Näringslivet och e-förvaltningen

Transkript

1 Näringslivet och e-förvaltningen Nicklas Lundblad Stockholms Handelskammare Varför intresserar sig näringslivet för e-förvaltningen? Förhoppningar om sänkta kostnader Förhoppningar om snabbare handläggning Förhoppningar om att utveckla kunskap tillsammans 1

2 Hur ser det ut i dag? Mycket brochureware Många första försök till tjänster Företagsregistrering, e-deklarationer m.m. Oklara problem med lagar, teknik och samordning Säkerhetsoro Nya digitala klyftor Ännu i broschyrstadiet? Vad gör företagen med myndigheter på Internet? Källa:SCB

3 Nya digitala klyftor ,3 33,3 6,2 6,2 Företag Företag Stat Stat Kommuner Kommuner Företag Företag Stat Stat Kommuner Kommuner (Källa: SCB & Statskontoret) Vad förväntar sig företagen? Hur ser en företagsnära utveckling av e- förvaltningen ut? Kan man mäta företagens efterfrågan på e-förvaltning? (SIBIS) 3

4 Efterfrågan (skatter) Ledord Fokus Konkurrens Säkerhet Transparens Interoperabilitet Effektivisiering Internationalisering 4

5 Fokus Tjänsterna som utvecklas bör vara enkla och fokuserade. Utvecklingen av tjänster får inte stanna av (fullfölj de goda exemplen!) Konkurrens Utvecklingen bör ske i konkurrens på flera olika plan: En konkurrens mellan olika lösningar på marknaden för att erbjuda e-tjänster En sund konkurrens för att mäta myndigheters insatser mot varandra 5

6 En idé En särskild webbplats för jämförande mätningar mellan myndigheter Särskilda datum då vissa saker skall vara klara Årliga presentationer och utfrågningar Funkar i Columbia! Säkerhet Säkerheten är en viktig del i arbetet med e- förvaltningen. Företagen är beroende av att deras data i förekommande fall kan skyddas. Företagen är beroende av att förvaltningens system fungerar. Företagen är beroende av att interaktionen med förvaltningens system inte innebär orimliga säkerhetsrisker (virus m.m.) 6

7 Säkerhet Är offentliga tjänster på nätet lika säkra som annars? Säkerheten överlag? 7

8 Splinternets? Transparens Transparensen i e-förvaltningen är oerhört viktig. Men den är beroende inte bara av att information läggs ut online, utan också att informationen struktureras och att verktyg för att söka i den verkligen tas fram. 8

9 Sökbarhet Strukturering 9

10 Interoperabilitet Ett gränssnitt mot näringslivet? Interoperabilitet med kända affärssystem? Interoperabilitet med olika typer av identifieringslösningar? Interoperabilitet 10

11 Interoperabilitet Effektivisering E-förvaltningen skall väl inte bli modernisering utan effektivisering? Hur räknar och mäter vi effektivisering? 11

12 Effektivisering Effektivisering 12

13 Effektivisering Internationalisering En god e-förvaltning kan stödja och driva utvecklingen av inre marknaden Tjänstedirektivet och möjligheterna att öppna den inre marknaden för tjänster 13

14 Vilka hinder finns? Lagregler och formkrav Organisatoriska frågor Företagens lärande Företagens system Några faktiska exempel E-årsredovisningar E-upphandling 14

15 Ett försök år 2003 Handelskammaren skickade år 2003 in sin årsredovisning elektroniskt men fick veta att det inte var möjligt för PRV att ta emot årsredovisningar elektroniskt på grund av lagbestämmelser Vi skrev till regeringen. Ett försök år 2004 Återigen försökte vi skicka in vår årsredovisning elektroniskt men Bolagsverket beklagade att det fortfarande inte gick trots att verket skulle kunna spara 40 helårstjänster på det! Och vi har fortfarande inte fått svar på brevet! Men Det går bra om de elektroniska signaturerna vidimeras med bläck 15

16 E-årsredovisningar Handelskammarens försök Varför? Visa på nytta för våra medlemmar och stödja Bolagsverkets goda arbete När kommer det? 2006? XBRL? Elektronisk offentlig upphandling Enorma fördelar Transparens, effektivisering, minskade formella fel (8/10!!) Kostnader minskar Nya möjligheter med nya EG-direktiv! 16

17 E-upphandling ett exempel E-anbud 17

18 Till sist Här döljer sig en exportindustri! Svenska myndigheter och svenska företag skulle kunna samarbeta för att utveckla e- förvaltningen i EU! 18