Rapport över granskning av bokslut 2004 KPMG 2005-06-28 Antal sidor: 13
Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Syfte 2 3. Omfattning 2 4. Verksamheten 3 5. Resultaträkning 3 5.1 Nyckeltal (i mkr) 3 5.2 Utfall på nämndsnivå 4 5.2.1 Kommunstyrelsen -2,6 mkr (-5 %) 4 5.2.2 Tekniska nämnden -0,7 mkr (-1%) 5 5.2.3 Kultur- och fritidsnämnden -2,2 mkr (-5%) 5 5.2.4 Barn- och utbildningsnämnden -8,8 mkr (-2%) 5 5.2.5 Nämnden för lärande och arbete -0,1 mkr (+-0%) 5 5.2.6 Socialnämnden -6,2 mkr (-10%) 5 5.2.7 Omvårdnadsnämnden 5,6 mkr (+2%) 6 5.3 Nämndernas kostnadsminskningar 6 5.4 Övriga resultatposter 6 5.4.1 Avskrivningar 6 5.4.2 Skatteintäkter och generella bidrag 6 5.4.3 Avstämning av löner och personalskatter 7 5.4.4 Övrigt 7 5.4.5 Interna poster inom kommunen 7 5.5 Balanskravet 7 6. Balansräkning 8 6.1 Nyckeltal 8 6.2 Materiella anläggningstillgångar 8 6.3 Finansiella anläggningstillgångar 9 6.4 Kortfristiga placeringar 9 6.5 Eget kapital 9 6.6 Kortfristiga skulder 9 6.7 Borgensförbindelser 10 6.7.1 Redovisning i årsredovisningen 10
6.7.2 Pensionsförpliktelser 10 7. Finansieringsanalys 10 8. Kommunens förvaltningsberättelse 10 9. Nämndernas förvaltningsberättelser (verksamhetsredov.) 10 9.1 Gemensamma synpunkter 11 10. Investeringsredovisning 11 11. Övriga bokslutsfrågor och intern kontrollfrågor 12 11.1 Lag om kommunal redovisning 12 11.2 Förslag på utvecklingsområden för kommunens årsredovisning 12 12. Sammanställd redovisning 12 13. Uppföljning av synpunkter i 2003 års bokslutsrapport 13
1. Sammanfattning I denna rapport redogör vi för våra iakttagelser och synpunkter från granskningen av Söderhamns kommuns bokslut för 2004. De väsentligaste slutsatserna från granskningen kan sammanfattas enligt följande: Kommunen redovisar för år 2004 ett resultat på -23,1 mkr vilket är en positiv budgetavvikelse på 4,4 mkr. Jämförelsen sker då mot en budget inkluderande samtliga beslutade tilläggsbudgeteringar. Årets resultat har belastats med nedskrivningar av aktier i Faxeholmen AB med totalt 21,4 mkr. Ackumulerat balanskravsresultat uppgår till -59,3 mkr. Poster uppgående till 19,6 mkr kommer av kommunen att åberopas som synnerliga skäl i balanskravsutredningen. Av kommunfullmäktige beslutade kostnadsbesparingar för åren 2003-2004 så finns per 2004-12-31 eftersläpningar på 21,3 mkr. Verksamheternas nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och bidrag uppgår till 102 %. Nämnderna redovisar totalt en negativ budgetavvikelse på 14,8 mkr. De största negativa avvikelserna i kronor finns för Barn- och ungdomsnämnd, -8,8 mkr och socialnämnden, -6,2 mkr. I procent är dessa avvikelser -2 respektive -10. Kommunen och kommunkoncernen redovisar en negativ soliditet beräknad med hänsyn tagen till pensionsförpliktelser som inte tagits upp i balansräkningen. Kommunen följer ej redovisningsrådets rekommendation avseende leasingavtal vilket noteras i årsredovisningen. En avtalsgenomgång görs under 2005 bland annat i syfte att skapa följsamhet till redovisningsrådets rekommendation gällande leasingavtal. Vi föreslår ett antal områden där årsredovisningen kan utvecklas, se vidare under punkten 11.2. 1 (13)
2. Syfte Granskningen har syftat till att pröva om årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat och ställning, d v s att tillgångar och skulder existerar och avser kommunen att tillgångar och skulder värderats och klassificerats rätt att kommunens samtliga tillgångar och skulder medtagits att inkomster och utgifter i allt väsentligt periodiserats korrekt och avser verksamhetsåret att årsredovisningen är upprättad enligt den nya kommunala redovisningslagen och god redovisningssed så som den definieras av bl a Rådet för kommunal redovisning FAR: s rekommendationer Bokföringsnämndens rekommendationer och uttalanden Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden 3. Omfattning Granskningen har omfattat förvaltningsberättelse och nämndernas verksamhetsberättelser resultaträkning med noter balansräkning med noter finansieringsanalys investeringsredovisning redovisningsprinciper koncernredovisning Granskningen har också omfattat bilagor och specifikationer till bokslutets olika delar. I samband med granskningen av bokslutet har vi haft löpande kontakter med kommunens ansvariga ekonomer varvid våra synpunkter framförts och beaktats av kommunen. 2 (13)
4. Verksamheten Den kommunala verksamheten bedrivs genom styrelser och nämnder. Totala externa kostnader i driftsredovisningen uppgår till 1 455 mkr. Föregående år var de externa kostnaderna 1 367 mkr, vilket är en ökning med 88 mkr (6 %). Verksamheten beskrivs i årsredovisningen genom kommunstyrelsens ordförandes inledande text, förvaltningsberättelsen och styrelser och nämnders verksamhetsberättelser. Vi bedömer att denna information i årsredovisningen ger en relevant och rättvisande bild av verksamheten men att det finns utrymme för förbättringar. Våra synpunkter härvidlag delges nedan. 5. Resultaträkning Kommunen redovisar ett resultat för år 2004 på -23,1 mkr vilket är en positiv budgetavvikelse på 4,4 mkr. 5.1 Nyckeltal (i mkr) Kommentarer till nyckeltalen redovisas på olika ställen i rapporten. Budget 2004 Utfall 2004 2003 2002 2001 Verksamhetens nettokostnader 1 027,8 1 048,8 990,8 970,9 954,2 Förändring i % 5,8 % 2,0 % 1,8 % Skatteintäkter och statsbidrag 1 011,8 1 026,2 1 000,6 970,7 940,8 Förändring i % 2,6 % 3,1 % 3,2 % Finansnetto -6,3-0,6-0,9-2,3 0 Årets resultat -22,3-23,1 8,8-2,5-13,3 Nettokostnader i relation till skatteintäkter och bidrag, % 101,6 102,2 99,0 100,0 101,4 3 (13)
5.2 Utfall på nämndsnivå Sammanställningen nedan omfattar en summering av nämndernas driftsredovisning. Nämnd Budget 2004 Utfall 2004 Budgetavvikelse Utfall 2003 Utfall 2002 Kommunfullmäktige -1,8-2,0-0,2-2,1-1,9 Revision -1,1-1,1 0-1,0-1,1 Kommunstyrelsen, valnämnd 1) -54,8-57,4-2,6-54,5-88,4 Överförmyndarnämnd -1,4-1,4 0-1,4-1,2 Tekniska nämnden -56,5-57,2-0,7-55,4-53,8 Bygg- miljö o räddningsnämnd Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden 1) Nämnden för Lärande och arbete 1) -30,0-29,5 0,5-28,1-27,5-45,8-48,0-2,2-49,8-51,5-382,3-391,1-8,8-396,2-297,1-46,7-46,8-0,1-43,8-101,2 Socialnämnden -64,1-70,3-6,3-68,6-56,9 Omvårdnadsnämn -329,7-324,1 5,6-319,3-304,7 Summa nämnder -1014,2-1028,9-14,8-1020,2-985,3 1) För dessa nämnder är jämförelse med 2003 och 2002 ej möjlig på grund av omorganisationer. Verksamhetens nettokostnader har ökat de senaste åren och inklusive av- och nedskrivningar överstiger de skatteintäkter och statsbidrag. Nämndernas avvikelse från budget uppgår till -14,8. I årsredovisningen har avvikelsen netto redovisats -6,0 genom att verksamhetens övergripande driftskostnader lagts till avvikelsen för nämnderna. Budgetarbetet är olika upplagt i olika nämnder där viss nettobudgetering sker i vissa nämnder. 5.2.1 Kommunstyrelsen -2,6 mkr (-5 %) Arvoden under kommunledningen är högre än budget med 0,9 mkr. 4 (13)
5.2.2 Tekniska nämnden -0,7 mkr (-1%) Avvikelserna mot budget består både i positiva och negativa avvikelser. Fastighetsdriften har en avvikelse med totalt 3,6 och beror framför allt på energikostnaderna. 1,4 avser energikostnader som hör till 2002-2003 och 1,2 avser höjda energipriser. Fastighetsunderhåll har en positiv avvikelse med 2,8. Detta avser planerade åtgärder som p g a andra kostnadsökningar skjutits på framtiden. 5.2.3 Kultur- och fritidsnämnden -2,2 mkr (-5%) Energikostnaderna för idrotts- och fritidsanläggningarna har överstigit budget med 0,9. Intäkterna på dessa anläggningar är lägre med 0,5 vilket avser simhall och bowlinghall. Intäktsminskningarna härleds till minskad befolkningsmängd och ökad arbetslöshet. 5.2.4 Barn- och utbildningsnämnden -8,8 mkr (-2%) Avvikelserna ligger framför allt på Förskola och Grundskola, -3,0 resp -6,0. Totalt på samtliga rektorsområden så ligger avvikelsen netto på -8,0. De kostnader som dragit över budget är till största delen löner med -9,1. De sociala avgifterna har inte samma procentuella avvikelse p g a felaktiga procentsatser i budgetarbetet. Man fick ramar för totala kostnaden men fördelade dessa felaktig på löner resp. sociala avgifter. Nämnden har kommenterat ökade kostnader för skolskjutsar från flera adresser vid gemensam vårdnad. Detta har påverkat under endast en del av året och dessa kostnader kommer att accelerera då det blir allt vanligare med flera adresser samt att skyldigheten att tillhanda dessa skjutsar nyligen fastställts i domstol. Nämndens avvikelse är den största i kronor jämfört med övriga nämnder men procentuellt relativt liten. För att komma till rätta med nämndens bristande förmåga att hålla budget så har kontraktsskrivning skett med de olika rektorsområdena. 5.2.5 Nämnden för lärande och arbete -0,1 mkr (+-0%) Avvikelsen är netto bara -0,1 men intäkterna är högre än budget med 16,6 och kostnaderna med 16,5. Budgetarbetet har i vissa delar skett netto medan det redovisats brutto. Tilläggsbudget sker endast i de fall kommunen ska finansiera vissa kostnader. I de projekt som till 100 % finansieras via LST eller EU tilläggsbudgeteras ej. Kostnads- och intäktssidan borde kompletteras löpande för att ge en rättvisande bild av nämndens omfattning. 5.2.6 Socialnämnden -6,2 mkr (-10%) Avvikelsen härleds till externa vårdköp 4,7. De egna vårdplatserna har inte varit tillräckliga i en situation med ständigt ökat behov. Migrationsverkets etableringar i Söderhamn har också påverkat kostnaderna då vissa kostnader (tolk samt egna handläggningstider) inte ersätts. 5 (13)
5.2.7 Omvårdnadsnämnden 5,6 mkr (+2%) Det positiva utfallet beror i sin helhet på avvecklingar och minskade bemanningar vilka skett i en snabbare takt än tidplanen för beslutade kostnadsminskningar. 5.3 Nämndernas kostnadsminskningar Kommunfullmäktige har genom beslut den 17 juni 2002 och den 29 september 2003 beslutat om totala kostnadsminskningar med 100 mkr. Under 2003 och 2004 har kommunen uppnått kostnadsminskningar på 33 mkr mot beslutade 54 mkr, dvs en eftersläpning på 21 mkr. Detta innebär att det återstår 67 mkr för åren 2005 och 2006. Värt att notera är att eftersläpningen på 21 mkr är högre än nämndernas samlade negativa budgetavvikelse på 14,8 mkr. Skillnaden beror på att nämnderna gjort besparingar utöver de som fastställts i kostnadsminskningsramen. De kostnadsminskningar som beslutats av Kf med syfte att nå balanskravet i budgeten från 2006 förefaller mycket svåra att nå eftersom en betydande eftersläpning i besparingar finns. Det största besparingskravet gäller Barn- och utbildningsnämnden vilken också är den nämnd som ligger längst ifrån måluppfyllelse. Kultur- och fritidsnämnden och Kommunstyrelsen (kommungemensamt) uppvisar också stora negativa avvikelser i efterlevnad av besparingskraven. 5.4 Övriga resultatposter 5.4.1 Avskrivningar Avskrivningar uppgår till 36 mkr vilket är 1,8 mindre än budget. 5.4.2 Skatteintäkter och generella bidrag Skatteintäkterna har ökat med 2,1 mkr och statsbidragen ökade med 23,6 mkr jämfört med 2003. Generella statsbidrag avviker mot budget med 17,0 mkr vilket innebär en total avvikelse för skatter och statsbidrag med 14,4 mkr mot budget. Större delen av avvikelsen hänför sig till att LLSutjämningen inte var känd vid tiden för budgetarbetet. Kommunen använder Ekonomistyrningsverket prognos. Preliminärt utbetalt för 2004 799,6 Slutavräkning avseende 2003-3,6 Prognos slutavräkning 2004-7,9 Summa skatteintäkter år 2004 788,1 6 (13)
Jämfört med föregående år har skatteintäkter ökat med 2,1 mkr eller 0,3 %. Jämfört med budget är skatteintäkterna 2,6 mkr lägre. 5.4.3 Avstämning av löner och personalskatter Vi har tagit del av den avstämning som kommunen gör månadsvis avseende löner enligt lönesystem och löner enligt bokföring samt löner enligt skattedeklarationer. Avstämning utförs månadsvis och att eventuella differenser utreds och justeras. 5.4.4 Övrigt Kommunen erhöll den 18 maj 2004 15 mkr i bidrag från Statens Bostadsnämnd. Detta bidrag har periodiserats med 6,3 mkr som intäkt 2004, resterande 8,7 mkr redovisas som förutbetald intäkt. 5.4.5 Interna poster inom kommunen Enligt årsredovisningen så har intäkter och kostnader eliminerats för interna poster med totalt 219,4 mkr. I samband med vår granskning har vi noterat att detta rutinmässigt avstäms månadsvis från och med 2004. 5.5 Balanskravet Kommunen har ännu inte något år uppfyllt balanskravet. Balanskravet beskrivs i årsredovisningen där det konstateras att ackumulerat balanskravsresultat uppgår till 59,3 mkr per 2004-12-31. I balanskravsutredningen i årsredovisningen har poster på totalt 19,6 mkr åberopats som undantag från balanskravsresultatet. Detta belopp avser till sin helhet transaktioner som har ett samband med rekonstruktionen av Faxeholmen AB. Nedskrivning av aktier i Faxeholmen AB Avgår bidrag Statens Bostadsnämnd Rivningskostnader lägenheter Summa 24,1 mkr -6,3 mkr 1,8 mkr 19,6 mkr Kommunens uppställning över uppfyllelse av balanskravet innehåller justeringsposter avseende Faxeholmen för vilka man söker undantag vid balanskravsberäkningen. Informationen härom i årsredovisningen är mycket tydlig och strukturerad. 7 (13)
6. Balansräkning 6.1 Nyckeltal Belopp i tkr 2004 2003 2002 2001 Balansomslutning 863,4 936,4 935,6 924,7 Eget kapital inkl pensionsskuld 1) -92,0-57,5-50,2-72,7 Soliditet inkl ansvarsförbindelse neg neg neg neg Omsättningstillgångar 64,2 110,7 94,3 80,4 Kortfristiga skulder 209,4 184,6 194,7 190,9 Balanslikviditet 30,7 % 60,0 % 47,4 % 42,1 Årets resultat -23,1 8,8-2,5-13,3 1) Eget kapital har redovisats efter avdrag för den pensionsskuld som upptagits som ansvarsförbindelse. Den svaga soliditeten och balanslikviditeten ställer stora krav på att löpande över tiden ha lånelöften i tillräcklig omfattning. 6.2 Materiella anläggningstillgångar Från och med detta år är redovisningen av materiella anläggningstillgångar ändrad på så sätt att bruttoredovisning av anskaffningsvärden och ackumulerade avskrivningar sker. Detta har inneburit att ombokningar på berörda konton skett. Årets investeringar uppgår till 28,5 mkr mot budget 42,1 mkr vilket är 13,6 mkr mindre än budget. Större negativa avvikelser på enskilda investeringsobjekt kan noteras för ombyggnaden av Orrskärs hamn, - 2,0 mkr, ombyggnad Björkbacka, - 0,3 mkr. Tillbyggnad simhall var budgeterad till 14,5 mkr men investeringen har ej påbörjats under 2004. Avvikelsen för Orrskärs hamn har sin förklaring i att statsbidrag utbetalas retroaktivt. Ombyggnaden av Orrskärs hamn gav vid projektavslut en positiv budgetavvikelse. Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar har skett med totalt 6,6 mkr. Dessa nedskrivningar avser -4,9 mkr Parkskolan, avslutande exploateringar -2 mkr, övrigt +0,3. Övriga nedskrivningar avser korrigering negativa saldon i anläggningsregister från tidigare år. Avskrivningar uppgår till 37,8 mkr i budget mot 36,1 i utfall. Nedskrivningar var budgeterade till -1,1 mkr mot utfall -6,6 mkr. Försäljning har under året skett av Stenö Havsbad för totalt 1,7 mkr med ett bokfört värde på 0,8 mkr lika med reavinst på 0,9 mkr. Kommunen har under året reavinster på 2,6 mkr avseende avyttring av tomter 8 (13)
En avtalsgenomgång görs under 2005 bland annat i syfte att skapa följsamhet till redovisningsrådets rekommendation gällande leasingavtal. 6.3 Finansiella anläggningstillgångar Under året har kommunen betalat 21,5 mkr i aktieägartillskott till Faxeholmen AB. Denna inbetalning redovisades så att aktiernas anskaffningsvärde ökade med samma belopp. I samband med bokslutet 2004-12-31 så har aktierna i Faxeholmen nedskrivits med 21,4 mkr. Efter nedskrivningen och en nyemission på 100 tkr uppgår det bokförda värdet av aktierna i Faxeholmen till 20,1 mkr. Kommunen redovisar en långfristig fordran på koncernföretag vid årets utgång på totalt 199,0 mkr att jämföra med ingående balans som var 200,6 mkr, dvs en minskning med 1,6 mkr. Not 12 bör innehålla en beskrivning över vilka innehav som finns. Under 2004 har kommunen erhållit ränta med totalt 4,9 mkr från Söderhamns Stadshus AB. Av detta belopp har 1,4 mkr ökat fordran och 3,5 mkr bokförts som upplupen ränteintäkt som skall betalas in under 2005. 6.4 Kortfristiga placeringar Totalt finns det 2,5 mkr i kortfristiga placeringar. Vi föreslår att kommunens innehav av kortfristiga placeringar specificeras i årsredovisningen. 6.5 Eget kapital Eget kapital enligt årsredovisningen uppgår till 432,1 mkr. Det relevanta måttet för eget kapital för kommunen bör ta hänsyn till de pensionsförpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelse. Det egna kapitalet med hänsyn tagen till dessa pensionsförpliktelser är negativt. 6.6 Kortfristiga skulder En översiktlig avstämning har skett av konton avseende moms per 2004-12-31. I samband med detta noterades att någon årsavstämning mellan momspliktig omsättning och utgående moms inte görs. Vi föreslår att en översyn av kontoplanen sker i syfte att få fram underlag för en sådan avstämning. 9 (13)
6.7 Borgensförbindelser 6.7.1 Redovisning i årsredovisningen Kommuns redovisning av borgensförbindelser uppfyller minimikraven från referensgruppen i redovisningsfrågors förslag till redovisning av borgensåtaganden. Vi anser dock att kommunen för informationsvärdet och för att få en ökad tydlighet bör förbättra redovisningen. Det innebär bl.a. fler ändamålsenliga underrubriker, att bokslutsbilagan utvecklas och att årsredovisningens verksamhetsberättelse innehåller upplysningar om borgensåtagandena och gjorda riskbedömningar. Av årsredovisningen framgår att några borgensåtaganden inte behövt göras under 2004. 6.7.2 Pensionsförpliktelser Avsatt till pensioner har som nämnts ovan redovisats enligt Redovisningsrådets rekommendationer. Detta innebär att pensionsförpliktelser intjänade före 1998 tas upp som ansvarsförbindelser. Se även under Avsättningar för pensioner ovan. 7. Finansieringsanalys Kommunen och koncernen använder finansieringsanalys för att beskriva förändringen i rörelsekapitalet. Av denna framgår att rörelsekapitalet minskat med 71,3 mkr och förklaras till största delen av amortering av långfristiga lån skett med 78,4 mkr. Kommunen redovisar ett negativt rörelsekapital på 145 mkr. Av finansieringsanalysen framgår att kommunens likvida medel ökat med 3,9 mkr. Vi föreslår att kommunen överväger att övergå till att använda den rekommenderade kassaflödesanalysen för att på ett tydligt sätt beskriva förändringen i kommunens och koncernens likvida medel. 8. Kommunens förvaltningsberättelse Kommunens förvaltningsberättelse styrs av kommunal redovisningslag, praxisutveckling och prövas inom ramen för vad som är god redovisningssed. Förvaltningsberättelsen är kommunstyrelsens översikt över och analys av utvecklingen av kommunens verksamhet. Syftet är bl a att ge kommunfullmäktige, kommuninvånarna m fl ett underlag för att bedöma kommunens ekonomi och ställning. Kommunstyrelsen avger en berättelse för hela kommunen och en berättelse i egenskap av nämnd. Kommunens årsredovisning har i stort liknande uppställning som tidigare år och är av god kvalitet. 9. Nämndernas förvaltningsberättelser (verksamhetsredov.) Lagen om kommunal redovisning reglerar ej formen på nämndernas förvaltningsberättelser. De är i lagens mening att se som underlag till kommunstyrelsens förvaltningsberättelse för hela kom- 10 (13)
munen. En del av innehållet i nämndens förvaltningsberättelse kan härledas till denna funktion. För övrigt är det kommunfullmäktige som har att fastställa regler för nämndernas förvaltningsberättelser. Vi har bl a studerat: Om nämndernas ekonomiska resultat är kommenterat (drift och investering). Om nämndernas måluppfyllelse är kommenterat. Om det finns nyckeltal i respektive nämnds förvaltningsberättelse. Om nämnden delger framtidsperspektiv och utveckling. Om årets verksamhet är redovisat på ett ändamålsenligt sätt. 9.1 Gemensamma synpunkter Redovisningen av nämndernas måluppfyllelser mot budget är i många fall bristfällig, detta område bör förbättras framöver. Att konstatera hur målen uppfyllts är viktigt ur flera synpunkter bland andra att målen är att betrakta som löften till medborgarna och därför bör redovisas. Att det framtvingar ett utvärderingstillfälle med nämnd och förvaltning för att bli överens om vad man skall skriva. Kommunen bör upprätta en mall som respektive nämnd har att följa för att erhålla ett uniformt redovisningssätt i förvaltningsberättelsen. Denna mall skall innehålla givna rubriker vilka kan kompletteras av respektive nämnd utifrån nämndens särart. 10. Investeringsredovisning Investeringsredovisningen visar kommunens totala investeringsverksamhet och hur investeringarna fördelas på de olika verksamheterna. Årets totala investeringar uppgår till 28,5 mkr mot budget 42,1 mkr, dvs. en avvikelse på 13,6 mkr. Bland årets större investeringar finns ny pir Orrskär, 10,5 mkr, ombyggnad Björkbacka 5,3 mkr. Se vidare under punkten 6.2. Det bör särskilt noteras att årsredovisningens uppställning över investeringar 2004, med angivande av avvikelse från budget, i vissa fall inte sammanfaller med prognosen för investeringens totalkostnad. Detta gäller bowlingbanor med en budget på 2,8 mkr och en prognos på drygt 3,0 mkr och tillbyggnad simhall med en budget på 14,5 mkr och en prognos på drygt 14,6 mkr. 11 (13)
11. Övriga bokslutsfrågor och intern kontrollfrågor 11.1 Lag om kommunal redovisning Årsredovisningen är i huvudsak upprättad i enlighet med den kommunala redovisningslagen. Vi anser att årsredovisningen i allt väsentligt följer lag och god redovisningssed. I samband med granskningen av årsredovisningen har vi noterat områden som vi föreslår att kommunen arbetar med i syfte att utveckla årsredovisning och den information denna skall ge läsarna. 11.2 Förslag på utvecklingsområden för kommunens årsredovisning Nyckeltalet för soliditet bör även ta hänsyn till belopp avseende pensionsförpliktelser intjänade före år 1998. Driftsredovisningen bör redovisas på ett sådant sätt att den sammantagna avvikelsen jämfört med budget summeras. I nuvarande uppställning summeras nämndernas avvikelser inklusive verksamhetsövergripande poster vilka ej budgeterats av nämnderna. Kortfristiga placeringar bör specificeras på vilka innehav som finns. Kommunens innehav av aktier i dotterbolag bör redovisas bolag för bolag i not med angivande av anskaffningsvärden, eventuella nedskrivningar och bokfört värde. Den aviserade genomgången av kommunens avtal bör påskyndas i syfte att korrekt kunna redovisa leasingavtal i årsredovisningen. 12. Sammanställd redovisning I den kommunala redovisningslagens 8 kap stadgas om sammanställd redovisning, dels i form av gemensam förvaltningsberättelse (1 ) och dels i form av sammanställda resultat- och balansräkningar (2 ). Syftet är att ge en sammanfattande bild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Vi har granskat att: beloppen överensstämmer mellan koncernredovisningen och de ingående företagens redovisningar eliminering gjorts för interna poster koncernredovisningens olika delar är uppställda enligt redovisningslagen. 12 (13)
13. Uppföljning av synpunkter i 2003 års bokslutsrapport I samband med granskningen av bokslutet och årsredovisningen för år 2003 framfördes ett flertal synpunkter som besvarades av kommunstyrelsen. Följande punkter är ej helt åtgärdade under 2004. Brister i underlagen till balansräkningens poster. En sammanfattande bokslutsbilaga på alla konton upprättas från och med årets bokslut vilket underlättar avstämning på kontonivå. Vi föreslår att underlagen till balansräkningens poster i form av bokslutsbilagor utvecklas genom att upprätta en övergripande specifikation som är enkelt avstämningsbar mot poster i årsredovisningens balansräkning. Brister i hanteringen av anläggningstillgångar. Från och med 2004 så har redovisningen ändrats från netto- till bruttoredovisning avseende anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar. Kommunen har gjort en genomgång av negativa värden i anläggningsregistret varvid ett totalt belopp på 0,3 mkr har justerats. Från 2005 görs avskrivning månaden efter idrifttagande. Under 2004 har ett projekt Effect påbörjats i syfte att göra en genomgång av anläggningsredovisningen. Projektet slutfördes i februari 2005. Genomgång bör ske av kommunens leasing- och hyresavtal. Vid vår granskning av poster i balansräkningen mot engagemangsspecifikationer från banker noterades ett flertal uppgifter om ingångna leasingavtal. En avtalsgenomgång görs under 2005. Enhetliga rutiner för hur redovisning av intäkter och kostnader avseende EUprojekt och andra bidragsprojekt bör tas fram. En mall har framtagits och distribuerats. Följsamheten från nämnderna är dock ännu inte helt tillfredsställande. Projektkontoret arbetar med en samordning av samtliga projekt. En pilotstudie pågår. Söderhamn som ovan KPMG Per Mårsell Auktoriserad revisor 13 (13)