Systematiska kunskapsöversikter inom arbetsmiljöområdet Kjell Torén, Maria Albin och Bengt Järvholm
Finansierade av AFA Efterföljare till Arbete och Hälsa dokumenten Kunskapssammanställningarna avses användas för; Försäkringsmedicinska sambandsbedömningar Kunskapsunderlag för arbetsmiljöarbete Underlag för prioritering av forskningsmedel Ny finasiering för perioden 2016-20120
Ursprungligen Orsaker till sjukdomar Övergång mot arbetsförmåga, t ex diabetes och arbete Oregelbundna arbetstider Extrem (låg eller hög) fysisk belastning Lagstiftning
Styrgruppen väljer ut ämne och tillfrågar experter Systematisk litteratursökning Strukturerad kvalitetsgranskning Summering av relativa risker Ev. meta-analys Inget krav på GRADE Ingen alludering till arbetsskadelagstiftningen Även annan kunskap djurstudier, fallbeskrivningar inkluderas Viktigt med mekanistisk förståelse
Ges ut i Arbete och Hälsa Fritt tillgängliga i form av nedladdningsbara PDF filer Skall även ges ut som översiktsartiklar i internationella tidskrifter Avgränsning mot SBU och AV
Publicerade 1.Betydelsen av fukt och mögel för uppkomst av astma hos vuxna. Arbete och Hälsa 2010;44(8) 2.Exponering för helkroppsvibrationer och uppkomst av ländryggssjuklighet. Arbete och Hälsa 2012;46(2) 3. Kan arbetsvillkor orsaka depressionstillstånd Arbete och Hälsa 2013;47(1)
4. Diabetes och arbete Arbete och Hälsa 2013;47(3) 5. Jakobsson K, Gustavsson P. Arbetsmiljöexponeringar och stroke. Arbete och Hälsa 2013;47(4) 6. Gunnarsson L-G, Bodin L. Epidemiologiskt påvisade samband mellan Parkinsons sjukdom och faktorer i arbetsmiljön. Arbete och Hälsa 2014;48(1) 7. Gunnarsson L-G, Bodin L. Epidemiologiskt påvisade samband mellan Amyotrofisk lateralskleros (ALS) och faktorer i arbetsmiljön. Arbete och Hälsa 2014;48(2)
Pågående arbeten 1. Exponering för handöverförda vibrationer och hand/arm påverkan. Tohr Nilsson et al (Början av 2016) 2. Arbete och prostatacancer Srmena Krstev, Maria Albin (2016) 3. 4. Värme och arbete Kalev Kuklane (2016) 5. Arbete i kyla Tohr Nilsson (2017) 6. Arbete och KOL Jonas Brisman, Mathias Holm (2017)
. Dagens arbete 8. Gunnarsson L-G, Bodin L. Epidemiologiskt undersökta samband mellan Alzheimers sjukdom och faktorer i arbetsmiljön. Arbete och Hälsa 2015;49(3)
Epidemiologiskt undersökta samband mellan Alzheimers sjukdom och faktorer i arbetsmiljön Lars-Gunnar Gunnarsson Biträdande professor, Institutionen för Läkarutbildning, Örebro Universitet. Överläkare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset, Örebro. Lennart Bodin Professor emeritus i statistik, Örebro Universitet Forskare vid Institutet för Miljömedicin, Avdelningen för Interventions- och implementeringsforskning, Karolinska institutet Stockholm 10
Felveckade komplexa proteiner ger biokemisk förklaring till flera neurodegenerativa sjukdomar 11
Alzheimers sjukdom förekomst Prevalens i västvärlden Runt 7% i åldersgruppen 65 + Runt 20% i åldersgruppen 90 + Drygt hälften av all demenssjukdom orsakas av Alzheimers sjukdom Andra vanliga orsaker till demens är kärlsjukdom, trauma 12
Alzheimers sjukdom Symptom Smygande och progressivt Minnet försämras, först närminne Förlust av ord, språkstruktur och orienteringsförmåga Nedsatt förmåga att känna igen ansikten Nedsatt förmåga att utföra dagliga livets aktiviteter, klä sig, hygien Personligheten avflackad Rastlös men så småningom apati Diagnostik Neuropsykologiska tester Undersökning av ryggmärgsvätska Typiska fynd på datortomografi och magnetresonanstomografi 13
Alzheimers sjukdom - sjukdomsmekanismer Amyloidkaskadhypotesen Inlagring av senila plaque (amyloid) och härvor av neurofibriller (tau-protein), som bildar nervcellerna skelett Amyloid och tau är defekta proteiner som inte hunnit brytas ned Defekt ApoE ökar risken för inlagringar/minskad nedbrytning Centralt är β-amyloid Precursor Protein APP 14
APP (β-amyloid Precursor Protein) sköter omvärldsorientering Ett stort protein som tillhör gruppen housekeeping proteins Uppbyggnaden programmeras av 240 000 baspar i DNA på kromosom 21 Finns i de flesta av kroppens celler och främjar cellens utveckling och tillväxt av nervutskott Har betydelse för funktion i synapser, där signaler överförs mellan nervceller Har större betydelse i vissa celler, bl a de som är viktiga för minnesfunktion β-amyloid spjälkas av från C-terminalen Dawkins E & Small DH. Journal of Neurochemistry 2014;129:756 15
Alzheimers sjukdom genetisk disposition CM Karch & AM Goate. Biol Psychiatry 2014 16
Alzheimers sjukdom 906 artiklar primärgranskade 86 artiklar lästa Kvalitetsgranskning och klassificering m h a SBU-mallar och GRADE Guidelines Studiedesign Diagnostiska kriterier enl NINCDS-ADRDA (McKhann 1984) Bortfall bland fall och referenter bias (skevhet, selektion) Exponeringsinformation (mätningar, yrkeshygieniker, JEM) Statistiska metoder À priori resultat eller post hoc analyser Klassning enligt Armon 2003 I III Inga allvarliga vetenskapliga brister (31 artiklar) IV Stora vetenskapliga brister V Inga slutsatser kan dras (19 artiklar) Övriga metodartiklar, översikter och metaanalyser 17
Alzheimers sjukdom exponering el-arbete / EMF W e ig ht Studie År % RR (95% CI) Vikt EMF Sobel 1995 Feychting_ref 2 1998 Savitz_alt 2_M 1998a Graves_IH2 1999 Noonan_I_M 2002 Feychting_M 2003 Håkansson_I 2003 Qiu_M 2004 Qiu_K 2004 Park 2005 Röösli_M 2007 Seidler 2007 Andel_manual 2010 Delgrupp (I-squared = 73.3%, p < 0.001). Elektriskt arbete Savitz_M 1998b Sorahan 2007 Delgrupp (I-squared = 44.6%, p = 0.179). Totalt (I-squared = 70.1%, p < 0.001) Anm. 'Random effects' analys 2.90 (1.56, 5.40) 2.70 (0.93, 7.80) 1.40 (0.63, 3.10) 0.95 (0.37, 2.43) 1.21 (0.83, 1.76) 2.30 (1.60, 3.30) 4.04 (1.40, 11.66) 2.30 (1.04, 5.10) 0.80 (0.58, 1.10) 1.12 (1.05, 1.20) 3.15 (0.90, 11.04) 0.80 (0.36, 1.80) 2.00 (0.98, 4.09) 1.55 (1.19, 2.02) 1.20 (1.03, 1.40) 0.97 (0.74, 1.27) 1.11 (0.91, 1.36) 1.37 (1.14, 1.64) 5.45 2.45 3.88 2.99 9.20 9.46 2.46 3.87 10.32 14.81 1.84 3.76 4.51 75.01 13.65 11.35 24.99 100.00.25.5 1 2 4 8 16 32 LG Gunnarsson & L Bodin. Arbete och Hälsa 2015 18
.2.4.6 0 Alzheimers sjukdom exponering el-arbete / EMF 'Funnel plot' med approximativa 95% konfidensgränser.5.75 1 2 4 8 RR LG Gunnarsson & L Bodin. Arbete och Hälsa 2015 19
Alzheimers sjukdom hjärnarbete Studie År RR (95% CI) Vikt % 'W hite collar' vs 'Blue collar' Fratiglioni 1993b Qui 2003 Seidler 2007 Delgrupp (I-squared = 0.0%, p = 0.886). Hög utbildning vs låg CSHA 1994 Kukull 2002 Karp 2004 Delgrupp (I-squared = 32.6%, p = 0.227). Kognitivt vs ej kognitivt Andel 2005 Kröger 2008 Bickel_K 2009 Wang 2012 Delgrupp (I-squared = 82.4%, p = 0.001). Totalt (I-squared = 76.6%, p < 0.001) Anm. 'Random effects analys'.25.5 1 2 4 8 16 32 0.71 (0.40, 1.25) 0.62 (0.46, 0.83) 0.59 (0.35, 1.00) 0.63 (0.50, 0.79) 0.25 (0.16, 0.40) 0.45 (0.27, 0.74) 0.29 (0.16, 0.53) 0.32 (0.22, 0.46) 0.78 (0.62, 0.98) 0.69 (0.42, 1.14) 0.09 (0.03, 0.26) 0.45 (0.24, 0.83) 0.46 (0.25, 0.85) 0.47 (0.35, 0.63) 9.55 12.64 9.98 32.16 10.64 10.33 9.13 30.10 13.24 10.27 5.19 9.03 37.73 100.00 LG Gunnarsson & L Bodin. Arbete och Hälsa 2015 20
Odds kvot (OR) för Alzheimers sjukdom Alzheimers sjukdom hjärnarbete 14 12 10 8 50 års uppföljning av kohort med 442 tyska nunnor The Bavarian schools sisters study H Bickel & A Kurz, 2009 6 4 2 0 0 1 2 3 Antal kognitiva skyddsfaktorer (referens) Skyddsfaktorer: Lång utbildning Utbildad för komplexa arbetsuppgifter Arbetsledande uppdrag LG Gunnarsson & L Bodin. Arbete och Hälsa 2015 21
Alzheimers sjukdom hjärnarbete Tid Cerebral komplexitet (antal förbindelser mellan hjärnans nerver) (+) Utbildning (+) Arbetets komplexitet (-) (-) (-) Demens (nedbrytning av cerebral komplexitet) LG Gunnarsson & L Bodin. Arbete och Hälsa 2015 22
Alzheimers sjukdom andra exponeringar Rökning (ökad risk) Metaanalys 19 studier. Förhöjt sammanvägt riskmått för Alzheimers sjukdom hos rökare jämfört med icke-rökare RR 1,79 (95 % konfidensintervall 1,43-2,23). (KJ Anstey 2007) Ultrafina partiklar (förbränning, dubbdäck) (ökad risk) Flera epidemiologiska studier indikerar samband till Alzheimers sjukdom och hjärtkärlsjukdom. Mekanism: inflammationsinducerande Alkohol (skyddar?) Metaanalys 6 studier. Alzheimers sjukdom var mindre vanligt bland personer som drack lite eller måttligt med alkohol jämfört med absolutister RR 0,72 (95 % konfidensintervall 0,61-0,86). (KJ Anstey 2007) Fysisk aktivitet, övervikt och kost (skyddar?) Signifikant minskad risk vid lägre BMI (body mass index), respektive hög fysisk aktivitet. Även medelhavskost verkar minska risken 23
Hela rapporten kan laddas ned från: www.amm.se/aoh 24