Det försvinnande försprånget

Det försvinnande försprånget

1 Inledning 1.1 Bakgrund Handelskammaren beslutade år 2003 att skicka in sin årsredovisning elektroniskt för att pröva förutsättningarna för en sådan enkel åtgärd. Regeringens hade uttalat intresse för att förenkla för företagen, särskilt genom utvecklingen av elektroniska tjänster, och Handelskammaren vill pröva hur långt arbetet i verkligheten hade kommit. Resultatet blev nedslående. 1 Patent och Registreringsverket förklarade att verket var oförmöget att ta emot elektroniskt insända årsredovisningar, oavsett om de uppfyllde rimliga säkerhetskrav eller inte. Istället tvingades verket, då som nu, infordra en papperskopia, som sedan nogsamt skannades in till en enorm merkostnad. Detta krav på papper är inte bara opraktiskt för företagen, det är också dyrt för skattebetalarna. Det kostar pengar att fordra att någon skannar in de insända årsredovisningarna, men det räcker inte med att räkna de timmar det tar att skanna. Det tillkommer dessutom tid som går åt att granska årsredovisningarna för att det skall kunna garanteras att inga fel uppkommit vid inskanningen, och dessutom måste årsredovisningarna formateras för att kunna lagras effektivt. Elektroniska årsredovisningar skulle alltså innebära en betydande effektivisering för verket, och dessutom skulle det innebära en förenkling för företagen eftersom de då skulle slippa den extra tid det tar att ordna underskrifter och hantera pappersexercisen kring årsredovisningen i stort. Säkerheten skulle kunna höjas betydligt, och skattebetalarna skulle spara stora summor på effektiviseringarna som möjliggörs. Om formatet för de insända årsredovisningarna också kunde standardiseras skulle detta vara ett stort steg framåt. 2 Handelskammaren skrev därför ett brev till regeringen i hopp om att väcka intresse för problemet, men ett år senare har regeringen fortfarande inte svarat. Det är svårt att bedöma om det är ointresse eller okunskap som ligger bakom tystnaden. Handelskammaren skickar in sin årsredovisning elektroniskt igen. 1 Se 24-timmarsmyndigheten eller tomma tunnor skramlar mest (Stockholms Handelskammare 2003) http://www.chamber.se/files/24.pdf 2 Se det arbete som pågår t.ex. med XBRL, http://www.xbrl.org 2

När Handelskammaren nu i år igen skickar in årsredovisningen elektroniskt har förutsättningarna förändrats något. Myndigheter är nu skyldiga att ta emot e-post, men det betyder inte att det finns någon skyldighet att hantera ärenden elektroniskt i allmänhet. Det finns fortfarande en mängd frågor kring formkrav förknippade med årsredovisningen. Handelskammarens ansträngningar var även i år förgäves. Myndigheten lämnade besked om att den inte kunde ta emot årsredovisningar elektroniskt. Men Handelskammaren ger inte upp. Nästa år kommer Handelskammaren att försöka igen. Dessutom har arbetet med att följa den svenska IT-politiken utökats. I denna skrift redovisas utvecklingen på området i stora drag under det gångna året. Syftet har varit att teckna en bakgrund och ett bokslut för den svenska IT-politiken under året som gått. Handelskammaren anser att det behövs en bild som kompletterar den regeringen ger av Sverige som IT-nation. 1.2 Om denna skrift Den här skriften har tillkommit med två syften. För det första är denna skrift en varning för att Sverige som IT-nation håller på att förlora det försprång som näringslivets snabba anpassning till informationssamhället har gett landet. Regeringens tröghet i förändringsarbetet hotar att försinka utvecklingen av ett informationssamhälle där näringsliv och förvaltning går i takt. I skriften visar Handelskammaren hur Sveriges försprång systematiskt urholkas av en politik som tycks ha svårigheter med att skapa klara ansvarspunkter och mål. I stället har regeringen tillsatt grupper av olika slag som delvis tjänar till att förvirra ansvarsfrågorna och skapa fördröjningseffekter. När regeringen haft konkreta möjligheter att utveckla Sveriges ställning som IT-nation har resultatet tyvärr varit klent se hur det gick med den europeiska nät- och informationssäkerhetsbyrån. För det andra är denna skrift en förslagsskrift som kommer med konkreta förslag på hur Sverige kan börja det mödosamma arbetet med att bygga vidare på det försprång som landet faktiskt fortfarande har på IT-området. Men för att detta skall kunna ske räcker det inte med att vila på gamla lagrar och hoppas att konjunkturen vänder. Det krävs handling, och en omformulering av hela den politik som berör ITfrågorna. Det är till sist också Handelskammarens förhoppning att denna skrift kan väcka debatt och leda till förändringar, eftersom Handelskammaren anser att det finns goda förutsättningar för att Sverige skall kunna förbli ett av världens ledande IT-länder. Den här skriften är både en varningsoch en förslagsskrift. Handelskammaren hoppas väcka debatt. 3

4

2 Det försvinnande försprånget 2.1 Regeringens IT-politik under år 2003/2004 Regeringen menar sig ha en IT-politik. Stockholms Handelskammare har flertalet gånger framhållit att vi inte behöver en särskild IT-politik, utan att vi behöver en förståelse för IT på alla politikområden. 3 Det finns en fara i att förvandla ett verktyg till ett politikområde, och den faran ligger i att verktyget i fråga, IT, då inte uppfattas som lika angeläget för de som är verksamma på andra politikområden. Denna förträngningseffekt är tydlig när det gäller regeringens förda politik. Året som gått sedan det att Handelskammaren försökte skicka in sin årsredovisning elektroniskt har inte varit särskilt framgångsrik för Sverige som IT-nation. Nedan katalogiseras ett icke uttömmande urval av de händelser som ger anledning både till oro och förstämning på ITområdet. 2.1.1 IT-kommissionen läggs ned efter nio år och lämnas utan avseende Regeringen beslutade under 2003 att lägga ned IT-kommissionen, som startades 1994. Det skedde efter en period av systematiskt ointresse från regeringens sida som bland annat förorsakade skandaler i pressen när den dåvarande ordföranden, Björn Rosengren, regelbundet skolkade från mötena. IT-kommissionen fick under åren allt mindre gehör hos regeringen, och att dess förordnade inte skulle förlängas var väntat. Ändå dröjde regeringen med att berätta vad som skulle ersätta kommissionen, något som upprörde branschrepresentanter. 4 Den nonchalans med vilken regeringen behandlade frågan framgår av att regeringen först nästa två veckor efter det att IT-kommissionen lämnat sitt slutbetänkande kunde presentera en plan för hur arbetet med IT skulle fortsätta. Och det visade sig att det skulle dröja mer än tio månader innan denna plan fick konkret form. Sverige behöver inte en IT-politik så mycket som en förståelse för IT i politiken. Sverige stod utan en tydlig vision för användandet av IT i politiken i mer än tio månader. 3 Nu senast i remissen på just den utvärdering av IT-politiken som Institutet för tillväxtpolitiska studier genomfört. Se http://www.skriver.nu/weblog/archives/remissitpsshk.pdf 4 Regeringen måste bekänna färg Computer Sweden 2003-03-10 5

2.1.2 Den IT-politiska strategigruppen får en osäker start Regeringens plan för att ersätta IT-kommissionen presenterades den 18 juni. Ulrika Messing och Gunnar Lund presenterade då utkast på varsin särskild grupp för det fortsatta arbetet med IT. Ulrika Messings grupp skulle fungera som en IT-politisk strategigrupp under ledning av Christer Sturmark. Lund förespeglade pressen en e-delegation som skulle ta ansvar för frågor om e-förvaltningens utveckling. Redan under sommaren riktades kraftig kritik mot valet av Christer Sturmark som ordförande för den IT-politiska strategigruppen 5. Näringslivsrepresentanter menade att Sturmark saknade industrierfarenhet och att han inte hade gehör hos deras företag. 6 Resten av Sturmarks grupp skulle, enligt Ulrika Messing på presskonferensen, utses i augusti. Först i september var gruppen klar och resultatet bemöttes med blandade recensioner. Näringslivet konstaterade att det saknades någon med tyngre industriell erfarenhet, och att företagarinslaget var väl svagt det saknades till exempel småföretagare i gruppen, trots att de flesta insatser på området riktas mot just denna företagargrupp. Gruppen hotade tidigt falla samman. 7 Ett handlingsprogram utlovades till oktober. När handlingsprogrammet kom, en månad försenat, var det en besvikelse. Programmet saknade konkretion, utom i de delar där det framstod som märkligt: webb-tv-utsändningar om IT-politik var en bärande del, liksom digitaliseringen av hela utbudet hos Sveriges Television. Upphovsrättsfrågorna allena gjorde det senare förslaget om inte orealistiskt, så i alla fall problematiskt. Näringslivets besvikelse mildrades knappast av att det nu deklarerades att den IT-politiska strategigruppen skulle organisera sig i särskilda undergrupper, misstänkt lika de observatorier som ITkommissionen arbetat med. Av den förutskickade förändringen som Ulrika Messing formulerat i sitt pressmeddelande fanns nu nästan ingenting kvar. IT-ministern hade utlovat att: 8 Strategigruppen skall fungera som en förlängd arm till regeringen och till mig i arbetet med Den IT-politiska strategigruppen har under sitt första verksamhetsår utsatts för hård kritik. 5 Sturmarks kampanj gav regeringsjobbet Dagens Nyheter 2003-08-05, Utnämningen får hård kritik Dagens Nyheter 2003-08-03, Många av Sturmakrs bolag har gått i konkurs Dagens Nyheter 2003-08-03. Sturmark bemötte påståendena i artikeln i Christer Sturmark: Jag blev inte rik på lånade pengar dagens Nyheter 2003-08-07. 6 Messings grupp ingen krisgrupp Computer Sweden 2003-07-04 7 3G-strateg bort från IT-grupp Computer Sweden 2003-11-05 och 3G-strateg kvar i Sturmakrs grupp Computer Sweden 2003-11-14 8 Se pressmeddelandet Ulrika Messing och Gunnar lund presenterar regeringens fortsatta arbete med IT-politiken http://www.regeringen.se/sb/d/953/a/9540 6

att nå målet om ett informationssamhälle för alla. Deras uppgift blir bla att ge förslag på hur Informationstekniken ska nå de som idag inte har tillgång till den. De skall också stimulera till debatt och skapa miljöer som utvecklar informationstekniken, men efter fem månader stod politikens position beträffande IT-frågor kvar på samma punkt som tidigare, och ingenting konkret hade utförts av den särskilda grupp som satts samman. Under mars månad, nästan tio månader efter det att gruppen bildades, förutskickades att gruppen nu tänkte konkretisera sitt handlingsprogram till särskilda grupper för olika ämnen. Dessa grupper skulle arbeta med frågor som IT och infrastruktur, men deras sammansättning var oklar. Sturmark själv hävdade att gruppernas sammansättning kommer att tillkännages pö om pö. 9 Strategigruppen har också haft problem med att definiera sitt förhållande till andra grupper som arbetar med IT-frågor inom regeringskansliet. Relationen till e-delegationen är oklar, liksom relationen till den särskilda grupp på justitiedepartementet som arbetar med frågor om IT och demokrati. Nästa ett år efter det att strategigruppen utannonserats skrev Dagens Industri på ledarplats: 10 Den it-politiska strategigruppen har ett brett men diffust uppdrag. I verksamhetsbeskrivningen finns gott om formuleringar som "att identifiera" och "att verka för". Med tanke på denna luddiga uppgift borde valet av ordförande i stället ha landat på en handlingskraftig utförare. Christer Sturmark är bra på en enda typ av affärer - att sälja in sig själv. Det är ofattbart att regeringen i hela it-sverige inte kunde hitta någon annan till att leda arbetet i strategigruppen. Det är svårt att uttala sig om Sturmarks lämplighet som person, och det vill inte heller Stockholms Handelskammare, men faktum är att mycket av rapporteringen kring gruppens arbete drunknat i den publicitet som handlar om Sturmark och hans lämplighet och detta faktum förminskar gruppens chanser att lyckas uträtta något. Strategigruppens första år kan inte beskrivas som särskilt lyckat. Samtidigt som det är självklart att det måste finnas en period för uppbyggnad och utveckling är det lika självklart att det i Sverige finns ett betydande arbete att bygga vidare på. Behovet av att uppfinna hjulet på nytt är begränsat. Gruppens presentation av det första årets insatser möttes också med mycket ljum kritik. 11 De olika grupperna inom regeringskansliet har en oklar roll- och ansvarsfördelning. 9 Sturmarks arbetsgrupper snart färdiga Computer Sweden 2004-03-10 10 Ledare i Dagens Industri 2004-05-27 11 Både TT och Computer Sweden hade kritiska artiklar om gruppens klena resultat 18 och 19:e juni 2004. 7

2.1.3 Bredbandsavdragen misslyckas, och bredbandsatsningarna försenas När regeringen införde särskilda regler för skatteavdrag för bredbandsinvesteringar var målet 320 000 ansökningar. Verkligheten blev en helt annan. Antalet ansökningar stannade vid endast 4300. Reformens misslyckande visar på regeringens oförmåga att analysera IT-utvecklingen, och hur tron på att det skall gå att återupprepa Hem- PC-reformen färgat regeringens arbete på detta område. 12 Bredbandet fortsätter att spridas i Sverige, men på marknadens villkor en stor del av fiaskot kan nämligen förklaras med att bredband kommit att bli så billigt att de stora avdragen knappast lockar. Om regeringen tänkt sig att man skulle kunna ta åt sig en del av äran av denna utveckling borde detta fiasko hållas i färskt minne. Bredbandsutbyggnaden fortsätter oberoende av klumpiga subventionsförsök som detta. Regeringen tvingades också förlänga den tid som ges för ansökningar från kommunerna för utbyggnad av bredband i glesbygd, trots att kommunerna endast behöver betala fem procent själva i bredbandsinvesteringarna. 13 Antingen har regeringen överskattat den takt med vilken kommunerna haft möjlighet att bygga ut bredbandet, eller så har regeringen underskattat kommunernas vilja att genomföra dessa investeringar. I vilket fall som helst är detta ytterligare en missbedömning som visar på regeringens oförmåga att korrekt analysera IT-utvecklingen. 2.1.4 Elektroniska deklaranter mångdubblas, men färre än väntat e-deklarerar och de flesta använde bara telefon Skatteverket (då Riksskatteverket) införde under år 2003 och 2004 begränsade möjligheter att deklarera elektroniskt. Trots att förväntningarna var höga verket hoppades på mer än en miljon e- deklaranter blev resultatet blekt. Blott 800 000 deklarerade elektroniskt, runt 80 procent av det förväntade resultatet. Majoriteten av dessa personer deklarerade dessutom via telefon, och inte med de nya säkerhetstekniker som erbjöds via Internet. Säkerhetsnivån på e- deklarationen kan diskuteras, men det bestående intrycket av experimentet är att förhållandevis få använde de säkra elektroniska tjänster som verket tog fram. Under år 2004 var målet satt till 1, 4 miljoner deklaranter, men slutresultatet blev en miljon. Ett tveklöst misslyckande utifrån de egna förutsättningarna. Verket nådde bara runt 70 procent av det mål som satts upp och stannade vid de mål som satts upp för föregående år. Bredbandet sprids i Sverige, men på marknadens villkor. Regeringen har misslyckats. E-deklarationen blev ett fiasko enligt Skatteverkets egna förhoppningar. 12 Billigt bredband orsak till bidragsfiasko Ny Teknik 2004-04-21 13 Förlängd tidsfrist på bredbandspengar Ny Teknik 2004-04-21 8

Det är värt att notera att skillnaden mellan målet och verkligheten ökar när det gäller den elektroniska deklarationen. Årets resultat är inte bara om ett misslyckande, utan också om ett större misslyckande relativt än föregående års deklaration. 2.1.5 E-delegationen fördröjs och får en osäker start Även Gunnar Lunds särskilda grupp dröjde med att starta sin verksamhet. Först i november utsågs Eva Fernvall till ordförande för gruppen, drygt tre månader senare än förväntat. Gruppens uppgifter förblev vaga och ännu har inget särskilt handlingsprogram presenterats. Gruppens sammansättning representerade visserligen ett flertal olika intressen, men reste frågor kring hur aktiv gruppen kan vara, och hur operativ den kan bli. 24-timmarsdelegationen lämnade emellertid den 4:e maj ett delbetänkande om 67 sidor som var kritiskt till det sätt på vilket arbetet med 24-timmarsmyndigheten bedrivits. 14 Delbetänkandets förslag är dock problematiska, och betänkandet kan knappast kallas ett handlingsprogram. Samtidigt som 24-timmarsdelegationen uträttat enormt mycket mer än den it-politiska strategigruppen, ger delbetänkandet inte anledning till glädje. I en analys av vad som kallas livssituationer kommer delegationen fram till att det behövs olika e-tjänster för olika behov. Förutom att slutsatsen är trivial, ger den uttryck för en syn på utvecklingen av e-förvaltningen som är oroande. E-förvaltningen bör inte utvecklas toppstyrt utifrån några planeringsmöten hos 24- timmarsdelegationen, utan med grund i företagens och medborgarnas verkliga behov. Företagens behov tas upp kursivt i delbetänkandet, och även om det är glädjande att delegationen ägnar tankemöda åt hur e-förvaltningen kan utvecklas i samarbete med näringslivet är den finansieringsmodell som föreslås en karikatyr av hur samarbetet mellan näringsliv och offentlig sektor borde se ut. Att som delegationen föreslå att utreda modeller där leverantörerna betalar systemen, och sedan får betalt om systemen får avsedd effekt är givetvis inte acceptabelt särskilt inte om det är förvaltningen som skall avgöra om den önskvärda effekten uppstått eller inte. En sådan finansieringsmetod skulle också skära bort incitamenten för de olika aktörerna i offentliga sektorn att inte bara modernisera verksamheten, utan också effektivisera den. Faktum är att incitamenten i modellen är helt omvända: om effektiviseringen kan påvisas kostar det ju pengar för förvaltningen, som då torde föredra att inte påvisa någon sådan förbättring eller effektivisering! 24-timmarsdelegationens arbete påbörjas, men ger svagt resultat. Utvecklingen hotar bli modernisering utan effektivisering. 14 Se E-tjänster för alla (SOU 2004:56) 9

Ur ett näringslivsperspektiv är detta knappast ett tillfredsställande förslag. 24-timmarsdelegationen arbetar vidare, och kommer förhoppningsvis att lämna ett mer uttömmande förslag inom en kort framtid. Ordföranden Eva Fernvall uttalade sig nyligen i en artikel där hon beklagade bristen på intresse för frågorna som delegationen driver: 15 Det finns ingen politisk vilja. Inget politiskt parti driver frågorna som en tillväxtmotor för den offentliga sektorn. Artikeln avslöjade också att endast 5-6 promille av den offentliga ITbudgeten satsas på arbetet med 24-timmarsmyndigheten något som förklarar stagnationen på området. Eva Fernvall som leder 24-timmarsdelegationen säger själv att det saknas politisk vilja. 2.1.6 The Economist degraderar världens ledande IT-nation till tredje plats The Economist Intelligence Unit och IBM publicerade i april år 2004 en rapport som visade att både Danmark och Storbritannien gått om Sverige som ledande IT-nationer. 16 Rapportens besked kom som en oroande bekräftelse på den gradvisa urholkningen av det svenska e- försprånget. Denna undersökning kom som en bekräftelse på att den svenska regeringen vilar på sina lagrar, oförmögen att utveckla det försteg inom IT som skapats i Sverige under lång tid. 2.1.7 Statskontoret rapporterar att statliga myndigheter nästan inte e-handlar eller e-fakturerar alls Statskontoret rapporterade under våren att endast sex procent av alla statliga myndigheter hade några som helst e-handels eller e- faktureringsprojekt. Vad värre var visade rapporten också att 76 procent av de tillfrågade myndigheterna inte hade för avsikt att börja använda vare sig elektronisk handel eller elektronisk fakturering, trots de betydande besparingar som det skulle innebära. 17 Rapporten sätter två missförhållanden i blixtbelysning. För det första den frånvaro av politisk press som de statliga myndigheterna känner på detta område en rimlig tolkning är att myndigheterna inte känner att det finns någon stark politisk förändringsvilja på detta område. För det andra visar rapporten på hur långt Sverige har kvar innan vi har en e-förvaltning som är mer än en samling webbplatser. 76 procent av de tillfrågade statliga myndigheterna i Statskontorets genomgång hade ingen avsikt att införa e-handel eller e-fakturor. 15 E-myndighet i snigelfart Computer Sweden 2004-04-21 16 E-readiness Report 2004 17 Se http://www.statskontoret.se/pdf/2004104.pdf se s 7f 10

2.1.8 Statskontoret rapporterar att nästan hälften av svenskarna har mycket litet eller ganska litet förtroende för offentliga webbplatser Ytterligare en rapport från Statskontoret avslöjade än mer oroande data. Statskontorets regelbundna mätningar av förtroende för offentliga webbplatser visade att nästan hälften av alla besökare på den offentliga sektorns webbplatser hade mycket litet eller ganska litet förtroende för dessa webbplatser. 18 Rapporten kommenterade inte detta särskilt, men det får anses som ganska anmärkningsvärt att det land som berömmer sig om att ha en av de bästa e-förvaltningarna i världen inte uppnår högre siffror än så. 2.1.9 EU-kommissionen konstaterar att Sveriges e-förvaltning står still I en särskild rapport om e-förvaltningen 19 som publicerades den 28:e januari 2004 konstaterade EU-kommissionen att Sverige och Spanien inte utvecklats under hela det föregående året. 20 Stockholms Handelskammare ansåg att detta var så anmärkningsvärt att vi krävde en förklaring av den svenska regeringen. Regeringes ansvarige minister, Gunnar Lund svarade Jag har utnämnt 24- timmars-myndigheter till högsta prioritet. Så jag vill snarare säga att vi har fått förnyad kraft i arbetet senaste året. Att länder som ligger efter närmar sig är inte så konstigt om man ligger på en så hög nivå som Sverige 21. Det finns emellertid stort utrymme för förbättringar. Det räcker att ta del av Statskontorets rapporter på e-handelsområdet (se ovan) för att inse att Sverige har långt kvar att gå innan e-förvaltningen kommer till fulländning. Ett annat exempel på att utvecklingen står stilla är arbetet med möjligheter att registrera bolag på nätet. Det är fortfarande inte möjligt att registrera annat än enskild firma helt elektroniskt på den särskilda webbplats som lagts upp för detta syfte, www.foretagsregistrering.se. Webbplatsen har inte utökat sitt utbud av tjänster under det gångna året. Utvecklingspotentialen är fortfarande stor. EU-kommissionen noterade i en rapport att e-förvaltningen i Sverige inte utvecklats alls. 18 Se Statskontorets rapport Användning och omdömen : Internetanvändare om den offentliga sektorns webbplatser hösten 2003 (2003:30) 19 E-förvaltningen, eller 24-timmarsmyndigheten, är ett samlingsbegrepp för de åtgärder som vidtas för att med IT underlätta och effektivisera offentlig sektors arbete. 20 Se rapporten på: http://europa.eu.int/information_society/eeurope/2005/doc/highlights/whats_ne w/capgemini4.pdf 21 Gunnar Lund viftar bort EU-kritik Computer Sweden 2004-02-11 11

2.1.10 EU-kommissionär Liikanen varnar för att Sverige vilar på sina lagrar EU:s IT-kommissionär Erkki Liikanen varnade för att de nordiska länderna vilar på sina lagrar och halkar efter i utvecklingen av e- förvaltningen och IT i stort. 22 I sitt svar hävdade ansvarig minister Gunnar Lund att Liikanen vanställde verkligheten, men bemötte inte kritiken i sak. 23 En diskussion om detta i sak skulle ha gett möjligheter att undersöka skälen till att utvecklingen på e-förvaltningens område går sakta eller stannar av. Ingen sådan diskussion har uppmuntrats av regeringen. 2.1.11 Spamlag tillkommer försenad under kraftig kritik Regeringen lade proposition om en s.k. spamlag, i enlighet med ett särskilt EG-direktiv. Lagens utformning fick kraftig kritik, och mängden skräppost har inte minskat. Mest anmärkningsvärt är att det verk som fick i uppgift att hantera spamfrågorna inte fick några utökade resurser. Förslaget och lagen är resultatet av en politik som är mer intresserad av gester än av faktiska resultat. Signifikant nog gick Inger Segelström senare ut i ett pressmeddelande och förklarade att spamproblemet vuxit och blivit ett hot mot demokratin två månader efter det att den nya lagen trätt i kraft. Sällan har en företrädare för regeringspartiet så klart konstaterat den egna politikens kraftlöshet. 24 Sverige fick en spamlag som misslyckats att minska skräpposten. 2.1.12 FORMEL-utredningen slutförs och lämnas utan åtgärd Den viktiga utredningen om formkrav, den s.k. FORMEL-gruppens 25 utredning, slutfördes och skickades ut på bred remiss. Med en genomgång av runt tusentalet olika rättsliga bestämmelser presenterade utredningen en uppskattning av vad som krävs för att öppna för elektronisk kommunikation och ärendehantering i offentlig sektor. Regeringen har fortfarande inte följt upp utredningens resultat. FORMEL-utredningens resultat kan dessutom följas upp på olika sätt. Handelskammaren ger förslag kring detta i slutet av denna rapport. 22 Sverige får bakläxa av Erkki Liikanen Computer Sweden 2004-03-22 23 Se Gunnar Lund slår tillbaka Computer Sweden 2004-03-29 24 Se http://www.sr.se/cgi-bin/stockholm/nyheter/artikel.asp?artikel=419212 25 FORMEL-utredningen tillsattes för att se över alla de krav på underskrift m.m som finns i svensk lagstiftning. Tanken var att anpassa den rättsliga regleringen till en förvaltning som kommunicerar elektroniskt med medborgarna. Se FORMEL Formkrav och elektronisk kommunikation (Ds 2003:29). 12

2.1.13 ITPS utvärdering av den svenska IT-politiken ger svidande kritik Institutet för tillväxtpolitiska studier levererade sin slutrapport med en utvärdering av den svenska IT-politiken. Rapporten, En lärande ITpolitik för tillväxt och välfärd: ITPS slutrapportering av uppdraget att utvärdera den svenska IT-politiken, var hård i sin kritik av regeringens arbete: Det är oroande att ITPS internationella konsulter tvingas konstatera att trots Sveriges höga ambitioner och många IT-relaterade verksamheter så tycks regeringen ha saknat strategi för hur man ska lyckas nå sina IT-politiska mål. 26 Rapporten kritiserade regeringen på många olika områden och avslutades med den allvarliga uppmaningen att vår belåtenhet med dessa placeringar [höga placeringar i internationell ranking] får inte leda till självgodhet och hindra insikten om att IT-politiken nu har allvarliga brister, med en ytterst svag genomförande- och utvärderingsöverbyggnad. 27 Regeringen bemötte inte kritiken, och den har hittills inte gett något genomslag i regeringens arbete eller organisation av frågorna på ITområdet. 2.1.14 Den europeiska informations- och nätsäkerhetsbyrån går förlorad för Sverige Den svenska regeringen misslyckades med arbetet att få den europeiska informations- och nätsäkerhetsbyrån förlagd till Sverige. I december beslöts det att myndigheten skulle förläggas till Grekland. Den svenska regeringen förlorade därmed en utmärkt möjlighet att förstärka Sveriges roll som IT-nation. Trots önskemål från näringslivet, och ett brett politiskt stöd för byråns placering i Sverige, agerade inte regeringen. Detta misslyckande är kanske ett av de mest besvärande elementen i det sönderfall som den svenska politiken på IT-området genomgått under det senaste året. Ulrika Messing sade i samband med att de europeiska IT-ministrarna enades om utformningen av ENISA, den 5:e juni 2003, att den svenska regeringens linje var att myndigheterna bör placeras där de på bästa sätt kan dra nytta av redan existerande erfarenhet och expertis på det aktuella området. Det ligger i hela unionens intresse. Messing har fortfarande inte redogjort för varför den svenska regeringen ansåg att Greklands IT-industri var överlägsen den svenska ITPS utvärdering av den svenska ITpolitiken noterar att regeringen [ ] saknat strategi. Sverige mister chansen att få en europeisk ITsäkerhetsbyrå, trots ett enigt näringslivs ansträngningar. 26 ITPS-rapport, En lärande IT-politik för tillväxt och välfärd: ITPS slutrapportering av uppdraget att utvärdera den svenska IT-politiken, s 177 27 A.a.s. 178 13

på informationssäkerhetsområdet, samtidigt som regeringen envisas med att hävda att Sverige är världens ledande IT-nation. Av alla misslyckanden under det gångna året är detta det största, och det mest bestående skälet till den känsla av misstro som präglar näringslivets syn på regeringens politik på IT-området. 2.2 Sammanfattning Under det gångna året har allt fler omständigheter visat på att Sverige håller på att förlora sitt försprång som IT-nation. Då gäller det inte bara den svenska IT-branschens ställning, utan Sveriges försprång som en nation som använder IT för att förbättra och förenkla för medborgare och företag. Den katalog av händelser som samlats ovan är bara några exempel ur en omfattande flora av orostecken som ger anledning till eftertanke. Om regeringen inte först analyserar skälen bakom den nedgång som skett, och sedan tar tar fram åtgärder inte nya grupper riskerar Sverige att helt förlora ett försprång som garanterar tillväxt och utveckling. Sverige håller på att förlora sitt försprång som ITnation. 14

3 Misslyckandets anatomi 3.1 Varför förlorar Sverige försprånget? Stockholms Handelskammare har i en granskning försökt klarlägga skälen bakom de problem som i dag tornar upp sig för Sverige som ITnation. Nedan ges en kort analys av de bakomliggande skälen till nedgången. 3.2 Det oklara ansvaret Ett huvudproblem för den svenska politiken på IT-området är att det inte finns någon klar ansvarsfördelning. Detta parat med det faktum att det inte ställs upp mätbara mål är två av anledningarna till det omfattande misslyckande som politiken på IT-området kommit att bli. Ytterst är detta symptom på ett större problem det politiska ointresset. Ansvaret för IT-politiken vilar givetvis inte på någon av de olika grupperna, utan på regeringen. 3.2.1 En mångfald av grupper utan förankring i den politiska processen Politiken på det svenska IT-området bedrivs utan något klart ansvar. 28 Inte bara finns det två ministrar som tydligt arbetar med IT-frågor, det finns dessutom åtminstone fyra särskilda grupper som hanterar ITrelaterade frågor. Typiskt är också att grupperna är illa integrerade med regeringskansliets vanliga arbete, och lever sitt eget liv. Deras handlingsprogram och arbete är lösligt kopplat till de olika departementen, men någon egentligen genomförandekraft finns inte. 29 IT-politiska strategigruppen har lanserat en arbetsgrupp för IT i vård och omsorg, samtidigt som 24-timmarsdelegationen leds av Eva Fernvall som är ordförande för Vårdfacket, som naturligtvis också vill se till medborgarens vårdbehov. Roller och ansvar blandas bort. Svensk IT-politik saknar ansvarspunkter. Vem ansvarar för IT i vården? 24- timmarsdelegationen eller IT-politiska strategigruppen? I dag saknas svar. 28 Detta noteras också både i ITPS rapport (se ovan) och den utredning på IT-området som II-stiftelsen presenterat. 29 I detta avseende delar Stockholms Handelskammare den analys som Institutet för tillväxtpolitiska studier presenterat i sin rapport se ovan. 15

3.2.2 En mångfald av myndigheter Det är inte bara utredningsstrukturerna som är otydliga. Även de olika myndigheter som har att förvalta politiken på IT-området kommer i konflikt med varandra. På informationssäkerhetens område finns det minst fyra myndigheter som delar på ansvaret på ett oklart sätt. Krisberedskapsmyndigheten, Post och telestyrelsen, FRA och Statskontoret arbetar alla med olika aspekter av informationssäkerheten. Denna mångfald koncentrerar inte ansvaret på ett sätt som främjar en sammanhållen utveckling på informationssäkerhetens område. 3.3 Det europeiska problemet Regeringens arbete inom Europeiska Unionen med IT-frågorna lider av att det svenska näringslivet inte bjuds in att delta tillräckligt tidigt. Ofta har den svenska regeringen tillgång till världsledande expertis i svenska företag, men konsultationsprocessen mellan regeringen och företagen skulle kunna utvecklas betydligt. Handelskammaren ger förslag på detta nedan. Framförallt vore det bra om näringslivet kunde involveras i en tidigare fas, och ges möjlighet att medverka i processen med framtagandet av de direktiv som sedan blir svensk lag. I dag saknar företagen ofta denna dialog, och den kompetens som finns i näringslivet tas inte tillvara. 3.4 Avsaknad av skarpa mål och uppföljning Det ojämförligt största problemet är dock avsaknaden av klara mål, och en uppföljning av dessa mål. Det behövs mätvärden, mål och processer för att följa upp de satta målen. Dessa mål bör sedan sättas i samverkan med de som ansvarar för att de uppfylls, och ansvar bör utkrävas där målen inte nås i tid. Om den politiska styrningen uteblir, och om inga mål sätts upp, kommer Sverige snart att marginaliseras än mer på IT-området. Sverige bör inte bara jämföra sig med våra grannar inom EU och nöja sig med en utveckling som stagnerar för vart år som går. Det svenska näringslivets ITexpertis blandas in för sent, om alls, i EU-arbetet. Klara mål saknas, och det politiska intresset har lyst med sin frånvaro. 16

4 Förslag för framtiden 4.1 Stockholms Handelskammares förslag Stockholms Handelskammare vill, som sagts i inledningen till denna skrift, aktivt bidra med förslag för att driva debatten på IT-området. Nedan redovisas en katalog med förslag som Handelskammaren anser kan stärka arbetet med IT i Sverige. 4.2 E-förvaltningen E-förvaltningen är ett av de viktigaste områdena för den fortsatta utvecklingen av Sverige som IT-nation. Men om detta omfattande projekt skall kunna drivas vidare krävs omfattande förändringar i regeringens arbete. 4.2.1 Sätt klara mål för e-förvaltningen Stockholms Handelskammare anser att regeringen måste sätta upp klara mål för e-förvaltningen, och följa upp dem. Sådana mål bör sättas upp efter en utvärdering av vad näringsliv och medborgare efterfrågar, och därmed användas för att styra utvecklingen av e-förvaltningen mot de tjänster som efterfrågas. Regeringen bör: genomföra en undersökning för att etablera vad medborgarna och näringslivet vill ha ut av e-förvaltningen. anordna en serie offentliga uppföljningsseminarier där varje generaldirektör får redovisa vilka mål som satts upp och om de nåtts. E-förvaltningen tanken på en modern och effektiv förvaltning med IT som verktyg måste stärkas! 4.2.2 Följ upp FORMEL-utredningen Stockholms Handelskammare anser att regeringen måste följa upp det viktiga arbete som gjorts inom ramen för den s.k. FORMELutredningen. Handelskammaren anser vidare att regeringen mycket väl kan bryta ut enskilda förvaltningsområden för att snabba upp utvecklingen av e- förvaltningen när det gäller särskilt kritiska ärenden. Självklart anser Handelskammaren att möjligheten att elektroniskt skicka in årsredovisningar bör hanteras på detta sätt. Även myndigheten 17

pläderar starkt för denna möjlighet, och pekar på möjligheten att spara in 40 årsarbetskrafter om man slipper skanna in årsredovisningar. 30 I övrigt bör FORMEL-utredningens resultat tas till vara och ansvaret för de nödvändiga förändringarna tydliggöras. Regeringen bör: möjliggöra att skicka in elektronisk årsredovisning senast år 2005. redovisa en plan för att hantera resten av de formkravsproblem som uppmärksammats av FORMEL-utredningen. 4.2.3 Sätt klara mål för elektronisk offentlig upphandling Stockholms Handelskammare anser att regeringen måste sätta upp klara mål för den elektroniska upphandlingen. Den elektroniska upphandlingen rymmer enorm potential. Det är inte bara möjligt att sänka den upphandlande enhetens kostnader, det är också möjligt att öka säkerheten i upphandlingsförfarandet, minska de triviala felen och säkerställa rättsäkerheten och möjligheten till uppföljning av offentliga upphandlingar med den nya tekniken. Regeringen bör: sätta som mål att mer än 30 procent av all offentlig upphandling år 2006 sker elektroniskt från anbud till avrop. Det fordras mål för den elektroniska upphandlingen och en referensgrupp för utveckling av mer e- upphandling. 4.2.4 Tillsätt en referensgrupp för elektronisk offentlig upphandling Stockholms Handelskammare anser att elektronisk offentlig upphandling bör prioriteras, och utvecklas i samarbete med näringslivet. 24-timmarsdelegationen signalerade i sitt betänkande att det finns möjligheter att sätta upp särskilda samverkansgrupper kring frågor av särskild vikt. Den elektroniska offentliga upphandlingen är helt klart en sådan fråga. En särskild referensgrupp med representation från aktörer på den offentliga upphandlingens område och näringslivet bör sättas samman. När grupper skall sättas upp skall de ha klara mål och prioriteringar. Denna grupp måste uppfylla sådana krav för att inte bli ytterligare en belastning. Regeringen bör: tillsätta en särskild referensgrupp för elektronisk upphandling med bred representation från näringslivet. 30 Se Dagens Industr i 18/6. 18

4.2.5 Sätt klara mål för informationssäkerheten Stockholms Handelskammare anser att det är av största vikt att e- förvaltningen utvecklas på ett sådant sätt att högt ställda säkerhetskrav kan tillfredsställas. Det betyder att regeringen redan nu borde sätta särskilda säkerhetsmål för den framväxande e-förvaltningen. Det borde finnas klara anvisningar om vilken kommunikation som skall vara signerad, krypterad, deponerad hos tredje part m.m. Dessa mål måste sedan följas upp och utvärderas. Därtill anser Stockholms Handelskammare att Internet borde förklaras vara en samhällskritisk infrastruktur i enlighet med den ambition som Krisoch beredskapsmyndigheten har på detta område. Regeringen bör: tillse att alla myndigheter har en säkerhetspolicy för kommunikation, lagring och hantering av elektronisk information. redovisa resultatet av det statliga säkerhetsarbetet årligen, och redovisa hur många timmar som förloras till följd av virusintrång och säkerhetsproblem för att göra det möjligt att mäta kostnaderna. 4.3 EU-samarbetet Mycket av det för näringslivet relevanta arbetet med IT-frågor sker i EU. Regeringen har ett särskilt ansvar för att driva dessa frågor på ett sätt som både involverar och upplyser svenskt näringsliv om hur reglerna skall tillämpas. 4.3.1 Utveckla tjänstedirektivets regler om elektroniska tjänster Stockholms Handelskammare anser att de regler i kommissionens förslag till direktiv om tjänster 31 som rör elektroniskt tillgänglighet skulle kunna utvecklas ytterligare. Handelskammaren föreslår därför att regeringen tillsammans med näringslivet tar fram en ny formulering av dessa regler för att säkerställa att tjänstedirektivet verkligen ger e-europa den skjuts framåt som näringslivet hoppas på. Regeringen bör: arbeta med att utveckla tjänstedirektivets regler om elektronisk kommunikation med myndigheter tillsammans med näringslivet. Regeringen måste ta fram en plan för hur Sverige skall samarbeta med den europeiska ITsäkerhetsbyrån ENISA. 31 Se http://europa.eu.int/eurlex/pri/en/lip/latest/doc/2004/com2004_0002en03.doc 19

4.3.2 Utse en svensk referensgrupp till ENISA-arbetet Stockholms Handelskammare hoppas att det borde vara självklart att den svenska regeringen sätter samman en formell referensgrupp för arbetet med den europeiska nät- och informationssäkerhetsbyrån, ENISA, där det svenska näringslivet får en möjlighet att ta del av vad som sker i ENISA, och ge sina synpunkter på hur arbetet kan drivas vidare för att EU skall kunna bygga en säker, inre e-marknad. Återigen skulle en sådan grupp tjäna ett tydligt syfte och ha ett avgränsat uppdrag till skillnad från dagens generella gruppbildningar. Regeringen bör: utse en referensgrupp i näringslivet för arbete med ENISA. 4.3.3 Följ upp arbetet med rättsliga barriärer för elektronisk handel Stockholms Handelskammare menar att det är viktigt att regeringen verkar i EU för att följa upp den konsultation om rättsliga barriärer för elektronisk handel som EU-kommissionen genomfört, och särskilt de frågor om kostnader som uppkommit i samband med kommissionens arbete på detta område. En genomgång av den lagstiftning som tillkommit på IT-området, och hur mycket den kostar för företagen borde vara självklar. En sådan genomgång skulle givetvis ske tillsammans med näringslivet för att kunna utveckla kunskapen inom EU om hur olika direktiv påverkar näringslivet. Stockholms Handelskammare menar att regelkostnaderna för svenska företag för lagstiftningen på IT-området blir allt mer besvärande. Det krävs en ordentlig genomgång av reglernas inverkan på företagen och en analys av de kostnader som reglerna skapar. En sådan analys skulle sedan kunna läggas till grund både för ett nationellt och internationellt förändringsarbete. Särskilt de många och omfattande informationsplikter som förekommer i lagstiftningen på IT-området behöver utredas i detalj. Det är oklart om dessa informationsplikter verkligen tillför den elektroniska marknaden något, samtidigt som de växer lavinartat, på grund av den lätthet med vilken de kan infogas i vilket regelverk som helst. Kostnaderna till följd av de nya informationsplikterna måste först klarläggas och därefter minskas betydligt: det finns ingen anledning att lämna lagstiftningen på e-området utanför den allmänna genomgång för bättre reglering som sker inom EU. 32 Regeringen måste minska regelkostnaderna för företagen. 32 Se http://europa.eu.int/comm/enterprise/newapproach/index.htm 20