Nr 4 December 2009 Årgång 19 Medlemsblad för Föreningen Miljörevisorer i Sverige Återvunnet höstmöte Global Reporting, nationella miljökvalitetsmål och statliga myndigheters miljöarbete var några teman vid MIS höstmöte i november. Mötet hölls på Ragn-Sells stora återvinningsanläggning i Bro. Ragn-Sells anläggning, Högbytorp, är den största i landet för inkommande material. De tar emot bortåt 400 lastbilar avfall per dag. Det allra mesta, från gamla dataskärmar, oljehaltigt vatten från verkstäder till förorenad jord och bildäck återvinns. För att ta vara på lakvatten odlar de energiskog i samarbete med SLU och i ett eget glasbruk får TV-skärmar nytt liv som konst- och bruksglas. Höstmötet var inte bara teori utan i hög grad praktisk verklighet för de miljörevisorer som var på plats. Sid 2-3 Åtta månader kvar Inte svårt med GRI Sedan ska alla statliga myndigheter ha infört miljöledningssystem. En ny statlig förordning träder i kraft vid årsskiftet. Nu går det inte förhala arbetet längre, konstaterar Ulf Andersson i MIS styrelse som föreslår att myndigheternas alla interna miljörevisorer får utbildning för att klara uppdraget. GRI behöver inte vara svårt om det görs på rätt sätt. Det menar masterstudenten Carin Breitholtz som undersökt GRI-rapportering i statliga företag. Förankring hos både ledning och organisation är avgörande. När alla förstår värdet fungerar det utan att vara dyrt, komplicerat eller ta särskilt mycket tid, säger hon. Sid 2 Sid 3 Bara ett miljömål Sverige kan bara nå ett enda av de sexton uppsatta Miljökvalitetsmålen till år 2020. Politiskt mod, åtgärder och styrmedel behövs enligt Miljömålsrådet, som nyligen presenterat en rapport om de nationella miljökvalitetsmålen. Läs också hur några av MIS medlemmar använder miljökvalitetsmålen i sina företag. Sid 3
Styrelsemöten 16 december Vi informerar vad som är på gång inom vår förening Nya medlemmar Andreas Bolin, St Eriks Ögonsjukhus, Stockholm Marco Bongiovanni, Göteborgs Universitet, Göteborg Johan Sidenmark, LFV, Stockholm-Arlanda Rätt adress? Har du eller ska du byta arbetsplats, jobb eller företag? Glöm inte att meddela MIS kansli dina nya kontaktuppgifter. Linda Ericson på MIS kansli är en duktig detektiv, men du kan underlätta hennes arbete betydligt om du själv meddelar förändringar. Samtidigt minskar risken att du ramlar ur medlemsregistret i onödan. Höstmötet? Missade du MIS höstmöte? Alla rapporter och föreläsningar från höstmötet kan du ladda ned från MIS hemsida, inloggad på medlemssidan: MIS och SIS samarbetar MIS och SIS fortsätter det samarbete som innebär att MIS medlemmar fyra gånger om året kommer att få riktade erbjudande om ny aktuell litteratur från SIS Förlag. Erbjudandet kommer att skickas ut tillsammans med Miljömissivet. Erbjudandet ligger på sidan 5 i detta Miljömissiv. Bli MIS-godkänd miljörevisor Som MIS-godkänd miljörevisor får du en bekräftelse på din kompetens. Det är en kvalitetsstämpel som bevisar att du har bra yrkeskompetens utifrån de kriterier som MIS satt upp. Mer information hittar du på MIS hemsida: Få din utbildning MIS-godkänd Arrangerar ditt företag utbildningar i miljörevision? Nu kan du få utbildningen MIS-godkänd. Sex utbildningsföretag har hittills fått utbildningar MIS-godkända. Mer om hur du gör och vilka företag som har MIS-godkända utbildningar hittar du på MIS hemsida: Ny förordning 2010 ställer krav Alla myndigheter SKA ha miljöledningssystem Senast i augusti 2010 SKA alla 296 statliga myndigheter ha infört miljöledningssystem. En ny statlig förordning om miljöledning i statliga myndigheter träder i kraft i januari 2010. Den innebär att de som inte redan har miljöledningssystem nu har åtta månader på sig att införa det. Annars bryter de mot lagen, säger Ulf Andersson, miljösamordnare på Göteborgs Universitet, som på Naturvårdsverkets uppdrag varit med och skrivit en miljöledningsguide för statliga myndigheter. Redan i slutet på 1990-talet fick de flesta statliga myndigheter inskrivet i sina regeringsuppdrag att de skulle införa miljöledningssystem. 70 80 procent av dem har också gjort det eller är på god väg. Resten har glömt eller förhalat. Efter årsskiftet finns ingen återvändo längre och Ulf Andersson tycker det är bra med en tvingande förordning. Det krävs en förordning för att alla ska komma igång. Nu fungerar inte förhalningstaktiken längre, säger han. Förordningen ställer krav på miljöpolicy och fastställda miljömål, att de ska vara mätbara, aktuella och kopplade till de nationella miljökvalitetsmålen. Den kräver också årliga interna miljörevisioner och årliga redovisningar till myndighetens departement i Regeringskansliet och till Naturvårdsverket, säger Ulf Andersson,. Under ett par år i början av 2000-talet jobbade han på Naturvårdsverket och Hur jobbar ni med de nationella miljökvalitetsmålen? Elisabeth Carlsson, miljösamordnare på Södra: Vi använder dem som inspiration och vägledning för vårt eget miljöarbete. Tolv av de sexton miljömålen berör oss och våra enheter har satt upp egna miljömål utifrån vad som är relevant för dem. Vi har ofta använt de nationella målen i våra interna miljöutbildningar där deltagarna också får värdera sin enhets miljöpåverkan. Jag bedömer att vår ledning och våra miljösamordnare har bra kunskap om de nationella målen. hjälpte dem att införa miljöledningssystem. Han har också besökt ett stort antal myndigheter och hållit utbildningar hos flera av dem. Fler myndigheter står i kö för att han ska hjälpa även dem. Nu har Ulf lämnat ett förslag till Naturvårdsverket för att få fart på de interna miljörevisionerna. Utbilda interna miljörevisorer på alla myndigheter enligt samma modell som MIS kräver för MIS-godkända utbildningar. Om alla får gå en tredagarsutbildning så kommer myndigheterna att få igång arbetet med miljörevision. De cirka 100 myndigheter som inte har miljöledningssystem ska inom åtta månader redovisa en projektplan, en miljöutredning och en handlingsplan för sina respektive departement och för Naturvårdsverket. Här finns mycket arbete för miljörevisionskonsulter de närmaste åren, konstaterar Ulf Andersson.
GRI behöver inte vara dyrt och svårt Fler och fler företag funderar på GRI som en modell att redovisa sitt arbete med hållbar utveckling. Det behöver varken vara dyrt eller svårt om det görs på rätt sätt i samarbete mellan ledning, arbetsgrupp och konsulter. Det visar ny forskning vid Internationella miljöinstitutet (IIIEE) vid Lunds universitet. Masterstudenten Carin Breitholtz har studerat statliga bolags erfarenheter av GRI. Hon analyserade ett hundratal bolag och konstaterade att GRI har blivit ett etablerat ramverk för att rapportera hållbarhet i Sverige. De flesta som tillämpar GRI är större företag inom tillverkningsindustrin. Där finns en stark tradition att arbeta med miljöfrågor, säger Carin Breitholtz. Svårt nå de svenska miljömålen Mer än hälften av de nationella miljökvalitetsmålen kommer inte att vara uppfyllda till målåret 2020. Det konstaterar Miljömålsrådet i en aktuell delrapport. Det finns ett gap mellan mål och verklighet. Vi behöver politiskt mod, åtgärder och styrmedel, förklarade Bengt Rundqvist, chef på Miljömålsrådets kansli vid MIS höstmöte. Nej, Sverige kommer inte att nå de sexton uppsatta miljökvalitetsmålen. Ett enda mål skyddande ozonskikt är möjligt att nå, ytterligare sex kan nås, förutsatt att ett antal åtgärder vidtas. De övriga nio målen behöver mer tid. De företag som inte använde GRI-modellen menade att det var för komplicerat, tidskrävande och dyrt, eller att de inte var tillverkande företag och inte hade verksamhet som var miljöpåverkande. Carin Breitholtz forskning består av flera delar, men en viktig slutsats är att GRI fungerar bäst i lärande organisationer, när företagens ledning, arbetsgrupp och de eventuella konsulter de använder tillsammans går igenom resultaten av arbetet och kunskapen blir kvar i företaget. I de statliga bolag som jobbar med miljöledning ansågs GRI varken vara komplicerat, dyrt eller ta tid. Men på mindre Visionen är att miljökvalitetsmålen ska styra, vara en vägledning för miljöarbetet i Sverige. Att visa vad Sverige menar med hållbarhet, säger Bengt Rundqvist. Eftersom målen inte kommer att uppnås menar han att de nationella miljömålen snarare bör ses som en viljeinriktning där det är viktig att få alla samhällsaktörer mer delaktiga i arbetet. Det är viktigt med det fördelade ansvaret. Myndigheter, kommuner, näringsliv, organisationer och enskilda personer, allas insatser har betydelse. Miljömålsrådet tar nu fram ett verktyg riktat mot näringslivet för att visa dem hur företag kan använda miljömålen som inspiration i sitt eget miljöarbete, säger Eva Hydén, miljöchef på Forsmark: Vi utgår från de nationella miljökvalitetsmålen och bryter ned dem till egna miljömål, kopplat till våra miljöaspekter. Vi tar också upp frågan vid våra miljöutbildningar även om det då brukar bli mer diskussioner kring våra egna mål och hur vi ska nå dem. Per Liljedahl, miljöchef på Posten Meddelande: Vi använder dem som yttre vägledning för vårt eget miljöarbete. De ger en bra kartbild för vårt arbete när vi gör miljöutredningar och bedömer miljöaspekter. De nationella miljökvalitetsmålen är ett hjälpmedel när vi ska prioritera. bolag eller företag, som inte jobbat så mycket med miljöledning och miljöfrågor och istället tog in konsulter för att göra jobbet, fungerade det inte. När konsulten gjort sitt jobb försvann kunskapen med konsulten. konstaterar Carin Breitholtz. Hennes slutsats är därför att förankring både hos ledningen och i organisationen är avgörande. GRI ska vara en del av affärsverksamheten. Global Reporting Iniative är en frivillig modell för företag som vill redovisa sitt arbete med hållbar utveckling och socialt ansvarstagande. Carins forskningsmaterial hittar du på MIS hemsida: Bengt Rundqvist. En statlig utredning har gjorts om miljömålen och den kommer att resultera i regeringsproposition i mars nästa år. Den väntas bland annat att föreslå: Att målen blir kvar. Delmål blir etappmål. Mer fokus på generationsmål. Skilj på ansvar för uppföljning och dem som ska föreslå åtgärder och styrmedel. Sverige har 16 nationella miljökvalitetsmål. Mer information om miljömålen, Miljömålsrådets arbete och det verktyg som tas fram för näringslivet hittar du på: www.miljomal.se
Ny i MIS Reach är en början Välkommen till MIS, Marco Bongiovanni, student på Göteborgs Universitet, vad studerar du? Jag läser en teoretisk påbyggnad för naturvetare och tänker mig ett jobb som miljörevisor när jag blir klar nästa vår. Tidigare har jag jobbat som kvalitets- och utvecklingsingenjör inom bland annat textilindustrin och vill utveckla mig inom revision och miljöfrågor. Hur hittade du MIS? Jag googlade och hittade MIS på nätet. Eftersom jag inte har så många kontakter på miljöområdet tycker jag det är vettigt att gå med i en förening för just miljörevisorer. Vad vill du ha ut av ditt medlemskap i MIS? Jag vill ha bra nätverk bland dem som jobbar med miljöfrågor. Det är bra att ha någon att bolla idéer med och jag tror på mentorskap. Idag ser jag på vissa håll att många har svårt att hålla isär kottar och morötter. Vi har bra lagstiftning, men det är ibland dåligt med efterlevnad och sanktioner. Vad kan du bidra med till MIS? Jag engagerar mig gärna i MIS och tror att jag kan stå för ett sunt kritiskt tänkande och komma med konstruktiva förslag. Jag trivs i miljöer som jobbar med förändring och utveckling. Vilken är den viktigaste miljöfrågan idag? Kemikaliefrågan. Vi har extremt dålig koll på kemikalier. Reach är en bra början, men det finns miljontals kemikalier och vi måste bli bättre på att anamma försiktighetsprincipen. Lunds kommun ställer krav: Anlitar bara personcertifierade miljörevisorer Lunds kommun har jobbat med miljöledning sedan år 2000. Två kommunala bolag är certifierade enligt ISO 14001, men alla förvaltningar och kommunala bolag jobbar med miljöledning. Vid externa revisioner anlitar de dessutom bara personcertifierade miljörevisorer. Det är ett krav i våra upphandlingar, förklarar kommunens miljöstrateg Lisiane Küller. ISO-certifieringen är frivillig men Lunds kommun har en tydlig kravstandard för sina miljöledningssystem: Alla förvaltningar och kommunala bolag ska arbeta med miljöledning som om de vore certifierade, säger Lisiane Küller. Sedan 2003 har de flesta av våra förvaltningar klarat extern miljörevision. Kommunen kräver sedan 2008 i sina upphandlingar att alla externa miljörevisorer som anlitas ska vara personcertifierade. Det ger legitimitet och visar att Lund jobbar seriöst med miljöfrågor, menar Lisiane Küller. Våra system ska vara professionellt granskade och våra egna interna Kom med synpunkter på ISO 19011 En reviderad ISO 19011 kommer att publiceras 2011. Arbetet med den nya standarden pågår och MIS är en av flera viktiga remissinstanser. MIS styrelse har lämnat synpunkter på flera formuleringar i den reviderade standarden, men Curt Henricson i MIS styrelse och medlem i den svenska delegationen, efterlyste på MIS höstmöte fler synpunkter från MIS medlemmar. Vi kommer nämligen att under de närmaste åren se en av de största förändringarna inom vårt område sedan Ansvarig utgivare: Torbjörn Brorson, ordf MIS Tel: 0708-13 12 14 e-post: torbjorn@brorson.pp.se Redaktör: Gunilla Schönning, Schönskrift Tel: 08-580 150 91 e-post: gunilla.schonning@schonskrift.se Redaktionsråd: Torbjörn Brorson, som ovan Linda Avatare, tel: 0730-35 40 40 linda.avatare@fortum.com Birgit Flening, tel: 08-52 05 94 34 birgit.flening@se.ey.com Anne Swartling, tel: 08-623 42 68 anne.swartling@ragnsells.se miljörevisorer utbildas av personcertifierade miljörevisorer. För oss som kommun är det svårt att ha kontroll på alla regler och förändringar av tolkningar och då är det bra med personcertifierade miljörevisorer som har den kompetensen. Lunds Energi och renhållningsverket är certifierade och Lisiane Küller utesluter inte att det kan bli fler. Det är en ekonomisk fråga eftersom certifiering kostar en del. Många förvaltningar och bolag har inte heller sådan miljöpåverkande verksamhet att kunderna frågar efter certifiering. ISO 9000 och ISO 14000-serierna togs fram. Det gör det synnerligen viktigt för MIS medlemmar att lämna synpunkter. Efter förändringarna kommer alla ledningsstandarder att ha samma struktur, identiska huvudrubriker och inledningar. Anledningen är att det ska göra det lättare för organisationer som använder flera ledningssystemsstandarder samtidigt. Den CD, Committée Draft som nu finns för ISO 19011 hittar du på MIS hemsida, under medlemssidorna. Medlemsblad för föreningen Miljörevisorer i Sverige Föreningens adress: MIS c/o Goodpoint, Holländaregatan 11, 111 36 Stockholm Tel 08-789 04 30 e-post: info@mis.a.se Föreningens plusgiro: 41 77 887-9 MIS hemsida: Har du tips och förslag på vad du vill att vi ska ta upp i vårt medlemsblad? Hör av dig till redaktören eller någon i redaktionsrådet.
Erbjudande från SIS Förlag till MIS medlemmar MIS och Swedish Standards Institute har inlett ett samarbete där vi på SIS erbjuder dig som medlem i MIS rabatt på några av våra mest populära böcker inom miljöområdet. Priset gäller även vid bulkbeställning. Livscykelanalys (LCA) - Ringar på vattnet Denna bok introducerar livscykelanalys (LCA) enligt de internationella standarderna i SS-ISO 14040-familjen. Du får lära dig det systematiska och standardiserade sätt som LCAstandarderna beskriver, för att skaffa överblick och för att kunna ta ett globalt ansvar och hänsyn till miljön, människan och jorden. Pris: 635 kr (ordinarie pris 795 kr) Bästa vägen till ett verksamhetssystem - allt du behöver veta för att få ett integrerat ledningssystem Det förekommer ofta att en organisation har flera delsystem för t.ex. kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Dessa bygger i regel på standarder eller andra krav och kan vara ganska oberoende av varandra. Flera delsystem leder lätt till dubla rutiner och aktiviteter och isolerade funktioner. Boken ger tips och idéer om hur integrering av delsystemen kan utföras. I detalj kan det gå till på många olika sätt, vilket illustreras i femton praktikfall som delvis citeras i boken och i sin helhet finns på en bifogad cd. Pris: 635 kr (ordinarie pris 795 kr) För att erhålla rabatten gör din beställning via www.sis.se/mis. Vill du hålla dig uppdaterad inom miljö- och kvalitetsledning? Genom att anmäla dig till vårt elektroniska nyhetsbrev Update, får du en gång i månaden den allra senaste informationen inom ditt ämnesområde. Anmäl dig på www.sis.se/anmalan. Standarder får världen att fungera. SIS Förlag AB: Telefon: 08-555 523 10, Fax: 08-555 523 11, E-post: sis.sales@sis.se, www.sis.se