Medlemsblad för Föreningen Miljörevisorer i Sverige. Arlandas vision:

Transkript

1 Nr 4 November 2012 Årgång 22 Medlemsblad för Föreningen Miljörevisorer i Sverige Arlandas vision: Världens mest miljövänliga flygplats Kurvade inflygningar, ledlampor, biogasbussar och miljötaxi är bara några exempel i den långa raden av åtgärder som ska göra Arlanda till världens mest miljövänliga flygplats. År 2020 ska koldioxidutsläppen ligga på noll och redan i år är målet att kollektivtrafiken ska stå för 50 procent av alla persontransporter till och från Arlanda. Vid MIS höstmöte i oktober fick MIS medlemmar möjlighet att besöka Arlandas insida, airside och veta mer om hur Arlanda och hela Swedavia jobbar med sina miljöfrågor. Willy Karlsson, en av Sveriges experter i ISO:s internationella arbetsgrupp, berättade hur det går med revideringen av ISO ska den nya standarden vara klar. Sid 2-3 Från flygledartornet på Arlanda övervakas alla flygrörelser fick Arlanda stora energipriset för sitt arbete med energieffektivisering. Allt fler krav på personcertifiering vid upphandlingar Bara en tidsfråga innan kravet kommer De största landstingen i Sverige kräver numera personcertifiering när de handlar upp miljörevisorer. Volvokoncernens miljöchef Inge Horkeby berättade i förra numret av Miljömissivet att även de kräver minst MIS-godkända och helst personcertifierade miljörevisorer numera. Det är bara en tidsfråga innan det blir krav hos fler landsting, kommuner och hos statliga myndigheter, säger Peter Wenster, med lång erfarenhet av miljöarbete hos bland annat SKL. Rollerna inom den offentliga sektorn förändras snabbt. Många organisationer blir mer upphandlare än utförare av arbetet och då blir själva upphandlingen det viktigaste instrumentet för att säkra kvaliteten på arbetet. Peter Wenster menar att marknaden för personcertifiering kommer att öka inom alla områden och att personcertifiering snart kan bli en förutsättning för att få uppdrag hos kommuner, landsting och myndigheter. Kompetensen är givetvis det allra viktigaste för en miljörevisor, men en upphandlare har inte alltid fackkunskap för att kunna bedöma den och då blir personcertifieringen en tydlig kvalitetsstämpel. Fem år, kanske snabbare Hur snabbt kraven på personcertifiering kommer är svårt att bedöma, men kommuner, regioner och myndigheter lär av varandra. Peter Wenster hoppas på ett vettigt tidsperspektiv med successiv övergång för att fler miljörevisorer ska hinna certifiera sig. Om bara några få större företag har personcertifierade miljörevisorer blir det ingen konkurrens på marknaden. Inom fem år tror jag att offentliga myndigheter kommer att ställa krav på personcertifiering av miljörevisorer. Det kan gå snabbare om något händer och beroende på debatten. På företagssidan kan det komma ännu snabbare. Peter Wenster räknar med att statliga myndigheter ska få sin egen miljöcertifiering inskriven i sina regleringsbrev. Myndigheter är ofta duktiga på att ställa krav på andra, men inte alltid på sin egen organisation, säger han. SKL = Intresseorganisation för Sveriges kommuner och landsting

2 Vi informerar vad som är på gång inom vår förening Styrelsemöten 8:e januari :e mars 2014 Årsmöte 10:e april 2013 Utbildning 30:e januari 2013 Utveckla din kompetens som miljörevisor Erfarna MIS-medlemmar delar med sig av sina bästa tips från ax till limpa. Passar både dig som är ny som miljörevisor och dig som har varit med ett tag. Inbjudan kommer inom kort. Nya medlemmar Christina Olsson, IR-Recycling Måns Fornander, Notisum Maja Rehnlund, Statens Energimyndighet, Eskilstuna Kristin Mizser, Statens Maritima Muséer, Karlskrona Förnyat MIS-godkända miljörevisorer Ulf Andersson, Göteborgs Universitet Fredrik Rosengren, Fortum Datum för personcertifiering hos SIS 14:e december 22:e februari :e april :e juni 2013 MIS hemsida - nu med kalendarium MIS hemsida utvecklas ständigt. Nu har sidan fått ett kalendarium. Där hittar du bland annat MIS-godkända utbildningar. Kontakta Curt Henricson på MIS kansli om du vill att din MIS-godkända utbildning ska synas här. kansli@miljorevisor.se Hållbar flygmiljö med nollutsläpp Klimatsmarta flygplatser är Swedavias stolta och strategiska mål. Vid MIS höstmöte på Arlanda presenterades både Swedavias och Arlandas hållbarhetsarbete, som bland annat innebär att koldioxidutsläppen ska ned till noll år MIS medlemmar fick möjlighet att se flygplatsen från airside. Vid sidan av energieffektiva start- och landningar och flygplatsens drift, är avisning, snöröjning, brandsläckning, buller och ledbelysning några exempel på viktiga hållbarhetsfrågor vid en flygplats. Arlanda har kommit långt, så långt att de 2009 fick stora energipriset för sitt arbete med att minska flygplatsens energiförbrukning. Marktransporterna till och från Arlanda är en viktig hållbarhetsfråga. Vid sidan av tåg, tillåts idag bara biogasbussar och miljötaxi att sköta marktransporterna till Arlanda års mål är att 50 procent av alla persontrafik till och från Arlanda ska ske med kollektivtrafik. Transporterna av flygbränsle som tidigare innebar 50 lastbilar per dag från Ett 40-tal medlemmar deltog vid MIS höstmöte. Stockholm, sker numera med tåg två gånger i veckan från Gävle hamn. Vid MIS höstmöte fick medlemmarna lära mycket om Swedavias och Arlandas hållbarhetsarbete och miljöledningssystem. På en busstur inne på flygplatsen fick de också se hur Arlanda samlar upp och återvinner glykol från avisningar, hur flygplatsens snötippar fungerar och hur halkbekämpningsfordon samarbetar för att klara snöröjningen så effektivt som möjligt. Adressen? Har du bytt jobb, arbetsplats, e-post eller faktureringssystem? Anmäl dina nya uppgifter snarast till MIS så riskerar du inte att falla ur vårt system. kansli@miljorevisor.se

3 Ulf Andersson, projektledare på Göteborgs Universitet Knyter ihop hållbara möjligheter Ulf Andersson var tidigare miljösamordnare på Göteborgs Universitet, skrev en miljöledningsguide och utbildade interna miljörevisorer på statliga myndigheter. Dessutom var han styrelseledamot i MIS och byggde MIS hemsida. Numera är han projektledare på Göteborgs universitets miljövetenskapliga centrum och drömmer om att få jämföra miljöledning hos statliga myndigheter i hela Europa. Vad gör du som projektledare? Jag var projektledare förut också. Och miljösamordnare. Nu har jag slutat bygga miljöledningssystem, men jag är fortfarande miljörevisor, MIS-godkänd sådan. Idag jobbar jag med mängder av olika projekt, konferenser och seminarier. Jag försöker knyta samman människor i olika nätverk med intressanta forskningsprojekt. Som exempelvis? Ett spännande projekt handlar om en satsning på forskning kring hållbar utveckling. Ett liknande projekt på Chalmers resulterade i fem nya professorer, bland Christian Azar, som med sin förmåga att nå ut medialt, lyckas få ut sina forskningresultat till omvärlden. Nu ska vi göra samma sak på Göteborgs Universitet. Vi planerar en ansökan på totalt 170 Mkr för att få alla fakulteteter att jobba med hållbar utveckling. Bland forskare och professorer kanske vi kan hitta en ny Christian Azar? Visionen är att hållbar utveckling ska genomsyra hela verksamheten och tillsammans med Chalmers ska Göteborg bli ledande på det forskningsområdet. Vi har också ett nordiskt projekt (med stöd från Nordiska rådet) som undersöker hur miljöledningssystem kan användas för lärande om hållbar utveckling och deltar i ett MISTRA-projekt kring hållbar stadsutveckling. Vad är utmaningen? Att starta nya projekt, se var möjligheterna finns. Knyta samman rätt personer. Själva resan är nog intressantare än resultatet. Även om resultatet leder till en fortsättning, kanske ordinarie verksamhet, så är det alltid lite vemodigt när ett projekt närmar sig slutfasen. Vad har du för drömprojekt? Jag har alltid flera trådar ute, en del av dem kan ta lite tid innan de landar. Bland annat diskuterar jag med Europeiska Miljöbyrån i Köpenhamn om att titta närmare på och jämföra miljöledning i statliga myndigheter i hela Europa. Det ligger där och småputtrar i väntan på en knuff för att ta fart. Dina tidigare uppdrag för svenska myndigheter, vad hände med dem? På uppdrag av Naturvårdsverket tog vi fram en miljöledningsguide för myndigheter och höll specialanpassade utbildningar inom miljöledning och interna miljörevison. Det är mer på marginalen idag men jag har stöttat bland annat högskolorna i Borås och Halmstad och diskuterar just nu ett möjligt samarbete med Södertörns högskola. ISO revideras Ny standard klar 2015 ISO 14001, den internationella standarden för miljöledningssystem revideras just nu. Vid MIS höstmöte berättade Willy Karlsson, en av Sveriges experter i ISO:s internationella arbetsgrupp, om det pågående arbetet. Vi räknar med att den reviderade standarden ska vara klar år 2015, säger han. Willy Karlsson har jobbat med kvalitet och miljö i mer än 20 år och var med vid utvecklingen av ISO redan i början av 1990-talet. Nu jobbar han intensivt med revideringen som engagerar många experter i företag och organisationer, både i Sverige och internationellt. En systemöversyn görs vars femte år och när en revision behövs tar den ungefär tre år. Redan 2007 beslöt ISO att standarden skulle revideras och Willy Karlsson förklarar varför ISO standarden blir klar först Förutom diskussioner om innehållet, har vi inväntat den nya struktur som ska gälla för alla ISO-standarder. Hittills har det varit ganska opraktiskt med olika struktur i olika standarder, nu kommer man att känna igen upplägget oavsett vilken standard man tittar på. Willy Karlsson menar mycket hänt på miljöområdet sedan standarden infördes på 1990-talet. Idag handlar det inte bara om produktion, utan även om produkter och tjänster och vilken miljöpåverkan de har under hela sin livstid. Hållbarhetsarbetet blir också allt viktigare. ISO måste bli ett naturligt verktyg i hållbarhetsarbetet och miljöledningssystemen ska kunna stödja företagens affärsstrategier. Experter från mer än 90 länder ska nu komma överens om innehållet i den reviderade standarden. I den svenska arbetsgruppen hos SIS deltar ett 30-tal organisationer. I början av nästa år är Sverige värd för nästa internationella träff.

4 Uppskjutet arbete på Gotland i väntan på beslut Oklar utgång om kalkbrytning Högsta domstolen har nu inhiberat, det vill säga skjutit upp, sitt beslut om att tillåta kalkbrytning i Bungetäkten på norra Gotland. Inga förberedande arbeten får påbörjas innan tillståndet för brytning vunnit laga kraft. Hur det blir är just nu oklart. De inledande arbetena inför kalkstensbrytningen i Bunge har avbrutits trots att Nordkalk i juli 2012 fick tillstånd från Markoch Miljööverdomstolen. Det tillståndet kopplades till ett verkställighetsförordnande som innebar att arbetet skulle få påbörjas innan tillståndet vunnit laga kraft. Högsta domstolen har nu meddelat prövningstillstånd och i ett första läge stoppat det inledande arbetet tills vidare. Johan Cederblad är advokat på Vinge i bland annat miljörätt. Han har bidragit med bifogade artiklar i det här numret av Miljömissivet. Frågor, kontakta Johan på: johan.cederblad@ vinge.se Nytt inom Miljörätten MIS samarbetar med advokatfirman Vinge för att få ta del av miljölagstiftningen och aktuella rättsfall. Domstolens motiv är att redan de inledande arbetena kan få omfattande och långvariga följdverkningar för miljön och att förändringarna i landskapet kan bli svåra att återställa. Industriutsläppsdirektivet införs i januari 2013 Ansvar berör bara mark och grundvatten EU:s direktiv om industriutsläpp införs i svensk rätt i januari nästa år. Direktivet påverkar cirka tillståndspliktiga anläggningar i Sverige. De två största förändringarna är principen om bästa tillgängliga teknik och kravet på statusrapportering. Principen om bästa tillgängliga teknik (BAT) får en framskjuten roll i det nya direktivet. Direktivet innebär att EU ställer upp de specifika villkor (BAT-slutsatser) som ska gälla för verksamhetsutövare så att verksamheten uppfyller BAT. Regeringen förslog i en proposition i oktober att BATslutsatserna ska införas genom en regeringsförordning. Den ska innehålla föreskrifter om angivna gränsvärden och försiktighetsmått som ska vara genomförda vid en viss tidpunkt. Förordningen ändras när en ny BAT-slutsats antas. Metoden innebär att verksamhetsutövare måste följa både sina specifika tillståndsvillkor och förordningen. Förordningen kommer att ange vad som gäller om det blir konflikt mellan tillståndsvillkoren och BAT-slutsatserna. Dessutom införs krav på att verksamhetsutövare ska upprätta en statusrapport över föroreningarna på sin anläggning. Den rapporten ska sedan utgöra grunden för vilket ansvar som kan läggas på verksamhetsutövaren om verksamheten läggs ned med stöd av reglerna från industriutsläppsdirektivet. Skillnad En viktig skillnad mellan det nya industriutsläppsdirektivet och miljöbalken är frågan om ansvar för förorenade områden. Direktivet gäller bara ansvar för föroreningar i mark och grundvatten, medan miljöbalken anger ett strängare och bredare ansvar. Direktivet kommer inte att inskränka miljöbalkens ansvarsregler utan komplettera med bland ett krav på statusrapport. Regeringen föreslår att mål och ärenden som inte är avgjorda när direktivet träder i kraft i januari, ska handläggas enligt de nya reglerna. Påbörjade ärenden görs inte om, utan fortsätter och handläggs enligt de nya bestämmelserna. Pågående tillståndsansökningar kan behöva kompletteras. Maria Paijkull Johan Cederblad

5 Ny medlem i MIS Miljönätverk för statliga myndigheter Vill sprida hållbarhetsbegreppet I våras bildades ett nytt nätverk för dem som jobbar med miljö och miljörevision i statliga myndigheter. Vi måste bli bättre på att marknadsföra hållbar utveckling och miljörevisorernas viktiga roll på myndigheterna, säger Christina Arbjörk, miljösamordnare på KB, Kungliga Biblioteket, som arrangerade den senaste nätverksträffen. Marinbiolog som dyker bland miljölagar Välkommen till MIS, Måns Fornander, vad jobbar du med? Jag är Account Manager på Notisum som har en av Sveriges största databaser för svenska lagstiftning. Jag jobbar på vårt Malmökontor och är en länk mellan oss och våra kunder. Nej, jag är inte miljörevisor, men mitt fokus är de lagar som berör ISO-certifierade företag. Jag har kontinuerlig kontakt med kunder som prenumererar på aktuella laglistor på miljöområdet. De väljer vilka laglistor de vill ha, vi ser till att de alltid har de senaste inom sina specialområden. Hur fick du kontakt med MIS? En av mina kollegor är medlem och föreslog att jag skulle bli medlem. Vad vill du ha ut av ditt medlemskap i MIS? Många av mina kunder är medlemmar i MIS och här får jag möjlighet att förstå hur de jobbar i praktiken. Jag får lättare att förstå vad de behöver och kan knyta nya kontakter. Vad kan du bidra med till MIS? Min kunskap om den lagstiftning som finns på miljöområdet. Miljölagar är ett hett område och jag har koll på de nya lagar som kommer, exempelvis den nu aktuella förordningen om miljösanktionsavgifter. Jag har tidigare jobbat som miljöinspektör i Älmhult med ansvar för miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Vad ser du som den viktigaste miljöfrågan just nu? Eftersom jag i grunden är marinbiolog så är frågor om övergödning och överfiske i Östersjön väldigt viktiga för mig. Vad gör du privat för miljön? Ungefär samma saker som medelsvensson: sorterar avfall, kör miljöbil, köper kravmärkt mjölk och mat. Jag tror det är viktigt att föregå med gott exempel för kommande generationer. Sedan januari 2010 gäller en statlig förordning (2009:907) med krav på att alla myndigheter ska ha miljöledningssystem. Många myndigheter har nu även certifierat sina system och utbildat interna miljörevisorer. Det nya nätverket ska fungera som ett bollplank där revisorer, samordnare och liknande yrkesgrupper kan utbyta kunskap, erfarenheter och diskutera gemensamma frågor. Christina Arbjörk vill vidga nätverket och hitta kontakter även i näringslivet. Hon vill helst byta ut ordet miljö mot begreppet hållbar utveckling som hon menar är mer heltäckande. Jag kan fortfarande bli förvånad över att hållbar utveckling och miljörevision är så okänt i samhället, säger hon. Vi måste bli bättre på att marknadsföra både begreppen och miljörevisorns yrkesroll. Höstens boktips: Miljömanagement En ny upplaga av boken Miljömanagement Miljö- och hållbarhetsarbete i företag och andra organisationer har kommit i höst. Den tar upp viktiga förutsättningar för miljö- och hållbarhetsarbete i företag och andra typer av organisationer och innehåller både strategier, metoder och koncept. Boken är i första hand skriven för kurser i miljömanagement och miljöledning vid högskolor och universitet, men den kan också användas vid interna utbildningar i företag och organisationer. Författaren Jonas Ammenberg sitter i MIS styrelse och har många års erfarenhet av forskning om effekterna av miljöledningssystem. Ansvarig utgivare: Torbjörn Brorson, ordf MIS Tel: e-post: torbjorn@brorson.pp.se Redaktör: Gunilla Schönning, Schönskrift Tel: e-post: gunilla.schonning@schonskrift.se Redaktionsråd: Torbjörn Brorson, som ovan Lena Gustafsson, SLL, Tel: , lena.gustafsson@sll.se, Anders Johansson, Envima, Tel: , anders.johansson@envima.se, Christina Arbjörk skulle gärna se att myndigheterna fick mer stöd från Naturvårdsverket i sitt miljöarbete och hon skulle vilja driva frågan om att få in ett krav på personcertifierade miljörevisor hos myndigheter i den statliga förordningen. Hållbarhet är inte självklart inom myndigheterna, det är fortfarande mest eldsjälar som driver frågorna, säger hon. Miljörevisorns bästa vän Nu har en ny upplaga av miljörevisorernas praktiska handbok Miljörevision kommit ut. Här finns allt en miljörevisor behöver veta, både i industri-, tjänsteföretag och offentliga organisationer som kommuner, landsting och myndigheter. Boken innehåll exempel och checklistor, är kurslitteratur på universitet och fungerar som en praktisk handbok för alla som arbetar med miljöledningssystem och miljörevision i både små och stora organisationer. Författare är Torbjörn Brorson, bland annat ordförande i MIS och Richard Almgren som bland annat är SIS examinator vid personcertifiering av miljörevisorer. Medlemsblad för föreningen Miljörevisorer i Sverige Föreningens adress: MIS c/o Curt Henricson, Färjestadsvägen 4 C, Bromma Tel: e-post: kansli@miljorevisor.se Föreningens plusgiro: MIS hemsida: Har du tips och förslag på vad du vill att vi ska ta upp i vårt medlemsblad? Hör av dig till redaktören eller någon i redaktionsrådet.

6 Certifierad miljörevisor Skaffa ett kvitto på din kompetens Har du omfattande erfarenhet som miljörevisor? Synliggör din kompetens både inom och utanför verksamheten. Certifiering blir en bekräftelse på den kompetens som du besitter och kan betyda ett lyft i din yrkesroll som internrevisor. Genom personcertifiering säkerställs att du behärskar god miljökunskap, miljöteknik, miljöledningssystem, riskbedömning samt är väl insatt i lagar och regler på miljöområdet. Du ska också vara väl förtrogen med metoder, tillvägagångssätt och teknik för att genomföra revision. Certifieringen bygger på de krav som finns i SS-EN ISO 14001:2004, Miljöledningssystem Krav och vägledning och SS-EN ISO 19011:2011, Vägledning för revision av ledningssystem. SIS Förlag AB är ackrediterat av SWEDAC som certifieringsorgan för miljörevisorer. Vi genomför personcertifiering enligt metoder som är fastställda i internationella standarder. Därmed får du som kund alltid en opartisk värdering av din kompetens, oavsett var eller hur du skaffat den. Pris: kr Läs mer på eller kontakta helen.strandgren@sis.se SIS SWEDISH STANDARDS INSTITUTE Accreditation no Accredited in accordance with SS-EN ISO/IEC CERTIFIERAD MILJÖREVISOR 2056 ISO/IEC 17024