ANTAGANDEHANDLING koncept 2010-11-18 Tillhörande detaljplan för kvarteret Idun, Kasttjärnsparken och kvarteret Merkurius Södra centrum i Ludvika kommun upprättad i september 2010 reviderad i november 2010 Planområdet på flygfoto från 2006 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro 771 82 LUDVIKA Carlavägen 24 0240-863 10 exp 0240-810 26 467-5088 12 45 30-7
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 HANDLINGAR... 3 2 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG... 4 3 FÖRENLIGHET MED 3, 4 OCH 5 KAP MILJÖBALKEN... 4 4 PLANDATA... 4 4.1 Lägesbestämning... 4 4.2 Areal... 4 4.3 Markägoförhållanden... 4 5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 4 5.1 Översiktliga planer... 4 5.2 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden... 4 5.3 Program för planområdet... 5 5.4 Behovsbedömning av miljöbedömning... 5 5.5 Kommunala beslut i övrigt... 5 6 FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER... 5 6.1 Natur... 5 6.1.1 Mark och vegetation... 5 6.1.2 Geotekniska förhållanden... 6 6.1.3 Förorenad mark... 6 6.1.4 Radon... 7 6.1.5 Risk för skred / höga vattenstånd... 7 6.1.6 Fornlämningar... 7 6.2 Bebyggelseområden... 7 6.2.1 Strandskydd... 7 6.2.2 Bostäder... 7 6.2.3 Arbetsplatser, övrig bebyggelse... 8 6.2.4 Offentlig och kommersiell service... 8 6.2.5 Tillgänglighet... 8 6.2.6 Byggnadskultur... 9 6.2.7 Gestaltning... 9 2(15)
6.3 Friytor... 11 6.3.1 Lek och rekreation... 11 6.3.2 Naturmiljö... 11 6.4 Vattenområden... 12 6.5 Gator och trafik... 12 6.5.1 Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik... 12 6.5.2 Kollektivtrafik och järnväg... 13 6.5.3 Parkering, varumottag, utfarter... 13 6.6 Störningar... 13 6.6.1 Buller... 13 6.6.2 Vibrationer... 13 6.6.3 Luft... 14 6.6.4 Skyddsanordningar... 14 6.6.5 Risker... 14 6.7 Teknisk försörjning... 14 6.7.1 Vatten och avlopp... 14 6.7.2 Värme... 14 6.7.3 El... 14 6.7.4 Avfall... 14 6.8 Administrativa frågor... 14 6.9 Konsekvenser av planens genomförande... 15 7 REVIDERING... 15 8 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN... 15 1 HANDLINGAR Detaljplanen består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning För planprocessen finns dessutom: Samrådsredogörelse Utlåtande (utarbetas efter utställningen) Fastighetsförteckning 3(15)
2 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet är göra en flexibel plan för framtiden och att säkerställa att byggnader gestaltas med hänsyn till sin omgivning. Ett annat syfte är att Kasttjärnsparken ska bevaras och utvecklas som park. 3 FÖRENLIGHET MED 3, 4 OCH 5 KAP MILJÖBALKEN Planförslaget är förenligt med miljöbalkens grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. 4 PLANDATA 4.1 Lägesbestämning Planområdet är beläget i södra delen av centrum. Planen begränsas i söder av en järnväg (Bergslagspendeln). Vid planområdet ingår spårområdet i planen. I väster begränsas planen av Bergslagsgatan (Riksväg 50), i norr av kvarteret Freja, Fredsgatan och Vasagatan och i öster av skolgatan och Uppfartsvägen. Ingående fastigheter är kvarteret Idun 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 10 och 11, Ludvika 3:21, del av Ludvika 6:1 och kvarteret Merkurius 9. 4.2 Areal Planområdet omfattar 8,7 ha. 4.3 Markägoförhållanden Ludvika 6:1 (Kasttjärnsparken och gatorna), kv Merkurius (Vasaskolan) och kv Idun 5 (Länkarnas hus) ägs av Ludvika kommun. Kv Idun 1, 2, 3, 4, 6 och 11 är privata villafastigheter. Kv Idun 7 (naturområdet) är privatägt och kv Idun 10 (Fottas MC) ägs av Fottas Fastighetsförvaltning HB. Ludvika 3:21 (Vattenfall) ägs av Slottsvalvet Förvaltning AB. Vid Ludvika 3:21 krävs en del fastighetsreglering, se genomförandebeskrivningen. 5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 5.1 Översiktliga planer Översiktsplanen från 1990 anger bostadsområden med mera för planområdet och har även en punkt för skola markerad i kv Merkurius. 5.2 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Följande detaljplaner gäller för området: 34 Ändring och utvidgning av stadsplanen för centrala delen av Ludvika, fastställd 1944. 4(15)
37A Ändring av stadsplanen för kvarteret Merkurius, fastställd 1945 43A Ändring av stadsplanen för kvarteret Bävern, fastställd 1950 250 Ändring av stadsplanen för kvarteret Idun, fastställd 1986. 5.3 Program för planområdet Eftersom området är detaljplanerat sedan tidigare och den här detaljplanen inte medför några större förändringar, har inget program upprättats. 5.4 Behovsbedömning av miljöbedömning De förändringar som detaljplanen ger möjlighet till, jämfört med de tidigare detaljplanerna, är så små att någon miljöbedömning inte behövs. 5.5 Kommunala beslut i övrigt En utredning om detaljplanerna i centrum gjordes under 2003. Utredningen visar att många planer är föråldrade och utgör ett hinder för utvecklingen. Planberedningen ställde sig, 2007-01-11, positiv till att miljö- och byggkontoret omarbetar omoderna/inaktuella detaljplaner i centrum, med början i den södra delen. Miljö- och byggnämnden beslutade, 2009-05-06 65, att ge miljö- och byggkontoret i uppdrag att upprätta en ny detaljplan, med normalt planförfarande, för planområdet och att genomföra samråd för detaljplanen. Miljö- och byggnämnden beslutade, 2010-04-07 48, om utställning. 6 FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSE- KVENSER 6.1 Natur 6.1.1 Mark och vegetation Kv Idun och Kasttjärnsparken är en del av det plana område som Ludvika centrum är byggt på. Själva Kasttjärn är ett undantag. I kv Merkurius börjar sluttningen upp mot Högberget. Vegetationen varierar med användningen. I kv Idun finns traditionella villaträdgårdar och asfaltytor vid verksamheten på Idun 10. Den obebyggda tomten Idun 7 är ett naturområde med björkar. Kasttjärnsparken har stora klippta gräsytor och en variation av träd, både när det gäller arter och ålder. Längs gatorna finns Lindalléer. Själva Kasttjärn har en naturligare vegetation med öar av vass, säv med mera. Runt Vattenfallhuset finns avskärmande buskplanteringar. Kasttjärnsparken är en mycket viktig park för Ludvika. Detaljplanen syftar till att parken ska bevaras och utvecklas vidare. 5(15)
Avverkning av befintliga trädrader inom planområdet kräver länsstyrelsens tillstånd eftersom biotopskydd gäller enligt MB 7:11, förordningen om områdesskydd 5-8 + bilaga 1. Kasttjärnsparken Kv Merkurius har skolgårdar med asfalt och klippta gräsytor med ett stort antal björkar och tallar. 6.1.2 Geotekniska förhållanden Marken norr om Kasttjärn har varit av en högmosse. Öster och väster om tjärnen klassades marken som kärr och starrmosse. 1 Inget av detta finns kvar idag förutom att sedimenten är mäktiga. I planområdets nordvästra del har borrningar gjorts 44 meter utan att berg påträffats. Vid större byggnationer har därför pålning krävts. Vid Vasaskolan reser sig däremot terrängen och man har berg i dagen. Bergrunden inom området utgörs av leptit 2. Inga kända större sprick- eller krosszoner finns inom planområdet. 6.1.3 Förorenad mark Idun 10 räknas som potentiellt förorenad mark 3, eftersom det har legat en bensinstation där tidigare. Sanering kan krävas innan byggnation. 1 Enligt kartan SGU Ser Aa nr177 2 Enligt kartan SGU Ser Af nr 158 3 Länsstyrelsens regionala underlagsmaterial (RUM) 6(15)
6.1.4 Radon Normala gammastrålningsnivåer har uppmätts 4. Ett fåtal radonmätningar i bostäder indikerar att planområdet utgörs av normalriskmark. Undantaget är Vasaskolan där man har uppmätt förhöjda radongashalter, sannolikt beroende på det tunnare jordtäcket. 6.1.5 Risk för skred / höga vattenstånd Riskerna för skred eller höga vattenstånd bedöms som obefintliga. Däremot finns det risk för sättningar och stabilitetsproblem i marken på grund av att jordlagren utgörs av torv. 6.1.6 Fornlämningar Inga kända fornlämningar finns inom planområdet. 6.2 Bebyggelseområden 6.2.1 Strandskydd Strandskydd gäller inte inom den gällande detaljplanen och avses inte införas i den nya detaljplanen heller. Enligt nya regler 5 inträder strandskydd när den gamla detaljplanen ersätts. Den nya plankartan har därför kompletterats med en planbestämmelse om att strandskyddet upphävs. Särskilda skäl för upphävandet är: 1. All mark inom detaljplaneområdet är redan ianspråktagen för park, gator, järnväg, skolor, kontor, bostäder med mera. 2. Det är ett angeläget allmänt intresse att området kan användas och/eller utvecklas för park, gator, järnväg, skolor med mera. 3. Detaljplaneområdet är även viktigt för tätortsutvecklingen, med tanke på det centrala läget i anslutning till Ludvika centrum. 4. Allmänhetens tillträde säkras genom att Kasttjärn helt omges av Kasttjärnsparken. 5. Kasttjärnsparken sköts på ett sätt som gynnar det rika fågellivet och andra naturvärden vid Kasttjärn. 6. Ett av detaljplanens syften är att Kasttjärnsparken ska bevaras och utvecklas som park, se 2 Planens syfte och huvuddrag. Se även 6.3.2 Naturområden. 6.2.2 Bostäder I kvarteret Idun finns sju villor varav sex används som bostäder. Den sjunde villan, Idun 5, är De Fria Sällskapen Länkarnas hus. Denna användning legaliseras 4 Enligt flygmätningar från 1970-talet 5 Miljöbalken 7 kap. 18 g, övergångsbestämmelser SFS 2009:531 7(15)
planmässigt genom användningen centrum 6. En av villorna, Idun 6, har ett bullerstört läge. Även den får användningen centrum, men detta hindrar inte att befintlig användning som bostad fortsätter. Några nya bostäder är inte tillåtna inom områden utan beteckningen B. Där bostäder är tillåtet får man även inreda en mindre del av bostaden för verksamheter som inte är störande för omgivningen. Detaljplanen tillåter även bostäder på Ludvika 3:21 (Vattenfall) och i delar av kvarteret Merkurius. Miljö- och byggnämnden ska alltid pröva lämpligheten av ändrad användning genom bygglovprövning. 6.2.3 Arbetsplatser, övrig bebyggelse Kontorshuset på Ludvika 3:21 (Vattenfalls hus) är områdets största arbetsplats, med både kontor och skolverksamhet. Andra arbetsplatser är en motorcykelbutik på Idun 10 och Vasaskolan i kv Merkurius. Ett av detaljplanens syften är att underlätta för dessa verksamheter och öka flexibiliteten för framtiden. Flera alternativa användningar och särskilt användningen centrum 7 ger ökad flexibilitet. Fottas MC - försäljning av motorcyklar med mera på Idun 10 6.2.4 Offentlig och kommersiell service Planområdet har nära till service genom läget i anslutning till Ludvika centrum. 6.2.5 Tillgänglighet Genom att planområdet domineras av plan mark är förutsättningarna goda för tillgänglighet för handikappade. Frågan bevakas i samband med bygglov. 6 All sådan verksamhet som bör ligga centralt eller på annat sätt vara lätt att nå för många människor (Boken om detaljplan och områdesbestämmelser, Boverket 2002) 7 All sådan verksamhet som bör ligga centralt eller på annat sätt vara lätt att nå för många människor (Boken om detaljplan och områdesbestämmelser, Boverket 2002) 8(15)
6.2.6 Byggnadskultur Inga kulturhistoriskt värdefulla byggnader finns inom planområdet. 8 6.2.7 Gestaltning Byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Byggnader skall ha en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan 9. Nya byggnader ska anpassas till befintlig bebyggelse i volym, material och färg. Tanken är dock inte att befintlig bebyggelse ska kopieras. På Idun 7 och 10 tillåts byggnader på maximalt 10 m byggnadshöjd i en byggrätt längs riksväg 50 (Bergslagsgatan). Byggnaderna får uppta hela byggrätten och är tänkt att kunna fungera som en avskärmning mellan riksvägen och kvarteret Idun. Öster om denna byggrätt får byggnader på maximalt 7 m byggnadshöjd 10 byggas. Även mot järnvägen (Kasttjärnsgatan) vore det en fördel om bebyggelsen utformas så att den skärmar av buller. Totalt får byggnaderna uppta maximalt 50 % av fastigheternas area inom område C i kvarteret Idun. Övriga fastigheter inom kv Idun ges en byggrätt på 20 % av fastigheternas areor, huvudbyggnad + komplementbyggnader, varav komplementbyggnader maximalt får uppta 10 %. Detta innebär att alla fastigheterna utom Idun 1 kan bygga mera. Hörntomten Idun 1 är bebyggd till 22 %. Syftet med begränsningen är att bevara den öppna och luftiga villakaraktären med mycket grönska, som passar bra i anslutning till Kasttjärnsparken. Längs Fredsgatan får villorna byggas i gatuliv. Villorna har fasader av trä eller puts, huvudsakligen i ljusa färger. Komplementbyggnaderna är av trä förutom brandmurar mot grannfastigheter. Villaträdgårdarnas grönska ger en naturlig fortsättning på Kasttjärnsparken, samtidigt som flera villor, på ett stadsmässigt sätt, är placerade i gatulivet 8 Kulturhistorisk byggnadsinventering för Ludvika och Grängesberg, Dalarnas museum 1982 9 Plan- och bygglagen, 3 kap, 1. 10 Höjderna motsvarar normalt tre respektive två våningar. 9(15)
Byggnaden på Ludvika 3:21 (Vattenfalls hus) är formad för att visuellt omsluta Kasttjärnsparkens norra hörn och avskärma parken från trafik. Nödvändiga parkeringsplatser på fastigheten är avskärmade med vegetation. Detta är estetiska kvaliteter som är viktiga för parken. Vattenfalls byggnad vid Kasttjärnsparken har en särpräglad form och fungerar som en avskärmning mellan parken och den mest trafikerade gatukorsningen Skolbyggnaderna inom kvarteret Merkurius är ganska fritt grupperade runt en skolgård, men det finns även stora ytor runt byggnaderna. I kvarterets västra del, närmast parken, finns tre envåningsbyggnader varav två i tegel och en i trä och puts. I kvarterets östra del, i sluttningen upp mot Högberget, finns en L-formad tegelbyggnad i huvudsak i två våningar. Byggnaderna har en del estetiska kvaliteter, särskilt tvåvåningshuset. Om exploateringen ska öka bör det huvudsakligen ske genom att byggnadernas höjd ökas, för att spara markyta för lek, men inom den östra byggrätten, längst från Kasttjärnsparken, ges ändå en möjlighet att bygga upp till 300 m 2 till av marken. Vasaskolan i kvarteret Merkurius Längs fastighetsgränserna finns ytor med byggnadsförbud av olika bredd, för att hålla lämpliga avstånd till Kasttjärnsparken, järnvägen och Uppfartsvägen. Även en del av en av de befintliga byggnaderna mot Kasttjärnsparken beläggs med 10(15)
byggnadsförbud. Detta hindrar inte att byggnaderna är kvar, underhålls och används i enlighet med planen, men om de skulle rivas bör området med byggnadsförbud göras om till plantering. När det gäller takmaterial domineras hela planområdet av plåt, främst falsad bandplåt, i färgskalor från grått till svart och från rött till tegelrött. Enstaka tegeltak förekommer också. 6.3 Friytor 6.3.1 Lek och rekreation Kasttjärnsparken ger goda möjligheter till både lek och rekreation. Ingen allmän anlagd lekplats finns dock inom området. I kvarteret Merkurius (Vasaskolan) finns en anlagd lekplats och lekytor för skolbarnen. Områdets bostäder utgörs av villor med trädgårdar lämpliga för lek och rekreation. 6.3.2 Naturmiljö Den mest naturliga miljön finns runt Kasttjärn, med en skrattmåskoloni som även hyser andra ovanligare arter, som till exempel rörhöna. Området ingår i Kasttjärnsparken. Tjärnen och dess strandområden ska skötas på ett sätt som gynnar fågellivet. Se även 6.1.1 Mark och vegetation. Kasttjärn 11(15)
Kasttjärn 6.4 Vattenområden Kasttjärn räknas inte som ett vattenområde i detaljplanen, utan utgör en del av parkområdet. Det är viktigt att denna vattenyta blir kvar även i framtiden. 6.5 Gator och trafik 6.5.1 Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Gatunätet är en del av centrums rutnät, med undantag för Uppfartsvägen, som är en del av det uppbrutna gatunätet runt Högberget. Gatorna är dubbelriktade, men biltrafik är inte tillåten på järnvägsövergången söderut. Gatorna vid kv Idun är återvändsgator för bilar. Längs Fredsgatan, Vasagatan, Uppfartsgatan och genom Kasttjärnsparken finns gång- och cykelbanor. En gångväg för rekreation finns även runt Kasttjärn. Trottoarer finns längs alla gator utom Kasttjärnsgatan, där olika trafikslag samsas om samma yta. Kasttjärnsgatan och gångvägen söder om Kasttjärn ligger avskilt, vilket är en kvalitet för ett rekreationsstråk, men kan ge en upplevelse av otrygghet kvällstid. 11 Fredsgatan är planområdets huvudgångstråk. Långa siktlinjer, stor genomströmning av gående och cyklister, god belysning och närliggande bostadsentréer gör att Fredsgatan är ett tryggt stråk att röra sig efter, även kvällstid. Väster om planområdet, i anslutning till kvarteret Idun, finns riksväg 50, som är av riksintresse och rekommenderad väg för farligt gods. Se även 6.6.1 Buller och 11 Stadsrumspotential för upplevd trygghet i Ludvika, Spacescape 2009 12(15)
6.6.5 Risker nedan. Slänten till riksvägen, vid viadukten över järnvägen, ingår i planområdet och får användningen allmän plats - genomfart. 6.5.2 Kollektivtrafik och järnväg Genom sitt centrala läge är planområdet väl försörjt med kollektivtrafik. Avståndet till resecentrum är cirka 250 m. I planområdets södra utkant går Bergslagspendeln, som är en järnväg av riksintresse och stort allmänt intresse. Den är särskilt viktig för den regionala utvecklingen. Bergslagsbanan, väster om planområdet, är också av riksintresse och stort allmänt intresse. Den är nationellt, interregionalt och regionalt betydelsefull. Transporter av farligt gods kan ske på järnvägarna. Se även 6.6.1 Buller och 6.6.5 Risker nedan. 6.5.3 Parkering, varumottag, utfarter Parkeringar och varumottag finns på respektive fastigheter. Utfarter är tillåtna mot lokalgatorna. 6.6 Störningar 6.6.1 Buller Främsta bullerkällan är riksväg 50 (Bergslagsgatan) omedelbart väster om planområdet. Området är även bullerstört genom järnvägen, främst bergslagspendeln i planområdets södra utkant. Banan har gammal skarvräls som ska bytas ut mot skarvfri räls inom planområdet, vilket avsevärt minskar järnvägens bullerstörningar. Ljudnivån inomhus i bostäder får ej överskrida 30 dba ekvivalent nivå och ljudnivån på uteplats/terrass/balkong får ej överskrida 55 dba ekvivalent nivå. För kontor gäller att ljudnivån inomhus inte får överskrida 40 dba ekvivalent nivå och för arbetsplatsers uteplatser maximalt 65 dba ekvivalent nivå. För att klara dessa krav i byggnader nära riksväg och järnväg behövs kraftigt ljudisolerande konstruktioner. Särskilt viktigt är detta för fönster och ventiler. Det kan även vara lämpligt att orientera sovrum och uteplats/terrass/balkong mot den minst bullerstörda sidan. Vid enstaka arrangemang i staden får dock ljudnivåerna ovan överskridas. 6.6.2 Vibrationer Vibrationer bedöms inte vara något problem inom kvarteret Merkurius där berggrunden går i dagen eller jordtäcket är tunt. I kvarteret Idun och Kasttjärnsparken är sedimenten mäktiga genom att det tidigare varit mossmark. Vibrationer bedöms i hög grad dämpas av den typen av sediment. Grundläggning på pålar bör ytterligare minska vibrationsproblem. 13(15)
6.6.3 Luft Gällande miljökvalitetsnormer och miljömål för luft uppfylls. Ludvika tätort hör till de tätorter som har bäst luftkvalitet i landet. 12 6.6.4 Skyddsanordningar Inga krav på skyddsanordningar ställs i detaljplanen. Vid byte till nya fönster ska kontrolleras om de nya fönstren ger tillräcklig bullerreducering för att uppfylla riktvärdena enligt 6.6.1 ovan. Om byggrätterna fullföljs i kvarteret Idun längs Bergslagsgatan (riksväg 50) och Kasttjärnsgatan (järnvägen Bergslagspendeln), kan de byggnaderna fungera som bulleravskärmning för kvarteret. Gång- och cykelövergången över järnvägen i Fredsgatans förlängning är försedd med bommar. Detta behöver inte regleras av detaljplanen. 6.6.5 Risker En risk är att olyckor med farligt gods kan påverka planområdet. Av hänsyn till denna risk tillåts inte nya bostäder på närmare avstånd än 70 m från järnväg eller riksväg. Avståndet har minskats till 60 m där en bergskärning skärmar av järnvägen. Länsstyrelsen håller på att ta fram en policy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. Åtkomligheten för räddningstjänsten ska beaktas i samband med nybyggnationer eller vid ombyggnad av befintliga byggnader. 6.7 Teknisk försörjning 6.7.1 Vatten och avlopp Planområdet är anslutet till kommunalt vatten och avlopp. 6.7.2 Värme Planområdets byggnader kan med fördel anslutas till fjärrvärmenätet. 6.7.3 El Området är väl försörjt med el. 6.7.4 Avfall Kommunal sophämtning finns för området. Återvinningsstation finns vid Norra Järnvägsgatan på under 200 m avstånd. Återvinningscentral finns i Björnhyttan. 6.8 Administrativa frågor Se genomförandebeskrivningen 12 Luftkvalitet i Dalarnas större tätorter perioden 2001-2006, Länsstyrelsen Dalarnas län, Miljövårdsenheten, Rapport 2007:06 14(15)
6.9 Konsekvenser av planens genomförande Planen medför inga större förändringar jämfört med nu gällande plan och dagens användning. En ökad flexibilitet ger en smidigare handläggning av bygglov. 7 REVIDERING Plankartan har kompletterats med en bestämmelse om upphävande av strandskydd. Bestämmelsen har motiverats i denna planbeskrivning, se 6.2.1 Strandskydd. 8 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Detaljplanen har upprättats av miljö- och byggkontoret, byggenheten. Kontakter har under planarbetets gång tagits med övriga kommunala förvaltningar och enheter. Göran O. Sundell stadsarkitekt Torkel Berg planarkitekt 15(15)