Års- och miljöredovisning 2010 Forsmarks Kraftgrupp AB
Innehåll Årsredovisning 2 VD har ordet 3 Kort om Forsmark 4 Så här fungerar Forsmark 5 Förvaltningsberättelse 7 Säkerhet 7 Produktion, miljö och förtroende 8 Forskning och utveckling 10 Ekonomi, finansiering, försäkring 11 Framtiden 12 Resultaträkning 14 Balansräkning 15 Kassaflödesanalys 17 Tilläggsupplysningar och noter 18 Revisionsberättelse 26 Styrelse och revisionsbolag 27 Ledningsgrupp och ägarförhållande 28 Miljöredovisning 29 Miljöåret 2010 i korthet 30 Miljöpolicy 31 Miljöledning 32 Miljöarbetet i Forsmark 34 Miljöpåverkan vid drift 37 Forsmark och omvärlden 39 Miljödata 2010 40 Miljömål 2011 46 Granskningsberättelse 47 Ordförklaringar och energienheter 48 Revision 2010 49 Viktiga händelser 2010 50 Foto: Arkivbild Miljövänligt papper Års- och miljöredovisningen 2010 är tryckt på ett klimatkompenserat papper. Det betyder att en del av papperskostnaden går till ett hjälpprojekt i Mocambique, som främst är inriktat på trädplantering. Forsmarks Kraftgrupp AB vill på både små och stora sätt visa att vi är med och bidrar till att motverka växthuseffekten på vår planet. Omslagsfoto: Christoffer Ågstrand Grafisk produktion: RK tryck, Uppsala
VD har ordet 2010 har varit ett år med många utmaningar. Det har också varit ett år med framgångar. Vi antog utmaningarna som det innebar att få Forsmarks alla tre reaktorer på banan igen och vi lyckades. Vårt största arbete var att åtgärda vibrationsproblemen i ventilerna till högtrycksturbinerna på Forsmark 2. Med hjälp av ventiler från Ringhals kunde problemet lösas och i slutet av året levererade Forsmark 2 el med full effekt igen. Forsmark och kärnkraftbranschen har varit i fokus under det gångna året. Att vi röner stort intresse visar vilken betydelse vi har för företag och människor i vårt land. Det sätter fokus på vårt ansvar att generera och leverera el till samhället. För det är bara genom en säker produktion som vi kan leverera det vi lovar. De begreppen utgör också två av Forsmarks fokusområden för nästa år. Utmaningar 2011 Säker produktion, WANO och leverera det vi lovar. Det är de tre områden som Forsmark ska fokusera på 2011. Vårt mål är att nå säkerhet och drift i världsklass. Säkerhet och produktion är beroende av varandra. Det är bara när vi upprätthåller en god säkerhet som vi kan garantera en bra produktion. Forsmark strävar ständigt efter att utveckla säkerheten. Som en del i detta arbete kommer den internationella kärnkraftsorganisationen WANO, Word Association of Nuclear Operators, att genomföra en granskning av anläggningen i slutet av 2011. Syftet med granskningen är att förbättra säkerheten på anläggningen. När det gäller att leverera det vi lovar så handlar det om att se att alla planer och överenskommelser är att betrakta som löften som är viktiga att infria. Det är bara när vi samarbetar och när våra mål samverkar som vi kan leverera det vi lovar och få omvärldens förtroende. Framtid Under året har vi lagt grunden för en bra framtid i samband med utformningen av investeringsplanen för åren 2011-2015. Investeringsplanen är anpassad till att successivt övergå till 70 dygns revision i snitt per år för våra tre anläggningar. Från Forsmark 2:s långa revision 2009, identifierade vi erfarenheter som vi tagit med oss i förberedelsearbetet inför F1:s motsvarande revision som startade i april 2011. Framgångsfaktor Svensk kärnkraft har gått från att vara en avvecklingsindustri till en framtidsbransch på bara några år. Den nya inställningen och attityden i samhället medför en avgörande omställning. Peter Gango, chef för Vattenfalls affärsområde kärnkraft, slår fast att Forsmarks reaktorer drivs på ett så säkert och tillförlitligt sätt att de utan några större problem klarar 50 års drift. Det är ett gott betyg till Forsmark, men det är också ett arv som vi måste förvalta och utveckla mot nya hållbara och framtidssäkra mål. Våra anläggningar åldras och vi installerar ny teknik vid förnyelse. Ett effektivt och utvecklat underhåll är en framgångsfaktor för Forsmark. Under 2010 utvecklade vi underhållsverksamheten i Forsmark genom att lägga grunden för ett sammanhållande verksamhetsansvar för underhåll. Jag blickar med stolthet tillbaka på 30 års drift på Forsmark. Nu är det dags att se framåt mot vårt 50-årsjubileum. Stefan Persson, VD Forsmarks Kraftgrupp AB Forsmarks års- och miljöredovisning 2010 3
Kort om Forsmark Forsmarks kraftverk ligger i Östhammars kommun på Upplandskusten. Kraftverket består av tre reaktorer som årligen producerar 20 till 25 TWh, det är cirka en sjättedel av Sveriges elproduktion. Det motsvarar den totala elförbrukningen i tre städer av Stockholms storlek under ett helt år. Första reaktorn togs i drift 1980, den andra 1981 och den tredje 1985. Sedan driftstarten har de tre blocken tillsammans producerat cirka 600 TWh. Under 2010 svarade Forsmarks reaktorer för 16 procent av landets totala elproduktion och 34 procent av hela kärnkraftproduktionen i Sverige. Forsmark satsar på framtiden, på miljön och på en säker och tillförlitlig energiförsörjning till alla elkonsumenter. Forsmark har inga skadliga utsläpp. Förtroendet mäts årligen och resultatet enligt Demoskops senaste undersökning visar att de boende i närområdet har ett stort förtroende eller ett mycket stort förtroende för Forsmarksverket. Kraftverket ägs av Forsmarks Kraftgrupp AB som ingår i Vattenfallkoncernen. Forsmarks Kraftgruopp AB bildades den 4 december 1972 av Vattenfall och ett antal privata och kommunala kraftföretag. Affärsidén är konkurrenskraftig elproduktion, säker, uthållig och miljöriktig. Forsmarks Kraftgrupp AB har ca 1050 anställda och 46 personer nyrekryterades under 2010. Hittills har över 25 miljarder kronor investerats i anläggningarna och den årliga omsättningen uppgår till drygt 5,0 miljarder kronor. Förutom kraftverket finns i Forsmark Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) där hela Sveriges låg- och medelak- Forsmark tiva avfall tas omhand, samt en biologisk testsjö. I biotestsjön undersöks den eventuella påverkan på naturen som det uppvärmda kylvattnet kan åstadkomma. Forsmarks Kraftgrupp AB äger och förvaltar Forsmarks bruk där man också i samarbete med Östhammars kommun driver Forsmarks skola. Forsmarks Krafgrupp AB producerade 2010 19,6 TWh. Detta motsvarar hushållsel till cirka 4 000 000 hem. Resultatet för 2010 ligger 4,3 TWh under plan, vilket till största delen beror på de problem som Forsmark 2 hade med vibrationer på ventilerna till högtrycksturbinerna. Foto: Eva Fischer Nyckelfakta 2010 2009 Energitillgänglighet i procent 71,7 80,5 Nettoproduktion, TWh 19,6 21,9 Investeringsvolym, MSEK 1 985 1 698 Aktivitetsutsläpp i procent av SSM:s gränsvärde* 0,15 0,15 Kollektiv stråldos till personalen, mansv 1,6 3,3 Förtroende i Uppland/Gävleområdet i procent 80 83 * Från och med 2003 ingår även kol 14 4 Forsmarks års- och miljöredovisning 2010
Så fungerar Forsmarks kraftverk Forsmarks huvudverksamhet är att producera el. Kring den finns en rad stödfunktioner och verksamheter, som förutom tekniskt och administrativt stöd består av till exempel vattenoch avloppsreningsverk samt avfallsanläggningar. Alla utrymmen inom anläggningsområdet är klassade ur strålskyddssynpunkt. Kontrollerat område är de utrymmen där joniserande strålning kan förekomma. Dit har endast personer med särskild behörighet tillträde. Övriga utrymmen är helt skilda från de ur aktivitetssynpunkt kontrollerade områdena. Principen för Forsmarks kokvattenreaktor är ett slutet system. Så produceras el Kraftverket består av tre kokarvattenreaktorer av lättvattentyp. Två av reaktorerna, Forsmark 1 och Forsmark 2, är i princip identiska. Forsmark 3 är av en senare modell. Den totala effekten är 3 206 MW. När uranets atomer klyvs i reaktorn bildas värme som får vatten runt bränslet att koka. Vattenångan som bildas driver turbiner. Turbinerna är kopplade till generatorer som alstrar elektrisk energi. En transformator höjer spänningen till 400 kv innan elen går ut på kraftledningsnätet. Efter turbinerna leds ångan till en värmeväxlare, där ett rörsystem med kallt havsvatten kondenserar ångan till vatten igen. Vattnet återgår sedan till reaktortanken och värms upp på nytt. Havsvatten från Östersjön används för kylning. Bränslet i reaktortanken består av cirka 700 bränsleelement med uran. Efter ungefär fem år är bränslet förbrukat. Därför ersätts varje år cirka en femtedel av bränslet. Detta görs när reaktorn ställs av för den årliga översynen. Hantering av radioaktivt avfall Allt avfall och material från det kontrollerade området behandlas i en särskild byggnad innan det transporteras vidare för slutligt omhändertagande. Vätskeformigt avfall, som vatten och olja, renas i olika behandlingssystem och kontrollmäts före fortsatt hantering. Spill- och avloppsvatten kontrollmäts med avseende på radioaktivitet efter behandlingsstegen i avfallsanläggningarna innan det släpps ut i Östersjön. Det fasta avfallet källsorteras och förpackas. Det skickas antingen till Forsmarks markdeponi, till Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall eller till Studsvik beroende på innehåll och radioaktivitet. Det använda kärnbränslet förvaras i vattenbassänger i kraftverket innan det transporteras till ett mellanlager utanför Oskarshamn. Efter mellanlagring på cirka 40 år kommer bränslet att kapslas in och slutförvaras i den svenska berggrunden. Förvar för lågaktivt avfall Svalören och SFR Inom anläggningsområdet ligger Svalören, en markdeponi för lågaktivt avfall från Forsmark. Deponin är byggd så att lakvatten från nederbörd, till exempel regn eller snö, inte skall bildas. På så sätt minimeras utsläpp till vatten och omgivande mark. Analyser på grundvatten utförs fyra gånger om året för att kontrollera att inget lakvatten har bildats och läckt ut. Avfallet deponeras under en begränsad tid, kampanjvis vartannat år. I närheten av kärnkraftverket ligger också slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR. Förvaret är byggt i urberget mer än 50 meter under havsbotten. Där slutförvaras det lågoch medelaktiva driftavfallet från alla Sveriges kärnkraftverk i specialkollin. För varje avfallskolli registreras innehåll och strålnivå. Även lågaktivt avfall från sjukvård, industri och forskning förvaras i SFR. Framtida rivningsavfall från kärnkraftverken Forsmarks års- och miljöredovisning 2010 5
Arbete på fuktavskiljaren i reaktorhallen under 2010 års revision på Forsmark 1. Fuktavskiljaren sitter i toppen av reaktorn och har till uppgift att reducera vattnet i ångan till turbinen. Foto: Eva Fischer kommer också att förvaras där. Från och med den 1 juli 2009 drivs Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall av Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB). Avfallet deponeras kampanjvis. Grundvattnet analyseras regelbundet för att kontrollera att inget aktivt lakvatten har bildats. Övriga kontroller genomförs enligt kontrollprogrammet för SFR. Vattenanvändning Vid elproduktionen används kylvatten för att kyla ångan i processen. Kylvattnet tas från havsviken utanför Forsmark och släpps ut i Östersjön igen då cirka tio grader varmare än när det togs in i anläggningen. Kylvattnet kommer aldrig i direkt kontakt med primärsystemen som innehåller radioaktiva ämnen. Biotestsjön är ett invallat vattenområde på cirka en kvadratkilometer och ligger i bukten två kilometer utanför kraftverket. Den är byggd för forskningsändamål. Där studerar till exempel Fiskeriverket hur det varma kylvattnet från Forsmark 1 och 2 påverkar organismerna i havet vid utsläppspunkten. I Forsmark finns ett vattenreningsverk, som förser verksamheten med vatten av olika renhet. Råvattnet tas från bruksdammen, en sjö som ligger några kilometer från kraftverket. Reningen sker på samma sätt som i ett kommunalt reningsverk. Det vatten som skall användas som processvatten inne i kärnkraftblocken renas ytterligare i flera steg. Forsmark har även ett eget avloppsreningsverk för det vatten som använts utanför kontrollerat område. Vattnet renas i tre olika steg innan det släpps ut i Östersjön. Slammet från avloppsreningsverket omhändertas för produktion av anläggningsjord. Energianvändning Anläggningen värms huvudsakligen med spillvärme från processen. Vid extrema vintrar sker stödvärmning genom eldning av lågsvavlig olja i oljepannor. Kontor och verkstäder värms till viss del med värmepumpar, i övrigt med elpannor. På varje reaktorblock finns reservkraftanläggningar, till exempel dieselgeneratorer och batterier. De förser säkerhetssystemen med el om den normala eltillförseln skulle störas. Dessutom finns gasturbinen inom området. Reservkraftanläggningarna funktionskontrolleras genom provkörningar med jämna intervall. Servicefunktioner Inom anläggningsområdet finns en rad servicefunktioner, bland annat en bensinstation för tankning av Forsmarks fordon, utrymmen för betongarbeten samt verkstäder för drift och underhåll av anläggningen. Alla varutransporter till Forsmark går via ett centralt förråd. Förpackningar och liknande tas bort innan material och kemikalier sänds in på kontrollerat område. På så sätt minskas avfallsmängden från det kontrollerade området. Mellanlagring av miljöfarligt avfall Allt miljöfarligt avfall mellanlagras i en särskild byggnad och där finns behållare för vissa specialkemikalier, lysrör samt dator- och elektronikskrot. Säkerhet Stora ansträngningar görs för att skydda personalen, omgivningen och anläggningen från olyckor. Säkerhetssystemen vid ett kärnkraftverk har primärt ett syfte, nämligen att skydda tredje person och egendom, men också att bland annat förebygga driftstörningar, motverka att en driftstörning leder till ett haveri samt lindra konsekvenserna om ett haveri ändå skulle inträffa. Personalens kompetens är den främsta säkerhetsåtgärden, eftersom riskerna minskar när medarbetarna är välutbildade och motiverade. Men människor kan göra fel. Forsmark är därför byggt med många säkerhetssystem för att tåla felbehandling utan att någonting allvarligt kan inträffa. Säkerhetssystemen är ofta flerdubbla. Om det första inte fungerar tar något av reservsystemen vid. Säkerhetssystemen har olika tekniska lösningar och är fysiskt placerade på olika ställen för att ytterligare höja säkerheten. Säkerhetssystemen i ett kärnkraftverk stänger automatiskt av driften vid störningar. 6 Forsmarks års- och miljöredovisning 2010
Säkerhet Som tillståndshavare är Forsmarks Kraftgrupp AB ansvarig för att de krav avseende reaktorsäkerhet som anges i givna tillstånd, lagar och myndighetsföreskrifter efterlevs. Inträffade händelser och ställningstaganden har hanterats med erforderlig konservatism och säkerhetsfrågor har hanterats med den uppmärksamhet och prioritet som krävts. Forsmarks Kraftgrupp AB bedömer att anläggningarna uppfyller ställda säkerhetskrav och att de säkerhetsmässigt är i överensstämmelse med licensieringsgrunden i säkerhetsredovisningen SAR. Under året har händelser inträffat som lett till avställningar, revisionsförlängningar och rapportervärda omständigheter. Inga av händelserna har signifikant påverkat säkerheten. Sammanfattningsvis har inga händelser inträffat under 2010 som klassats som INES 1 eller högre enligt IAEA: s internationella sjugradiga skala (International Nuclear Event Scale). Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) utför löpande tillsyn av reaktorsäkerhetsarbetet och följer upp efterlevnaden av myndighetens föreskrifter. Under 2010 genomförde SSM flera riktade inspektioner och verksamhetsbevakningar, bland annat kring områdena radiografering, persondosövervakning, operatörshjälpmedel, reservövervakningsplatser, kompetens och bemanning av stora projekt samt ledningens uppföljning av verksamheten. Synpunkter framförda i inspektionsrapporter och förslag till åtgärder har hanterats i interna åtgärdsprogram. Säkerhetsredovisningen har under året utvecklats i enlighet med bolagets handlingsplan. Planen beaktar framställda krav från myndigheten, framsteg i metoder och verktyg som kommer fram från forskning och utveckling samt erfarenhetsutbyte i branschen. Forsmarks Kraftgrupp AB har genomfört de säkerhetsuppgraderingar av anläggningarna som beslutats för 2010 i den övergångsplan som finns för uppfyllande av SSM:s föreskrift 2008:17 om konstruktion och utförande av kärnkraftreak- Arbete pågår med att byta ut bultar och muttrar på en lucka till en av mellanöverhettarna under revisionen på Forsmark 2. torer. Övergångsplanen löper fram till och med 2014 med specifika åtgärdsomfattningar beslutade per år. Forsmarks Kraftgrupp AB har under första kvartalet 2010 lämnat in en ansökan till SSM om godkännande av en preliminär säkerhetsredovisning för effekthöjning av Forsmark 2. Forsmarks Kraftgrupp AB arbetar med att utveckla säkerhetskulturen i företaget. Fokus för 2010 har bland annat Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Forsmarks Kraftgrupp AB, org.nr. 556174-8525, lämnar härmed redovisning för bolagets verksamhet år 2010. Forsmarks Kraftgrupp AB är ett dotterbolag till Vattenfall AB som äger 66 procent av aktierna. Mellansvensk Kraftgrupp AB äger 25,5 procent med Fortum som största ägare och E.ON Kärnkraft Sverige AB äger 8,5 procent. Bolagets uppgift är att för ägarnas räkning äga och driva kärnkraftverket i Forsmark med dess tre reaktorer. Forsmarks Kraftgrupp AB har sitt säte i Östhammars kommun, Uppsala län. varit driftoperativ säkerhet och konservativt beslutsfattande, varvid ett flertal seminarier har genomförts med detta tema. Metoder och arbetssätt för att stärka förmågan att göra rätt, det vill säga att förhindra mänskligt felhandlande, har införts och säkerhetskulturfrågor har diskuterats brett med medarbetarna i tvärorganisatoriska seminarier. Forsmarks års- och miljöredovisning 2010 7
Produktion, miljö och förtroende Produktion Forsmarks Kraftgrupp AB producerade 19,6 TWh under 2010 att jämföra med ge nomsnittet 23,8 TWh för de tio bästa åren sedan driftstart 1980. Energitillgängligheten blev 71,8 procent totalt för Forsmarksverket. Den låga tillgängligheten är i första hand att hänföra till problematiken med vibrationer i ventiler till högtrycksturbinerna på Forsmark 2. Produktionsåret på Forsmark 1 har varit mycket bra med ett produktionsutfall över plan och en energitillgänglighet på 93,9 procent. Då de förberedande effekthöjande installationerna flyttades fram ett år till 2011, kortades 2010 års revision. I Forsmarks bruk finns två herrgårdar. Den nya herrgården som uppfördes i tidig gustaviansk stil började byggas 1768 och stod färdig 1774. Foto: Eva Fischer Produktion på Forsmark 2 med begränsad effekt, kvarstod fram till oktober. Årets ordinarie revisionsavställning senarelades samt blev förlängd med fem dygn på grund av ett ångläckage. För att återställa produktionsförmågan till full effekt beslutades att ventiler till högtrycksturbinerna skulle bytas ut under en separat avställning i oktober. Ventilbytet gick bra. Energitillgängligheten för året blev 38,6 procent. Forsmark 3 producerade totalt något under plan med en energitillgänglighet på 81,4 procent. Fokus för årets revisionsavställning var inspektion av 121 styrstavar. Avställningen förlängdes med fem dygn, orsaken till förlängningen var ett läckage av vätgasmättad lagerolja till generatorn. Två korta avställningar genomfördes under året, för att byta skadat bränsle. Miljö Forsmarks Kraftgrupp AB bedriver verksamhet som är tillståndspliktig enligt miljöbalken och lagen om kärnteknisk verksamhet. Förnyelserevision av miljöledningssystemet ISO 14001 och EMAS - förordningen (Eco Management and Audit Scheme), har genomförts enligt plan. Utsläppen av radioaktiva ämnen från Forsmarksverket till omgivningen uppgick 2010 till några tiondels procent av gällande gränsvärde. Stråldoser till de personer som arbetade vid kärnkraftverket låg väl under gällande gränsvärden från Strålsäkerhetsmyndigheten. Tillstånd för effekthöjning och fortsatt drift enligt miljöbalken meddelades av miljödomstolen i dom 2008. Åtgärder enligt miljödomen pågår. Förtroende Förtroendet för Forsmarks Kraftgrupp AB är fortsatt starkt. Det framgår av den mätning av allmänhetens attityd till bolaget som Demoskop gjorde i Uppland- och Gävle/Sandvikenområdet. Demoskop har genomfört dessa mätningar sedan 1990. Smärre förändringar i opinionen har skett men samtliga ligger inom den statistiska osäkerhetsmarginalen. Av de tillfrågade i Uppland samt Gävle/Sandvikenområdet förklarar 80 procent att de har mycket stort eller ganska stort förtroende för Forsmarks Kraftgrupp AB. I närområdet Östhammars och Tierps kommun anser 87 procent att de har mycket stort eller ganska stort förtroende för Forsmarks Kraftgrupp AB. När det gäller inställningen till olycksrisker svarar 86 procent att de är inte alls eller inte särskilt oroliga för olycksrisker i Forsmark. I år har en ny fråga lagts till attitydmätningen. Anledningen är att det från årsskiftet blir möjligt att uppföra nya reaktorer som ersätter gamla reaktorer som tas ur drift. På frågan Är du för eller emot att reaktorer i Forsmark ersätts med uppförande av nya? svarar 60 procent att de är för, 31 procent att de är emot och 9 procent vet ej. Mätningen grundas på 652 telefonintervjuer som gjordes under perioden 17 november till 29 november 2010 och finns tillgänglig på www.vattenfall.se/forsmark. 8 Forsmarks års- och miljöredovisning 2010
Arbete pågår med byte av högtrycksturbinernas inloppsventiler på Forsmark 2. Under revisionen 2009 modifierades högtrycksturbinernas inloppsventiler för att anpassas till ett högre ångflöde inför en kommande effekthöjning. Vid återstarten efter revisionen visade det sig att modifieringen misslyckats. På grund av turbulens i ventilernas ångflöde skapades kraftiga vibrationer. För att åtgärda problemet bytte man ut ventilerna och installerade begagnade ventiler från Ringhals 4. I början av oktober 2010 kunde installationen av de åtta ventilerna påbörjas och den 28 oktober återstartade Forsmark 2. Foto: Eva Fischer
Forskning och utveckling Tvätt av reaktortanklock under en revision. Varje år stängs reaktorerna av ett antal veckor för revision. Under revisionen som kan jämföras med en tusenmilaservice på en bil, görs säkerhetskontroller, service och bränslebyte. Under avställningen åtgärdas också eventuella fel som uppstått under driftsäsongen. Förbättringar och moderniseringar görs. Avställningarna sker i huvudsak under sommarhalvåret eftersom energibehovet i Sverige är som minst vid den tidpunkten. Foto: Arkivbild Den som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet har enligt lag ansvar och skyldighet att på ett säkert sätt hantera och slutförvara i verksamheten uppkommet kärnavfall. Vidare ansvarar tillståndshavaren för en säker avveckling och rivning av an läggningarna samt att bedriva det forsk nings- och utvecklingsarbete som behövs för att kunna fullgöra dessa för pliktelser. Kärnkraftföretagen i Sverige utför ovanstående forsknings- och utvecklingsarbete främst genom det gemensamägda bolaget Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB). För att driva utveckling inom områden som reaktorsäkerhet, åldring, material, kemi, provning, underhåll och kontrollrumsutformning, deltar Forsmarks Kraftgrupp AB i kraftverksgemensamma forskningsuppdrag både nationellt och internationellt. Forsmarks Kraftgrupp AB ger också via Svenskt Kärntekniskt Centrum stöd till forskning och utveckling vid Kungliga Tekniska Högskolan, Chalmers tekniska högskola och Uppsala Universitet. Forsmarks Kraftgrupp AB ansvarar för sekretariatet för EU-forskningen inom kärnkraftområdet för svensk räkning på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten och övriga svenska kärnkraftverk. Forsmarks Kraftgrupp AB är också sammanhållande inom Sverige för NULIFE, som är en sammanslutning av europeiska kraftverk och delvis finansieras av EU. 10 Forsmarks års- och miljöredovisning 2010
Ekonomi, finansiering och försäkring Ekonomi Ägarna till Forsmarks Kraftgrupp AB Vattenfall AB, Mellansvensk Kraftgrupp AB och E.ON Kärnkraft Sverige AB har genom ett konsortialavtal åtagit sig att via kraftavgifter svara för bolagets samtliga kostnader i förhållande till sina ägarandelar i bolaget. Verksamheten bygger på självkostnad och skall i princip inte ge överskott. Samtliga kärnkraftsföretag betalar kärnkraftsskatt, en punktskatt som baseras på installerad termisk effekt vilket för 2010 har inneburit en kostnad på 1 390 MSEK för Forsmarks Kraftgrupp AB. För att säkra finansieringen av framtida kostnader för omhändertagande av använt kärnbränsle betalar reaktorinnehavarna i Sverige en produktionsbaserad avgift. En liknande avgift betalas även för annat radioaktivt avfall som har samband med framväxten av det svenska kärnkraftprogrammet. Sammantaget uppgick dessa avgifter 2010 till 255 MSEK (262). Medlen förvaltas av Kärnavfallsfonden och återbetalas till reaktorinnehavarna efterhand som kostnaderna för hantering av avfallet uppstår. Uttag ur kärnavfallsfonden avseende omhändertagande av använt kärnbränsle uppgick 2010 till 344 MSEK (369). För omhändertagande av låg- och medelaktivt avfall har Forsmarks Kraftgrupp AB under 2010 reserverat 20 MSEK (22). Investeringar i reaktoranläggningarna uppgick till 1 823 MSEK (1 812) och utgjordes av åtgärder för att höja säkerheten och förlänga livslängden. Vidare innefattas åtgärder ingående i programmet för effekthöjning respektive fysiskt skydd. Föregående år (2009) tecknades ett mervärdesavtal tillsammans med SKB, Vattenfall, OKG, E.ON och Östhammars respektive Oskarshamns kommuner om utvecklingsinsatser i nämnda kommuner. Förpliktelsen enligt detta avtal är uppdelad i två etapper varav den första etappen avser åtgärder för tiden 2010 2015 och den andra etappen tiden därefter. Under 2010 upparbetades kostnader på 5,1 MSEK. Avsättningen vid 2010 års utgång är 72,4 MSEK (80,7) För den andra etappen kommer ytterligare avsättningar att göras så snart som åtagandet har en tydlig beskrivning samt att beloppet med rimlig säkerhet kan fastställas. Forsmarks Kraftgrupp AB har omfattande leverantörs - avtal i utländsk valuta. För att eliminera valutarisken köper Forsmarks Kraftgrupp AB valutaterminer via Vattenfall Treasury enligt koncernens policy. Den nedre gräns som tillämpas vid användning av valutasäkring motsvarar ett värde på 1 MSEK. Finansiering Forsmarks Kraftgrupp AB:s räntebärande skulder förändras i samma takt som anlägg ningarnas planenliga värde förändras. Ägarna av Forsmarks Kraftgrupp AB ställer det kapital till förfogande som behövs för att finansiera skillnaden mellan avskrivningar och tillkommande investeringar, var och en i proportion till sina andelar i bolaget. Under 2010 ökade Forsmarks Kraftgrupp AB:s räntebärande skulder inklusive skulder till delägarna med 2 001 MSEK (1 389). Aktier Vid slutet av år 2010 såldes dotterbolaget Östhammar Forsmark 6:5 AB genom aktieöverlåtelse till Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB). SKB:s förvärv av bolaget är ett led i förberedelserna inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark. Försäljningsintäkten uppgår till ett värde av 374 MSEK. Försäkringar Forsmarks Kraftgrupp AB har för 2010 tecknat ansvarsförsäkring för försäkringsbelopp och på villkor i övrigt som Flerårsöversikt föreskrivs i atomansvarighetslagen. Det högsta belopp som innehavaren av en svensk atomanläggning ansvarar för vid en atomolycka är 300 miljoner särskilda dragningsrätter, SDR, vilket på balansdagen motsvarade 3 143 MSEK (3 392). SDR är en internationell reservtillgång som tillskapats av Internationella valutafonden, IMF. Värdet på SDR beräknas som en korg av dollar, euro, yen och pund. Forsmarks Kraftgrupp AB:s anläggningar är försäkrade mot brand samt nukleär och annan skada genom egendomsförsäkringar. Avbrottsförsäkring tecknas i förekommande fall av Forsmarks Kraftgrupp AB:s ägare. Personal Forsmarks Kraftgrupp AB har omfattande investeringsarbeten framöver samtidigt som många medarbetare kommer att gå i pension de närmaste åren. Den utmaning detta medför för organisationen hanteras främst genom ett omfattande nyrekryteringsprogram som kompletteras med introduktionsutbildning och kompetensöverföring. Det är viktigt i detta sammanhang att företaget upplevs som en attraktiv arbetsplats för såväl kvinnor som män. Vid årsskiftet fanns 1 039 personer tillsvidareanställda i Forsmark vilket är en ökning med 59 personer jämfört med året innan. I slutet av 2010 var 22 procent kvinnor av totala antalet anställda och av dessa var 19 procent chefer. Antalet arbetsolyckor och tillbud var lägre än föregående år och inom det mål som sattes upp för personsäkerhetsarbetet. 2010 2009 2008 2007 2006 2005 Kraftförsäljning (MSEK) 5 166 5 224 4 786 4 354 4 011 3 919 Produktion (GWh) 19 601 21 875 20 983 23 404 22 276 24 921 Årets investeringar (MSEK) 1 823 1 812 987 962 951 819 Medelantal anställda 1 010 979 890 819 800 775 Forsmarks års- och miljöredovisning 2010 11
Totalt satsas nästan nio miljarder kronor under de närmaste åren i livstidsförlängning, anpassning till nya säkerhets- och miljökrav samt förstärkning av det fysiska skyddet. Foto: Hans Blomberg Framtiden 2010 var ett år med stora utmaningar. Det var även ett år med framgångar. Inte minst kunde vi i slutet av året få alla Forsmarks tre reaktorer i full drift igen med full effekt. I januari 2011 slogs dessutom nytt produktionsrekord med 2 360 GWh. Det är den högsta produktionssiffran hittills i Forsmark under en enskild månad sedan starten 1980. Svensk kärnkraft har på några år gått från att genom politiska beslut vara en avvecklingsindustri till en framtidsbransch. Den nya inställningen och attityden i samhället medför en avgörande omställning och en utmaning som ställer stora krav på oss. Reaktorerna ska klara minst 50 års drift räknat från driftstart och det ska vi klara på ett säkert och ansvarsfullt sätt. De närmaste åren kommer att präglas av det inriktningsbeslut som Forsmarks Kraftgrupp AB:s styrelse fattade i slutet av 2010. Inriktningsbeslutet innebär en planerad drifttid på minst 50 år räknat från driftstart för de tre reaktorerna i Forsmark. De nya förutsättningarna innebär nya utmaningar för organisationen. Arvet och erfarenheten från 30 år av framgångsrik produktion gör att vi kan förvalta och utveckla företaget mot nya och framtidssäkra mål. I slutet av 2010 beslutades också om förändrad tidsplan för effekthöjningarna vid Forsmark 1 och Forsmark 3. För Forsmark 1 innebär det i stort att samtliga tekniska effekthöjningsåtgärder genomförs under revisionsavställningen 2011. Bytet av högtrycksturbinernas inloppsventiler undantas. Beslut om den fortsatta tidsplanen för effekthöjningen vid Forsmark 1 kommer att fattas under 2011. I den tidigare planeringen var effekthöjningen vid Forsmark 3 planerad till 2014. Den tidpunkten senareläggs och beslut om ny tidsplan ska fattas under 2013. Dessa beslut angående senareläggning av effekthöjningsåtgärder ger Forsmarks Kraftgrupp AB förutsättningar att bättre kunna hantera de omfattande investeringar som bolaget har att genomföra. Investeringarna kan indelas i tre övergripande områden: 1. Modernisering inom säkerhetsområdet samt livstidsförlängning genom utbyte av utrustning och komponenter. Här ryms också de så kallade övergångsplanerna för att möta SSM:s nya krav. 2. Restpunkter inom fysiskt skydd. 3. Effekthöjningsåtgärder. Från och med den 1 januari 2011 är det möjligt att projektera och bygga ny kärnkraft i Sverige. Lagändringen ger kärnkraft en möjlig roll i den framtida svenska energimixen och ger oss bättre förutsättningar för att planera och driva befintliga anläggningar och att vara en attraktiv arbetsplats. 12 Forsmarks års- och miljöredovisning 2010
Förslag till disposition beträffande bolagets vinst Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserad vinst 14 688 114 Årets resultat 365 045 061 Till förfogande 379 733 175 Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att: 365 045 061 kronor används för utdelning och att 14 688 114 kronor överförs i ny räkning. Beträffande bolagets resultat och ställning hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande kassaflödesanalys och noter. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets slut. Väsentliga affärsrisker Forsmarks Kraftgrupp AB är inne i en period av mycket omfattande investeringsarbeten och det sker en kontinuerlig översyn av bolagets arbetsrutiner och en prioritering av de investeringar som höjer säkerheten och säkrar tillgängligheten. Beslutet att skjuta upp effekthöjningen på Forsmark 1 respektive Forsmark 3 minskar belastningen på organisationen och reducerar därmed risken för produktionsbortfall och ökade kostnader. Arbetsmetodiken för Rent system har utvecklats positivt under senare år, vilket bör påverka sannolikheten för uppkomst av bränsleskador i ett längre tidsperspektiv. Det stora antalet bränsleskador på Forsmark 3 indikerar dock att det finns partiklar i primärsystemen alternativt i bränslet som kan orsaka bränsleskador. Risken för bränsleskadeavställningar på Forsmark 3 bedöms därför som relativt hög. Den relativt ogynnsamma konkurrenssituationen på marknaden för system- och komponentleveranser kvarstår, vilket ofta leder till problem med undermåliga eller kraftigt försenade och fördyrade leveranser. Våra erfarenheter från senare års leveranser kommer vi att kunna omsätta till höjd kvalitet under de närmaste åren. Vidare pågår omfattande kontakter med Svenska Kraftnät för att eliminera begränsningar i elnätet inför kommande effekthöjningar. Avsikten är dels att säkerställa framdrift i analysarbetet dels att konkret utforma överenskommelser som leder till förbättrad överföringskapacitet. Reaktortanklocket monteras på plats efter revisionen på Forsmark 1. Totalt dras 64 bultar fast efter ett förutbestämt mönster för att få ett jämnt drag över locket, ett arbete som tar cirka två timmar. Foto: Johan Fryxell Forsmarks års- och miljöredovisning 2010 13
Resultaträkning Belopp i Tsek not 2010-01-01 2009-01-01 2010-12-31 2009-12-31 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 1 5 221 776 5 300 175 Kostnad för såld kraft med mera 4, 5, 6 4 592 145 4 747 355 Bruttoresultat 22 629 631 552 820 Administrationskostnader 4 72 167 75 739 Forsknings- och utvecklingskostnader 4 19 870 20 544 Övriga rörelseintäkter 15 651 41 858 Övriga rörelsekostnader 75 325 43 880 Rörelseresultat 2, 3, 22 477 920 454 515 Resultat från finansiella poster: Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 7 380 876 5 954 Räntekostnader och liknande resultatposter 8 492 796 457 014 Resultat efter finansiella poster 366 000 3 455 Bokslutsdispositioner 9 0 0 Resultat före skatt 366 000 3 455 Skatt på årets resultat 10 955 1 972 Årets resultat 365 045 1 483 14 Forsmarks års- och miljöredovisning 2010
Balansräkning Belopp i Tsek not 2010-12-31 2009-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 11 Byggnader och mark 862 631 608 412 Maskiner och andra tekniska anläggningar 6 383 483 5 638 653 Inventarier, verktyg och installationer 83 032 71 997 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 2 488 449 1 934 218 9 817 595 8 253 280 Finansiella anläggningstillgångar 12 Andelar i koncernföretag 13 763 863 Andelar i andra företag 14 12 664 12 664 Långfristiga fordringar hos koncernföretag 15 3 370 403 2 696 770 Långfristiga fordringar hos annan delägare 15 1 547 722 1 387 573 Summa anläggningstillgångar 14 749 147 12 351 150 Omsättningstillgångar Varulager med mera Kärnbränsle 2 405 107 1 883 606 Övrigt material 561 991 513 568 2 967 098 2 397 174 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 4 969 8 664 Fordringar hos koncernföretag 95 416 263 864 Fordringar hos koncernföretag, koncernkonto 572 863 262 234 Övriga fordringar 77 285 141 657 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 11 733 32 278 762 266 708 697 Kassa och bank 219 257 Summa omsättningstillgångar 3 729 583 3 106 128 SUMMA TILLGÅNGAR 18 478 730 15 457 728 Forsmarks års- och miljöredovisning 2010 15
Balansräkning Belopp i Tsek not 2010-12-31 2009-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 16 Bundet eget kapital Aktiekapital (300 000 aktier, kvotvärde 1 000 kr) 300 000 300 000 Reservfond 16 678 16 678 316 678 316 678 Fritt eget kapital Balanserat resultat 14 688 13 205 Årets resultat 365 045 1 483 379 733 14 688 Summa eget kapital 696 411 331 366 Obeskattade reserver 11, 17 Avskrivningar utöver plan 4 552 125 4 082 489 Avsättningar 18 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 58 602 58 602 Övriga avsättningar 216 705 216 513 Summa avsättningar 275 307 275 115 Långfristiga skulder Skulder till koncernföretag 19 7 764 372 6 443 426 Skulder till annan delägare 19 3 999 847 3 319 360 Summa långfristiga skulder 11 764 219 9 762 786 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 372 022 370 769 Skulder till koncernföretag 235 210 47 072 Övriga skulder 292 325 298 877 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 20 291 111 288 804 Summa kortfristiga skulder 1 190 668 1 005 522 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 18 478 730 15 457 278 POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter inga inga Ansvarsförbindelser 21 92 899 87 352 16 Forsmarks års- och miljöredovisning 2010
Kassaflödesanalys Belopp i Tsek not 2010 2009 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 366 000 3 455 Avskrivningar 385 645 369 311 Realisationsvinster/förluster 329 481 9 908 Övriga justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 23 518 44 010 Betald skatt 1 365 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 421 317 426 684 Kassaflöder från förändringar i rörelsekapital Ökning ( )/minskning (+) av varulager 569 924 381 638 Ökning ( )/minskning (+) av fordringar 257 060 176 377 Ökning (+)/minskning ( ) av skulder 185 556 88 822 Kassaflöde från den löpande verksamheten 294 009 310 245 Investeringsverksamheten Förvärv av dotterföretag 0 400 Förvärv av materiella anläggningstillgångar 1 984 851 1 811 779 Försäljning av dotterföretag 8 000 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 1 976 851 1 812 179 Finansieringsverksamheten Ökning ( )/minskning (+) av andra långfristiga fordringar 8 000 113 098 Ökning (+)/minskning ( ) av långfristiga skulder 2 001 433 1 389 600 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 1 993 433 1 502 698 Årets kassaflöde 310 591 764 Likvida medel vid årets början 262 491 261 727 Likvida medel vid årets slut 573 082 262 491 Bolagets likvida medel är en del av Vattenfalls koncernkonto och redovisas i balansräkningen under fordringar hos koncernföretag. Forsmarks års- och miljöredovisning 2010 17
Tilläggsupplysningar och noter Allmänt Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. I vissa fall tillämpas Redovisningsrådets rekommendationer. Koncernförhållanden Forsmarks Kraftgrupp AB är ett dotterbolag till Vattenfall AB (publ), org.nr 556036-2138, som har sitt säte i Stockholm. Forsmarks Kraftgrupp AB äger 30 procent av aktierna i Svensk Kärnbränslehantering AB, 25 procent i Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB och 33,3 procent i SQC Kvalificeringscentrum AB samt 30 procent i AB SVAFO. Innehaven rubriceras som andelar i koncernföretag då Forsmarks Kraftgrupp AB tillsammans med Vattenfall AB äger mer än 50 procent av röstetalen. Vattenfall AB är moderföretag i den största koncern som upprättar en koncernredovisning där bolaget ingår. Koncernföretag Som koncernföretag betraktas företag som ingår i Vattenfallkoncernen. Intäkter Försäljning av kraft till delägare sker enligt avtal, där det stipuleras att kraften levereras till delägarna efter ägarandel och till självkostnad. Koncernbidrag i form av extra kraftavgifter har i resultaträkningen redovisats som bokslutsdispositioner. Forskning och utveckling (FoU) Utgifter avseende forskning och utveckling redovisas som en kostnad när de uppstår. Inkomstskatter Bolaget tillämpar Redovisningsrådets rekommendation nr 9. Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt. Värdering av samtliga skatteskulder och skattefordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar har tagits upp till anskaffningsvärden efter avdrag för ackumulerade planenliga avskrivningar. Planenliga avskrivningar beräknas på anskaffningsvärdet med avdrag för eventuellt restvärde. Ackumulerade avskrivningar utöver plan redovisas som obeskattad reserv och förändring därav som bokslutsdisposition. Markanläggningar, byggnader samt maskiner och annan teknisk anläggning som hör till grundinvesteringarna 1980 (Forsmark 1) 1981 (Forsmark 2) och 1985 (Forsmark 3) skrivs av linjärt under 50 år. Fram till och med 2005 var avskrivningstiden för dessa 25 år och sedan ändrades tiden till 40 år fram till och med 2007. Nuvarande avskrivningstid är 50 år. Tillkommande investeringar genomförda fram till och med 1999 skrivs av på 20 år. För tillkommande investeringar genomförda från och med år 2000 tillämpas objektspecifika avskrivningstider utgående från koncernens regelverk med intervallet 3 30 års avskrivningstid beroende på investerin gens art. Avskrivningstiden på tillkommande investeringar kan dock aldrig bli längre än vad som får rum inom den totala livslängden för anläggningen som är 50 år. Inventarier, verktyg och installationer skrivs av på tre eller fem år. Lånekostnader Bolaget aktiverar ränta under byggnationstid för anläggningstillgångar i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation nr 21. Den genomsnittliga räntesats som använts uppgick under redovisningsperioden till 5,43 procent (5,51). Leasingavtal Företaget disponerar endast i liten omfattning tillgångar via leasingavtal. Företagets kostnader för nämnda leasingavtal är inte väsentliga varför samtliga avtal redovisas enligt BFNAR 2000:4 som nyttjanderättsavtal. Fordringar och skulder Fordringar och skulder upptas till det lägsta av anskaffningsvärde och det belopp varmed de beräknas inflyta. Varulager Lager av förrådsmateriel och reservdelar har tagits upp till genomsnittliga anskaffningsvärden. Förbrukning av kärnbränsle beräknas som värdet av minskningen av energiinnehållet i bränslepatronerna och baserar sig på anskaffningskostnaden för enskild laddning. Utländska valutor Tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Kursvinster och kursförluster på rörelsens fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet. Bolaget tecknar terminskontrakt för att säkra framtida utflöden hänförda till inköp. Avsättningar Avsättningar redovisas i balansräkningen när bolaget har en förpliktelse (legal eller informell) på grund av en inträffad händelse och då det är sannolikt att ett utflöde av resurser som är förknippade med ekonomiska fördelar kommer att krävas för att uppfylla förpliktelsen och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Avsättningar har gjorts för åtaganden och för kända och befarade risker efter individuell prövning. Ersättningar till anställda Bolagets pensionsåtagande enligt PRI tryggas genom Vattenfalls pensionsstiftelse. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys upprättas enligt indirekt metod. Som likvida medel klassificeras, förutom kassaoch banktillgodohavande, tillgodohavande på bolagets koncernkonto vilket redovisas som fordran på koncernföretag/ skuld till koncernföretag i balansräkningen. S Not sid 1. Nettoomsättning 17 2. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 17 3. Ersättning till revisorerna 18 4. Avskrivningar enligt plan 18 5. Kostnad för såld kraft med mera 18 6. Restprodukthantering 19 7. Finansiella intäkter 19 8. Finansiella kostnader 19 9. Bokslutsdispositioner 20 10. Skatt på årets resultat 20 11. Materiella anläggningstillgångar 21 12. Finansiella anläggningstillgångar 22 13. Andelar i koncernföretag 22 14. Andelar i andra företag 22 15. Fordringar hos koncernföretag 23 16. Eget kapital 23 17. Obeskattade reserver 23 18. Avsättningar för pensioner och förpliktelser 23 19. Långfristiga skulder 23 20. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 23 21. Anvarsförbindelser 24 22. Transaktioner med närstående 24 23. Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet med mera 24 18 Forsmarks års- och miljöredovisning 2010
Not 1 Nettoomsättning TSEK 2010 2009 Kraftförsäljning till delägare 5 166 191 5 224 130 Övriga försäljningsintäkter 55 585 76 045 Summa 5 221 776 5 300 175 Bolagets verksamhet utgör en rörelsegren och bedrivs i sin helhet i Sverige. Segmentsredovisning har därför ej upprättats. Not 2 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader TSEK 2010 2009 Medelantalet anställda Män 784 763 Kvinnor 226 216 1 010 979 Löner och andra ersättningar VD samt vvd* 2 514 2 381 varav bonus ** 147 117 Tidigare VD samt vvd 0 249 Övriga anställda 451 513 456 144 varav bonus** 20 070 11 558 * Till styrelsens ledamöter och suppleanter utgår inga avoden eller andra förmåner. ** Bonusen är baserad på att förutbestämda mål avseende ekonomi, kvalitet och säkerhet har uppfyllts. I fråga om verkställande direktören även mangagementindikatorer. Bonus utgår med ett års förskjutning. 474 244 470 449 Sociala kostnader Pensionskostnader för verkställande direktören 960 223 Pensionskostnader för tidigare VD samt vvd 732 21 Pensionskostnader övriga anställda 52 326 38 958 Sociala avgifter enligt lag och avtal 148 417 152 485 TSEK 2010 2009 Pensionsförpliktelser VD samt vvd 3 380 2 574 Tidigare VD samt vvd 13 896 14 153 Övriga anställda 446 798 411 677 Avtal om avgångsvederlag Verkställande direktören har en pensionsålder på 65 år. Enligt avtal har verkställande direktören en uppsägningstid på sex månader. Verkställande direktören har vid uppsägning från företagets sida en uppsägningstid på sex månader. Därutöver utgår månatligen avgångsvederlag med maximalt 12 månadslöner. 464 074 428 404 Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro 2,3% 3,0% långtidssjukfrånvaro 20,9% 29,1% sjukfrånvaro för män 2,0% 2,5% sjukfrånvaro för kvinnor 3,2% 4,5% anställda 29 år 2,3% 2,2% anställda 30 49 år 1,8% 2,3% anställda 50 år 3,0% 4,1% Könsfördelning i företagsledningen 2010-12-31 2009-12-31 Fördelningen mellan män och kvinnor i företagets styrelse: Kvinnor 1 1 Män 10 10 Fördelningen mellan män och kvinnor i företagsledningen: Kvinnor 2 1 Män 12 12 202 435 191 687 TSEK 2010 2009 Forsmarks års- och miljöredovisning 2010 19
Not 3 Ersättning till revisorerna TSEK 2010 2009 Revisionsuppdrag Ernst & Young AB 460 450 Deloitte AB 100 100 Skatterådgivning Deloitte AB 5 0 Summa 565 550 Not 5 Kostnad för såld kraft med mera TSEK 2010 2009 Drift och underhåll 1 817 640 1 972 167 Förbrukning kärnbränsle 531 784 568 492 Restprodukthantering 274 408 284 374 Produktions- och fastighetsskatt 1 445 182 1 381 216 El och transitering 76 511 106 311 Avskrivning enligt plan 383 144 367 018 Övriga direkta kostnader 63 476 67 777 Summa 4 592 145 4 747 355 Not 4 Avskrivningar enligt plan TSEK 2010 2009 Byggnader och mark 27 305 24 187 Maskiner och andra tekniska anläggningar 331 333 321 930 Inventarier, verktyg och installationer 27 007 23 195 Summa 385 645 369 312 Omfördelat till: Administrationskostnader 1 725 1 581 Forsknings- och utvecklingskostnader 776 712 Summa avskrivningar mot kostnad såld kraft 383 144 367 019 20 Forsmarks års- och miljöredovisning 2010
Not 6 Restprodukthantering TSEK 2010 2009 Avgifter till kärnavfallsfonden Egna högaktiva restprodukter* 196 006 196 874 SVAFO** 58 802 65 625 Avsättning till reserv för framtida hantering av låg- och medelaktivt kärnavfall (not 17) 19 600 21 875 Not 7 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter TSEK 2010 2009 Vinst försäljning aktier i dotterbolag 372 046 0 Ränteintäkter inom koncernen 1 013 1 209 Ränteintäkter externt 7 817 4 745 Summa 380 876 5 954 Summa 274 408 284 374 * Enligt lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet skall den som har tillstånd att inneha eller driva en kärnkraftreaktor årligen betala en avgift för att finansiera omhändertagande av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall. Avgiften betalas till Kärnavfallsfonden och är baserad på den aktuella kostnadsberäkningen för avveckling och avfallshantering. Fonden betalar tillbaka medlen i takt med att kärnkraftsföretagen har utbetalningar för hantering och slutförvaring av i reaktorerna använt kärnbränsle och radioaktivt avfall som härrör från kärnkraftreaktorn efter det att kärnbränslet eller kärnavfallet förts bort från anläggningarna, avveckling och rivning av reaktoranläggningarna samt den forskning och utveckling som behövts för att kunna fullgöra detta. ** Enligt lagen (1988:1597; senast ändrad 1995:1545) om finansieringen av hanteringen av visst radioaktivt avfall med mera skall den som har tillstånd att inneha och driva en kärnkraftreaktor betala en avgift som ett kostnadsbidrag till verksamhet som har bedrivits vid Studsvik Nuclear AB och som har samband med framväxten av det svenska kärnkraftsprogrammet. Även denna avgift är baserad på den energi som levereras från kärnkraftsreaktorn samt betalas till och förvaltas av Kärnavfallsfonden. Not 8 Räntekostnader och liknande resultatposter TSEK 2010 2009 Räntekostnader inom koncernen 377 864 324 642 Räntekostnader externt 199 129 191 216 Aktiverad byggränta 88 550 59 547 Övriga poster 4 353 703 Summa 492 796 457 014 Andel av kärnavfallsfonden (marknadsvärde) TSEK 2010 2009 Andel 1 januari 12 892 107 12 763 12 Inbetalda avgifter 186 243 196 759 Utbetald ersättning 376 446 290 900 Värdeförändring 377 486 223 126 Andel 31 december 13 079 390 12 892 107 Omhändertagande av låg- och medelaktivt avfall TSEK 2010 2009 Ingående reserv 1 januari 132 543 121 320 Årets avsättning 19 601 21 875 Utnyttjat under året 11 007 10 652 Andel 31 december 141 137 132 543 Forsmarks års- och miljöredovisning 2010 21
Not 9 Bokslutsdispositioner TSEK 2010 2009 Avskrivningar utöver plan 469 636 458 852 Koncernbidrag 469 636 458 852 Summa 0 0 Extra kraftavgifter har 2010 och tidigare enligt avtal debiterats delägarna och bolagets fordringar avseende detta regleras genom revers som löper utan ränta. De extra kraftavgifterna motsvarar bolagets obeskattade reserver. Regeringen har medgivit att såväl extrakraftavgifter som återbetalningen av dem får behandlas som koncernbidrag i skattehänseende. Bolaget är skyldigt att vid anfordran leverera kraft till lägre kraftavgift som motsvarar tidigare uttagna extra kraftavgifter. Redovisade obeskattade reserver ska ses som bolagets åtagande härför. Not 10 Skatt på årets resultat TSEK 2010 2009 Aktuell skatt för året 955 2 047 Aktuell skatt hänförlig till tidigare år 0 23 Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader 0 52 Redovisad skattekostnad 955 1 972 Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Företagets temporära skillnader har resulterat i uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar avseende följande poster: TSEK 2010 2009 Uppskjutna skatteskulder Markanläggningar 796 796 Byggnader 2 419 2 419 Summa 3 215 3 215 22 Forsmarks års- och miljöredovisning 2010