alkohol i samband med jobbiga situationer (copingmotiv). Männen drack en större mängd alkohol vid positiva situationer och för att höja stämningen,(stämningshöjande motiv) (a.a). I dessa tidigare studier som presenterats så framkom det tydligt att många studenter har ett riskfyllt drickande och att vissa motiv till alkoholkonsumtion påverkar mängden alkohol som konsumeras mer än andra. Framförallt hade copingmotiv starkast koppling till en mer riskfylld alkoholkonsumtion och även stämningshöjandemotiv låg bakom en mer riskfylld alkoholkonsumtion. Konformitetsmotiv sågs inte ha någon koppling till högre alkoholkonsumtion. Det vanligaste motivet till alkoholkonsumtion bland både män och kvinnor var enligt de studier som presenterats här sociala motiv och stämningshöjande motiv. När det gällde könsskillnader så framkom inga större skillnader, annat än att något fler män än kvinnor drack av sociala skäl och för att höja stämningen. Med tanke på resultaten från dessa tidigare studier så är förväntas det bland annat att denna studie kommer att visa följande: Att många av studenterna har en riskfylld alkoholkonsumtion. Att männen dricker mer alkohol än kvinnorna. Att fler män än kvinnor har en riskfylld alkoholkonsumtion. 10

Att det vanligaste motivet för alkoholkonsumtion bland både män och kvinnor är sociala motiv och stämningshöjande motiv. Att det finns ett positivt samband mellan sociala, stämningshöjande- och coping motiv och alkoholkonsumtion. Att fler män än kvinnor har coping med oro, sociala motiv och stämningsmotiv som grund för sin alkoholkonsumtion. 1.7 Syfte Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka motiv som ligger till grund för alkoholkonsumtion hos högskolestudenter och om motiven skiljer sig åt mellan könen. 1.8 Frågeställningar Undersökningen utgick ifrån följande frågeställningar: Vilka motiv ligger till grund för alkoholkonsumtion bland studenter? Skiljer sig dessa motiv åt mellan män och kvinnor? Finns det något samband mellan motiv till alkoholkonsumtion och alkoholkonsumtion? 2. Metod 2.1 Design Studien var en kvantitativ, empirisk jämförelsestudie och den data som presenterades var deskriptiv. Studenternas alkoholkonsumtion och motiv till alkoholkonsumtion undersöktes med hjälp av en dataenkät och den data som framgick i undersökningen analyserades. För att kunna se om det förekom skillnader mellan könen i motiv till alkoholkonsumtion så gjordes en jämförelse av informationen från män och kvinnor. 11

2.2 Val av metod I denna undersökning så undersöktes dels motiv till alkoholkonsumtion men även mängden alkohol som konsumerades och om det fanns några samband mellan motiv och mängd alkohol som konsumerades. Den kvantitativa metoden ansågs vara mest lämplig för att kunna undersöka detta. För att kunna få en uppfattning om olika förhållanden och attityder i en grupp och för att kunna täcka in flera olika områden i en undersökning så lämpar sig den kvantitativa metoden bättre än den kvalitativa just för att den mäter ur ett bredare perspektiv. Det finns möjligheter att ställa ett stort antal frågor som rör många olika förhållanden som kan ha betydelse för undersökningen (Eliasson, 2010). Det finns möjligheter att ställa många frågor i en intervju också, men det ansågs vara alltför tidskrävande så därför valdes enkät som undersökningsmetod. Kvalitativa undersökningar kräver oftast mer tid och resurser än kvantitativa undersökningar (a.a). Eftersom resultaten skulle redovisas med siffror och i tabeller så valdes den kvantitativa metoden. Den kvantitativa ansatsen ska väljas om det är tänkt att resultaten ska kvantifieras och eventuellt generaliseras (Ejlertsson, 2005). Fördelen med en enkätundersökning är att den kan göras på ett stort urval, vilket blir svårare med en intervjuundersökning (Ejlertsson, 2005). Ett relativt stort antal studenter skulle undersökas och det hade blivit svårt och väldigt tidskrävande att intervjua alla. Ytterligare ett skäl till att undersökningen gjordes med en enkät var att frågorna var såkallade känsliga frågor som kan vara jobbiga att svara på i en intervju. Känsliga frågor kan vara frågor om exempelvis inkomst, kriminalitet, sexualitet och alkohol och andra droger (Ejlertsson, 2005). Några nackdelar med enkätundersökningar är att de kan ge missvisande svar ifall frågorna inte är väl genomtänkta och de kan ge ett betydande bortfall ifall frågorna är felkonstruerade (Ejlertsson, 2005). I denna undersökning så har bland annat två välbeprövade och validerade frågeformulär använts och respondenterna blev välinformerade för att eliminera risken för problem. Dessa två instrument valdes för att de ansågs som pålitliga och relativt enkla att förstå sig på. 12

2.3 Procedur Frågorna från de två instrumenten Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT) och Modified Drinking Motives Questionnaire- Revised (M DMQ- R) som undersöker alkoholkonsumtion och motiv till alkoholkonsumtion sattes ihop till en enda webenkät som sedan användes i undersökningen. AUDIT- formuläret fanns att tillgå på Folkhälsoinstitutets hemsida (Folkhälsoinstitutet). M DMQ- R- formuläret fanns inte att tillgå på svenska så ett engelskt formulär som användes av Grant, Stewart, O Connor, Blackwell och Conrod (2007) översattes till svenska. Vid skapandet av webenkäten så användes webenkätverktyget Limesurvey. Först skrevs ett välkomstmeddelande (missivbrev) som gav studenterna information om bland annat enkätundersökningen och syftet med den. Sedan fördes frågorna med de olika svarsalternativen in. När skapandet av webbenkäten var färdigt så aktiverades en länk för enkäten så att enkäten kunde bli åtkomlig. Denna länk skrevs ner tillammans med information om undersökningen på flera annonsblad. För att få studenter att svara på enkäten så sattes annonsbladen upp på anlagstavlor runt om i skolan. Annonser med länken till enkätundersökningen lades även ut på högskolans gruppsida och på ett programs gruppsida på Facebook. Svaren från enkäterna fördes över till dataprogrammen Microsoft Excel och SPSS där de sedan analyserades och sammanställdes. 2.4 Urval och bortfall Undersökningsgruppen i studien bestod av studenter från en högskola i mellersta Sverige. I studien så användes ett bekvämlighetsurval. Denna urvalsmetod användes för att den upplevdes som enklast och minst komplicerad i samband med att det inte fanns så mycket tid till att utföra undersökningen. Totalt svarade 86 studenter på enkäten, varav 59 var kvinnor och 27 var män. En student valdes bort på grund av att denne hade angett en väldigt hög ålder, vilket kunde ses som osannolikt att en student var så gammal. Ytterligare fyra studenter valdes bort eftersom de rapporterat att de aldrig dricker alkohol. Fyra svar saknades totalt av samtliga svar. Totalt återstod 81 studenter i undersökningen, varav 55 var kvinnor och 26 var män. Medelåldern bland samtliga som deltog i studien var 24 år. 13

2.5 Mätinstrument För att kunna mäta alkoholkonsumtion och motiv till alkoholkonsumtion så har två instrument använts i undersökningen; The Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT) och Modified Drinking Motives Questionnaire- Revised (M DMQ-R). AUDIT som är ett välbeprövat och validerat screeninginstrument, utvecklades av World Health Organisation för att kunna användas främst inom vården för att kunna upptäcka personer med en skadlig och riskfylld alkoholkonsumtion i ett tidigt skede (Wennberg, Källmén, Hermansson & Bergman, 2008). Forskare från WHO har utvärderat AUDITformuläret genom att använda material från patienter i Mexico, Norge, USA, Australien och Kenya. Denna utvärdering visade att AUDIT hade god reliabilitet och validitet bland patienter inom sjukvården (Saunders, Aasland, Babor, De la fuente & Grant, 1993). Auditformuläret är utvecklat speciellt för att användas av utbildad vårdpersonal i samband med screening och sjukhusvård och även i andra vårdsammanhang där det misstänks finnas en risk för skadligt bruk av alkohol (a.a). AUDIT- formuläret består av 2 frågor om ålder och kön, och sedan 10 frågor om alkoholkonsumtion. Frågorna består av tre delar som indikerar på om det förekommer skadligt bruk (fråga 1-3), beroende (fråga 4-6) och alkoholskador (fråga 7-10) (Wennberg, Källmén, Hermansson & Bergman, 2008). De 10 frågorna är utformade som påståenden och till varje påstående finns olika svarsalternativ. Samtliga svarsalternativ är poängsatta. Fråga 1-8 har 5 svarsalternativ med poängen 0-4 och fråga 9-10 har 3 svarsalternativ med poängen 0, 2 och 4. Poängen för varje svar räknas ihop till en totalsumma. Totalsumman anger vilken risknivå personen befinner sig på. En totalpoäng mellan 0-7 för män och 0-5 för kvinnor tolkas som ej riskabla alkoholvanor. En totalpoäng på 8-15 för män och 6-13 för kvinnor tolkas som riskabla alkoholvanor, men inte nödvändigtvis ett missbruk eller beroende (Wennberg et al. 2008). Män som har poäng mellan 16-19 och kvinnor mellan 14-17 kan tolkas att de har problematiska alkoholvanor och att det sannolikt förekommer en diagnos som är alkoholrelaterad. Män som får 20 poäng eller mer och kvinnor som får 18 poäng eller mer tolkas som att de har mycket problematiska alkoholvanor och att det sannolikt förekommer en diagnos som är alkoholrelaterad (a.a). 14

M DMQ-R är ett frågeformulär som mäter fem olika motiv till alkoholkonsumtion (Grant, Stewart, O Connor, Blackwell & Conrod, 2007). Dessa fem motiv är stämningshöjande motiv (dricker alkohol för att höja sinnesstämningen), copingmotiv oro (dricker alkohol för att dämpa oroskänslor), copingmotiv depression (dricker alkohol för att lindra depression), konformitetsmotiv (dricker alkohol för att passa in i omgivningen) och sociala motiv (dricker alkohol i sociala sammanhang) (a.a). 28 påståenden om alkoholkonsumtion är kopplade till dessa motiv. Till varje påstående finns det fem svarsalternativ där första svarsalternativet är nästan aldrig/ aldrig och det femte är nästan alltid/ alltid. Respondenten ombeds att tänka tillbaka på de tillfällen då de druckit alkohol och sedan utefter den 5- gradiga skalan svara hur ofta de druckit efter varje påstående (Grant et al. 2007). Sociala motiv, stämningshöjande motiv och konformitetsmotiv är kopplade till fem påståenden vardera. Fyra påståenden finns under coping motiv med oro och nio påståenden finns under coping motiv med depression (Grant et al. 2007). Svarsalternativen 1-5 på skalan motsvarar poängen 1-5. En poängsumma kan räknas ihop för varje motiv och på så vis går det att se det vanligaste motivet för alkoholkonsumtion, genom att se var den högsta poängen finns (Cooper, 1994). Det ursprungliga DMQ- R som mäter fyra motiv till alkoholkonsumtion utvecklades av M. Lynne Cooper (Cooper, 1994). M DMQ- R är baserat på det ursprungliga formuläret av Cooper (Grant et al, 2007). Skillnaden är att Modified DMQ- R mäter två olika typer av copingmotiv (coping mot oro och mot depression) istället för endast ett copingmotiv. DMQ-R och M DMQ- R formulären har använts i tidigare studier där effekten har utvärderats, och det har kunnat konstateras att det är ett bra mätinstrument med god validitet och reliabilitet och att det passar utmärkt vid mätning av motiv till alkoholkonsumtion framförallt i yngre åldersgrupper. Det har även visat sig att M DMQ- R lämpar sig bättre för denna typ av data mer än vad DMQ-R gör (Kuntsche, Knibbe, Gmel, Engels, 2006., Cooper, 1994., Grant, Stewart & Mohr, 2009). 15

2.6 Forskningsetiska principer Inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning så finns det forskningsetiska principer som bland annat innefattar fyra huvudkrav som en forskare bör ta hänsyn till vid forskning (Vetenskapsrådet, 2009). Dessa fyra huvudkrav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (a.a). Vid undersökningen så har forskningsetiska överväganden och de fyra huvudkraven beaktats. I missivbrevet till enkäten som användes i undersökningen så informerades studenterna om syftet och att det var helt frivilligt att delta och att de hade rätt att avbryta sitt deltagande om de inte längre ville vara med. Studenterna kunde själva ta ställning till om de ville medverka eller inte i denna undersökning genom att antingen välja att svara på enkäten eller inte. De som svarat på enkäten har därmed gett sitt samtycke till att medverka. Alla respondenter var anonyma och deras svar behandlades konfidentiellt. Ingen obehörig fick ta del av materialet från undersökningen och det förvarades på ett sätt så att ingen obehörig kunde komma åt det. Materialet användes endast till uppsatsen. Efteråt när arbetet med uppsatsen var över så raderades all information från enkäterna så att det inte skulle finnas någon risk att obehöriga skulle komma åt den. 2.7 Validitet och reliabilitet Validitet handlar om ifall det som är tänkt att mätas verkligen mäts i en undersökning (Eliasson, 2010). Det handlar om ifall undersökningen är giltig eller inte. Förutsättningarna för en hög validitet blir bättre om reliabiliteten är hög (a.a). Reliabilitet handlar om att det ska gå att upprepa en undersökning under så lika förhållanden som möjligt och få fram samma resultat. Det handlar om ifall det går att lita på undersökningen. Både sättet som mätningarna i en undersökning utförs på och hur noggrann bearbetningen av mätningarna är påverkar hur hög reliabiliteten blir (a.a). Validiteten och reliabiliteten i denna undersökning kan anses vara liten, både på grund av sättet mätningarna utförts på och på bearbetningen. 16

Eftersom urvalet var ett bekvämlighetsurval som skedde genom annonser med en länk till undersökningen så försvåras möjligheten att undersöka samma grupp igen och få fram samma resultat vilket ger en sämre reliabilitet (Eliasson, 2010). Dessutom minskar urvalet även validiteten på grund av att de som varit med i undersökningen inte kan representera övriga studenter på skolan eller i andra skolor (a.a). Även frågeformulären som användes minskade trovärdigheten i studien. Frågorna i AUDIT är avsedda att användas i vårdsammanhang och screening. M DMQ- R har visat sig ha god reliabilitet och validitet, men endast när den engelska versionen har använts. Eftersom den engelska versionen översattes direkt från engelska till svenska och ingen metod för detta användes, så minskas reliabiliteten. Risken finns att det har översatts på ett felaktigt sätt och att frågorna fått en annan innebörd. I denna studie genomfördes heller ingen signifikanstestning, vilket även det minskar reliabiliteten och validiteten. Reliabiliteten av mätningarna av motiv till alkoholkonsumtion i studien bedöms med Cronbachs alfa och detta redovisas i resultatdelen. 2.8 Analys av enkäter Vid analysen och sammanställningen av enkätsvaren så användes dataprogrammen SPSS och Microsoft Office Excel 2007. SPSS användes främst för att räkna ut om det fanns något samband mellan olika variabler och för att skapa tabeller. Microsoft Office Excel 2007 användes till att skapa diagram. Samtliga svar från enkäterna fördes automatiskt direkt in i Limesurveys databas när respondenterna skickade in enkäten. För att kunna analysera svaren så exporterades de till dataprogrammen SPSS och Microsoft Office Excel 2007. Svaren kodades som beskrivits tidigare, från 1 för "nästan aldrig-aldrig" till 5 för "nästan alltid- alltid". Ett genomsnittligt värde beräknades för varje deltagare och varje skala. 17

3. Resultat I detta avsnitt redovisas resultaten i form av tabeller och diagram. 3.1 Reliabiliteten av mätskalorna i M DMQ- R I tabell 1 visas hur reliabiliteten är för de olika mätskalorna i Modified Drinking Motives Questionnaire- Revised (M DMQ-R) genom Cronbach alfa. Cronbachs alfa kan beräknas för att kunna analysera om frågorna korrelerar till varandra. Ju högre Cronbach alfa desto högre korrelation mellan frågorna och tvärtom, ju lägre Cronbach alfa desto mindre samband mellan frågorna (Ejlertsson, 2005). Cronbach alfa i tabell 1 visar att reliabiliteten är högre för mätningar med konformitetsmotiv och coping med depression och den är lägre för mätningar med sociala motiv och coping med oro. Tabell 1 : Reliabiliteten för de olika skalorna i M DMQ- R Skalor (motiv) Cronbachs alfa Konformitet.910 Coping med depression.877 Stämningshöjande.781 Sociala motiv.683 Coping med oro.587 18

3.2 Könsskillnader Tabell 2 visar den genomsnittliga poängen och variationen för män och kvinnor i AUDIT och M DMQ- R. I tabellen framgår det att männen har en högre total medelpoäng i AUDIT än kvinnorna. Männen har en högre medelpoäng än kvinnorna när det gäller alkoholkonsumtion och beroende. Kvinnorna har högre medelvärde än män när det gäller konsekvenser av alkoholkonsumtionen. Det vanligaste motivet för alkoholkonsumtion för både män och kvinnor är sociala motiv. Även stämningshöjande motiv är vanligt. Det är fler kvinnor än män som angett konformitetsmotiv, stämningsmotiv och coping med depression som motiv för sin alkoholkonsumtion. Det är något fler män än kvinnor som angett att de dricker för att copa med oro. Tabell 2: Genomsnittliga poäng (och variation) för män och kvinnor i AUDIT och M DMQ- R Kön N Medel Std. Avvikelse AUDIT konsumtion AUDIT beroende AUDIT konsekvenser AUDIT total Sociala motiv Coping med oro Coping med depression Stämningshöjande Konformitet Man 26 4.69 2.80 Kvinna 55 4.11 2.20 Man 26 0.96 1.22 Kvinna 55 0.55 0.74 Man 26 1.96 1.89 Kvinna 55 2.16 2.50 Man 26 7.62 4.92 Kvinna 55 6.82 4.33 Man 26 2.12 0.75 Kvinna 55 2.23 0.73 Man 26 1.42 0.42 Kvinna 55 1.36 0.50 Man 26 1.03 0.10 Kvinna 55 1.12 0.30 Man 26 1.94 0.79 Kvinna 55 2.08 0.89 Man 26 1.06 0.14 Kvinna 55 1.21 0.53 19

3.3 Skillnader mellan motiv för alkoholkonsumtion I förgående tabell (tabell 2) så visas variationen mellan kön i medelvärden för alkoholkonsumtion och motiv till alkoholkonsumtion. I figur 1 presenteras de totala medelvärdena för både kvinnor och män tillsammans inom varje motiv till alkoholkonsumtion. Detta för att få en tydligare bild av vilket/ vilka motiv som är vanligast i den totala undersökningsgruppen. Figur 1 visar att en övergripande del av studenterna angett att de dricker mer för sociala motiv och stämningshöjande motiv än vad de gör på grund av copingmotiv eller konformitetsmotiv. Det gäller både männen och kvinnorna. Figur 1: Skillnader mellan motiv för alkoholkonsumtion. 20

3.4 Samband mellan motiv för alkoholkonsumtion och alkoholkonsumtion Tabell 4 visar att det förekommer ett positivt samband mellan stämningshöjande motiv och alkoholkonsumtion. Det finns inget samband mellan de övriga motiven och konsumtion. Inget av motiven har något samband med beroende. Stämningshöjande motiv, sociala motiv och konformitetsmotiv är alla relaterade till konsekvenser. Sociala motiv och stämningshöjande motiv kan relateras till den totala poängen i AUDIT. Tabell 4: Korrelationer mellan poäng från AUDIT och motiv för alkoholkonsumtion bland män och kvinnor. AUDIT N=81 sociala motiv Stämningshöjande motiv Konformitets motiv coping oro coping depression Konsumtion r 0.12 0.40-0.12 0.03-0.01 p.276.000.285.762.930 Beroende r 0.11 0.11 0.04 0.12-0.07 p.334.343.730.276.511 Konsekvenser r 0.32 0.39 0.30 0.08 0.12 p.003.000.006.500.299 Totalt r 0.25 0.43 0.10 0.08 0.04 p.023.000.386.465.728 21

Figur 2 visar att sambandet mellan konsumtion och stämningshöjande motiv (r = 0,4) gäller kvinnorna i studien. Männen dricker inte mer alkohol i samband med att de rapporterar stämningsmotiv som motiv till sin alkoholkonsumtion. Det förekom inga signifikanta korrelationer överhuvudtaget mellan samtliga motiv för alkoholkonsumtion och alkoholkonsumtion. Figur 2: Korrelation mellan stämningshöjande motiv och alkoholkonsumtion 22

I följande tabell så presenteras endast korrelationerna som förekom bland kvinnorna mellan AUDIT poängen och motiv för alkoholkonsumtion Tabell 5: Korrelationer mellan AUDIT poäng och motiv för alkoholkonsumtion endast bland kvinnorna. AUDIT N=55 sociala motiv Stämningshöjande motiv Konformitets motiv Coping oro Coping depression Konsumtion r 0.24 0.55-0.10 0.09 0.05 p.079.000.454.497.731 Beroende r 0.27 0.18 0.12 0.15-0.06 p.047.198.380.282.677 Konsekvenser r 0.39 0.43 0.35 0.14 0.14 p.004.001.010.308.323 Totalt r 0.39 0.56 0.17 0.15 0.09 p.003.000.223.264.501 23

4. Diskussion 4.1 Resultatdiskussion Tidigare nämndes olika hypoteser i studien på vad resultaten kommer att visa och dessa hypoteser baserades på resultaten från de tidigare studier och rapporter som presenterats. Den första hypotesen var att männen dricker mer alkohol än kvinnorna och detta visade sig stämma med resultatet från denna undersökning. Männen hade en högre genomsnittlig poäng för konsumtion i AUDIT än kvinnorna, vilket alltså betyder att de dricker mer alkohol än kvinnorna. Detta resultat överensstämde med resultaten från tidigare nämnda studier och rapporter där det visat sig att männen har en högre alkoholkonsumtion än kvinnorna (Johnsson, Leifman & Berglund, 2008., Bond et al. 2010., Socialstyrelsen, 2009., Ramstedt et al. 2010., Socialstyrelsen 2010). Den andra hypotesen var att fler män än kvinnor har en riskfylld alkoholkonsumtion. Enligt tabell 2 så visade det sig att så inte var fallet i denna studie. Tvärtom så var det fler kvinnor än män som hade en riskfylld alkoholkonsumtion vilket var lite förvånande, dels eftersom att det visat sig att männen dricker en större mängd alkohol än kvinnorna i denna studie men också eftersom tidigare studier och rapporter visat att det oftast är fler män än kvinnor som har en riskfylld alkoholkonsumtion (Socialstyrelsen, 2009., Ramstedt et al. 2010., Johnsson, Leifman & Berglund, 2008). Att fler kvinnor än män i denna studie visat sig ha en riskfylld alkoholkonsumtion kan eventuellt bero att fler kvinnor än män angett stämningshöjandemotiv som motiv till sin alkoholkonsumtion. Det fanns som tidigare nämnts, ett positivt samband mellan stämningshöjande motiv och alkoholkonsumtion och då endast bland kvinnorna. Denna undersökning skulle ta reda på vilka motiv som ligger till grund för alkoholkonsumtion hos högskolestudenter och om motiven skiljer sig åt mellan könen. Tanken var också att undersöka om det fanns något samband mellan motiv till alkoholkonsumtion och alkoholkonsumtion. Den tredje hypotesen var att studien skulle 24